Till innehåll på sidan

EU-nämndens yttrande 2014/15 EUN1y

Yttrande 2014/15:EUN1y Verksamheten i Europeiska unionen under 2014 (skr. 2014/15:65)

DOCX

EU-nämndens yttrande

2014/15:EUN1y

2014/15:1

Verksamheten i Europeiska unionen under 2014 (skr. 2014/15:65)

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet beslutade den 12 mars 2015 att ge EU-nämnden tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2014/15:65 Verksamheten i Europeiska unionen under 2014.

Regeringens skrivelse

I skrivelsen om verksamheten i Europeiska unionen under 2014 behandlas den övergripande utvecklingen i EU (del 1), frågor under allmänna rådet (del 2), EU:s förbindelser med omvärlden (del 3), ekonomiska och finansiella frågor (del 4), rättliga och inrikes frågor (del 5), sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård (del 6), konkurrenskraftsfrågor (del 7), transport, telekom och energi (del 8), jordbruk, fiske och livsmedel (del 9), miljö (del 10), utbildning, ungdom, kultur och idrott (del 11) och EU:s institutioner (del 12). I bilagorna redogör regeringen för mål av svenskt intresse vid EU-domstolen och tribunalen, för avslutade och pågående överträdelseärenden under 2014 och för beslut i ministerrådet som Sverige inte har stött.

EU-nämnden

Synpunkter av övergripande karaktär

EU-nämnden vill även detta år uttrycka sin uppskattning över skrivelsen som ger en bred översikt över det gångna årets verksamhet i EU.

Relationen mellan regeringen och riksdagen behandlas övergripande i avsnitt 1.1 i skrivelsen (Information till och överläggningar och samråd med riksdagen). Kontakterna mellan EU-nämnden och regeringen respektive Regeringskansliet har liksom tidigare år fungerat väl. Samarbetet har även fortsatt präglats av god samarbetsanda, effektiv handläggning och beredskap för nödvändig flexibilitet.

Det löpande arbetet i nämnden följer rådets dagordning och tidsramar. Nämnden kan konstatera att rådets process och hantering av utrikesfrågor successivt har ändrat karaktär under 2014. Nämnden har förståelse för att den utrikespolitiska utvecklingen gör att utrikesfrågor måste hanteras skyndsamt, men har noterat att rådets process stundtals varit ryckig och att det ofta nära inpå rådsmötet varit oklart vilka frågor som kommer att hanteras och på vilket sätt. Detta förfaringssätt gör processen mindre transparent och kan försvåra ett effektivt samrådsförfarande. Regeringen har i nämnden redogjort för sin syn att tydliga strukturer, förutsägbara processer samt insyn och öppenhet gagnar medlemsstaternas inflytande och den nationella legitimitet som måste värnas. Regeringen har informerat nämnden om att man i rådsarbetet har påtalat betydelsen av att medlemsstaterna får underlag och utkast till rådsslutsatser i god tid för att möjliggöra förberedda diskussioner och nationell förankring. Nämnden vill i linje med vad regeringen har framfört understryka vikten av att förberedelserna inför rådet sker på ett sådant sätt att de svenska konstitutionella reglerna för förankring av EU-frågor i riksdagen iakttas. Nämnden avser att följa hur processen utvecklar sig över tid.

Under året har totalt åtta ordinarie och extra möten i Europeiska rådet och informella möten mellan stats- och regeringscheferna ägt rum. Statsministern har informerat och samrått i nämnden inför samtliga av dessa möten. Vid fem tillfällen har telefonmöte hållits. Statsministern återrapporterade i kammaren efter Europeiska rådet i mars 2014. Övriga återrapporteringar ägde rum inför EU-nämnden varav vid sex tillfällen via telefon.

När nämnden inte sammanträder sker samråd skriftligen. Det kan gälla bl.a. inför de av rådets beslut som antas med s.k. skriftliga förfaranden i rådet, då frågor läggs till en rådsdagordning efter EU-nämndens sammanträde eller då dokument tillkommit som inte varit tillgängliga för nämnden. Skriftliga samråd genomförs löpande veckovis om ett stort antal s.k. A-punkter, dvs. beslutspunkter där överenskommelse redan har nåtts vid förberedande möten och som rådet kan besluta om utan diskussion. EU-nämndens tidsfrister för skriftliga samråd är ofta mycket korta, inte minst inom det utrikespolitiska området såsom beskrivits ovan.

Regeringen har som regel fått stöd för sina ståndpunkter, men det har också förekommit att nämnden gett stöd för oppositionens ståndpunkt varvid regeringen har behövt revidera sin handlingslinje i rådet. Detta skedde under året vid regeringens samråd med nämnden om EU:s klimatmål, könsfördelning i börsnoterade bolagsstyrelser och inför regeringens avsikt att informera rådet om Sveriges erkännande av Palestina.

