Protokoll utskottssammanträde 2018/19:13

Utskottens protokollArbetsmarknadsutskottets protokoll 2018/19:13

RIKSDAGEN

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:13
DATUM	2018-11-22
TID	10.00–10.49
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1

Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2018/19:12.

§ 2

Information från Riksrevisionen Enhetschef Katarina Richardson med medarbetare informerade om rapporterna Deltagarantal i nya arbetsmarknadspolitiska insatser – önsketänkande framför träffsäkra volymbedömningar (RIR 2018:10) och Förberedande och orienterande utbildning – uppföljning av deltagare inom etableringsuppdraget (RIR 2018:12).

§ 3

Förslag till förordning om Europeiska socialfonden plus (ESF+) Utskottet överlade med statssekreterare Irene Wennemo, Arbetsmarknadsdepartementet, om förslag till förordning om Europeiska socialfonden plus (ESF+), COM (2018) 382. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggnings-promemoria (dnr 910-2018/19). Se bilaga 2. Samtliga ledamöter delade regeringens ståndpunkt. Vid överläggningen närvarade tjänstemän från Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 4

EPSCO-rådet den 6 december 2018 Statssekreterare Irene Wennemo, Arbetsmarknadsdepartementet, informerade om EPSCO-dagordningen den 6 december 2018 i de delar som rör sysselsättning och socialpolitik. Vid informationen närvarade tjänstemän från Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet.

§ 5

Kanslimeddelanden Kansliet informerade om kansliets process inför EU-nämnden. Kanslichefen anmälde nytt sammanträdesdatum tisdagen den 11 december 2018 kl. 9.30.

§ 6

Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den 6 december 2018 kl. 10.00.

Vid protokollet Justeras den 6 december 2018

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2018/19:13

§ 1-4

§ 5-6

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Anna Johansson (S), ordf.

X

X

Gulan Avci (L), vice ordf.

X

X

Jessica Polfjärd (M)

X

X

Patrik Björck (S)

X

X

Saila Quicklund (M)

X

X

Magnus Persson (SD)

X

X

Helén Pettersson (S)

Martin Ådahl (C)

X

X

Ali Esbati (V)

X

X

Ellen Juntti (M)

Ebba Hermansson (SD)

X

X

Johan Andersson (S)

X

X

Sofia Damm (KD)

X

X

Annelie Karlsson (S)

X

X

Alexander Christiansson (SD)

X

X

Leila Ali-Elmi (MP)

X

Maria Nilsson (L)

X

X

SUPPLEANTER

Serkan Köse (S)

X

X

Hanif Bali (M)

X

X

Johanna Haraldsson (S)

O

O

David Josefsson (M)

Henrik Vinge (SD)

Ann-Christin Ahlberg (S)

Alireza Akhondi (C)

Ciczie Weidby (V)

O

O

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Sara Seppälä (SD)

Patrik Engström (S)

Christian Carlsson (KD)

Kadir Kasirga (S)

Juno Blom (L)

Sven-Olof Sällström (SD)

Annika Hirvonen Falk (MP)

Jörgen Berglund (M)

Mattias Karlsson i Norrhult (SD)

Linda Lindberg (SD)

Roger Haddad (L)

Robert Hannah (L)

Maria Ferm (MP)

Annika Qarlsson (C)

Christina Höj Larsen (V)

Hans Eklind (KD)

Camilla Brodin (KD)

N = Närvarande V = Votering

X = ledamöter som deltagit i handläggningen O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2018/19:13

	Promemoria 2018-11-20 A2018/01879/EUI
Arbetsmarknadsdepartementet

Överläggningspromemoria om kommissionens förslag till förordning om Europeiska socialfonden plus (ESF+)

Bakgrund

Den 30 maj 2018 presenterade kommissionen sitt förslag till förordning om Europeiska socialfonden plus (ESF+). Kommissionen föreslår att ESF+ inrättas genom en sammanslagning av följande fonder och program: Europeiska socialfonden (ESF), Sysselsättningsinitiativet för unga (YEI), Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD), EU- programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) samt programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet (hälsoprogrammet).

Den första delen, som genomförs genom delad förvaltning, omfattar insatser som motsvarar nuvarande ESF, YEI och FEAD. Enligt kommissionens förslag ska den del av ESF+ som omfattas av delad förvaltning fortsatt vara en del av sammanhållningspolitiken och till största delen regleras av förordningen om gemensamma bestämmelser för bl.a. fonderna inom sammanhållningspolitiken.

Den andra delen av ESF+, som genomförs genom direkt och indirekt förvaltning, omfattar sysselsättning och social innovation. Den tredje delen, som genomförs genom direkt förvaltning, omfattar insatser för att förebygga ohälsa och förbättra folkhälsan.

Syftet med sammanslagningen är enligt kommissionen att förstärka synergierna mellan instrumenten, öka flexibiliteten och förenkla genomförandet så att den administrativa bördan minskas för myndigheter och stödmottagare. Förslagets närmare innehåll finns beskrivet i Regeringskansliets faktapromemoria av den 5 juli 2018 (2017/18:FPM137). Regeringen informerade arbetsmarknadsutskottet om förslaget den 12 juni och den 6 november 2018. Regeringen har vidare informerat socialutskottet samt socialförsäkringsutskottet om förslaget den 25 oktober 2018.

Förordningsförslaget om ESF+ förhandlas som en del av lagstiftningspaketet för sammanhållningspolitiken 2021–2027 under Allmänna rådet (GAC).

I den ansvariga rådsarbetsgruppen för strukturella åtgärder har arbetet under det österrikiska ordförandeskapet inriktats på orienteringsdebatter och genomgångar av förordningen med gemensamma bestämmelser för bl.a. fonderna inom sammanhållningspolitiken.

Vad gäller förslaget till förordning om ESF+ har fokus i arbetsgruppen hittills inriktats på att presentera förslaget och medlemsstaterna har haft möjlighet att ställa frågor. Det österrikiska ordförandeskapet har lagt fram ett första kompromissförslag om endast en del i en artikel, nämligen artikel 4.1 som reglerar särskilda mål.

Vid det allmänna rådets möte den 30 november väntas en diskussion om sammanhållningspolitiken på basis av underlag från ordförandeskapet.

Parallellt pågår förhandlingarna under Allmänna rådet (GAC) där många övergripande frågor och alla frågor som är budgetpåverkande behandlas. Regeringen överlade med finansutskottet den 19 juni 2018 om de svenska ståndpunkterna inför förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2021–2027.

Regeringens ståndpunkt

Givet att Sveriges övergripande ståndpunkter från den 19 juni 2018 om EU:s fleråriga budgetram 2021–2027 (hädanefter hänvisade till som Sveriges MFF-ståndpunkter) är vägledande för positioner och agerande för övriga budgetpåverkande förhandlingar inom ramen för MFF, välkomnar regeringen i stort inriktningen på förslaget till förordning om Europeiska socialfonden plus (hädanefter hänvisade till som förslaget eller ESF+).

Med utgångspunkt i Sveriges MFF-ståndpunkter om att väsentligt minska utgifterna samt ytterligare koncentrera insatserna och förenkla genomförandet inom sammanhållningspolitiken, ser regeringen positivt på att slå samman den fördragsfästa Europeiska socialfonden (ESF) med det nuvarande sysselsättningsinitiativet för unga (YEI) samt Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) till en del av ESF+ som föreslås omfattas av sammanhållningspolitiken. Sammanslagningen innebär ett gemensamt regelverk under delad förvaltning, vilket regeringen bedömer kan förenkla genomförandet och minska den administrativa bördan för medlemsstaterna.

Regeringen anser däremot inte att mervärdet av inkluderingen i ESF+ av delarna som omfattas av direkt och indirekt förvaltning, nuvarande EU- programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) samt programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet (hälsoprogrammet), är lika tydligt.

Regeringen anser att det finns utrymme att öka samordningsvinsterna mellan förslagets olika delar mot bakgrund av de utmaningar som kan uppstå med olika förvaltningsmodeller inom en och samma fond.

Regeringen ifrågasätter inte förslagets allmänna mål om att stödja medlemsstaterna i arbetet med att uppnå höga sysselsättningsnivåer, rättvist socialt skydd och kvalificerad och väl rustad arbetskraft samt en hög skyddsnivå för människors hälsa.

Vidare är Sveriges MFF-ståndpunkt om att Sverige vill se att alla delar av budgeten ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv en viktig utgångspunkt. Därutöver anser regeringen att det är viktigt att lika möjligheter och icke-diskriminering, särskilt för minoritetsgrupper, främjas.

Regeringen välkomnar överlag de föreslagna särskilda målen för ESF+. Med hänsyn till Sveriges MFF-ståndpunkt om att sammanhållningspolitiken, inklusive ESF, bör minska väsentligt anser dock regeringen att de särskilda målen för ESF+ bör, i delen om delad förvaltning, avgränsas så att fonden främst fokuserar på insatser där behoven är som störst. Avseende det särskilda målet som innefattar frågan om hälso- och sjukvårdssystemen, anser regeringen att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser tydligare måste lyftas fram.

Mot bakgrund av Sveriges MFF-ståndpunkt om att mottagande och integration av migranter från tredje land ska utgöra fördelningskriterium inom sammanhållningspolitiken, välkomnar regeringen att integration av tredjelandsmedborgare har inkluderats i ett särskilt mål för ESF+.

Regeringen anser att det är viktigt att i allmänhet minska den administrativa bördan inom unionens verksamheter för att hålla nere kostnaderna.

Genomförande genom delad förvaltning

Regeringen vill betona medlemsstaternas möjlighet att utforma åtgärder med stöd från ESF+ på ett flexibelt sätt och utifrån de behov som finns.

Regeringen ser positivt på att ESF+ föreslås stödja de utmaningar som identifieras inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Eftersom medlemsstaterna föreslås avsätta medel från ESF+ till sådana utmaningar ifrågasätter regeringen behovet av en öronmärkning av medel till social inkludering, unga som varken arbetar eller studerar och stöd för att motverka materiell fattigdom inom delad förvaltning. I detta sammanhang är det dock viktigt att resurserna primärt riktas till utsatta grupper och att medlemsstaterna tar sitt ansvar för att bekämpa fattigdom.

Vidare anser regeringen att stöd för att motverka materiell fattigdom bör riktas till de minst utvecklade regionerna i unionen.

Mot bakgrund av Sveriges MFF-ståndpunkt om en högsta finansieringsandel från unionen på 70 procent är regeringen kritisk till förslaget om att medfinansieringsgraden från unionen för innovativa åtgärder får höjas till 95 procent.

Regeringen är tveksam till behovet av att under pågående programperiod ändra de gemensamma indikatorerna inom ramen för delad förvaltning.

Genomförande genom direkt och indirekt förvaltning

Regeringen anser att medlemsstaternas inflytande över delarna under direkt och indirekt förvaltning måste värnas. Därför anser regeringen att medlemsstaternas inflytande över arbetsprogrammen under delen för sysselsättning och social innovation och hälsodelen bör säkerställas.

Vidare anser regeringen att samarbete med berörda kommittéer på området fortsatt bör värnas vilket kan bidra till tvärsektoriellt samarbete inom unionen på områdena.

Regeringen ställer sig frågande till att förslagets bestämmelse om synergier mellan ESF+ och det av kommissionen föreslagna reformstödprogrammet endast pekar ut hälsodelen under direkt och indirekt förvaltning.

Delen för sysselsättning och social innovation

Regeringen anser att kopplingen till de utmaningar som identifieras inom ramen för den europeiska planeringsterminens prioriteringar bör återinföras i delen för sysselsättning och social innovation.

Regeringen anser att återflöden från innevarande EU- programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) bör gå tillbaka till EU:s generella budget.

Hälsodelen

Regeringen anser att utbyte av erfarenheter och goda exempel mellan medlemsstaterna på hälso- och sjukvårdsområdet kan bidra till ökad effektivitet, hållbara hälsosystem, kunskap och förståelse på hälsoområdet. Hälsodelen kan bidra till att förbättra folkhälsan och hälsoutvecklingen inom unionen. Det är viktigt att ett framtida arbete med hälsofrågor på EU-nivå fortsatt bidrar till dessa målsättningar, inom ramen för den av fördraget givna kompetensen, där unionens insatser på hälsoområdet ska respektera medlemsstaternas ansvar att besluta om hälso- och sjukvårdspolitik samt att organisera och ge hälso- och sjukvård och huvudsakligen komplettera den nationella politiken.

Regeringen anser att hälsodelen bör ha en tydligare prioritering och fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser då detta väntas få positiva övergripande hälsoeffekter på befolkningsnivå.

Avseende indikatorerna för hälsodelen är regeringen tveksam till behov av förändringar av indikatorerna under löpande period. Vidare ifrågasätter regeringen avsaknaden av indikatorer för ”allvarliga gränsöverskridande hälsohot” samt för ”hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder”.