Skatteutskottets verksamhet riksmötet 2016/17

Skatteutskottets verksamhet riksmötet

2016/17

Utskottets beredningsområde

Skatteutskottet ska enligt riksdagsordningen bereda ärenden om statliga och kommunala skatter samt ärenden om skatteförfarandet, folkbokföring och exekutionsväsendet. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution hör också till utskottets beredningsområde.

Utskottets sammansättning

Under riksmötet 2016/17 hade utskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Per Åsling (C), ordf.

Jörgen Hellman (S), vice ordf. fr.o.m. 2016-09-15

Maria Malmer Stenergard (M)

Sara Karlsson (S) t.o.m. 2016-09-29

Maria Strömkvist (S) fr.o.m. 2016-09-29

Helena Bouveng (M)

Peter Persson (S)

Anna Hagwall (SD) t.o.m. 2016-10-20

Olle Felten (SD) fr.o.m. 2016-10-21

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Hannah Bergstedt (S)

Rasmus Ling (MP)

Anette Åkesson (M) t.o.m. 2016-10-11

Lotta Finstorp (M) fr.o.m. 2016-11-18

Adnan Dibrani (S)

David Lång (SD)

Mathias Sundin (L)

Daniel Šestrajčić (V) t.o.m. 2017-08-31

Momodou Jallow (V) fr.o.m. 2017-09-07

Larry Söder (KD)

Patrik Lundqvist (S)

Suppleanter

Erik Ezelius (S)

Jörgen Warborn (M) fr.o.m. 2016-09-27

Laila Naraghi (S)

Maria Abrahamsson (M)

Jamal El-Haj (S)

Erik Andersson (M) fr.o.m. 2016-10-28

Jamal El-Haj (S)

Olle Felten (SD) t.o.m. 2016-10-20

Hillevi Larsson (S)

Per-Ingvar Johnsson (C)

Janine Alm Ericson (MP)

Leif Nysmed (S)

Kent Ekeroth (SD)

Mats Persson (L)

Emma Wallrup (V)

Andreas Carlson (KD)

Kenneth G Forslund (S)

Dennis Dioukarev (SD)

Oscar Sjöstedt (SD) t.o.m. 2016-12-20

Staffan Danielsson (C)

Ulla Andersson (V) t.o.m. 2017-03-23

Jakob Forssmed (KD)

Robert Hannah (L)

Said Abdu (L)

Mathias Tegnér (S)

Lise Nordin (MP) fr.o.m. 2016-11-16

Magnus Oscarsson (KD) fr.o.m. 2017-04-27

Extrasuppleanter

Faradj Koliev (S) fr.o.m. 2017-01-09 t.o.m. 2017-06-30

Rolf Åbjörnsson (KD) fr.o.m. 2017-01-12 t.o.m. 2017-02-12

Linus Sköld (S) fr.o.m. 2017-02-01 t.o.m. 2017-08-01

Camilla Mårtensen (L) fr.o.m. 2017-05-02 t.o.m. 2017-08-06

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Anna Wallin, kanslichef

Olof Åkerrén, föredragande

Mikael Pyka, föredragande

Eva Berggren, föredragande

Helena Winter, föredragande

Britt-Marie Asplind, utskottsassistent

Annelie Jonsson, utskottsassistent

Utskottets verksamhet

Under riksmötet 2016/17 höll utskottet 39 protokollförda sammanträden och behandlade då dels sin del av budgetpropositionen för 2017 (bet. 2016/17:
SkU1) om anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket m.m., dels ytterligare 21 propositioner och 2 skrivelser. Utskottet behandlade dessutom motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2016 samt yrkanden som väckts med anledning av propositioner och skrivelser, totalt ca 510 motionsyrkanden. Därutöver behandlade utskottet skattemotioner i samband med sina yttranden till finansutskottet över skattefrågorna i budgetpropositionen och 2017 års ekonomiska vårproposition. Utskottet behandlade även 13 ärenden som avsåg subsidiaritetsprövning.

Betänkanden

Sammanlagt lade utskottet fram 29 betänkanden och 4 utlåtanden och lämnade 9 yttranden till andra utskott. De behandlade propositionerna tillstyrktes genomgående av utskottet, i några fall med mindre justeringar. Riksdagen har ställt sig bakom utskottets förslag. De frågor som utskottet behandlade gällde bl.a. följande.