Synpunkter med anledning av de olika avsnitten

I det följande lyfter EU-nämnden fram några utvecklingslinjer och enskilda frågor som är av intresse för att belysa regeringens samråd med nämnden.

Den övergripande utvecklingen i EU (del 1)

När det gäller den övergripande utvecklingen i EU har frågor om den geopolitiska oron och om inre säkerhet präglat ett flertal av regeringens samråd med nämnden. Den ekonomiska återhämtningen inom EU som helhet har varit trög, vilket har avspeglats i det löpande arbetet inom den europeiska terminen och inom ramen för Europa 2020-strategin. Andra viktiga frågor som nämnden har diskuterat under året är energi- och klimatfrågor, som har behandlats återkommande. Efter valet till Europaparlamentet hösten 2014 utsågs en ny kommission, den nya kommissionens ordförande, Europeiska rådets ordförande och Europeiska rådets höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. I nämnden diskuterades särskilt processen för att tillsätta den nya kommissionen och dess ordförande. Det fanns stöd i nämnden för att tillsätta en ny ordförande i kommissionen sedan delar av oppositionen hade lagt ned sina röster. Den nya kommissionens arbetsprogram, som presenterades i slutet av 2014, har också behandlats av nämnden.

Horisontella frågor under allmänna rådet (del 2) ?

När det gäller horisontella frågor under allmänna rådet har regeringen bl.a. samrått med nämnden om Europa 2020-strategin, om sammanhållningspolitiken och om riktlinjer för Sverige inom ramen för planeringsterminen. Det fanns stöd för regeringen ståndpunkter i dessa frågor. Delar av oppositionen förordade en mer restriktiv linje.

EU:s förbindelser med omvärlden (del 3)

Vad gäller EU:s förbindelser med omvärlden har framför allt utvecklingen i Ukraina och i det sammanhanget EU:s relationer med Ryssland stått i fokus. Ett extra möte i utrikesrådet hölls den 20 februari till följd av den våldsamma utvecklingen i Ukraina och därefter hölls ett extra utrikesrådsmöte den 3 mars. Vid ett extra informellt möte mellan stats- och regeringscheferna den 6 mars gjordes ett uttalande om åtgärder i tre steg med avseende på den fortsatta utvecklingen. Därefter har regeringen samrått med EU-nämnden rörande Ukrainakrisen inför Europeiska rådets möten och de månatliga mötena i utrikesrådet, men också ett antal gånger skriftligen, bl.a. vad gäller de restriktiva åtgärder som rådet beslutat om. Ukraina diskuterades vid samråd med nämnden inför ett extra utrikesrådsmöte den 15 augusti, som också omfattade den vidare utvecklingen i EU:s södra grannskap. Regeringen har haft stöd i nämnden för sin position.

Syrienkonflikten har tagit fortsatt stort utrymme med särskild inriktning på den regionala påverkan, utvecklingen i Irak och Isils (Islamiska statens) framfart. I november diskuterade EU-nämnden säkerhetsläget inom EU:s vidare grannskap med utrikes- och försvarsministrarna, bl.a. mot bakgrund av utvecklingen i Ukraina och Syrien/Irak och Isil. Frågan om terrorism inklusive rekrytering och radikalisering har aktualiserats i flera sammanhang och nämnden har ingående diskuterat dessa frågor vid samråd inför möten i utrikesrådet och rådet för rättsliga och inrikes frågor. Därtill hanterades åtgärder för att förhindra finansiering av terroristverksamhet inom ramen för Ekofinrådet. I samband med diskussionen i nämnden om terrorismbekämpning har vikten av att värna rättssäkerheten och integritetsskyddet understrukits (se även Rättsliga och inrikes frågor nedan). På motsvarande sätt har migrationsfrågorna beröring med såväl utrikespolitiken som området för rättsliga och inrikes frågor.

I samband med samrådet i EU-nämnden den 17 oktober inför utrikesrådets diskussion om Mellanöstern var en majoritet i nämnden emot regeringens avsikt att informera rådet om Sveriges erkännande av Palestina.

Vidare har utbrottet av ebola i Liberia och andra afrikanska stater stått högt på dagordningen. I den frågan har nämnden varit enig med regeringen.

Handelsavtalet mellan EU och USA, det s.k. TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) har under året varit föremål för samråd i nämnden i april och i november. Därutöver har TTIP diskuterats inför Europeiska rådets möte i december. Regeringen fick stöd av nämnden dels för sin ståndpunkt att stödja de slutsatser som rådet antog i november, dels för den inriktning som regeringen framförde till nämnden inför diskussion i rådet under våren. De frågor som har föranlett diskussion i nämnden har bl.a. rört investerarskydd, transparens, miljöskydd, folkhälsa, fackliga rättigheter och djurskydd.

Regeringen har vidare informerat om förhandlingsarbetet i TTIP inom ramen för EU-nämndens s.k. beredningsgrupp. Beredningsgruppen fyller en viktig funktion för kunskapsöverföring och är ett komplement till informationen och samrådet i EU-nämnden. Nämnden ser positivt på beredningsgruppen som ett kompletterande informellt forum för dialog och kunskapsöverföring.

Ekonomiska och finansiella frågor (del 4)

När det gäller samråden om ekonomiska och finansiella frågor kan det konstateras att det intensiva regelarbetet på finansmarknadsområdet som pågått under senare år, som en följd av den finansiella krisen, har minskat under 2014. Regeringen har dock samrått med nämnden om bl.a. en förordning om långsiktiga investeringsfonder, revidering av betaltjänstdirektivet samt förordningen om förmedlingsavgifter. Det fanns stöd i nämnden för regeringens ståndpunkt i fråga om regelverken. Vid årets slut presenterade kommissionen en investeringsplan som syftar till att stimulera tillväxt och sysselsättning och som fortsatt diskuteras under 2015.

Sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård (del 6)

Inom området för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård har regeringen vid flera tillfällen samrått med nämnden om sysselsättningsfrågor inom ramen för Europa 2020, bl.a. sysselsättningsriktlinjer och den gemensamma sysselsättningsrapporten för 2014. En majoritet av nämndens ledamöter kunde ställa sig bakom regeringens ståndpunkt.

Förslaget om en jämnare könsfördelning i börsnoterade bolagsstyrelser och efterföljande kompromissförslag har förorsakat diskussion flera gånger i nämnden. Vid samrådet i december kunde en majoritet av nämndens ledamöter inte ställa sig bakom regeringens förslag till en svensk ståndpunkt om stöd till det kompromissförslag som lagts fram i rådet. Enligt oppositionen fanns det inte tillräckliga skäl för att införa könskvotering på EU-nivå, i stället ansågs det att reglerna för hur ägarna i ett företag utser styrelseledamöterna bör vara en nationell angelägenhet.

Transport, telekommunikation och energi (del 8)

På området för transport, telekommunikation och energi har nämnden vid flera tillfällen behandlat det s.k. fjärde järnvägspaketet. När det gäller marknadsöppningsdelen har diskussionerna framför allt rört förslagen om ett gemensamt europeiskt järnvägsområde samt EU:s kollektivtrafikförordning. Diskussion i dessa delar kommer att fortsätta under 2015.

Jordbruk, fiske och livsmedelsfrågor (del 9)

Inför rådets behandling av jordbruk, fiske och livsmedelsfrågor har nämnden löpande behandlat frågan om Rysslands förbud mot import från EU av bl.a. kött, fisk, mjölk, frukt och grönt samt kommissionens stödåtgärder med anledning av detta. En enig nämnd har uttryckt stöd för de föreslagna åtgärderna.

Miljö (del 10) ? ?

På miljöområdet har klimatfrågorna stått i centrum. EU:s energi- och klimatram för 2030 har behandlats vid ett flertal tillfällen inför behandling i miljörådet samt inför antagande i Europeiska rådet. Inför rådets behandling i oktober 2014 lade regeringen fram ett förslag till svensk ståndpunkt som bl.a. innebär ett mål om minst 50 procent minskning av växthusgasutsläppen, minst 40 procent energieffektivisering och minst 30 procent förnybar energi. Vid samrådet den 22 oktober kunde en majoritet av nämndens ledamöter inte ställa sig bakom regeringens ståndpunkt. Det mandat som då gavs till regeringen innebär 40 procent (plus 10 i internationella krediter) minskning av växthusgasutsläpp, 27 procent energieffektivisering och 30 procent förnybar energi. Information och samråd i denna fråga ägde därefter rum via telefon natten mellan den 23 och 24 oktober under pågående möte i Europeiska rådet. Regeringens då reviderade ståndpunkt innebar 40 procent minskning av växthusgasutsläpp, 27 procent energieffektivisering och 27 procent förnybar energi. Det fanns stöd i nämnden för regeringens ståndpunkt sedan allianspartierna lagt ned sina röster.


Stockholm den 17 april 2015

På EU-nämndens vägnar

Carl Schlyter

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carl Schlyter (MP), Eskil Erlandsson (C), Marie Granlund (S), Jan-Olof Larsson (S), Anna-Lena Sörenson (S), Pavel Gamov (SD), Tina Acketoft (FP), Jens Holm (V), Désirée Pethrus (KD), Peter Jeppsson (S), Margareta Cederfelt (M), Jeff Ahl (SD), Sara Karlsson (S), Olof Lavesson (S), Karin Enström (M), Ulf Berg (M), Pyry Niemi (S).

Tryck: Elanders, Vällingby 2015

Tryck: Elanders, Vällingby 2015