Protokoll utskottssammanträde 2017/18:40

Utbildningsutskottets protokoll 2017/18:40

UTBILDNINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:40

DATUM

2018-08-09

TID

13:00–14.05

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

EU-överläggning om Erasmus: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott

Utskottet överlade med statssekreteraren Malin Cederfeldt Östberg, departementssekreteraren Per Rosenblad och politiskt sakkunnige Jenni Larsson, samtliga från Utbildningsdepartementet, om Erasmus.

Underlag för överläggningen

Faktapromemoria från Utbildningsdepartementet 2017/18:FPM136

Regeringens förslag till svensk ståndpunkt

Regeringens vägledande position i förhandlingen om nästa fleråriga budgetram är att storleken på EU-budgeten behöver minska väsentligt till följd av att Storbritannien lämnar unionen. Detta betyder bl.a. att regeringen förespråkar betydande neddragningar som alla program bör bidra till. Detta i linje med regeringens övergripande prioritering, såsom de redovisas i Faktapromemoria 2017/18:FPM99. Den fleråriga budgetramen 2021–2027. Områden som kan prioriteras ned behöver identifieras.

Ytterligare mål för regeringen i förhandlingen om nästa fleråriga budgetram är dels en modernisering av utgiftsstrukturen, som uppnås genom såväl en minskad utgiftsnivå som omprioriteringar, dels en oförändrad svensk bruttoavgift.

Regeringen avser att i ett senare skede utveckla den svenska ståndpunkten och då tydligare redovisa vilka områden som bör prioriteras ned och vilka områden som ska värnas.

Regeringen välkomnar att det kommande programmet fasas in mot de strategidokument som är relevanta för programmet samt den prioritering av grupper och individer med färre möjligheter som föreslås.

Det är enligt regeringen angeläget att det i programmet tydliggörs att utgångspunkten för lärandemobilitet är att höja kvaliteten i utbildningen. Det är därför viktigt att det kommande programmet understödjer ett långsiktigt och systematiskt samarbete på institutionell nivå.

Regeringens åsikt är att administrationen och kontrollfunktionerna av programmet måste förenklas.

Utskottet

Ordföranden konstaterade att det finns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt då det inte fanns något ytterligare att tillägga till ståndpunkten.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

EU-överläggning om Horisont Europa

Utskottet överlade med statssekreteraren Malin Cederfeldt Östberg, t.f. enhetschefen Tina Abelin, ämnesrådet Magnus Härviden, kanslirådet Mattias Jennerholm, samtliga från Utbildningsdepartementet, om Horisont Europa.

Underlag för överläggningen

Faktapromemoria från Utbildningsdepartementet 2017/18:FPM155

Regeringens förslag till svensk ståndpunkt

Förslaget till ramprogram för forskning och innovation är ett av flera sakområdesförslag under förhandlingen om nästa fleråriga budgetram för 2021–27. SE:s övergripande mål för MFF-förhandlingarna är att budgeten ska minska. En del av det generella målet för nästa budgetperiod är dock att omprioriteringar inom den minskade totala ramen bör ske till förmån för gemensamma åtgärder som konkurrenskraft, forskning och innovation. Det sker genom väsentliga minskningar av utgiftsramarna för jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. SE:s linje är dock alltjämt att hela budgeten ska minska och att besparingar även i prioriterade områden som forskning och innovation kan behöva accepteras.

Regeringen välkomnar kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa. Förslaget bygger på ett positivt sätt vidare på det pågående programmet Horisont 2020. Regeringen välkomnar särskilt att strukturen med tre pelare behålls samt att största andelen av budgeten avsätts till samarbetsprojekt (pelare II Globala utmaningar och industrins konkurrenskraft).

EU:s satsningar på forskning och innovation genom programmet måste i ökande grad bidra till att möta samhällsutmaningar med lösningar som får stort genomslag i samhället och som skapar positiva effekter samt mervärde för medborgarna. Både forskning och innovation bör fortsatt vara integrerade i hela ramprogrammet.

