Till innehåll på sidan

Konstitutionsutskottets yttrande med anledning av propositionen 1972:103 angående riksdagen och försvarsplaneringen jämte följdmotion

Yttrande 1972:KU1

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Konstitutionsutskottets yttrande nr 1 år 1972       KU 1972:1 y

Till försvarsutskottet

Genom beslut den 19 oktober 1972 har försvarsutskottet anhållit om konstitutionsutskottets yttrande över propositionen 1972: 103 angående riksdagen och försvarsplaneringen jämte följdmotion.

På grundval av 1970 års försvarsutrednings betänkande (SOU 1972: 48) Riksdagen och försvarsplaneringen föreslås i propositionen att ett parlamentariskt deltagande i försvarets planering kommer till stånd. Deltagandet föreslås få formen av insyn i planeringen genom att riks­dagens utrikes- och försvarsutskott håhs underrättade om innehållet i anvisningar för viktigare studie- och planeringsmoment och om de överväganden som har föregått anvisningarna. Utrikes- och försvarsut­skotten föreslås också bli informerade om vissa studieresultat samt om innehållet i och ställningstagandena till aktuella perspektiv- och pro­gramplaner.

I konstiturionsutskottets betänkande 1971: 50 behandlade utskottet två motioner angående parlamentarisk medverkan i det statliga plane­ringsarbetet. I sitt yttrande över motionerna — vilka gick ut på att frå­gan borde bli föremål för utredning — hänvisade utskottet bl. a. till försvarsutredningens kommande överväganden angående riksdagens roll i planerings- och budgeteringssystemet inom försvaret vilka ligger till grund för den nu aktuella propositionen. Vidare uttalade utskottet att det kunde förutsättas att grundlagberedningen i sitt arbete på förslag till en genomgripande författningsreform skulle komma att behandla de frågor som berördes i morionerna.

Utskottet hänvisade även till viss annan pågående utredningsverksam­het samt till den nya utskottsorganisationen inom riksdagen. Avslut­ningsvis anförde utskottet följande:

Med hänsyn till att det i motionerna behandlade frågekomplexet — vilket enligt utskottets mening är av största betydelse för en levande de­mokrati — kommer att behandlas i vissa pågående centrala parlamen­tariska utredningar som snart kommer att avslutas, och då ytterligare erfarenheter av riksdagens nya utskottsorganisation också torde vara av värde för en allsidig belysning av detsamma, finner utskottet inte an­ledning att nu föreslå riksdagen att ta initiativ tUl en särskild utredning om parlamentarisk medverkan i det statliga planeringsarbetet.

De förslag som framlagts i den nu aktuella propositionen föranleder ingen erinran från konstitutionsutskottets sida. Det bör tilläggas att frå­gan om riksdagens arbetsformer och förhållandet mellan riksdagen och regeringen kommer att behandlas i samband med den proposition i för-

1    Riksdagen 1972. 4 saml. Yttr. nr 1


 


KU 1972: ly                                                                             2

fattningsfrågan som kan väntas komma att föreläggas nästa års riksdag på grundval av grundlagberedningens nu föreliggande förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning.

Stockholm den J4 november 1972

På konsritutionsutskottets vägnar HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Hernehus (m), Ahl­mark (fp), Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Karlsson i Malung (s), Norrby i Åkersberga (fp), Gustavsson i Ängelholm (s), Olsson i Sundsvall (c), Wictorsson (s) och Olsson i Edane (s).

Avvikande mening

1.    av herrar Hemelius och Werner i Malmö (båda m), vilka anfört: Med hänsyn till den granskande uppgift som åvilar konstitutionsut­skottet anser vi att utskottet icke som remissinstans till annat utskott bör yttra sig i frågor om innehållet i en proposition är lämpligt eller ej från konstitutionella synpunkter. Därför deltar vi ej i beslutet.

2.    av herrar Ahlmark och Norrby i Åkersberga (båda fp) vilka ansett att sista stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

De förslag som framlagts i den nu aktuella propositionen kan från konstitutionell synpunkt godtas som en snabb förstärkning av det parla­mentariska deltagandet i försvarsplaneringen, med vilken särskilda sek­retessproblem är förknippade. Verksamheten bör dock ses som en tem­porär lösning och bli föremål för utvärdering längre fram.

Ett ställningstagande till föreliggande proposition utgör sålunda inte ett generellt förord för den föreslagna formen för parlamentarisk med­verkan i den långsikdga statliga planeringen på olika områden. Denna medverkan kan, som framhållits i motionen 1971: 1150 av herr Ahl­mark m.fl. (fp) ske på olika sätt och med större parlamentariskt in­flytande än det nu föreslagna. En samlad bedömning av denna fråga kan bli möjlig vid behandUngen av den proposition i författningsfrå­gan, som kan väntas komma att föreläggas nästa års riksdag på grund­val av grundlagberedningens förslag till ny regeringsform och riksdags­ordning.

MARCUSBOKTR, STOCKHOLM 197J     720044