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution (SkU1)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar inom utgiftsområdet skatt, tull och exekution för 2017. Sammanlagt går cirka 11 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Skatteverket får drygt 7,3 miljarder kronor, Tullverket drygt 1,7 miljarder och Kronofogdemyndigheten knappt 1,9 miljarder kronor. (Prop. 2016/17:1)

Unionstullkodexen och elektroniskt uppgiftslämnande (SkU2)

Det ska bli enklare för tullombud och andra ekonomiska aktörer att ta del av uppgifter som rör ett tullärende som de arbetar med.

Enskilda personer och företag har i dag via tjänsten Mina sidor på Tullverkets webbplats direkt tillgång till de uppgifter som rör dem själva i ett tullärende, som t.ex. export av varor. Nu ska även andra som är direkt involverade i ett tullärende få direkt tillgång till uppgifter elektroniskt. Det handlar bl.a. om tullombud, som på en privatpersons eller ett företags uppdrag sköter kontakten med Tullverket.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna började gälla den 1 november 2016. (Prop. 2015/16:175)

Skatteavtal mellan Sverige och Azerbajdzjan (SKU3)

Sverige ska ingå ett nytt skatteavtal med Azerbajdzjan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Skatteavtalet syftar bl.a. till att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt samt till att öka informationsutbytet mellan de två länderna.

Riksdagen sa samtidigt ja till en ny lag om skatteavtalet. Den nya lagen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. (Prop. 2015/16:172)

Skatteavtal mellan Sverige och Armenien (SkU4)

Sverige ska ingå ett nytt skatteavtal med Armenien. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning och skatteflykt samt att öka informationsutbytet mellan länderna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett skatteavtal med Armenien. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om en ny lag om detta avtal. Den nya lagen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. (Prop. 2015/16:171)

Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt för Backaområdet i Göteborg (SkU5)

Det ska gå att köra bil till och från området Backa i Göteborg utan att behöva betala trängselskatt. Beskattning ska bara ske vid genomfartstrafik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer. (Prop. 2015/16:191)

Ett svenskt tonnagebeskattningssystem (SkU6)

Kvalificerade rederier ska kunna välja mellan vanlig bolagsbeskattning och tonnagebeskattning. Riksdagen sa i stora delar ja till regeringens förslag. Förhoppningen är att detta ska öka den svenska handelsflottans konkurrenskraft och öka andelen svenskflaggade fartyg.

Tonnagebeskattning innebär att rederiernas inkomst bestäms schablonmässigt utifrån fartygens last- och passagerarkapacitet, fartygens tonnage. Bolagen betalar alltså skatt utifrån sitt faktiska tonnage, oberoende av vilka vinster och förluster som finns i verksamheten.

Tonnageskatten ses som ett statligt stöd och utifrån det har EU-kommissionen granskat den svenska regeringens förslag. I augusti godkände kommissionen förslaget i huvudsak men med några villkor.

Enligt regeringens förslag måste de rederier som vill byta till tonnagebeskattning ha sin ledning i Sverige. En viss andel i företagets flotta skulle dessutom enligt regeringens förslag behöva vara svenskflaggad. EU-kommissionen anser att de här kraven måste ändras till krav på registrering i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det för att främja EU:s gemensamma sjöfartsintressen.

Riksdagen sa därför ja till att införa ett system med tonnagebeskattning men med de förändringar som EU-kommissionens beslut för med sig.

De nya reglerna började gälla den 20 oktober 2016. (Prop. 2015/16:127)

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission (SkU7)

Reglerna för hur svenska bolag ska betala skatt när de tar över utländska bolag, eller delar av utländska bolag, ändras.

Syftet med de nya reglerna är att undvika dubbelbeskattning vid omstrukturering av bolag genom fusion och fission, t.ex. när ett utländskt dotterbolag fusioneras med sitt svenska moderbolag.

Fusion innebär att ett bolag tar över ett eller flera andra bolag. Fission innebär att ett bolag delas upp och tas över av två eller flera andra bolag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna började gälla den 1 januari 2017. (Prop. 2016/17:7)

Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen (SkU8)

Nya EU-regler om moms började gälla i Sverige den 1 januari 2017. Regeringen har lämnat förslag på hur EU-reglerna kan införas i svensk lag och förslaget innebär bl.a. att definitionen av fastighet ändras i lagen. Om en egendom definieras som en fastighet eller inte påverkar bl.a. hur moms ska betalas på fastighetsområdet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men utskottet tror att förändringarna kan få stora konsekvenser för företagen. Därför anser riksdagen att konsekvenserna för företagen måste utredas efter ett år för att säkerställa att de nya reglerna inte för med sig orimligt stora administrativa svårigheter med ökade kostnader som följd. Om svårigheterna blivit stora bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag som motverkar detta. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att göra en sådan uppföljning. (Prop. 2016/17:14)

Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen (SkU9)

Det kommer att införas ett golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen. Det blir två olika nivåer på golven: 0 procent, respektive 0,5 procent.