EU:s forskningsprogram 2021–2027 ska tydligt bidra till att uppfylla FN:s hållbarhetsmål – Agenda 2030 och SDG. Detta bör tydliggöras jämfört med kommissionens förslag.

Projekt i Horisont Europa ska, liksom i tidigare ramprogram, prioriteras utifrån excellens där de högst rankade ansökningarna finansieras.

SE bör verka för att uppnå starkare synergier mellan sammanhållningspolitiken och forsknings- och innovationspolitiken. Delar av strukturfondsprogrammen och ramprogrammet för forskning och innovation kan på olika sätt komplettera varandra. Det gäller även synergier med andra EU-program som Ett digitalt Europa och Kreativa Europa.

Administrativa processer kring programmet ska underlättas och effektiviseras för sökanden i samtliga stadier, ansökningsförfarande, uppföljning och rapportering. Nationella redovisningsprinciper ska gälla vid ekonomisk rapportering av aktiviteter.

Utskottet

Ordföranden konstaterade att det finns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt då det inte fanns något ytterligare att tillägga till ståndpunkten.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

EU-överläggning om Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram

Utskottet överlade med statssekreteraren Malin Cederfeldt Östberg, t.f. enhetschefen Tina Abelin, ämnesrådet Magnus Härviden, kanslirådet Mattias Jennerholm, samtliga från Utbildningsdepartementet, om Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram.

Underlag för överläggningen

Faktapromemoria från Utbildningsdepartementet 2017/18:FPM155

Regeringens förslag till svensk ståndpunkt

SE anser att forskningssatsningar inom Euratom bör fortsätta på samma nivå som tidigare och i linje med tidigare programs inriktning. Regeringen ser positivt på inriktningen mot forskning om kärnsäkerhet och strålskydd, och anser att det är bra att säkerställa att unionsfinansierad forskning och utbildning inom kärnvetenskap och kärnteknik fortsätter med god kontinuitet.

Utskottet

Ordföranden konstaterade att det finns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt då det inte fanns något ytterligare att tillägga till ståndpunkten.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

EU-överläggning om ITER

Utskottet överlade med statssekreteraren Malin Cederfeldt Östberg, t.f. enhetschefen Tina Abelin, ämnesrådet Magnus Härviden, kanslirådet Mattias Jennerholm, samtliga från Utbildningsdepartementet, om ITER.

Underlag för överläggningen

Faktapromemoria från Utbildningsdepartementet 2016/17:FPM116

Regeringens förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen för generellt en budgetrestriktiv EU-politik. Regeringen anser att framtida kostnader för Iter inte får påverka Sveriges medlemsavgift till EU.

Det basscenario som presenterats förutsätter att inga avvikelser från plan sker, vilket bedöms vara orealistiskt i ett så komplext projekt som Iter. Regeringen behöver få klarhet kring riskerna för ytterligare förseningar och fördyrningar innan ställning tas till det nya basscenariot. Fördyrningen och förseningen av Iter är betydande, men regeringen anser att Iter har genomfört förbättringar i sin styrning av projektet och att Iter därmed har bättre förutsättningar att hålla sin budget i framtiden.

Regeringen konstaterar att det svenska deltagandet i upphandlingar i konstruktionsprojekt rörande Iter hittills varit lågt och att svenska företag därför gynnats i relativt liten utsträckning under själva konstruktionsfasen. Regeringen ser dock en stor potential i den innovationsdrivande effekt för Europeisk och svensk industri som projekt av Iters karaktär innebär. Kostnader för projektet måste ställas mot industriella fördelar, och inte minst mot den potential som en framtida energiproduktion genom fusion innebär.

Utskottet

Ordföranden konstaterade att det finns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt då det inte fanns något ytterligare att tillägga till ståndpunkten.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

EU-information om informella KKR 16-17 juli om Horisont Europa

Utskottet informerades av statssekreteraren Malin Cederfeldt Östberg, t.f. enhetschefen Tina Abelin, ämnesrådet Magnus Härviden, kanslirådet Mattias Jennerholm, samtliga från Utbildningsdepartementet, om informella KKR 16-17 juli om Horisont Europa.

EU-överläggning om unionens rymdprogram

Utskottet överlade med statssekreteraren Malin Cederfeldt Östberg, t.f. enhetschefen Tina Abelin, ämnesrådet Magnus Härviden, kanslirådet Mattias Jennerholm, samtliga från Utbildningsdepartementet, om unionens rymdprogram.

Underlag för överläggningen

Faktapromemoria från Utbildningsdepartementet FPM2016/17:154

Regeringens förslag till svensk ståndpunkt

Regeringens vägledande mål för förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram för åren 2021-2027 är att budgeten ska minska. En del av det generella målet för nästa budgetperiod är bland annat att omprioriteringar bör ske till förmån för gemensamma åtgärder inom konkurrenskraft, miljö och klimat, samt forskning och innovation inom den minskade totala ramen. Det sker genom väsentliga minskningar av utgiftsramarna för jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. Regeringens linje är dock alltjämt att hela budgeten ska minska och att besparingar även på rymdområdet kan behöva accepteras jämfört med kommissionens förslag.

Inom ramen för denna vägledande linje välkomnar regeringen kommissionens förslag om ett enda rymdprogram med ett samlat regelverk för alla EU:s rymdsatsningar. Rätt hanterat kan förordningen bidra till att säkra delprogrammens kontinuitet och långsiktiga finansiering på ett bättre sätt än om de skulle regleras var för sig.

Regeringen anser att svensk målsättning för rymdprogrammet bör vara att EU:s satsningar inom rymd ska leda till att Europas konkurrenskraft stärks. De data och tjänster som rymdprogrammet tillhandahåller och möjliggör ska leda till största möjliga samhällsnytta, bl.a. genom att bidra till kunskap och beslutsunderlag för klimat- och miljöinsatser. Svenska aktörer ska aktivt kunna delta i och dra nytta av de aktiviteter och initiativ som genomförs inom programmet på samma villkor som övrig industri. Regeringen kommer därför att verka bl.a. för att programmet och upphandlingarna är öppna för företag med ägare från ett icke-EU land, vilket är situationen för några av de största svenska rymdföretagen, och för att säkerhetskraven därför är balanserade på ett sådant sätt att inte konkurrensen snedvrids till de svenska rymdföretagens nackdel.

Regeringen anser att programmet bör vara öppet för deltagande från EU:s säkerhetspolitiska samarbetspartners, även vad gäller SST och Galileo.

För att rymdprogrammet ska kunna genomföras anser regeringen att de nationella säkerhetsfrågorna bör prioriteras i regelverket. Regeringen ser i grunden positivt på den generella ambitionshöjning på detta område som programmet innebär. Samtidigt finns här stor anledning att bevaka att Sveriges nationella säkerhetsintressen inte inskränks. Förslaget om att ge den Europeiska unionens rymdprogrambyrå större mandat att utföra säkerhetsackrediteringar och det faktum att programmets säkerhetsramverk preciseras och standardiseras, kan medföra att medlemsstaterna blir skyldiga att följa regler och anvisningar för hur bl.a. säkerhetsprövning, säkerhetsanalyser och riskbedömningar för nationell infrastruktur ska utföras. För svenskt vidkommande regleras dessa skyldigheter i säkerhetsskyddslagstiftningen. Förslaget kan också innebära en långtgående uppgiftsskyldighet kring kritisk infrastruktur och system som har betydelse för Sveriges säkerhet. En sådan utveckling skulle innebära att kommissionen får ett större inflytande på det område som omfattas av medlemsstaternas kompetens. Sverige kommer därför behöva verka för att den föreslagna förordningens säkerhetsbestämmelser inte utmynnar i en inskränkning av det område där medlemsstaterna har exklusiv kompetens med anledning av nationell säkerhet.

Regeringen anser att för att den europeiska rymdverksamheten ska kunna möta de globala utmaningarna är det avgörande med samstämmighet mellan unionen, det europeiska rymdorganet ESA och medlemsstaterna samtidigt som skillnaderna mellan unionens och ESA:s regelverk beaktas.