Statslåneräntan används som referensränta i skattelagstiftningen i vissa fall. Den används bl.a. för att beräkna avkastningsskatt på pensionsmedel och inkomst från fåmansbolag.

Riksgälden fastställer statslåneräntan varje torsdag.

Syftet med förändringen är att underlätta tolkningen av reglerna om statslåneräntan skulle bli noll procent eller negativ. I de perioder när ränteläget är osäkert skapar det nya systemet trygghet i hur lagstiftningen ska tillämpas, tror regeringen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen började gälla den 1 januari 2017. (Prop. 2016/17:24)

Utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning (SkU10)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

Det innebär att behöriga myndigheter i EU-länderna, som t.ex. Skatteverket i Sverige, automatiskt ska utbyta information om vissa typer av förhandsbesked utan att göra en formell begäran. Syftet är att möjliggöra ett effektivt utbyte av upplysningar. Det ska öka möjligheten att motverka skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens inom EU.

Lagändringarna började gälla den 1 januari 2017. (Prop. 2016/17:19)

Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad (SkU11)

Taket för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostäder ska slopas. Det innebär att man vid en försäljning kan begära uppskov med att betala skatt på hela vinsten. Det gäller försäljningar som genomförs under perioden 21 juni 2016–30 juni 2020.

Dessutom ska metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad ändras permanent. Metoden att beräkna beloppet är generösare än den nuvarande och innebär bl.a. att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008.

Syftet med förändringen är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. När vinsten från en försäljning inte beskattas kan säljaren investera pengarna i en ny bostad.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna började gälla den 1 januari 2017. (Prop. 2016/17:25)

Ömsesidigt bistånd med indrivning av vissa administrativa sanktionsavgifter (SkU12)

Det ska bli svårare för företag som utstationerat arbetskraft att undvika sanktionsavgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som bygger på tvingande EU-regler.

Den fria rörligheten inom EU innebär att ett företag har rätt att använda sin egen arbetskraft för att utföra tjänster i en annan medlemsstat. Om inte företaget följer medlemsstatens regler har landet rätt att ta ut avgifter. Men struntar företaget i att betala avgifterna är det ofta svårt för det aktuella landet att driva in pengarna. Därför ska nu nya regler införas i hela EU för att förhindra att företag kan smita från sanktionsavgifter. Samma regler ska även gälla inom EES då dessa länder anslutit sig till samarbetet.

I Sverige blir det Kronofogdemyndigheten som blir ansvarig för att driva in sanktionsavgifter för de företag som har utstationerat arbetstagare. Det ska ske på ungefär samma sätt som Kronofogdemyndigheten jobbar med indrivningar i Sverige.

Den nya lagen började gälla den 1 januari 2017. (Prop. 2016/17:26)

Ändrade bestämmelser om tullsamarbete (SkU13)

Den som har åtagit sig att transportera en vara genom ett fraktavtal kallas för fraktförare. Enligt tullregler ska fraktförare rapportera containerstatus. Regeringen föreslår att fraktförare som inte följer detta ska kunna dömas till böter. Det gäller även om fraktföraren inte lämnar tillräckliga uppgifter eller lämnar felaktiga uppgifter. Lagändringarna görs för att följa EU-regler om att sanktioner i sådana fall ska fastslås.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna började gälla den 1 april 2017. (Prop. 2016/17:44)

Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet (SkU14)

Uppgifter om multinationella företag, såsom t.ex. inkomster och vinster, ska vara tillgängliga för skatteadministrationerna i alla EU-länder. Ett automatiskt utbyte av information mellan medlemsländerna införs därför. Denna form av informationsutbyte kallas för land-för-land-rapportering och syftar bl.a. till att öka transparensen och därigenom motverka skatteflykt och skatteundandragande.

Dessutom uppdateras reglerna för hur internprissättning ska gå till, dvs. hur en internationell koncern ska prissätta transaktioner inom den egna koncernen. Uppdateringen innebär att de svenska reglerna anpassas till OECD:s nya standard.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Förslagen grundar sig på standarder som tagits fram av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och på EU-regler.

Förändringarna började i huvudsak gälla den 1 april 2017. (Prop. 2016/17:47)

Förstärkt konkurrens på lika villkor i kontantbranschen (SkU15)

Företag som säljer varor eller tjänster i Sverige men som inte har ett fast försäljningsställe måste numera använda kassaregister. Utländska företag ska omfattas av samma krav på kassaregister som svenska företag.

Enligt skatteförfarandelagen måste företag registrera all sin försäljning i ett kassaregister. Det gäller när kunden betalar kontant eller med kontokort. Det har dock funnits flera undantag från den här skyldigheten, bl.a. för utländska företag utan fast försäljningsställe i Sverige. Men nu har undantaget tagits bort. De utländska företagen måste numera använda ett kassaregister som är certifierat i Sverige eller ett kassaregister som godkänts i ett EES-land med liknande krav.

Syftet är att se till att konkurrensen inte blir snedvriden på grund av olika regler för svenska och utländska företag. Det blir också enklare för Skatteverket att granska utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna började gälla den 1 maj 2017. (Prop. 2016/17:49)

Vissa ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton (SkU20)

Regeringen har föreslagit ändringar i de svenska reglerna om den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna började gälla den 1 april 2017. Ändringar om kontrolluppgifter vid försäljning och inlösen av tillgångar på depåkonton tillämpades första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2016. Övriga lagändringar ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2017. (Prop. 2016/17:48)

Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen (SkU21)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, dvs. per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket. Enligt dagens regler ska uppgifterna lämnas en gång om året i en kontrolluppgift. De nya reglerna innebär att uppgifterna normalt ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration. Syftet är främst att minska skattefusk och skatteundandragande.

De flesta av de nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. För uppgiftsskyldiga som ska föra personalliggare och som har fler än 15 anställda ska bestämmelserna tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2018. Övriga som är skyldiga att lämna uppgifter ska göra detta fr.o.m. den 1 januari 2019. (Prop. 2016/17:58)

Inkomstskatt (SkU22)

Riksdagen sa nej till motioner som rör inkomstbeskattningen av privatpersoner. Motionerna handlar bl.a. om skatteskala och grundavdrag, HUS-avdrag, idrottsledare, försvarsanställda, bosparande, expertskatt och uthyrning av bostäder. Några andra områden är personalvårdsförmåner, personaloptioner, bilförmån, reseavdrag, hälsofrämjande åtgärder, pensionssparande samt gåvor till ideella ändamål.

Beskattning av företag, kapital och fastighet (SkU23)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 som handlar om skatteregler för företagande, kapital och fastigheter. Övervägande skäl är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Punktskatter (SkU24)

Riksdagen sa nej till motionsförslag om punktskatter. Motionerna handlade bl.a. om skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel och trängselskatt. Riksdagen sa nej till förslagen, bl.a. med hänvisning till pågående arbete.

Mervärdesskatt (SkU25)

Riksdagen sa nej till motionsförslag om moms. Skälet är bl.a. att utredningar pågår på området. Motionerna handlar bl.a. om skattesatser och om moms på ideella föreningar.

Skatteförfarande och folkbokföring (SkU26)

Riksdagen sa nej till motionsförslag om skatter och folkbokföring. Skälen är bl.a. att utredningar pågår på området.

Skattemotionerna handlar bl.a. om personligt betalningsansvar, minskad skatteadministration för företag, en nationell handlingsplan mot svartjobb och ersättning för kostnader i skattemål. Motionerna om folkbokföring handlar bl.a. om felaktiga folkbokföringar och skydd för våldsutsattas personuppgifter.

Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplicerat skattesystem (SkU27)

Regeringens arbete med att förenkla skattereglerna för företag går för långsamt. Därför uppmanar riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att öka takten och återkomma med en redogörelse för arbetet.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplext skattesystem. Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet går långsamt och att de föreslagna förändringarna ofta är av begränsad omfattning. Därför rekommenderar revisionen att regeringen intensifierar arbetet med att förenkla skattereglerna för företag.

Riksdagen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen anser dessutom att regeringens åtgärder hittills är otillräckliga för att möta rekommendationerna. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att göra mer för att öka takten i regelförenklingsarbetet.

Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, dvs. avslutade ärendet. (Skr. 2016/17:81)

Tullbrottsdatalag (SkU28)

Tullverket ska få bättre möjligheter att behandla personuppgifter på ett effektivt sätt i sin brottsbekämpande verksamhet. Myndigheten ska få lagliga förutsättningar att utnyttja informationsteknik som gör det möjligt att samla in stora mängder information. Det kan t.ex. gälla uppgifter om misstänkta vittnen. Samtidigt ska den personliga integriteten hos den misstänkte värnas. Den som är personuppgiftsansvarig ska inte ha någon kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen började gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en ny skattebrottsdatalag som började gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU29. (Prop. 2016/17:91)

Skattebrottsdatalag (SkU29)

Skatteverket ska i en del fall hjälpa brottsbekämpande myndigheter att förebygga brottslighet. Nu ändras reglerna för hur Skatteverket ska behandla personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten. Det görs också ett tillägg i lagen om att bedrägeribrott ska ingå i de brott som Skatteverket ska hjälpa till med att förebygga och upptäcka i de fall då bedrägeribrotten har koppling till Skatteverkets verksamhet.

Syftet med förändringarna är att ge Skatteverket bättre förutsättningar att jobba mer effektivt med den brottsbekämpande verksamheten, samtidigt som den enskildes integritet värnas. Förändringen ska också underlätta samarbetet med andra myndigheter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen, skattebrottsdatalagen, och lagändringarna började gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen beslutade samtidigt att säga ja till regeringens förslag om en ny tullbrottsdatalag som började gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU28. (Prop. 2016/17:89, prop. 2016/17:91)

Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el (SkU30)

Energiskatten ska sänkas för fler producenter som tillverkar solel lokalt och i liten skala. Sedan tidigare gäller skattefrihet för den som producerar upp till 255 kW förnybar el. Förändringarna innebär att producenter som har flera små anläggningar som tillsammans producerar 255 kW eller mer får sänkt skatt. Energiskatten sänks från 29,5 till 0,5 öre per kWh.

Det här är ett första steg för att på sikt helt avskaffa energiskatten på solel som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla stegvis, den 1 juli 2017 och den 1 januari 2018. (Prop. 2016/17:141)

Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen (SkU31)

Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks, och skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringen ska ske stegvis och bygger på den energiöverenskommelse som träffades i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Med termisk effekt menas kärnkraftsreaktorns värmeproduktionsförmåga. Skatten på termisk effekt baseras på hur stor effekt kärnkraftsreaktorerna har. Nu avvecklas skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Avvecklingen ska ske under en tvåårsperiod. Fastighetsskatten för vattenkraftverk ska stegvis sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet under en fyraårsperiod.

Dessa två skattesänkningar ska finansieras genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag. Höjningen ska ske i två steg.

Beskattningsändringarna är nödvändiga för att energiöverenskommelsen ska kunna genomföras. Förändringarna har påbörjats under 2017. (Prop. 2016/17:142)

Redovisning av skatteutgifter 2017 (SkU32)

Regeringens årliga redovisning av de s.k. skatteutgifterna borde utvecklas för att kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Skatteutgifter är stöd som redovisas som uteblivna inkomster på statsbudgetens inkomstsida, t.ex. i form av skattelättnader som ROT-avdraget.

Skatteutskottet konstaterar att regeringen har minskat sin redovisning av skatteutgifterna, vilket är ett steg bort från öppenhet och transparens. Till exempel har regeringen valt att inte fullt ut redovisa skatteutgifternas effekt på sysselsättningen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att den i kommande redovisningar fullt ut analyserar enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt.

Det främsta syftet med regeringens redovisning av skatteutgifter är att synliggöra utgifter som kan ha samma funktion som direkta statliga stöd till företag och hushåll. På det sättet ges ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. (Skr. 2016/17:98)

Explosiva varor – Tullverkets befogenheter vid inre gräns (SkU33)

Tullverket ska få befogenheter att kontrollera införsel av explosiva varor från andra EU-länder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag får Tullverket kontrollera och vidta vissa åtgärder mot olaglig införsel av bl.a. vapen och kemiska ämnen som kan användas för att tillverka sprängämnen. Med ändringarna omfattas även explosiva varor, som t.ex. handgranater. Förslaget innebär också att Tullverket kan vägra lämna ut och även förstöra sådana varor.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 november 2017. (Prop. 2016/17:169)

Utlåtanden

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas (SkU16)

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Kommissionen har presenterat förslag som ska genomföras i två steg; förslaget om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först. I ett andra steg ska ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införas. Kommissionen har angett mål som gäller båda förslagen. Det gör det svårare för riksdagen att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Riksdagen delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.

Riksdagen konstaterar att möjligheten att motverka bl.a. skatteflykt kan hanteras inom ramen för det nyligen antagna direktivet mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar. Detta direktiv innehåller också minimistandarder med en möjlighet för medlemsländerna att utforma bestämmelser efter nationella förutsättningar, en möjlighet som skulle gå förlorad vid ett införande av absoluta regler mot skatteflykt.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. (KOM(2016) 685, SUB-15-2016/17)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (SkU17)

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Kommissionen har presenterat förslag som ska genomföras i två steg; ett förslag om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först. I ett andra steg ska förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införas. Kommissionen har angett mål som gäller båda förslagen. Det gör det svårare för riksdagen att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Riksdagen delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.

Riksdagen delar även regeringens bedömning att förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i många delar är vagt och oprecist samt att det är svåröverskådligt och innehåller oklarheter.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. (KOM(2016) 683, SUB-18-2016/17)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om tvistlösningsmekanismer vid dubbelbeskattning i Europeiska unionen (SkU18)

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

EU-kommissionen anser att det finns behov av att förbättra den befintliga tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning i EU. Syftet är att utforma ett rättvist och effektivt skattesystem som ökar rättssäkerheten. Riksdagen håller med om att mekanismen bör förbättras men tycker inte att kommissionen klarlagt varför en lösning på problemen inom tvistlösningsområdet måste ske genom ett direktiv.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. (KOM(2016) 686, SUB-17-2016/17)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer (SkU19)

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om hybrida missmatchningar med tredjeländer är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Hybrida missmatchningar är när skillnader i länders skatteregler för företag och finansiella instrument utnyttjas för att uppnå dubbel icke-beskattning eller en lägre beskattning. Det finns regler om de vanligaste formerna av hybrida missmatchningar, men endast inom EU. Enligt kommissionens förslag behöver hybrida missmatchningar som berör länder utanför EU och EES också motverkas.

Riksdagen anser att kommissionens förslag är mycket komplext och svårbedömt. Det innehåller en rad oklarheter och saknar en nödvändig konsekvensanalys. Bristerna i underlaget gör det svårt att bedöma kommissionens motivering för att syftet med direktivet kan uppnås bättre på EU-nivå än på nationell nivå. Riksdagen är också starkt kritisk till att tidsramarna för de nationella parlamentens subsidiaritetsprövning inte respekteras.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. (KOM(2016) 687, SUB-16-2016/17)

Yttranden till andra utskott

Utskottet lämnade följande yttranden:

SkU1y till finansutskottet över budgetpropositionens förslag och de motioner som väckts med anledning av propositionen och som rörde skattefrågor

SkU2y till finansutskottet över ramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution och de motioner som väckts med anledning av propositionen och som rörde skatteområdet

SkU3y till konstitutionsutskottet över uppföljningen av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

SkU4y till utrikesutskottet över kommissionens arbetsprogram 2017

SkU5y till konstitutionsutskottet över Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

SkU6y till finansutskottet över 2017 års ekonomiska vårproposition.

SkU7y till miljö- och jordbruksutskottet över en livsmedelsstrategi för Sverige

SkU8y till utrikesutskottet över Vitbok om EU:s framtid

SkU9y till finansutskottet över Vårändringsbudget för 2017.

EU-frågor

Utskottet höll överläggningar med regeringen i sammanlagt 13 olika frågor.

Överläggningarna avsåg

ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU med avseende på skattemyndigheters tillgång till information om penningtvätt (prot. 2016/17:4)

ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer (prot. 2016/17:17)

ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer/ATAD2 (prot. 2016/17:22)

en förteckning över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner (prot. 2016/17:22)

ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller tillfällig tillämpning av ett allmänt förfarande för omvänd betalningsskyldighet på leveranser av varor och tjänster över ett visst tröskelvärde (prot. 2016/17:25)

ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller mervärdesskattesatser som tillämpas på böcker, tidningar och tidskrifter (prot. 2016/17:25)

rådsslutsatser om meddelande om tullunionens utveckling och styrning (prot. 2016/17:25)

rådsslutsatser om finansiering av it-stöd, infrastruktur och kontrollutrustning på tullområdet (prot. 2016/17:25)

ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur unionen och om upphävande av förordning (EG) nr 1889/2005 (prot. 2016/17:25)

ett förslag om rådets direktiv om tvistlösningsmekanismer vid dubbelbeskattning i Europeiska unionen (prot. 2016/17:34)

ett förslag till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas och rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (prot. 2016/17:34)

ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller mervärdesskattesatser som tillämpas på böcker, tidningar och tidskrifter (prot. 2016/17:38)

ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller tillfällig tillämpning av ett allmänt förfarande för omvänd betalningsskyldighet på leveranser av varor och tjänster över ett visst tröskelvärde (prot. 2016/17:38).

Vid åtta tillfällen fick utskottet information i EU-frågor av företrädare för Finansdepartementet, bl.a. om det pågående lagstiftningsarbetet i EU inom utskottets beredningsområde.

Utskottet gjorde subsidiaritetsprövningar av 13 EU-förslag. Förslagen avsåg

ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller varaktigheten för skyldigheten att efterleva den lägsta normalskattesatsen (KOM(2016) 452, SUB-67-2015/16)

ett förslag till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas (KOM(2016) 685, SUB-15-2016/17) (Utl. SkU16)

ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer (KOM(2016) 687, SUB-16-2016/17) (Utl. SkU19)

ett förslag till rådets direktiv om tvistlösningsmekanismer vid dubbelbeskattning i Europeiska unionen (KOM(2016) 686, SUB-17-2016/17) (Utl. SkU18)

ett förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (KOM(2016) 683, SUB-18-2016/17) (Utl. SkU17)

ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller mervärdesskattesatser som tillämpas på böcker, tidningar och tidskrifter (KOM(2016) 758, SUB-22-2016/17)

ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG och direktiv 2009/132/EG vad gäller vissa skyldigheter på mervärdesskatteområdet för tillhandahållande av tjänster och distansförsäljning av varor (KOM(2016) 757, SUB-23-2016/17)

ett förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (KOM(2016) 755, SUB-24-2016/17)

ett förslag till europaparlamentets och rådets förordning om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur unionen och om upphävande av förordning (EG) nr 1889/2005 (KOM(2016) 825, SUB-33-2016/17)

ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller tillfällig tillämpning av ett allmänt förfarande för omvänd betalningsskyldighet på leveranser av varor och tjänster över ett visst tröskelvärde (KOM(2016) 811, SUB-35-2016/17)

ett förslag till rådets beslut om ändring av rådets beslut nr 189/2014/EU om tillstånd för Frankrike att tillämpa en nedsatt sats för vissa indirekta skatter på ”traditionell” rom som framställs i Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique och Réunion och om upphävande av beslut 2007/659/EG (KOM(2017) 297, SUB-83-2016/17)

ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (KOM(2017) 335, SUB-86-2016/17)

ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 1999/62/EG om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer vad gäller vissa bestämmelser om fordonsbeskattning (KOM(2017) 276, SUB-87-2016/17).

Utvärderings- och forskningsfrågor

Utskottet beslutade den 15 juni 2017 att genomföra en förstudie om personalliggare.

Offentliga och interna utfrågningar m.m.

Den 20 september 2016 lämnades information om och synpunkter på förändringar av förslaget om ett svenskt tonnagebeskattningssystem. Denna punkt på dagordningen för utskottssammanträdet var offentlig. De som informerade var statssekreterare Leif Jakobsson, finansrådet Linda Haggren och kanslirådet Johanna Mihaic från Finansdepartementet; enhetschef Tomas Algotsson, rättslig specialist Jesper Anderberg, enhetschef Anna Gärdin och verksamhetsutvecklare Camilla Almqvist från Skatteverket; branschsekreterare Jonas Forslind från Seko sjöfolk, vd Pia Berglund från Svensk Sjöfart och vd Mikael Huss från Sjöbefälsföreningen.

Den 22 november 2016 informerade finansminister Magdalena Andersson om regeringens arbete med de skattemässiga regleringarna av solel. Finansministern åtföljdes av statssekreterare Leif Jakobsson och kanslirådet Ulf Olovsson, Finansdepartementet.

Den 25 januari 2017 hölls ett seminarium i Förstakammarsalen om Skattereformen 25 år – dess historia och framtid. Inbjudna talare var Erik Åsbrink, f.d. finansminister, och Bo Lundgren, f.d. skatteminister, Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning, Torbjörn Hållö, LO-ekonom, Åsa Hansson, universitetslektor vid Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet, Thomas Sterner, professor vid Göteborgs universitet, Ingrid Melbi, skattejurist, Teresa Simon-Almendal, professor vid Stockholms universitet, Johan Fall, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv och Leif Jakobsson, statssekreterare, Finansdepartementet.

Den 16 februari 2017 lämnades information av statssekreterare Leif Jakobsson, finansrådet Linda Haggren och ämnesrådet Jan Larsson, Finansdepartementet, om kommissionens förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller tillfällig tillämpning av ett allmänt förfarande för omvänd betalningsskyldighet på leveranser av varor och tjänster över ett visst tröskelvärde (KOM(2016) 811).

Den 16 februari 2017 informerade chefsekonom Robert Boije och revisionsledarna Henrik Allansson och Peter Johansson, Riksrevisionen, om Riksrevisionens granskningsrapport RiR 2016:20 Att hantera ett komplicerat skattesystem. Generaldirektör Ingemar Hansson, verksamhetsutvecklare Ulrika Röhr och kommunikatör Ylva Vesterlund från Skatteverket kommenterade rapporten samt informerade om Skatteverkets nya organisation.

Den 14 mars 2017 informerade statssekreterare Leif Jakobsson, finansrådet Linda Haggren, ämnesrådet Jan Larsson, ämnesrådet Claes Lundgren och kanslirådet Anneli Helgesson, Finansdepartementet, om ett multilateralt instrument för att ändra skatteavtal (G20/OECD BEPS åtgärd 15).

Den 28 mars 2017 informerades utskottet gemensamt med finansutskottet i Skandiasalen av finansminister Magdalena Andersson om aktuella EU-frågor – rapport från högnivågruppen om EU:s egna medel, kommande förhandlingar om EU-budgeten, Brexit och vitbok om EU:s framtid.

Den 30 mars 2017 informerade finansminister Magdalena Andersson om aktuella skattefrågor.

Den 16 maj 2017 informerade statssekreterare Leif Jakobsson, finansrådet Linda Haggren, ämnesrådet Claes Lundgren och departementsrådet Maria Åhrling, Finansdepartementet, om det multilaterala instrumentet inom OECD.

Den 18 maj 2017 informerade riksrevisor Ingvar Mattsson, revisionsledare Peter Johansson och revisor Amina Peco, Riksrevisionen, om Riksrevisionens granskning av regeringens redovisning av skatteutgifter (RiR 2017:12).

Den 1 juni 2017 hölls ett seminarium i Förstakammarsalen om skatter som drivkraft för företags lokalisering. Inbjudna talare var Johan Fall, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv, Jon Tillegård, utredare vid Unionen, Sandro Scocco, chefsekonom vid Arena idé, Lena Sellgren, chefsekonom vid Business Sweden, Björn Nordgren, skattechef vid General Electrics nordiska enhet, Pontus Braunerhjelm, professor vid Entreprenörskapsforum, Nils Thuresson, skattechef, och Hans Ollongren, informationsdirektör vid SAS, Sophie Nachemson-Ekwall, forskare i bolagsstyrning vid Handelshögskolan i Stockholm samt Leif Jakobsson, statssekreterare, Finansdepartementet.

Resor och besök

Den 21 september 2016 medverkade några av utskottets ledamöter då EU-kommissionär Cecilia Malmström besökte utrikesutskottet.

Den 2–4 oktober 2016 gjorde utskottet en resa till Norge.

Den 16–18 oktober 2016 deltog tre ledamöter och en tjänsteman från utskottet i en SESS-konferens (artikel 13-konferensen om ekonomisk styrning) i Bratislava.

Den 28 november 2016 besökte ledamöter från utskottet Volvo Lastvagnar AB.

Den 30 januari–1 februari 2017 deltog tre ledamöter från utskottet i The European Parliamentary Week.

Den 4–11 februari 2017 gjorde en delegation från utskottet en resa till Kenya.

Den 21 februari 2017 diskuterade utskottets ordförande och vice ordförande på inbjudan av Europarlamentets utskott för framställningar det svenska systemet för folkbokföring och personnummer. Mötet ägde rum på EU-kommissionens kontor i Stockholm. Två tjänstemän på utskottets kansli biträdde politikerna.

Den 25 mars 2017 höll riksdagen öppet hus, men utskottet deltog inte den här gången på grund av tidsbrist.

Den 9 maj 2017 besökte utskottet Tullen i Värtahamnen.

Den 28–29 juni 2017 deltog en ledamot i Tax Fairness Conference i Bryssel.

Övrigt

Den 10 maj 2017 i samband med veteranföreningens årsmöte anordnade utskottet traditionellt öppet hus på kansliet med kaffe och tårta för de som tidigare varit ledamöter eller suppleanter i skatteutskottet. Uppslutningen av såväl tidigare som nuvarande ledamöter var god.

Den 11 maj 2017 gav SkU-kansliet intresserade ledamöter information om

kommissionens förslag om en gemensam (konsoliderad) företagsskattebas, Common (Consolidated) Corporate Tax Base, C(C)CTB,

kommissionens förslag till tvistlösningsmekanism och dess förhållande till Skiljemannakonventionen och

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017

OECD:s förslag till ett multilateralt instrument.