Vidare anser regeringen att det är viktigt att verka för att säkerställa en kontinuerlig dataförsörjning och den fortsatta driften av Copernicus, för att vidmakthålla Europas ledande position inom jordobservationsområdet. Det är viktigt att Copernicus förblir användarstyrt och det är angeläget att datapolicyn fortsätter att vara öppen. En datapolicy med fri, full och öppen tillgång till data är en förutsättning för att främja framväxten av innovativa företag nedströms. Regeringen stöder ambitionen att investeringarna i Copernicus ska ge största möjliga samhällsnytta och bidra till en hållbar utveckling, och att det samtidigt säkerställs att medlemsstaternas säkerhet inte riskeras.

Regeringen eftersträvar i första hand budgetrestriktivitet och kostnadskontroll för satellitnavigeringsprogrammet Galileo och minimal påverkan på svensk lagstiftning och på hur Sverige organiserar det nationella säkerhetsarbetet. Givet att dessa principer respekteras ser regeringen positivt på Galileoprogrammet och dess framtida tjänster. Programmet tjänar flera politikområden, bland annat forskning och utveckling, transport och infrastruktur, säkerhet, försvar, miljö och näringslivsfrågor för att nämna några exempel. Det hittills genomförda arbetet inom Galileo har varit strategiskt viktigt. Galileo och EGNOS bör om möjligt givet budgetramen kunna vara fullt operationella system givet Galileos måldatum som framgår enligt förordning (EU) nr 1285/2013 av den 11 december 2013, det vill säga den 31 december 2020.

Regeringen anser att Sverige kan acceptera att den nuvarande europeiska myndigheten för satellitnavigeringssystem utvecklas med ansvar för genomförandet av rymdprogrammet. Förutsättningen är dock att det kan bevisas att det är kostnadseffektivt, att gränsdragningarna mot ESA är tydliga, att rätt kompetens kan knytas till myndigheten och att dess mandat inte påverkar medlemsstaternas exklusiva kompetens att skydda nationell säkerhet.

Utskottet

Ordföranden konstaterade att det finns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt.

Ledamoten från Vänsterpartiet anmälde följande avvikande mening:

På grund av avsaknad av integritetsskyddande skrivningar i förslaget till förordning om inrättande av EU:s rymdprogram samt indikationer på deltagande från andra säkerhetspolitiska samarbetspartners såsom NATO-medlemmar, har jag avvikande mening gällande dessa frågor i den svenska ståndpunkten.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.


Vid protokollet

Helene Carlsson Högberg

Justeras fredagen den 10 augusti 2018

Matilda Ernkrans


UTBILDNINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2017/18:40

§ 1-9

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordförande

X

Christer Nylander (L), vice ordförande

X

Erik Bengtzboe (M)

X

Thomas Strand (S)

X

Betty Malmberg (M)

Caroline Helmersson Olsson (S)

Stefan Jakobsson (SD)

Michael Svensson (M)

Håkan Bergman (S)

Ulrika Carlsson (C)

Elisabet Knutsson (MP)

X

Maria Stockhaus (M)

X

Gunilla Svantorp (S)

Robert Stenkvist (SD)

X

Daniel Riazat (V)

X

Annica Eclund (KD)

X

Roza Güclü Hedin (S)

SUPPLEANTER

Lena Emilsson (S)

Eva Sonidsson (S)

Ida Drougge (M)

X

Olle Thorell (S)

Patrick Reslow (-)

Marianne Pettersson (S)

Fredrik Christensson (C)

X

Niclas Malmberg (MP)

Hanif Bali (M)

Patrik Lundqvist (S)

Christina Östberg (SD)

Roger Haddad (L)

Linda Snecker (V)

Magnus Oscarsson (KD)

Sanne Lennström (S)

Cassandra Sundin (SD)

Nina Kain (SD)

Emma Hult (MP)

Per Lodenius (C)

Lotta Johnsson Fornarve (V)

Sofia Damm (KD)

Maria Weimer (L)

Christina Örnebjär (L)

Ida Karkiainen (S)

Aron Modig (KD)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Ingela Nylund Watz (S)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande