Utlänningsförordning (2006:97)

Svensk författningssamling 2006:97
t.o.m. SFS 2016:755
SFS nr: 2006:97
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L7
Utfärdad: 2006-02-23
Ändrad: t.o.m. SFS 2016:755
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se


1 kap. Förordningens innehåll, vissa definitioner och
allmänna bestämmelser

1 § I denna förordning finns bestämmelser om
- förordningens innehåll, vissa definitioner och allmänna
bestämmelser (1 kap.)
- resehandlingar (2 kap.)
- visering (3 kap.)
- uppehållsrätt (3 a kap.)
- uppehållstillstånd (4 kap.)
- arbetstillstånd (5 kap.)
- EU-blåkort (5 a kap.)
- kontroll- och tvångsåtgärder (6 kap.)
- underrättelseskyldighet (7 kap.), och
- avvisning, utvisning, avgifter m.m. (8 kap.). Förordning (2015:92).

2 § Med Schengenkonventionen avses i denna förordning
konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985.

Med Schengenstat avses en stat som har tillträtt eller anslutit
sig till Schengenkonventionen eller som har slutit avtal om
samarbete enligt konventionen med konventionsstaterna.

3 § Med inre och yttre gräns avses i denna förordning inre
och yttre gränser enligt artikel 2.1 och 2.2 i
Europarlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av
den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för
personer (kodex om Schengengränserna), i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 610/2013 av
den 26 juni 2013. Förordning (2015:92).

4 § Med EES-stat avses i denna förordning en stat som
omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet.

Med EES-medborgare avses en utlänning som är medborgare i en
EES-stat. När det gäller familjeanknytning avses dock även
sådana svenska medborgare som anges i 3 a kap. 2 § andra
stycket utlänningslagen (2005:716), såvida inte något annat
framgår av denna förordning. Förordning (2014:185).

5 § Med Schengenvisering avses i denna förordning en visering
enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en
gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex). Förordning (2011:706).

6 § Med rörlighetsdirektivet avses i denna förordning
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars
rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom
medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG. Förordning (2014:185).

7 § Bestämmelser om gränspassage finns i Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 562/2006. Förordning (2015:92).


2 kap. Bestämmelser om resehandlingar

Undantag från kravet på passinnehav

1 § En utlänning som har permanent uppehållstillstånd eller
som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716) behöver
inte ha pass vid vistelse i Sverige. Detsamma gäller för en
utlänning som kan beviljas eller har beviljats
uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § eller 12 kap. 16 b § utlänningslagen om han eller hon inte har någon handling som
gäller som pass och saknar möjlighet att inom rimlig tid
skaffa en sådan handling.

En utlänning under sexton år behöver inte ha eget pass för
inresa eller vistelse i Sverige, om han eller hon följer med
en vuxen person vars pass innehåller de uppgifter som behövs
för att fastställa barnets identitet. Förordning (2014:185).

1 a §/Träder i kraft I:2016-07-20/ En utlänning som kan beviljas eller har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige behöver inte ha pass vid vistelse i Sverige.

2 § Besättningsmän eller personal som avses i 3 kap. 1 § 10 eller 13 behöver inte ha pass vid inresa eller vistelse i
landet.

3 § En utlänning som inte behöver ha pass ska på begäran av
Polismyndigheten eller en polisman visa att passfrihet gäller
för honom eller henne. Förordning (2014:1192).

Hemlandspass

4 § En resehandling får godtas som pass (hemlandspass), om
handlingen är utfärdad av en behörig myndighet i det land där
innehavaren är medborgare samt uppfyller de förutsättningar som
anges i andra-fjärde styckena.

I handlingen skall det finnas
1. uppgifter om innehavarens medborgarskap och fullständiga
namn samt födelsedatum och födelseort,
2. uppgift om handlingens giltighetstid,
3. innehavarens namnteckning,
4. uppgift om vilken myndighet som har utfärdat handlingen,
5. uppgift om handlingens giltighet för resa till Sverige, och
6. ett välliknande fotografi av innehavaren.

En handling får inte godtas som pass om den inte tillåter
återresa till hemlandet eller inresa till tredje land.

Handlingen skall vara avfattad på svenska, danska, norska,
engelska, franska, italienska, spanska eller tyska eller vara
försedd med en bestyrkt översättning till något av dessa språk.

5 § Om det finns särskilda skäl, får en sådan resehandling som
avses i 4 § godtas som hemlandspass även om den inte uppfyller
kraven i 4 § andra stycket 3 eller fjärde stycket.

För barn under fem år som har egen resehandling och som reser
med vårdnadshavare, får en sådan resehandling som avses i 4 § godtas som hemlandspass, även om den inte uppfyller kraven i 4 § andra stycket 1 eller 6 vad avser födelsedatum eller
fotografi. Födelseår skall dock framgå.

Innehavarens identitet måste alltid kunna fastställas med stöd
av handlingen.

6 § Ett hemlandspass som har utfärdats för makar gemensamt
godtas för inresa och vistelse i Sverige såväl när makarna
följs åt som när endast en av dem reser in.

Resedokument

7 § Ett resedokument skall utfärdas i de fall som anges i
konventionen den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga
ställning (SÖ 1954:55), konventionen den 28 september 1954 angående statslösa personers rättsliga ställning (SÖ 1965:54) eller konventionen den 23 november 1957 angående flyktingar som
äro sjömän (SÖ 1959:16).

8 § Ett resedokument skall utfärdas för viss tid och får, då
det utfärdas, förses med en anteckning om att innehavarens
identitet inte är styrkt.

Migrationsverket får besluta om förlängning av giltighetstiden
för ett resedokument.

9 § Ett resedokument som utfärdats enligt 4 kap. 4 § utlänningslagen (2005:716) gäller som pass vid inresa och
vistelse i Sverige.

10 § Om den som har ett av Migrationsverket utfärdat
resedokument upphör att vara flykting eller statslös, skall
resedokumentet återlämnas till Migrationsverket.

Provisorisk resehandling

11 § En resehandling som upprättats i enlighet med det beslut
som fattats av företrädarna för regeringarna i Europeiska
unionens medlemsstater, församlade i rådet 96/409/GUSP av den 25 juni 1996 om införandet av provisorisk resehandling (Europeiska unionens provisoriska resehandling), gäller som
pass vid inresa och vistelse i Sverige.

Främlingspass

12 § Har upphört genom förordning (2014:781).

13 § Ett främlingspass skall utfärdas med en giltighetstid av
högst fem år och får, antingen då det utfärdas eller senare,
förses med en anteckning som begränsar dess giltighetsområde.

Ett främlingspass får, då det utfärdas, förses med en
anteckning om att innehavarens identitet inte är styrkt.

14 § Om en utlänning har ett omedelbart behov av att resa till
eller från Sverige, får Migrationsverket utfärda ett
provisoriskt främlingspass för honom eller henne.

14 a § Främlingspass får utfärdas för den som är under 18 år om
barnets vårdnadshavare lämnat medgivande. Pass får utfärdas
utan sådant medgivande om det finns synnerliga skäl.

Pass som endast gäller för direkt resa till Sverige får utan
vårdnadshavares medgivande utfärdas för ett barn som har
uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om barnet
1. befinner sig i en situation där det finns risk för att dess
hälsa eller utveckling skadas, eller
2. det annars finns särskilda skäl. Förordning (2006:443).

15 § En ansökan om främlingspass ges in till Migrationsverket
eller, om utlänningen inte befinner sig i Sverige, till en
svensk beskickning eller svenskt konsulat.

15 a § Om ett ärende gäller fråga om att utan vårdnadshavares
medgivande utfärda främlingspass för ett barn under 18 år,
skall Migrationsverket inhämta yttrande från en sådan kommunal
nämnd som fullgör uppgifter inom socialtjänsten. Yttrande skall
inhämtas från den kommun där barnet är folkbokfört eller, om
barnet inte är folkbokfört, från den kommun barnet har starkast
anknytning till. Förordning (2006:443).

15 b § Ett ärende som gäller fråga om att med stöd av 14 a § andra stycket utfärda pass för ett barn under 18 år utan
vårdnadshavares medgivande skall handläggas skyndsamt. Förordning (2006:443).

16 § Ett främlingspass skall återlämnas till Migrationsverket
om den som har passet
1. har blivit svensk medborgare,
2. har fått en annan handling som gäller som pass,
3. skall resa till sitt hemland,
4. enligt särskilt beslut om avvisning eller utvisning inte
längre har rätt att vistas i landet, eller
5. har avlidit.

Identitetskort för EES-medborgare eller medborgare i Schweiz

17 § Ett identitetskort för en utlänning som är medborgare i
den utfärdande staten som utvisar medborgarskap och som har
utfärdats av en behörig myndighet i en EES-stat eller Schweiz
gäller som pass vid utlänningens ankomst till och utresa från
Sverige samt under den tid utlänningen har rätt att vistas här. Detsamma gäller identitetskort som har utfärdats av behörig
myndighet i en annan stat än EES-stat eller Schweiz för en
schweizisk medborgares make, för deras barn som är under 21 år
eller som är beroende av dem för sin försörjning och för
släktingar i närmast föregående led till sådan utlänning eller
hans eller hennes make och som är beroende av dem, om
familjemedlemmen är medborgare i den staten och medborgarskapet
framgår av identitetskortet.

Första stycket gäller även för en sådan utlänning som avses i 5 kap. 2 § första stycket 4. Förordning (2006:262).

Resehandling för en utlänning som inte är medborgare i det
utfärdande landet

18 § En resehandling som har utfärdats av en behörig utländsk
myndighet för någon som saknar medborgarskap eller är
medborgare i ett annat land än det där handlingen utfärdats,
får godtas som pass om handlingen är upprättad enligt 4 § andra-fjärde styckena och har det innehåll som föreskrivs där.

Kollektivpass

19 § En gemensam resehandling för flera utlänningar (kollektivpass) får godtas som pass, om utlänningarna ska
resa genom landet i samlad grupp eller uppehålla sig här
kortare tid för ett gemensamt ärende. Kollektivpasset får
avse endast medborgare i den stat vars myndighet har utfärdat
passet. Det ska uppta minst tio och högst femtio personer. Den som är upptagen i passet ska ha en identitetshandling som
är utställd av en behörig myndighet i hemlandet.

I fråga om kollektivpass som har utfärdats i enlighet med den
europeiska överenskommelsen den 16 december 1961 om ungdomars
resor på kollektivpass (SÖ 1968:16) och som har utställts av
en myndighet i ett land som har tillträtt och i förhållande
till Sverige tillämpar överenskommelsen, gäller
överenskommelsen i stället för första stycket.

Om ett kollektivpass avser utlänningar som inte är skyldiga
att ha visering, ska passet ha godkänts av en svensk
beskickningschef eller konsul som är behörig att ge visering
eller av Polismyndigheten. Ett sådant godkännande behövs dock
inte om passet har godkänts av behörig myndighet i Danmark,
Finland, Island eller Norge för inresa i respektive land. Förordning (2014:1192).

Diplomatpersonal m.fl.

20 § Bestämmelserna om krav på passinnehav i 2 kap. utlänningslagen (2005:716) och bestämmelserna i detta kapitel
gäller i tillämpliga delar även för främmande länders
diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som
är anställda i Sverige samt deras familjer och betjäning. Sådana personer skall ha hemlandspass.

21 § En diplomatisk kurir som kommer till Sverige skall utöver
hemlandspass ha en officiell handling där hans eller hennes
ställning intygas och antalet kollin i kurirsändningen anges.

Bemyndigande

22 § Migrationsverket får efter att ha hört Polismyndigheten
meddela ytterligare föreskrifter om vilka handlingar som får
godtas som pass.

Om det finns särskilda skäl får Migrationsverket efter samråd
med Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) i ett enskilt
fall godta att en annan handling gäller som pass. Förordning (2014:1192).


3 kap. Bestämmelser om visering

Undantag från kravet på visering

1 §/Upphör att gälla U:2016-07-01/ Utöver vad som föreskrivs i 2 kap. 8 a och 10 §§ utlänningslagen (2005:716) är nedan angivna utlänningar undantagna från kravet på visering.
1. Den som innehar ett med "British passport" betecknat hemlandspass eller ett av behörig myndighet utfärdat identitetskort, där medborgarskapet är angivet som "British National Overseas" (BNO) och som gäller för inresa i Storbritannien.
2. Medborgare i Schweiz, om de har hemlandspass eller ett identitetskort som är utfärdat av en behörig myndighet i hemlandet och utvisar medborgarskap eller om de finns upptagna i ett kollektivpass som har utfärdats av en behörig myndighet i hemlandet.
3. Innehavare av resedokument som har utfärdats i enlighet med konventionen den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning (SÖ 1954:55) eller konventionen den 23 november 1957 angående flyktingar som är sjömän (SÖ 1959:16) och som har utfärdats av en svensk myndighet eller av en myndighet i en stat som tillträtt och i förhållande till Sverige tillämpar den europeiska överenskommelsen den 20 april 1959 om avskaffande av viseringstvång för flyktingar (SÖ 1960:75).
4. Flyktingar eller statslösa personer som är upptagna i ett kollektivpass som har utfärdats dels av en myndighet i ett land som har tillträtt och i förhållande till Sverige tillämpar artikel 13 i den europeiska överenskommelsen den 16 december 1961 om ungdomars resor på kollektivpass (SÖ 1968:16), dels enligt överenskommelsen och den av Sverige avgivna deklarationen över nämnda artikel.
5. De som innehar Förenta nationernas "laissez passer" och ett intyg om att de färdas i tjänsten som är utfärdat av FN eller något av dess fackorgan eller underordnade organ.
6. De som innehar Europeiska gemenskapernas "laissez passer".
7. Innehavare av vatikanpass.
8. Medborgare i Bolivia, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Makedonien (tidigare jugoslaviska republiken Makedonien), Peru, Thailand och Turkiet som har diplomatpass eller tjänstepass samt medborgare i Indien, Marocko och Tunisien som har diplomatpass.
9. Besättningsmän i tjänst på luftfartyg som innehar ett flygcertifikat eller ett certifikat för flygbesättning, så länge som de inte lämnar
- flygplatsen för mellanlandningen,
- flygplatsen på bestämmelseorten,
- den kommun där flygplatsen ligger, eller
- flygplatsen annat än för att bege sig till en annan flygplats på en Schengenstats territorium.
10. Besättningsmän på fartyg som finns upptagna på besättningslistan för fartyget och som har en giltig sjöfartsbok eller identitetshandlingar för sjömän, så länge de endast tillfälligt lämnar sitt fartyg och uppehåller sig i den tätort som finns närmast den hamn där fartyget ligger.
11. Utlänningar som avses i 4 kap. 6 §.
12. Personal tillhörande en främmande stats militära styrka som innehar en militär identitetshandling och som besöker Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtalet den 19 juni 1995 mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (SÖ 1997:51).
13. Utlänningar som är under 18 år och som är bosatta i en EES-stat men inte EES-medborgare om

a) vistelsen i Sverige avser ett kort besök som deltagare i en skolresa,

b) deltagarna i skolresan följs åt av en lärare som har en lista över deltagarna upprättad i enlighet med bilagan till rådets beslut om gemensam åtgärd den 30 november 1994, och

c) utlänningarna innehar en handling som gäller som pass vid inresa i Sverige eller deltagarlistan innehåller de uppgifter som anges i artikel 2 i rådets beslut.
14. Hjälppersonal vid katastrofer och olyckor i Sverige.

Ytterligare undantag från viseringskravet finns i rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav. Förordning (2016:34).

1 §/Träder i kraft I:2016-07-01/ Utöver vad som föreskrivs i 2 kap. 8 a och 10 §§ utlänningslagen (2005:716) är nedan angivna utlänningar undantagna från kravet på visering.
1. Den som innehar ett med "British passport" betecknat hemlandspass eller ett av behörig myndighet utfärdat identitetskort, där medborgarskapet är angivet som "British National Overseas" (BNO) och som gäller för inresa i Storbritannien.
2. Medborgare i Schweiz, om de har hemlandspass eller ett identitetskort som är utfärdat av en behörig myndighet i hemlandet och utvisar medborgarskap eller om de finns upptagna i ett kollektivpass som har utfärdats av en behörig myndighet i hemlandet.
3. Innehavare av resedokument som har utfärdats i enlighet med konventionen den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning (SÖ 1954:55) eller konventionen den 23 november 1957 angående flyktingar som är sjömän (SÖ 1959:16) och som har utfärdats av en svensk myndighet eller av en myndighet i en stat som tillträtt och i förhållande till Sverige tillämpar den europeiska överenskommelsen den 20 april 1959 om avskaffande av viseringstvång för flyktingar (SÖ 1960:75).
4. Flyktingar eller statslösa personer som är upptagna i ett kollektivpass som har utfärdats dels av en myndighet i ett land som har tillträtt och i förhållande till Sverige tillämpar artikel 13 i den europeiska överenskommelsen den 16 december 1961 om ungdomars resor på kollektivpass (SÖ 1968:16), dels enligt överenskommelsen och den av Sverige avgivna deklarationen över nämnda artikel.
5. De som innehar Förenta nationernas "laissez passer" och ett intyg om att de färdas i tjänsten som är utfärdat av FN eller något av dess fackorgan eller underordnade organ.
6. De som innehar Europeiska gemenskapernas "laissez passer".
7. Innehavare av vatikanpass.
8. Medborgare i Bolivia, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Makedonien (tidigare jugoslaviska republiken Makedonien), Peru, Thailand eller Turkiet som har diplomatpass eller tjänstepass samt medborgare i Indien, Marocko och Tunisien som har diplomatpass.
9. Besättningsmän i tjänst på luftfartyg som innehar ett flygcertifikat eller ett certifikat för flygbesättning, så länge som de inte lämnar
- flygplatsen för mellanlandningen,
- flygplatsen på bestämmelseorten,
- den kommun där flygplatsen ligger, eller
- flygplatsen annat än för att bege sig till en annan flygplats på en Schengenstats territorium.
10. Besättningsmän på fartyg som finns upptagna på besättningslistan för fartyget och som har en giltig sjöfartsbok eller identitetshandlingar för sjömän, så länge de endast tillfälligt lämnar sitt fartyg och uppehåller sig i den tätort som finns närmast den hamn där fartyget ligger.
11. Utlänningar som avses i 4 kap. 6 §.
12. Personal tillhörande en främmande stats militära styrka som innehar en militär identitetshandling och som besöker Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av
- avtalet den 19 juni 1995 mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (SÖ 1997:51),
- det kompletterande tilläggsprotokollet den 19 december 1997 till avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor, eller
- samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd.
13. Utlänningar som är under 18 år och som är bosatta i en EES-stat men inte EES-medborgare om

a) vistelsen i Sverige avser ett kort besök som deltagare i en skolresa,
b) deltagarna i skolresan följs åt av en lärare som har en lista över deltagarna upprättad i enlighet med bilagan till rådets beslut om gemensam åtgärd den 30 november 1994, och

c) utlänningarna innehar en handling som gäller som pass vid inresa i Sverige eller deltagarlistan innehåller de uppgifter som anges i artikel 2 i rådets beslut.
14. Hjälppersonal vid katastrofer och olyckor i Sverige.

Ytterligare undantag från viseringskravet finns i rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav. Förordning (2016:672).

Schengenvisering

2 § Bestämmelser om Schengenvisering finns i viseringskodexen. Förordning (2011:706).

3 § Har upphävts genom förordning (2011:706).

4 § Har upphävts genom förordning (2011:706).

5 § Har upphävts genom förordning (2011:706).

6 § Har upphävts genom förordning (2011:706).

7 § Har upphävts genom förordning (2011:706).

8 § Har upphävts genom förordning (2015:92).

Diplomatpersonal m.fl.

9 § Bestämmelserna om visering i 2 kap. utlänningslagen (2005:716) och bestämmelserna i detta kapitel gäller i
tillämpliga delar även för främmande länders diplomatiska
tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som är anställda
i Sverige, deras familjer och betjäning samt diplomatiska
kurirer. Förordning (2011:1048).

Överlämnande

10 § Om en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat
överväger att avslå en ansökan om Schengenvisering på grund av
att sökanden anses vara ett hot mot medlemsstaternas allmänna
ordning, inre säkerhet eller folkhälsa får ansökan överlämnas
till Migrationsverket för prövning. Finns särskild anledning till det får en svensk beskickning
eller ett svenskt konsulat även i annat fall överlämna
viseringsärenden till Migrationsverket för prövning. Innan
överlämnande sker ska beskickningen eller konsulatet samråda
med Migrationsverket. Förordning (2011:706).

Skyndsam handläggning

11 § En ansökan om visering från en sådan familjemedlem till
en EES-medborgare som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska handläggas skyndsamt. Förordning (2013:286).

Bemyndiganden

12 § Migrationsverket får ge en svensk beskickning eller ett
svenskt konsulat rätt att besluta om nationella viseringar. Innan Migrationsverket ger en svensk beskickning eller ett
svenskt konsulat rätt att avslå ansökningar om nationell
visering, ska Migrationsverket samråda med Regeringskansliet (Utrikesdepartementet).

Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) får ge en svensk
beskickning eller ett svenskt konsulat rätt att bevilja
nationella viseringar inom departementets ansvarsområde. Förordning (2011:706).


3 a kap. Uppehållsrätt

1 § Har upphävts genom förordning (2014:185).

2 § Har upphävts genom förordning (2014:185).

3 § Har upphävts genom förordning (2014:185).

4 § Har upphävts genom förordning (2014:185).

Att få permanent uppehållsrätt i vissa fall

5 § En EES-medborgare som är arbetstagare eller egen företagare
och som upphör att arbeta i Sverige har permanent
uppehållsrätt, även om han eller hon inte har vistats här under
en fortlöpande period av fem år, om han eller hon,
1. när han eller hon upphör att arbeta har arbetat i Sverige
under de tolv föregående månaderna och fortlöpande har vistats
i Sverige i minst tre år, samt fyllt 60 år eller, såvitt gäller
arbetstagare, fått pension i förtid i samband med att arbetet
upphör,
2. slutar sitt arbete på grund av en permanent arbetsoförmåga
och fortlöpande har vistats i Sverige i mer än två år,
3. slutar sitt arbete på grund av en arbetsskada som berättigar
till en förmån som helt eller delvis betalas av en svensk
institution, eller
4. efter minst tre års fortlöpande verksamhet och vistelse i
Sverige, fortsätter att arbeta i en annan EES-stat och behåller
sin bostad i Sverige till vilken han eller hon återvänder minst
en gång i veckan.

Om en sådan situation som avses i första stycket 1 eller 2 inträffar efter minst tre års fortlöpande yrkesverksamhet och
vistelse i Sverige ska yrkesverksamma perioder i den andra
staten räknas som om de tillbringats i Sverige.

Perioder av ofrivillig arbetslöshet som registrerats av
Arbetsförmedlingen eller perioder av ofrivilliga avbrott i
arbetet eller frånvaro från eller upphörande av
yrkesverksamheten som beror på sjukdom eller olycksfall, ska
anses som yrkesverksamma perioder.

Villkoren som avser vistelsens och verksamhetens längd i första
stycket 1 och villkoret som avser vistelsens längd i första
stycket 2 ska inte tillämpas om arbetstagarens eller den egna
företagarens make, sambo eller registrerade partner är svensk
medborgare. Förordning (2011:408).

6 § Om en EES-medborgare har permanent uppehållsrätt enligt 5 §, ska även hans eller hennes familjemedlem enligt 3 a kap. 2 § första stycket utlänningslagen (2005:716) ha permanent
uppehållsrätt.

Om EES-medborgaren avlider medan han eller hon fortfarande är
verksam som arbetstagare eller egen företagare men innan han
eller hon har permanent uppehållsrätt ska familjemedlemmen
som har vistats tillsammans med arbetstagaren eller den egna
företagaren ha permanent uppehållsrätt, om
1. arbetstagaren eller den egna företagaren vid sin död har
vistats i Sverige i mer än två på varandra följande år,
eller
2. hans eller hennes död var följden av en arbetsskada. Förordning (2014:185).

6 a § En sådan familjemedlem som avses i 3 a kap. 5 b § utlänningslagen (2005:716) och som uppfyller villkoren i den
bestämmelsen har, utöver vad som följer av 6 § andra stycket,
permanent uppehållsrätt efter laglig vistelse i Sverige utan
avbrott under minst fem år. Även en sådan familjemedlem som
avses i 3 a kap. 5 d § utlänningslagen och som uppfyller
villkoren i den bestämmelsen har permanent uppehållsrätt
efter laglig vistelse i Sverige utan avbrott under minst fem
år. Förordning (2014:185).

Bevis om uppehållsrätt m.m.

7 § Migrationsverket utfärdar intyg om inlämnad ansökan om
uppehållskort till en utlänning som har ansökt om sådant
kort.

Intyg om inlämnad ansökan om uppehållskort ska utfärdas
omedelbart. Uppehållskort och permanent uppehållskort enligt 3 a kap. 12 a § utlänningslagen (2005:716) ska utfärdas
senast sex månader efter ansökan om sådant kort. Intyg om
permanent uppehållsrätt enligt 3 a kap. 12 a § utlänningslagen ska utfärdas snarast möjligt. Förordning (2014:185).

7 a § Ett uppehållskort enligt 3 a kap. 12 a § 2 utlänningslagen (2005:716) ska gälla i fem år från dagen för
utfärdandet eller under den beräknade vistelsetiden för den
person som uppehållsrätten härleds från om denna inte
överstiger fem år.

Vistas innehavare av ett sådant uppehållskort som avses i
första stycket utanför Sverige längre tid än sex månader per
år, förlorar uppehållskortet sin giltighet.

Giltigheten påverkas dock inte av att innehavaren vistas
utanför Sverige längre tid om
- vistelsen inte överstiger tolv månader i följd och orsakas
av graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier,
yrkesutbildning, utstationering på grund av arbete eller
andra särskilda skäl, eller
- vistelsen är orsakad av obligatorisk militärtjänstgöring. Förordning (2014:185).

7 b § En ansökan om permanent uppehållskort ska lämnas in
till Migrationsverket innan giltigheten av ett uppehållskort
enligt 3 a kap. 12 a § 2 utlänningslagen (2005:716) löper ut.

Migrationsverket ska utan särskild ansökan förnya ett
permanent uppehållskort vart tionde år.

Ett permanent uppehållskort förlorar sin giltighet om
innehavaren vistas utanför Sverige under två på varandra
följande år. Förordning (2014:185).

8 § Har upphävts genom förordning (2014:185).

8 a § Har upphävts genom förordning (2014:185).

9 § I samband med utfärdande av uppehållskort får
Migrationsverket kräva att sökanden visar upp
1. ett giltigt pass,
2. handlingar som styrker familjeanknytningen till
EES-medborgaren,
3. handlingar som styrker att den EES-medborgare som
uppehållsrätten härleds från har uppehållsrätt i Sverige
eller är en svensk medborgare som återvänder till Sverige
efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt
rörlighetsdirektivet,
4. vid sådan familjeanknytning som anges i 3 a kap. 2 § första stycket 2 och 3 utlänningslagen (2005:716), handlingar
som styrker att sökanden är beroende av EES-medborgaren eller
hans eller hennes make eller sambo för sin försörjning, om
detta är en förutsättning för sökandens uppehållsrätt, och
5. vid sådan familjeanknytning som anges i 3 a kap. 2 § första stycket 4 utlänningslagen, handlingar som utfärdats av
en behörig myndighet i ursprungslandet eller i det land från
vilket sökanden anländer som styrker att sökanden är beroende
av EES-medborgaren för sin försörjning eller ingår i
EES-medborgarens hushåll, eller handlingar som styrker att
det finns allvarliga hälsoskäl som absolut kräver att
EES-medborgaren ger sökanden personlig omvårdnad.

I samband med utfärdande av uppehållskort till en sådan
familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 3 a kap. 2 § andra stycket utlänningslagen får Migrationsverket även kräva
att sökanden visar upp handlingar som styrker att sökanden
har följt med eller anslutit sig till den svenska medborgaren
när den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri
rörlighet enligt rörlighetsdirektivet. Förordning (2014:185).

10 § I samband med utfärdande av intyg om permanent
uppehållsrätt och permanent uppehållskort får Migrationsverket
kräva att sökanden visar upp handlingar som styrker vistelsens
längd och handlingar som styrker att villkoren i övrigt är
uppfyllda. Förordning (2006:262).

11 § Har upphävts genom förordning (2014:185).


4 kap. Uppehållstillstånd

Beräkning av uppehållstillståndsfri tid

1 § Den tid av tre månader under vilken en utlänning enligt 2 kap. 5 § utlänningslagen (2005:716) inte behöver ha
uppehållstillstånd vid vistelse i Sverige (uppehållstillståndsfri tid) räknas från den tidpunkt då
utlänningen reste in i Sverige eller in i en annan
Schengenstat.

Om utlänningen under någon tid uppehållit sig i Sverige eller i
en annan Schengenstat före inresan i Sverige, skall tiden för
den vistelsen räknas in i den uppehållstillståndsfria tiden. Den sammanlagda vistelsen inom Schengenområdet får inte
överstiga tre månader under en period av sex månader räknat
från första inresedag.

Av en överenskommelse med annan stat kan framgå att tidigare
vistelse i annan Schengenstat inte skall räknas in i den
uppehållstillståndsfria tiden.

2 § För en utlänning som är EES-medborgare eller medborgare i
Schweiz skall den uppehållstillståndsfria tiden alltid räknas
från inresan i Sverige.

Vad som sägs i första stycket om uppehållstillståndsfri tid
skall också gälla sådana familjemedlemmar till en EES- medborgare som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) som inte själva är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz. Förordning (2006:262).

Undantag från principen om första asylland

3 § Har upphävts genom förordning (2009:1549).

4 § Om en utlännings asylansökan har avvisats enligt 5 kap. 1 b § första stycket 2 eller 3 utlänningslagen (2005:716),
ska utlänningen få en särskild handling av vilken det framgår
att de skäl för asyl som han eller hon anfört inte har prövats
i sak i Sverige. Förordning (2009:1549).

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar i vissa fall

4 a § Uppehållstillstånd får beviljas en familjemedlem till
en utlänning om familjemedlemmen är make eller sambo till
utlänningen eller släkting i rakt nedstigande led till
utlänningen eller till hans eller hennes make eller sambo, om
släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning
eller är under 21 år och utlänningen
1. med stöd av 5 kap. 10 § utlänningslagen (2005:716) har
beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i fall som
avses i 6 kap. 2 § första stycket utlänningslagen, eller
2. med stöd av 5 kap. 15 a § första stycket 1 utlänningslagen
har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, i de fall
familjemedlemmen inte ansökt om uppehållstillstånd som
flykting eller annan skyddsbehövande.

Uppehållstillstånd enligt första stycket ska beviljas i samma
omfattning som för den utlänning som familjemedlemmen har
anknytning till. Förordning (2014:779).

Försörjningskrav vid anhöriginvandring

4 b § Uppehållstillstånd får beviljas en familjemedlem till
en utlänning om familjemedlemmen är make eller sambo till
utlänningen eller ogift barn under 18 år till utlänningen
eller till hans eller hennes make eller sambo och utlänningen
1. har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i fall
som avses i 5 kap. 5 § andra stycket utlänningslagen (2005:716), eller
2. har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med
stöd av 4 kap. 5 och 5 a §§.

För att beviljas uppehållstillstånd enligt första stycket ska
familjemedlemmen ha sin försörjning ordnad under vistelsen.

Uppehållstillstånd enligt första stycket ska beviljas i
samma omfattning som för den utlänning som familjemedlemmen
har anknytning till. Förordning (2014:779).

4 c § Kravet på att kunna försörja sig i 5 kap. 3 b § utlänningslagen (2005:716) är uppfyllt om den person som
utlänningen åberopar anknytning till har lön som uppgår till
förbehållsbeloppet vid utmätning av lön enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken. Ersättning från arbetslöshetsförsäkring
eller annan liknande arbetsrelaterad ersättning jämställs med
lön. Kravet är också uppfyllt om den som utlänningen åberopar
anknytning till har en förmögenhet som han eller hon kan
försörja sig på.

Migrationsverket får meddela föreskrifter om vad som ska
anses vara en bostad av tillräcklig storlek och standard
enligt 5 kap. 3 b § utlänningslagen (2005:716). Förordning (2014:779).

Uppehållstillstånd för studier i vissa fall

5 § En utlänning som har för avsikt att studera i Sverige och
som har antagits till högskoleutbildning här skall beviljas
uppehållstillstånd för studietiden om han eller hon
1. har sin försörjning under studietiden och sin återresa
tryggad genom egna medel, stipendium eller på annat liknande
sätt,
2. har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige, och
3. inte utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller
folkhälsa.

Uppehållstillstånd enligt första stycket skall beviljas för
minst ett år eller den kortare tid studierna avser. Pågår
studierna längre tid än ett år skall tillståndet förlängas med
minst ett år i taget eller den kortare tid studierna avser,
under förutsättning att villkoren i första stycket är uppfyllda
och att den studerande gör godtagbara framsteg i sina studier. Förordning (2006:1578).

Uppehållstillstånd efter slutförda studier i vissa fall

5 a § En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för
studier i Sverige får beviljas uppehållstillstånd för en tid
av sex månader efter en slutförd högskoleutbildning här om
1. utbildningen avser studier motsvarande minst två
terminer,
2. utlänningen har för avsikt att söka arbete eller därmed
jämförbar förberedande aktivitet i Sverige eller undersöka
förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet här,
3. utlänningen har sin försörjning under tillståndstiden och
sin återresa tryggad,
4. utlänningen har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i
Sverige, och
5. utlänningen inte utgör ett hot mot allmän ordning, allmän
säkerhet eller folkhälsa. Förordning (2014:779).

Rätt till vistelse i vissa fall

6 § Bestämmelser om rätt till vistelse i vissa fall finns i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 265/2010 av
den 25 mars 2010 om ändring av konventionen om tillämpning av
Schengenavtalet och av förordning (EG) nr 562/2006 vad gäller
rörlighet för personer med visering för längre vistelse. Förordning (2011:706).

Uppehållstillstånd för tillfälligt arbete

7 § En utlänning som skall arbeta tillfälligt i Sverige under
sådana förutsättningar som anges i 5 kap. 2 § första stycket 4 skall, om inte allmän ordning, säkerhet eller hälsa talar emot
det, beviljas uppehållstillstånd för den tid det tillfälliga
arbetet beräknas pågå.

Uppehållstillstånd för forskning

7 a § En utlänning som ska utföra forskning i Sverige enligt
ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om
godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare ska
beviljas uppehållstillstånd, om utlänningen inte utgör ett hot
mot allmän ordning, säkerhet eller folkhälsa. Uppehållstillstånd ska beviljas för minst ett år eller den
kortare tid som forskningen enligt mottagningsavtalet avser.

En utlänning som är familjemedlem till en sådan utlänning ska
också beviljas uppehållstillstånd, om familjemedlemmen inte
utgör ett hot mot allmän ordning, säkerhet eller folkhälsa. Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska beviljas för samma tid
som för gästforskaren. Om det finns särskilda skäl, får
familjemedlemmens uppehållstillstånd ges för kortare tid.

Med familjemedlem enligt andra stycket avses make, sambo och
barn under 18 år till en sådan utlänning som anges i första
stycket eller barn under 18 år till hans eller hennes make
eller sambo. Förordning (2008:294).

7 b § En ansökan om uppehållstillstånd ska kunna bifallas om
ansökan görs av en utlänning som har uppehållstillstånd för
forskning beviljat i en annan EU-stat, även om utlänningen
befinner sig i Sverige när ansökan görs eller när den prövas. Detsamma gäller för en ansökan som görs av make, sambo eller
barn under 18 år till en sådan utlänning eller barn under 18 år till hans eller hennes make eller sambo. Förordning (2014:185).

Gemensamt tidsbegränsat uppehållstillstånd

8 § Gemensamt tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas
personer som har upptagits i ett gemensamt pass.

Uppehållstillstånd för medborgare i Schweiz och för
utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i en annan
EU-stat

9 § Uppehållstillstånd ska beviljas en utlänning som visar
upp ett giltigt pass eller identitetskort och som är
medborgare i Schweiz eller har ställning som varaktigt bosatt
i en annan EU-stat och inte enligt 2 kap. 8 b § utlänningslagen (2005:716) är undantagen från kravet på
uppehållstillstånd, om han eller hon
1. är arbetstagare som har ett anställningsbevis eller egen
företagare som genom en handling kan visa att han eller hon
är egen företagare,
2. tillhandahåller eller tar emot tjänster och kan styrka
detta genom en handling,
3. är egen företagare som har upphört med sin verksamhet om
han eller hon
- har uppnått 65 års ålder när han eller hon upphör med sin
verksamhet, bedrivit sin verksamhet i Sverige under de
närmast föregående tolv månaderna och varit bosatt i Sverige
i tre år, eller
- slutar sin verksamhet på grund av en bestående
arbetsoförmåga och utan avbrott har bott i Sverige under
minst två år, eller
- slutar sin verksamhet på grund av arbetsoförmåga som är en
följd av en arbetsskada som berättigar till pension som helt
eller delvis betalas av en svensk institution, eller
- efter tre års oavbruten verksamhet och bosättning i Sverige
har fortsatt sin verksamhet i en annan EES-stat eller Schweiz
och behållit sin bostad i Sverige till vilken han eller hon
återvänt minst en gång i veckan,
4. är egen företagare för vilken tredje punkten inte gäller
och pensionerade arbetstagare för vilka kommissionens
förordning (EEG) nr 1251/70 av den 29 juni 1970 om
arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats
territorium efter att ha varit anställda där inte gäller, om
han eller hon får en pension som är tillräcklig för
uppehället och, om han eller hon inte omfattas eller kommer
att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en
heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,
5. är studerande som är inskriven vid en erkänd
utbildningsanstalt och försäkrar att han eller hon har
tillräckliga egna medel för sin försörjning samt, om han
eller hon inte omfattas eller kommer att omfattas av den
svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring
som gäller i Sverige, eller
6. om han eller hon har tillräckliga medel för sin
försörjning och, om han eller hon inte omfattas eller kommer
att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en
heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige.

Rätten för en egen företagare att efter avslutad verksamhet
få uppehållstillstånd enligt tredje punkten påverkas inte, om
han eller hon vistas utanför Sverige högst tre månader om
året eller om han eller hon lämnar Sverige för att göra
militärtjänst. Rätten påverkas inte heller av att en
företagare efter avslutad verksamhet under högst två år
vistas utomlands. Förordning (2014:185).

10 § Uppehållstillstånd ska beviljas för
1. fem år för sådana arbetstagare och egna företagare som
avses i 9 § första stycket 1, 3 och 4, om anställningstiden
överstiger tre månader men understiger tolv månader får dock
uppehållstillstånd beviljas för den tid anställningen
varar,
2. den tid som tjänsten utförs i de fall som avses i 9 § första stycket 2,
3. den tid som utbildningen varar i de fall som avses i 9 § första stycket 5, om utbildningen pågår längre än ett år, får
dock uppehållstillstånd beviljas för ett år i taget, eller
4. fem år för sådana utlänningar som avses i 9 § första
stycket 6.

Uppehållstillstånden som avses i 9 § första stycket 4 och 6 får omprövas efter de första två årens bosättning. När
uppehållstillståndet för en utlänning som avses i 9 § första
stycket 1 första gången förnyas får tillståndstiden begränsas
om arbetstagaren varit ofrivilligt arbetslös längre än tolv
månader i följd. Tillståndstiden får dock inte bli kortare än
tolv månader. Förordning (2014:185).

11 § Uppehållstillstånd skall beviljas medborgare i Schweiz
under de förut-sättningar som sägs i artikel 2 i kommissionens
förordning (EEG) nr 1251/70 av den 29 juni 1970 om
arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats
territorium efter att ha varit anställda där.

12 § Har upphävts genom förordning (2006:262).

13 § Har upphävts genom förordning (2006:262).

14 § Har upphävts genom förordning (2006:262).

15 § Har upphävts genom förordning (2006:262).

16 § En utlänning som är anhörig till en medborgare i Schweiz
skall beviljas uppehållstillstånd på det sätt som sägs i
artikel 3 i bilaga I till avtalet mellan Europeiska gemenskapen
och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om
fri rörlighet för personer (SÖ 2001:68).

16 a § En utlänning som på ett sätt som avses i 3 a kap. 2 § första stycket utlänningslagen (2005:716) är familjemedlem
till en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en
annan EU-stat ska beviljas uppehållstillstånd under
förutsättning att den varaktigt bosatta som utlänningen har
anknytning till uppfyller något av villkoren i 9 § första
stycket. Uppehållstillstånd ska beviljas i samma omfattning
som för den varaktigt bosatta som utlänningen har anknytning
till. Förordning (2014:185).

17 § En ansökan om uppehållstillstånd ska kunna bifallas om
ansökan görs av en EES-medborgare, en medborgare i Schweiz
eller en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i
en annan EU-stat, även om han eller hon befinner sig i
Sverige eller om ansökan prövas när han eller hon befinner
sig i Sverige.

Detsamma gäller för en ansökan som görs av en sådan
familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) eller av en utlänning som på ett
sätt som avses i 3 a kap. 2 § första stycket utlänningslagen
är familjemedlem till en schweizisk medborgare eller en
utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan
EU-stat.

Första stycket tillämpas även på en ansökan om
uppehållstillstånd enligt 7 §. En sådan ansökan kan för
utlänningens räkning göras av dennes arbetsgivare, som ska
intyga de förhållanden som ligger till grund för ansökan. Förordning (2014:185).

18 § Uppehållstillstånd får återkallas för en sådan utlänning
som avses i 9 § första stycket och som grundar sin rätt till
vistelse här på avtalet mellan Europeiska gemenskapen och
dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om
fri rörlighet för personer, om utlänningen inte försörjer sig
eller annars saknar egna medel för sitt uppehälle här. Detsamma gäller en utlänning som har ställning som varaktigt
bosatt i en annan EU-stat och som beviljats
uppehållstillstånd här. Detta gäller utöver vad som
föreskrivs i 7 kap. 1-6 §§ utlänningslagen (2005:716).

Uppehållstillstånd för en utlänning som på ett sätt som avses
i 3 a kap. 2 § första stycket utlänningslagen är
familjemedlem till en medborgare i Schweiz eller en utlänning
som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat får
återkallas, om anknytningen till medborgaren i Schweiz eller
till den varaktigt bosatta bryts och familjemedlemmen inte
har rätt att stanna i Sverige på någon annan grund.

En arbetstagare som avses i 9 § första stycket 1 ska inte få
sitt uppehållstillstånd återkallat enbart därför att han
eller hon antingen inte längre är anställd på grund av att
han eller hon är tillfälligt oförmögen att arbeta på grund av
sjukdom eller olycksfall, eller han eller hon är ofrivilligt
arbetslös och detta bekräftas av Arbetsförmedlingen. Förordning (2014:185).

19 § Diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän
samt deras familjer och betjäning får beviljas
uppehållstillstånd under den tid som tjänstemannen är anställd
vid en främmande stats beskickning eller konsulat i Sverige.

EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta

19 a § För den som beviljats ställning som varaktigt bosatt i
Sverige ska ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta
utfärdas. Giltighetstiden ska vara minst fem år.

Bevis om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska
utfärdas i form av ett sådant uppehållstillståndskort som
avses i 4 kap. 22 §. Förordning (2013:601).

19 b § För den som beviljats ställning som varaktigt bosatt i
Sverige enligt 5 a kap. 1 a § utlänningslagen (2005:716) ska
det på uppehållstillståndskortet anges "f.d. innehavare av
EU-blåkort". Förordning (2013:601).

19 c § I ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta som
utfärdas för en utlänning som har flyktingstatusförklaring
enligt 4 kap. 3 § eller alternativ skyddsstatusförklaring
enligt 4 kap. 3 a § första stycket utlänningslagen (2005:716), ska följande anmärkning föras in: Internationellt
skydd beviljat av Sverige den [datum]. Förordning (2014:185).

19 d § Innan Migrationsverket utfärdar ett
EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta för en utlänning
som har ett sådant tillstånd utfärdat av en annan EU-stat,
vilket innehåller en anmärkning om internationellt skydd, ska
Migrationsverket ställa en förfrågan till den stat som nämns
i anmärkningen för att kontrollera om utlänningen fortfarande
har internationellt skydd. Om utlänningen fortfarande har
sådant skydd, ska Migrationsverket föra in samma anmärkning i
det EU-uppehållstillstånd som Migrationsverket utfärdar.

Om Migrationsverket får en sådan förfrågan som avses i första
stycket från en annan EU-stat, ska Migrationsverket besvara
den senast inom en månad. Förordning (2014:185).

19 e § Om Sverige övertar ansvaret för det internationella
skyddet av en utlänning som har ställning som varaktigt
bosatt i Sverige, ska Migrationsverket senast inom tre
månader ändra anmärkningen om internationellt skydd i
EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta i enlighet med
detta. Förordning (2014:185).

19 f § Om Sverige övertar ansvaret för det internationella
skyddet av en utlänning som har ställning som varaktigt
bosatt i en annan EU-stat, ska Migrationsverket begära hos
den stat som utfärdat EU-uppehållstillståndet för varaktigt
bosatta att denna ändrar anmärkningen i
EU-uppehållstillståndet i enlighet med detta.

Om Migrationsverket får en sådan begäran som avses i första
stycket från en annan EU-stat, ska Migrationsverket ändra
anmärkningen i EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta
senast inom tre månader. Förordning (2014:185).

19 g § Om en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt
i en annan EU-stat beviljas flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 § eller alternativ skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 a § första stycket utlänningslagen (2005:716), ska
Migrationsverket begära att den staten för in en sådan
anmärkning som avses i 19 c § i EU-uppehållstillståndet för
varaktigt bosatta.

Om Migrationsverket får en sådan begäran som avses i första
stycket från en annan EU-stat, ska Migrationsverket föra in
anmärkningen i EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta
senast inom tre månader. Förordning (2014:185).

Ansökan om uppehållstillstånd

20 § En ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som inte
befinner sig i Sverige ges in till och utreds av en svensk
beskickning eller ett svenskt konsulat i hemlandet eller i det
land där utlänningen annars är stadigvarande bosatt.

En ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som vistas i
Sverige ges in till Migrationsverket.

21 § Den myndighet som utfärdar ett uppehållstillstånd eller
en nationell visering ska i samband med utfärdandet utföra den
kontroll och det samråd som följer av Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 265/2010 om ändring av konventionen
om tillämpning av Schengenavtalet och av förordning (EG) nr 562/2006 vad gäller rörlighet för personer med visering för
längre vistelse.

En migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen får begära
att Migrationsverket utför åtgärder som avses i första
stycket. Förordning (2011:706).

Handläggningstid

21 a § Ett ärende om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 och 3 a §§ utlänningslagen (2005:716) skall, om det inte finns
särskilda skäl, avgöras senast inom nio månader från det att
ansökan lämnades in. Förordning (2006:262).

21 b § Ett ärende om uppehållstillstånd för arbete ska avgöras
senast inom fyra månader från det att ansökan lämnades in. Om
det finns särskilda skäl eller om ansökan behöver kompletteras
får tiden förlängas. Sökanden ska underrättas om förlängningen. Förordning (2014:38).

DNA-analys

21 c § Sådan DNA-analys som avses i 13 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716) skall utföras av
Rättsmedicinalverket.

Migrationsverket skall underrätta Rättsmedicinalverket om att
en provtagning för DNA-analys skall genomföras. Utlåtandet över
analysen skall sändas till Migrationsverket. Förordning (2014:38).

Bevis om uppehållstillstånd

22 § Bevis om uppehållstillstånd ska utfärdas i form av en
sådan handling som avses i rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av
uppehållstillstånd för medborgare i tredje land (uppehållstillståndskort). En utlänning som innehar ett bevis om uppehållstillstånd som
utfärdats i form av ett tillståndsmärke som förts in i
utlänningens pass eller någon annan handling har rätt att byta
ut detta mot ett uppehållstillståndskort. Förordning (2011:202).

Tidsbegränsade uppehållstillstånds giltighetstid

23 § Tidsbegränsade uppehållstillstånd får inte beviljas för
längre tid än utlänningens pass gäller, om inte
1. utlänningen är medborgare i Schweiz,
2. utlänningen är en sådan anhörig till en schweizisk
medborgare som avses i 16 §,
3. utlänningen har ställning som varaktigt bosatt i en annan
EU-stat,
4. utlänningen är en sådan anhörig till en utlänning som har
ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat som avses i 16 a §, eller
5. det annars finns särskilda skäl. Förordning (2014:185).

Anmälan om bibehållet permanent uppehållstillstånd

23 a § En sådan anmälan om bibehållet permanent
uppehållstillstånd som avses i 7 kap. 7 § utlänningslagen (2005:716) ska ges in till Migrationsverket senast en vecka
före utresan från Sverige och ska innehålla uppgift om
utresedagen. Om utresedagen ställs in eller skjuts upp ska
detta anmälas senast den tidigare uppgivna utresedagen. Förordning (2014:779).

Bemyndiganden

24 § Migrationsverket får meddela närmare föreskrifter om
- en sådan handling som avses i 4 §,
- EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta,
- kravet på försörjningsförmåga enligt 5 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716). Förordning (2013:601).

24 a § Migrationsverket får meddela föreskrifter om
giltighetstiden för uppehållstillståndskort.

Migrationsverket får även meddela de föreskrifter som behövs
för verkställigheten av bestämmelserna om
uppehållstillståndskort i rådets förordning (EG) nr 1030/2002. Förordning (2011:202).

25 § Migrationsverket får efter att ha hört Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) meddela föreskrifter om att en svensk
beskickning eller ett svenskt konsulat får bevilja
uppehållstillstånd för högst tre år.

26 §/Upphör att gälla U:2016-07-01/ Migrationsverket får meddela föreskrifter om att en
ansökan om uppehållstillstånd får ges in till och utredas av en
annan myndighet än som sägs i 20 §.

26 §/Träder i kraft I:2016-07-01/ Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) får meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får ges in till och utredas av en annan myndighet än som föreskrivs i 20 § första stycket. Förordning (2016:413).

27 § Rättsmedicinalverket får meddela närmare föreskrifter om
verkställigheten av DNA-analys enligt 13 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716). Förordning (2006:262).


5 kap. Arbetstillstånd

Undantag från kravet på arbetstillstånd

1 § En utlänning som är medborgare i Schweiz eller har
ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat är
undantagen från kravet på arbetstillstånd. Undantag från
kravet på arbetstillstånd gäller även, oavsett medborgarskap,
make eller sambo till en sådan utlänning samt deras barn som
är under 21 år eller beroende av dem för sin försörjning. En utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat
uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § första stycket eller 15 d § utlänningslagen (2005:716) är undantagen från kravet
på arbetstillstånd. Förordning (2013:641).

2 § Utöver 1 § gäller undantag från kravet på arbetstillstånd
i följande fall.
1. För en tid av tre månader från inresan för en utlänning
som är anställd som förare av ett motorfordon som ägs eller
hyrs av en person som besöker landet som turist eller som
besättningsman på en turistbuss.
2. För en tid av tre månader från inresan för en utlänning
som är anställd som vårdare av en person som besöker landet
för läkarvård eller rekreation.
3. För en sammanlagd tid av tre månader under en
tolvmånadersperiod för en forskare eller lärare inom den
högre utbildningen som har kallats hit för forsknings-,
undervisnings- eller föreläsningsverksamhet.
4. För den tid det tillfälliga arbetet pågår för en utlänning
som är bosatt i en EES-stat men inte är EES-medborgare eller
medborgare i Schweiz, om utlänningen har rätt att arbeta och
vistas i det landet och är anställd vid ett företag i det
landet och för företagets räkning ska arbeta tillfälligt i
Sverige i samband med en entreprenad eller liknande.
5. För en tid av två månader från inresan för en montör eller
teknisk instruktör som ska utföra brådskande arbete i samband
med uppsättning eller reparation av maskiner eller liknande.
6. För den tid som uppehållstillståndet gäller för en
utlänning som har beviljats uppehållstillstånd enligt 4 kap. 5 och 5 a §§ samt för den som har haft sådant
uppehållstillstånd för en tid av minst sex månader och som
inom giltighetstiden för tillståndet ansöker om förlängning
till dess tillståndsfrågan har avgjorts eller, om beslut om
utvisning meddelas, till dess utvisningsbeslutet har fått
laga kraft.
7. För en tid av en månad från inresan för en utlänning som
tillfälligt engagerats av Sveriges Radio AB, Sveriges
Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB eller Nordisk
Television AB för radio- eller televisionsutsändning.
8. För en sammanlagd tid av fjorton arbetsdagar under en
tolvmånadersperiod för en utländsk artist samt hans eller
hennes tekniker och annan turnépersonal under förutsättning
att artisten inbjudits av en arrangör som finns angiven i den
förteckning över etablerade arrangörer som förs av
Migrationsverket efter samråd med Arbetsförmedlingen.
9. För en sammanlagd tid av tre månader under en
tolvmånadersperiod för en utlänning som är professionell
idrottsman eller funktionär och som besöker Sverige för att
delta i internationella tävlingar.
10. För en sammanlagd tid som understiger ett år för en
utlänning som har specialistuppgifter inom en internationell
koncern och som i denna egenskap arbetar tillfälligt i
Sverige.
11. För den tid som en utlänning som är gästforskare har
beviljats uppehållstillstånd för forskning enligt 4 kap. 7 a §.
12. För en sammanlagd tid av tre månader under en
tolvmånadersperiod för en utlänning som är anställd i ett
företag i en internationell koncern och ska genomgå praktik,
internutbildning eller annan kompetensutveckling hos ett
företag i Sverige som ingår i koncernen.
13. För en sammanlagd tid av tre månader under en
tolvmånadersperiod för en utlänning som inom ramen för en
affärsuppgörelse ska genomgå utbildning, genomföra tester,
förbereda eller avsluta leveranser eller utöva liknande
aktiviteter i Sverige.
14. För den tid som insatsen pågår för en utlänning som
deltar i en hjälpinsats vid en katastrof eller olycka i
Sverige.

Undantagen från kravet på arbetstillstånd är också en
utlänning som, på grund av anställning utomlands, arbetar i
Sverige som representant för ett företag eller som medlem av
personalen på järnvägståg eller på lastbil i yrkesmässig
trafik. Förordning (2014:779).

3 § Den som med stöd av 6 kap. 2 § första stycket
utlänningslagen (2005:716) har haft arbetstillstånd och som,
sedan anställningen upphört men inom giltighetstiden för
tillståndet, ansöker om nytt arbetstillstånd behöver inte ha
arbetstillstånd för tiden till dess tillståndsfrågan har
avgjorts.

Den som har haft arbetstillstånd för en tid av minst sex
månader och som inom giltighetstiden för tillståndet ansöker
om förlängning, behöver inte ha arbetstillstånd för tiden
till dess tillståndsfrågan har avgjorts eller, om beslut om
utvisning meddelas, till dess utvisningsbeslutet har fått
laga kraft.

Har en utlännings arbetstillstånd återkallats och har
samtidigt beslut meddelats om utvisning enligt 8 kap. 6 eller 10 § utlänningslagen (2005:716), är utlänningen undantagen
från kravet på arbetstillstånd till dess utvisningsbeslutet
har fått laga kraft. Förordning (2014:185).

4 § Den som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och
åberopat skäl enligt 4 kap. 1, 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) är undantagen från skyldigheten att ha
arbetstillstånd. Undantaget gäller dock inte
1. en utlänning som saknar identitetshandlingar, om inte
utlänningen medverkar till att klarlägga sin identitet,
2. om det är sannolikt att utlänningen kommer att överföras
enligt rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken
medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som
en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (Dublinförordningen), eller
3. om det är sannolikt att utlänningen kommer att avvisas med
omedelbar verkställighet enligt 8 kap. 19 § utlänningslagen.

Undantaget gäller fram till dess att utlänningen lämnar
landet eller ett beslut om att bevilja honom eller henne
uppehållstillstånd har fått laga kraft. Undantaget upphör
dock att gälla om en utlänning inte medverkar till
verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning
som fått laga kraft.

Migrationsverket utfärdar särskilt bevis om undantag från
skyldigheten att ha arbetstillstånd. Förordning (2014:185).

5 § Har upphävts genom förordning (2008:895).

6 § Har upphävts genom förordning (2008:895).

Yttrande från sammanslutningar av arbetsgivare och arbetstagare

7 § I ett ärende om arbetstillstånd som är av principiell
betydelse eller annars av större vikt, ska Migrationsverket
lämna sammanslutningar av arbetsgivare respektive arbetstagare
inom det verksamhetsområde som tillståndet avser tillfälle att
yttra sig. Förordning (2008:895).

7 a § För att säkerställa att lön, försäkringsskydd och
övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som
följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket
eller branschen ska Migrationsverket vid handläggningen av en
ansökan om arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § och om
EU-blåkort enligt 6 a kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) ge
sammanslutningar av arbetstagare inom det verksamhetsområde
som tillståndet avser tillfälle att yttra sig i ärendet. Migrationsverket får dock avgöra ärendet utan att så har
skett om arbetsgivaren redan har inhämtat ett sådant
yttrande, det annars är obehövligt eller det finns särskilda
skäl.

Första stycket gäller i tillämpliga delar också vid
handläggningen av ärenden om återkallelse av
uppehållstillstånd enligt 7 kap. 7 e § första stycket 1 utlänningslagen. Förordning (2014:780).

Ansökan om arbetstillstånd

8 § En ansökan om arbetstillstånd av en utlänning som inte
befinner sig i Sverige ges in till och utreds av en svensk
beskickning eller ett svenskt konsulat i hemlandet eller i det
land där utlänningen annars är stadigvarande bosatt.

En ansökan om arbetstillstånd av en utlänning som vistas i
Sverige ges in till Migrationsverket.

Beslut om arbetstillstånd

9 § Ett arbetstillstånd får inte beviljas för längre tid än
utlänningen har tillstånd att vistas här eller får vistas här
utan tillstånd och inte för längre tid än utlänningens pass
gäller, om det inte finns särskilda skäl. Ett arbetstillstånd
får inte beviljas för en utlänning som endast innehar ett
sådant identitetskort som avses i 2 kap. 17 § första stycket.

Uppgifter om arbetstillstånd

10 § Uppgift om arbetstillstånd eller uppgift om rätt att
arbeta ska föras in på utlänningens uppehållstillståndskort. Förordning (2014:38).

Diplomatpersonal m.fl.

11 § Bestämmelserna om arbetstillstånd i 2 kap. 7 och 8 c §§ utlänningslagen (2005:716) och bestämmelserna i detta kapitel
gäller i tillämpliga delar även för främmande länders
diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som
är anställda i Sverige samt deras familjer och betjäning.

Kravet på arbetstillstånd gäller dock inte för anställning
vid främmande länders beskickningar eller konsulat eller om
detta följer av en överenskommelse med något annat land. Förordning (2014:185).

Förteckning över slag av arbeten

12 § Migrationsverket ska besluta om en förteckning över slag
av arbeten inom vilka det finns en stor efterfrågan på
arbetskraft. En sådan förteckning ska upprättas i samråd med
Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen ska lämna
sammanslutningar av arbetsgivare respektive arbetstagare
tillfälle att yttra sig. Förordning (2008:895).

Bemyndiganden

13 § Migrationsverket får efter att ha hört Arbetsförmedlingen
och Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) meddela
föreskrifter att en svensk beskickning eller ett svenskt
konsulat får bevilja arbetstillstånd.

Migrationsverket får meddela föreskrifter om att
Arbetsförmedlingen får besluta om arbetstillstånd. Förordning (2007:929).

14 §/Upphör att gälla U:2016-07-01/ Migrationsverket får meddela föreskrifter om att en
ansökan om arbetstillstånd får ges in till och utredas av en
annan myndighet än vad som föreskrivs i 8 §.

14 §/Träder i kraft I:2016-07-01/ Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) får meddela föreskrifter om att en ansökan om arbetstillstånd får ges in till och utredas av en annan myndighet än som föreskrivs i 8 § första stycket. Förordning (2016:413).


5 a kap. EU-blåkort

Handläggningstid

1 § Ett ärende om EU-blåkort enligt 6 a kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) ska avgöras senast 90 dagar från
det att ansökan lämnades in. Om ansökan behöver kompletteras
får tiden förlängas. Sökanden ska underrättas om
förlängningen. Förordning (2013:601).

2 § Ett ärende om uppehållstillstånd enligt 6 a kap. 10 § utlänningslagen (2005:716) ska avgöras senast sex månader
från det att ansökan lämnades in. Förordning (2013:601).

Bevis om EU-blåkort

3 § Bevis om EU-blåkort ska utfärdas i form av ett sådant
uppehållstillståndskort som avses i 4 kap. 22 §.

På uppehållstillståndskortet ska det anges "EU-blåkort" och
uppgift om slag av arbete samt, när det gäller de två första
anställningsåren, uppgift om anställningen. Förordning (2013:601).

Underrättelse till en annan EU-stat

4 § Om en utlänning som har ett EU-blåkort utfärdat av en
annan EU-stat beviljas eller vägras ett EU-blåkort i Sverige,
ska Migrationsverket underrätta den andra EU-staten om
beslutet. Förordning (2013:601).

Bemyndigande

5 § Migrationsverket får, efter samråd med
Medlingsinstitutet, meddela föreskrifter om den lönetröskel
som avses i 6 a kap. 1 § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716). Förordning (2013:601).


6 kap. Kontroll- och tvångsåtgärder

Passerande av gräns och gränskontroll

1 § Gränsövergångsställen enligt artikel 2.8 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 finns i följande kommuner: Arvidsjaur, Borgholm, Borlänge,
Falkenberg, Gotland, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg,
Hudiksvall, Härnösand, Härryda, Jönköping, Kalix, Kalmar,
Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kiruna, Kramfors,
Kristianstad, Landskrona, Linköping, Luleå, Lysekil, Malmö,
Mörbylånga, Mönsterås, Norrköping, Norrtälje, Nyköping,
Nynäshamn, Oskarshamn, Oxelösund, Pajala, Piteå, Ronneby,
Sigtuna, Simrishamn, Skellefteå, Skövde, Stockholm,
Strömstad, Sundsvall, Svedala, Söderhamn, Söderköping,
Södertälje, Sölvesborg, Timrå, Torsås, Trelleborg,
Trollhättan/Vänersborg, Umeå, Varberg, Värmdö, Västervik,
Västerås, Växjö, Ystad, Älvkarleby, Ängelholm, Örebro,
Örnsköldsvik, Östhammar och Östersund.

Polismyndigheten beslutar om öppethållandetider vid
gränsövergångsställena.

Polismyndigheten beslutar också om tillstånd till inresa och
utresa över en yttre gräns vid något annat ställe än ett
gränsövergångsställe eller vid någon annan tidpunkt än under
ett gränsövergångsställes fastställda öppettider. Vid inresa
och utresa med ett fartyg beslutar Kustbevakningen om ett
sådant tillstånd. I de fall Kustbevakningen gett tillståndet
ska Polismyndigheten underrättas. Förordning (2015:92).

2 § Har upphävts genom förordning (2015:92).

3 § Utländska besättningsmän får tillfälligt lämna sitt
fartyg i enlighet med bilaga 7 punkt 3 i Europarlamentets och
rådets förordning (EG) nr 562/2006, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 610/2013 av
den 26 juni 2013. Det som nu har sagts gäller dock inte om
Polismyndigheten bestämmer något annat. Förordning (2015:92).

4 § Om en utlänning inte kan styrka sin rätt till inresa vid
ankomsten till Sverige, ska Tullverket, Kustbevakningen,
Migrationsverket eller en särskilt förordnad passkontrollant
omedelbart underrätta Polismyndigheten och se till att
utlänningen inte reser in i landet innan Polismyndigheten har
kontrollerat utlänningen. Vid utresekontroll ska
Polismyndigheten underrättas om det finns skäl för det. Förordning (2015:92).

4 a § Efter medgivande av regeringen får Polismyndigheten
begära sådant bistånd i form av europeiska
gränskontrollenheter som avses i artikel 8 a i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1168/2011 av
den 25 oktober 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2007/2004 om inrättande av en europeisk byrå för
förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska
unionens medlemsstaters yttre gränser.

En begäran enligt första stycket får endast göras av
rikspolischefen eller hans eller hennes ställföreträdare. Förordning (2014:1192).

5 § Regeringen får besluta att tillfälligt återinföra
gränskontroll vid de inre gränserna i enlighet med artiklarna 23, 25 och 26 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1051/2013 av den 22 oktober 2013.

Rikspolischefen eller chefen för Nationella operativa
avdelningen vid Polismyndigheten respektive
säkerhetspolischefen eller biträdande säkerhetspolischefen
ska hos regeringen göra framställning om beslut enligt första
stycket.

Om det krävs ett omedelbart ingripande får Polismyndigheten
eller Säkerhetspolisen besluta att sådan gränskontroll får
införas som anges i artikel 25 i Europarlamentets och rådets
förordning (EG) nr 562/2006, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets förordning nr 1051/2013 av den 22 oktober 2013. Den myndighet som har beslutat om att införa
gränskontroll ska omedelbart underrätta regeringen om
beslutet och fullgöra informationsskyldigheten i enlighet med
artikel 25 och 30. Regeringen ska snarast pröva om
gränskontrollen ska bestå. Förordning (2015:92).

Kontroll vid flygplatstransitering

6 § Har upphävts genom förordning (2015:92).

Kontroll vid vistelse i Sverige som arbetstagare

6 a § Migrationsverket får kontrollera att den som har
beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket
utlänningslagen (2005:716) har påbörjat arbetet inom fyra
månader från tillståndets första giltighetsdag och att
förutsättningarna för arbetstillståndet enligt den
bestämmelsen är uppfyllda under tillståndstiden. Förordning (2014:780).

6 b § En arbetsgivare till en utlänning som beviljats
arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket
utlänningslagen ska på begäran av Migrationsverket lämna
skriftlig uppgift om de villkor som gäller för utlänningens
anställning. Uppgifterna ska lämnas på heder och samvete. Förordning (2014:780).

Tillstånd av Polismyndigheten och Kustbevakningen

7 § Luftfartyg som kommer från en ort utanför
Schengenstaterna och som anländer till en annan plats än ett
gränsövergångsställe får inte fortsätta sin färd utan
tillstånd av Polismyndigheten. Ett fartyg som kommer från
utrikes ort och som anländer till en annan plats än ett
gränsövergångsställe får inte fortsätta sin färd utan
tillstånd av Polismyndigheten eller Kustbevakningen. Förordning (2014:1192).

Underrättelseskyldighet

8 § Befälhavaren på ett luftfartyg som kommer från en ort
utanför Schengenstaterna ska före ankomst underrätta
flygplatschefen om ankomsten. Flygplatschefen ska utan
dröjsmål underrätta Polismyndigheten om ett luftfartyg kommer
från eller avgår till en ort utanför Schengenstaterna.

Underrättelseskyldigheten enligt första stycket gäller inte
för befälhavaren på ett privatflyg. För en sådan befälhavare
och för en befälhavare på fartyg finns bestämmelser om
underrättelseskyldighet i Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 562/2006. Förordning (2015:92).

9 § Sådan rapportering som avses i bilaga 6 punkt 3 till
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 610/2013, ska göras till Kustbevakningen med hjälp av
Sveriges nationella system för rapporteringsformaliteter för
fartyg (Single Window). Förordning (2015:241).

10 § Har upphävts genom förordning (2015:92).

11 § Har upphävts genom förordning (2015:92).

12 § Polismyndigheten ska underrätta övriga Schengenstater om
en utlänning som avses i 8 kap. 2 § 5 utlänningslagen (2005:716) tillåtits resa in i Sverige. Förordning (2014:1192).

Registreringskort för hotellgäster

13 § Den som driver hotell, pensionat eller annan yrkesmässig
uthyrningsverksamhet för övernattning ska se till att
utlänningar på ett egenhändigt undertecknat registreringskort
lämnar uppgifter om sig. Polismyndigheten får meddela
föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.

Utlänningen ska styrka sin identitet med en giltig
legitimationshandling. Förordning (2014:1192).

Kontrollskyldighet m.m. för arbetsgivare i vissa fall

13 a § Innan en utlänning påbörjar en anställning ska
arbetsgivaren kontrollera en handling eller handlingar som
visar att utlänningen har föreskrivet tillstånd att vistas
och arbeta här eller är undantagen från skyldigheten att ha
arbetstillstånd.

Arbetsgivaren ska under anställningstiden och under minst
tolv månader därefter behålla en kopia av eller ett utdrag ur
den eller de handlingar som visar att utlänningen har
föreskrivet tillstånd att vistas och arbeta här, eller är
undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd.

Paragrafen är inte tillämplig på medborgare i en EES-stat
eller i Schweiz, och inte heller på deras familjemedlemmar,
om dessa har rätt till fri rörlighet enligt de regler som
gäller inom Europeiska unionen. Förordning (2013:641).

Fingeravtryck

14 § Beslut om att ta fingeravtryck eller fotografi enligt 9 kap. 8 § utlänningslagen (2005:716) fattas av den
befattningshavare som ansvarar för att utredning genomförs i
ett ärende som rör uppehållstillstånd, avvisning eller
utvisning eller av den som har till uppgift att fatta beslut
om förvar. Har Polismyndigheten tagit fingeravtryck eller
fotografi, ska myndigheten sända dessa tillsammans med
utredning i ärendet till Migrationsverket. Förordning (2014:1192).

Förvar

15 § De beslut som Migrationsverket fattar i särskilda fall
enligt 10 kap. 20 § och 11 kap. 3-13 §§ utlänningslagen (2005:716) skall dokumenteras på lämpligt sätt.

Beslut om placering i kriminalvårdsanstalt, häkte eller
polisarrest enligt 10 kap. 20 § utlänningslagen skall vara
motiverade och tas in i en särskild handling. Detsamma gäller
även beslut om att vägra besök enligt 11 kap. 4 § och om
avskiljande enligt 11 kap. 7 § samma lag.

16 § Egendom och försändelser som Migrationsverket tar om hand
enligt 11 kap. 10 eller 11 § utlänningslagen (2005:716) skall
förtecknas. Förteckningen skall skrivas under av den som
verkställt omhändertagandet.

Migrationsverket skall se till att det som tagits om hand
förvaras på ett betryggande sätt.

Bemyndigande

17 § Migrationsverket får meddela de ytterligare föreskrifter
som behövs för verkställigheten av bestämmelserna om
fingeravtryck och fotografi i utlänningslagen (2005:716) och
denna förordning. Förordning (2011:202).


7 kap. Underrättelseskyldighet

Underrättelse om utlännings vistelse m.m. i Sverige

1 § En underrättelse om en utlännings fullständiga namn,
födelsedatum, medborgarskap och bostadsadress här i landet
ska lämnas till Polismyndigheten. En sådan underrättelse
behövs dock inte när det gäller den som har sökt
uppehållstillstånd i Sverige eller den som är undantagen från
skyldigheten att ha uppehållstillstånd.

Underrättelse enligt första stycket lämnas av
1. Skatteverket, när utlänningen första gången

a) anmäler sig till folkbokföring i Sverige eller ska
folkbokföras här utan egen anmälan,
b) ansöker om godkännande för F-skatt och inte kan visa att
han eller hon har uppehållstillstånd, och
2. arbetsförmedlingskontor, när utlänningen första gången
anmäler sig hos förmedlingen för registrering eller för att
på annat sätt ta förmedlingens tjänster i anspråk.

Den som lämnar underrättelse bör uppmana utlänningen att ta
kontakt med Migrationsverket i fråga om uppehålls- eller
arbetstillstånd.

Polismyndigheten ska med anledning av en underrättelse se
till att utlänningen ansöker om uppehålls- eller
arbetstillstånd hos Migrationsverket eller vidta de andra
åtgärder som underrättelsen ger anledning till. Förordning (2014:1192).

1 a § En arbetsgivare som anställer en utlänning som enligt 5 kap. 4 § är undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd
ska lämna underrättelse om anställningen till Migrationsverket. Underrättelsen ska innehålla utlänningens fullständiga namn,
födelsedatum, medborgarskap och bostadsadress här i landet samt
uppgift om vilket yrke och vilken tidsperiod som anställningen
avser. En underrättelse med motsvarande innehåll ska lämnas
till Migrationsverket när anställningen upphör. Förordning (2008:895).

1 b § En arbetsgivare som anställer en utlänning som avses i 6 kap. 13 a § ska senast månaden efter den kalendermånad då
anställningen påbörjades underrätta Skatteverket om
anställningen.

Skatteverket får meddela närmare föreskrifter om när och på
vilket sätt underrättelse ska göras och om vad underrättelsen
ska innehålla.

Första stycket gäller inte vid anställning av en utlänning
som har ställning som varaktigt bosatt här enligt 5 a kap. utlänningslagen (2005:716) eller i en annan EU-stat. Förordning (2014:185).

Polismyndighetens och Säkerhetspolisens
underrättelseskyldighet

2 § Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen ska omedelbart
underrätta Migrationsverket om det uppkommit en fråga om
avvisning eller utvisning som ska prövas av verket.

Om Polismyndigheten har meddelat ett beslut om avvisning ska
Migrationsverket underrättas. Förordning (2014:1192).

3 § När Polismyndigheten har verkställt ett beslut om
avvisning eller om utvisning enligt 8 kap. 6 eller 10 § utlänningslagen (2005:716), ska Migrationsverket och, om
beslutet gäller en i Sverige folkbokförd person, Skatteverket
omedelbart underrättas om det.

När Polismyndigheten har verkställt ett beslut om utvisning
enligt 8 a kap. 1 eller 5 § utlänningslagen, ska myndigheten
underrätta Migrationsverket och, om beslutet gäller en i
Sverige folkbokförd person, Skatteverket. Förordning (2014:1192).

Migrationsverkets, migrationsdomstolarnas och
Migrationsöverdomstolens underrättelseskyldighet

4 § Om Migrationsverket, en migrationsdomstol eller
Migrationsöverdomstolen fattar ett beslut om avvisning eller
utvisning med återreseförbud, ska Polismyndigheten
underrättas. Polismyndigheten ska även underrättas när
Migrationsverkets eller en migrationsdomstols beslut har
vunnit laga kraft.

Om Migrationsverket, en migrationsdomstol eller
Migrationsöverdomstolen fattar ett beslut om avvisning eller
utvisning med återreseförbud som gäller en i Sverige
folkbokförd person, ska Skatteverket underrättas när beslutet
har vunnit laga kraft.

När Migrationsverket har verkställt ett beslut om avvisning
eller utvisning som är förenat med återreseförbud, ska verket
underrätta Polismyndigheten och, om utlänningen är
folkbokförd i Sverige, Skatteverket. Förordning (2014:1192).

5 § Ett beslut om avvisning eller utvisning som har meddelats
av en migrationsdomstol eller av Migrationsöverdomstolen ska
så snart som möjligt sändas till Migrationsverket för
verkställighet. När en migrationsdomstols beslut har vunnit
laga kraft ska domstolen omedelbart underrätta
Migrationsverket om detta.

Om Migrationsverket, en migrationsdomstol eller
Migrationsöverdomstolen upphäver eller meddelar inhibition av
ett beslut om avvisning eller utvisning, ska den
verkställande myndigheten omedelbart underrättas om åtgärden. Är beslutet förenat med återreseförbud ska Polismyndigheten
alltid underrättas.

I andra fall än då Migrationsverket är verkställande
myndighet ska verket omedelbart underrätta den verkställande
myndigheten om en utlänning i ett ärende om verkställighet av
ett beslut om avvisning eller utvisning ansöker om
uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som
annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716). Detsamma gäller när fråga om ny
prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen aktualiseras
genom att sådana omständigheter som avses i den bestämmelsen
åberopas innan beslutet har verkställts.

När Migrationsverket, en migrationsdomstol eller
Migrationsöverdomstolen enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen
beslutar att ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny
prövning, ska den verkställande myndigheten underrättas. I de
fall avvisnings- eller utvisningsbeslutet är förenat med ett
återreseförbud ska Polismyndigheten alltid underrättas. Förordning (2014:1192).

6 § Migrationsverket, en migrationsdomstol eller
Migrationsöverdomstolen ska omedelbart underrätta
Polismyndigheten om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd
enligt 12 kap. 16 § utlänningslagen (2005:716) meddelas. Förordning (2014:1192).

7 § Migrationsverket ska underrätta Polismyndigheten om ett
särskilt tillstånd enligt 8 kap. 25 § eller 8 a kap. 9 § utlänningslagen (2005:716) meddelas. Förordning (2014:1192).

7 a § Migrationsverket skall underrätta Skatteverket om att en
utlänning som är folkbokförd i Sverige och som haft
tidsbegränsat uppehållstillstånd inte inom tre månader från det
tillståndet löpt ut ansökt om förlängning av tillståndet. Förordning (2006:443).

8 § Migrationsverket ska omedelbart underrätta
Polismyndigheten om
1. verket beslutar om inhibition av en allmän domstols beslut
om utvisning på grund av brott eller upphäver ett sådant
inhibitionsbeslut, eller
2. en utlänning som har utvisats på grund av brott ansöker om
uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som
annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller när fråga om ny prövning
enligt 12 kap. 19 a § utlänningslagen aktualiseras genom att
sådana omständigheter som avses i den bestämmelsen åberopas
innan utvisningsbeslutet har verkställts.

Migrationsverket ska alltid underrätta Polismyndigheten om
sitt slutliga ställningstagande i ärenden om
uppehållstillstånd för den som av allmän domstol har utvisats
på grund av brott eller om upphävande av ett sådant
utvisningsbeslut.

En migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen ska
omedelbart underrätta Polismyndigheten om beslut som innebär
att inhibition av en allmän domstols beslut om utvisning på
grund av brott meddelas eller upphävs. Polismyndigheten ska
alltid underrättas om en domstols slutliga beslut i mål om
uppehållstillstånd för den som av allmän domstol har utvisats
på grund av brott eller om upphävande av ett sådant
utvisningsbeslut. Förordning (2014:1192).

8 a § Det som sägs om underrättelse till Polismyndigheten ska
i stället gälla Säkerhetspolisen i de fall Säkerhetspolisen
ansvarar för verkställigheten av ett utvisningsbeslut. Förordning (2014:1192).

Allmän domstols underrättelseskyldighet m.m.

9 § Om en allmän domstol häktar en utlänning, skall domstolen
underrätta Migrationsverket om detta. Migrationsverket skall
beträffande den som är medborgare i Danmark, Finland, Island
eller Norge underrätta den centrala utlänningsmyndigheten i den
häktades hemland.

10 § Om det uppkommer en fråga om utvisning enligt 8 a kap. 1 eller 5 § utlänningslagen (2005:716) av en utlänning ska
1. domstolen inhämta yttrande från Migrationsverket, om det
kan antas att det finns hinder mot verkställighet av en
utvisning,
2. Migrationsverket på begäran av domstolen, åklagaren eller
Kriminalvården lämna upplysningar om vad som framkommit om
utlänningens familjeförhållanden i ett ärende enligt
utlänningslagen hos Migrationsverket. Förordning (2014:185).

11 § Utöver vad som följer av förordningen (1990:893) om
underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m. ska en allmän
domstol som har meddelat en dom eller ett beslut om utvisning
inom en vecka sända en kopia av domen eller beslutet till
1. Migrationsverket,
2. häktet eller anstalten i fråga om en utlänning som ska få
behandling i kriminalvårdsanstalt och som är häktad eller i
annat fall är intagen på en sådan anstalt,
3. Kriminalvården i fråga om en utlänning som ska få
behandling i kriminalvårdsanstalt och som är på fri fot,
och
4. Polismyndigheten i andra fall än som avses i 2 och 3.

Underrättelseskyldigheten enligt denna paragraf omfattar även
en utlänning som dömts enligt 20 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716).

När tiden för överklagande av domen eller beslutet har gått
ut, ska domstolen omedelbart underrätta den som enligt denna
paragraf har fått en kopia av domen eller beslutet om talan
har fullföljts eller inte. Förordning (2014:1192).

12 § Om en allmän domstol har meddelat beslut om särskild
avgift enligt 20 kap. 13 § utlänningslagen (2005:716), skall
länsstyrelsen i det län där verksamheten har bedrivits
underrättas om det.

Kriminalvårdens underrättelseskyldighet

13 § I de fall då en kopia av en dom eller ett beslut har
sänts till ett häkte, en anstalt eller Kriminalvården, ska
Kriminalvården underrätta Migrationsverket och
Polismyndigheten om den tidpunkt då behandlingen beräknas
upphöra.

I fråga om utlänningar som är medborgare i Danmark, Finland,
Island eller Norge ska Polismyndigheten underrättas senast
fyra veckor före den dag då anstaltsbehandlingen upphör. I
fråga om andra utlänningar ska myndigheten underrättas senast
sex månader före den dag då anstaltsbehandlingen upphör. Kan
dessa tidsfrister inte följas ska underrättelse ske så snart
som möjligt.

Om tidpunkten eller orten för frigivningen ändras, ska
Kriminalvården underrätta Migrationsverket och
Polismyndigheten om ändringen. Förordning (2014:1192).

14 § Om ett beslut om utvisning enligt 8 a kap. 1 eller 5 § utlänningslagen (2005:716) har verkställts genom att
verkställigheten av ett fängelsestraff som utlänningen har
dömts till har flyttats över till Danmark, Finland, Island
eller Norge, ska Kriminalvården underrätta Skatteverket,
Migrationsverket och Polismyndigheten om det. Förordning (2014:1192).

Underrättelse om förvar i vissa fall

15 § Har en utlänning som har tagits i förvar överklagat
förvarsbeslutet, och meddelas därefter beslut enligt 10 kap. 9 § utlänningslagen (2005:716), skall den myndighet som fattat
beslutet omedelbart underrätta den förvaltningsdomstol som
handlägger ärendet om det. Sådan underrättelse skall också ske
om förvarsbeslutet upphör att gälla enligt 10 kap. 10 § utlänningslagen.

Motsvarande underrättelseskyldighet gäller även vid ändringar
som avser Migrationsverkets beslut om placering i
kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest enligt 10 kap. 20 § utlänningslagen eller om avskiljande enligt 11 kap. 7 § samma lag.

Uppgiftsskyldighet i förhållande till Försäkringskassan och
Pensionsmyndigheten

15 a § Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har rätt att
hos Migrationsverket ta del av följande uppgifter om
enskilda:
1. namn, personnummer och i förekommande fall
samordningsnummer,
2. bevis om uppehållstillstånd, arbetstillstånd eller
uppehållsrätt,
3. dag för beslut om uppehållstillstånd, arbetstillstånd
eller utfärdande av uppehållskort samt uppgift om varje
period för vilken uppehållstillstånd eller arbetstillstånd
har beviljats eller uppehållskort har utfärdats,
4. inresedatum,
5. datum för ansökan om uppehållstillstånd, arbetstillstånd
eller uppehållskort,
6. särskilt bevis enligt 5 kap. 4 § tredje stycket,
7. att uppehållstillstånd har beviljats den enskilde som
flykting enligt 4 kap. 1 § eller annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller
motsvarande äldre bestämmelser,
8. att statusförklaring har beviljats enligt 4 kap. 3 c § utlänningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser,
9. att uppehållstillstånd har beviljats den enskilde för
studier eller som familjemedlem till en sådan person, och
10. beslut om återkallelse av uppehållstillstånd eller
arbetstillstånd, uppgift om från och med vilket datum
uppehållstillstånd eller arbetstillstånd har återkallats och
uppgift om vilket datum beslut om återkallelse av
uppehållstillstånd eller arbetstillstånd har fått laga
kraft.

Om det finns skäl för det ska Migrationsverket på eget
initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till
Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Förordning (2015:95).

Uppgiftsskyldighet i förhållande till Skatteverket

15 b § På begäran av Skatteverket ska Migrationsverket, om
uppgifterna behövs för Skatteverkets handläggning av ett
ärende om folkbokföring, lämna ut uppgifter om
1. namn, person- eller samordningsnummer,
2. ansökan om uppehållskort, och
3. beslut om uppehållskort med skälen för beslutet. Förordning (2013:810).

Underrättelse till Europeiska unionens råd i vissa fall

16 § Om en utlänning som är medborgare i en annan stat som
ingår i Europeiska unionen ansöker om uppehållstillstånd och
anför sådana skäl som sägs i 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716), skall Migrationsverket omedelbart underrätta
Regeringskansliet (Utrikesdepartementet), som omedelbart skall
underrätta Europeiska unionens råd.

Underrättelse och information vid tillfälligt skydd

17 § Om föreskrifter enligt 21 kap. 3 § utlänningslagen (2005:716) beslutas skall Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) omedelbart underrätta Europeiska
unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission.

18 § Information enligt artiklarna 10, 15 och 26 i rådets
direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för
att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna
personer och om åtgärder för att främja en balans mellan
medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och
bära följderna av detta får lämnas till Europeiska
gemenskapernas kommission, övriga medlemsstater i Europeiska
unionen samt Förenta nationernas Höge Kommissarie för
flyktingar (UNHCR) om personer som har beviljats
uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. Informationen får
lämnas i följande omfattning.
1. Personuppgifter om den berörda personen (namn, nationalitet,
födelsedatum och födelseplats, civilstånd och
familjeförhållanden).
2. Identitetshandlingar och resehandlingar för den berörda
personen.
3. Handlingar som bevis för familjeband (äktenskapsbevis,
födelseattest eller adoptionsintyg).
4. Annan information som är viktig för att fastställa personens
identitet eller familjeförhållanden.
5. Uppehållstillstånd, viseringar eller avslag på ansökan om
uppehållstillstånd som utfärdats till den berörda personen och
handlingar som ligger till grund för beslut.
6. Ansökningar om uppehållstillstånd och visering som den
berörda personen har lämnat in och som är under utredning samt
uppgifter om på vilket stadium handläggningen befinner sig.

Underrättelse till annan EU-stat

19 § Om en person med ställning som varaktigt bosatt i en annan
EU-stat
1. beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige,
2. beviljas uppehållstillstånd här,
3. vägras förnyelse av ett uppehållstillstånd, eller
4. får sitt uppehållstillstånd återkallat

skall Migrationsverket underrätta den andra EU-staten om
beslutet. Förordning (2006:262).

Underrättelse till annan stat

20 § I ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning
eller utvisning får den verkställande myndigheten lämna
nedanstående uppgifter om en utlännings personliga förhållanden
till den stat som avvisning eller utvisning ska ske till, så
att en behörig myndighet kan utfärda de resehandlingar som
behövs:
1. fullständigt namn, inklusive tidigare namn och pseudonymer,
2. kön, födelsedatum och födelseort,
3. fotografi och fingeravtryck,
4. medborgarskap och språk,
5. civilstånd, makes fullständiga namn och adress samt barns
namn och ålder,
6. senast kända adress i Sverige,
7. tidigare kända adresser i den stat avvisning eller utvisning
ska verkställas till,
8. faders och moders fullständiga namn och adress samt
9. identitetshandlingar och resehandlingar. Förordning (2008:644).

Underrättelse om behandling av personuppgifter enligt
VIS-förordningen

21 § De myndigheter som behandlar personuppgifter i
informationssystemet för viseringar (VIS) med stöd av
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av
den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar
för kortare vistelse (VIS-förordningen) ska till
Migrationsverket lämna de uppgifter som Migrationsverket
behöver för att fullgöra uppgiften enligt 3 § 13 förordningen (2007:996) med instruktion för Migrationsverket att föra
register över all behandling av personuppgifter i VIS och
över de personer som är behöriga att föra in eller använda
uppgifter i VIS. Förordning (2015:377).

Information till Europeiska kommissionen

22 § Regeringskansliet svarar för att informera Europeiska
kommissionen om förhållanden som avses i artikel 14.2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot
arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt. Förordning (2013:641).


8 kap. Bestämmelser om avvisning, utvisning, avgifter m.m.

Åtgärder i samband med verkställighet av avvisning eller
utvisning

1 § Den myndighet som verkställer ett beslut om avvisning eller
utvisning skall se till att beslutet verkställs i enlighet med 12 kap. 4 § utlänningslagen (2005:716) och att de anvisningar
om verkställigheten som anges i beslutet i övrigt följs.

Om särskilda anvisningar om verkställigheten inte anges i
beslutet får den verkställande myndigheten endast bestämma
tidpunkt för avresa, resväg, färdmedel eller annat som har att
göra med det praktiska genomförandet av verkställigheten.

Att en annan verkställande myndighet än Migrationsverket skall
underrätta verket om den finner att verkställigheten inte kan
genomföras eller om ytterligare besked behövs framgår av 12 kap. 17 § utlänningslagen.

2 § Den myndighet som verkställer ett beslut om avvisning eller
utvisning skall se till att gällande bevis om visering samt
uppehållstillstånd eller arbetstillstånd som utlänningen har
makuleras i samband med verkställigheten samt att resedokument
och främlingspass i förekommande fall återlämnas till
Migrationsverket.

Undantag från bestämmelser om inresa och utresa m.m.

3 § När en utlänning kommer till eller reser från Sverige som
besättningsman eller passagerare på ett fartyg eller ett
luftfartyg direkt från en ort utanför Schengenstaterna,
tillämpas bestämmelserna om utlänningars inresa i
utlänningslagen (2005:716) och i denna förordning först när
utlänningen lämnar fartyget eller luftfartyget. Avvisning eller
utvisning skall dock inte anses verkställd förrän fartyget
lämnar landet.

Referensbelopp

3 a § Det referensbelopp som avses i artikel 5 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 ska
vara 450 kr per dag. Förordning (2015:92).

Avgifter för vissa ärenden

4 § Avgift tas ut för prövning av ansökan om främlingspass med 750 kr och för ansökan om provisoriskt främlingspass med 500 kr. Avgift ska inte tas ut för prövning av ansökan om
främlingspass för en utlänning som tagits emot i Sverige inom
ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring
av skyddsbehövande till Sverige.

Bestämmelser om avgift för prövning av ansökan om
Schengenvisering finns i viseringskodexen. Avgift ska inte tas
ut för prövning av ansökan om Schengenvisering som lämnas in
vid yttre gräns för de utlänningar som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716), 4 kap. 16 § eller 5 kap. 2 § första stycket 4.

För de ansökningar som ska ges in till en svensk beskickning
eller ett svenskt konsulat tas avgift ut enligt förordningen (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna.

För prövning av ansökan gäller i övrigt 11-14 §§ avgiftsförordningen (1992:191). Förordning (2011:706).

4 a § Har upphävts genom förordning (2011:706).

5 § Avgift tas ut för prövning av ansökan om uppehålls- och/eller arbetstillstånd och ställning som varaktigt bosatt
i Sverige med 1 000 kr för personer som fyllt 18 år och med 500 kr för personer som inte fyllt 18 år. Vid ansökan om
uppehållstillstånd för arbete enligt 5 kap. 10 § och/eller
arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket eller enligt 6 a kap. 1 § utlänningslagen (2005:716), som inte rör
förlängning av ett tillstånd avseende samma arbetsgivare
eller anställning eller samma slag av arbete som ett tidigare
tillstånd avser, är avgiften 2 000 kr. Vid ansökan om
uppehållstillstånd för arbete enligt 5 kap. 10 § och/eller
arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket eller enligt 6 a kap. 1 § utlänningslagen, som rör förlängning av ett
tillstånd avseende samma arbetsgivare eller anställning eller
samma slag av arbete som ett tidigare tillstånd avser, är
avgiften 1 000 kr. Vid ansökan om uppehållstillstånd för att
bedriva näringsverksamhet enligt 5 kap. 10 § utlänningslagen
är avgiften 2 000 kr. Vid ansökan om uppehålls- och/eller
arbetstillstånd på grund av familjeanknytning enligt 5 kap. 3 eller 3 a § utlänningslagen är avgiften 1 500 kr för personer
som fyllt 18 år och 750 kr för personer som inte fyllt 18 år.

Avgift ska dock inte tas ut av
1. personer som avses i 4 kap., 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § eller 22 kap. utlänningslagen,
2. personer som ansöker om uppehålls- och/eller
arbetstillstånd med stöd av 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 utlänningslagen på grund av familjeanknytning till en
utlänning som beviljats uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 1 eller 6 § utlänningslagen eller motsvarande äldre
bestämmelser,
3. personer som ansöker om uppehålls- och/eller
arbetstillstånd med stöd av 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 utlänningslagen på grund av familjeanknytning till en
utlänning som beviljats uppehållstillstånd med stöd av 2 kap. 5 b § första stycket 1, 3 eller 4 utlänningslagen (1989:529) i dess lydelse från och med den 15 november 2005,
4. EES-medborgare eller anhörig till en EES-medborgare,
5. personer som omfattas av avtalet mellan Europeiska
gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å
andra sidan om fri rörlighet för personer,
6. utlänningar som avses i 2 kap. 10 § utlänningslagen,
7. studerande som av Sida, annan svensk organisation eller
mellanfolklig organisation fått stipendier för studier i
Sverige,
8. personer som av allmän domstol har utvisats på grund av
brott och som kan beviljas uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b § utlänningslagen,
9. förundersökningsledare som ansöker om uppehållstillstånd
enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen,
10. Polismyndigheten när den ansöker om uppehållstillstånd
enligt 5 kap. 15 b § eller 16 a § utlänningslagen,
11. socialnämnder som ansöker om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 c § eller 16 b § utlänningslagen, eller
12. personer som ansöker om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 d § utlänningslagen.

Avgift enligt första stycket ska inte tas ut om
internationell hänsyn eller sedvänja kräver det. Förordning (2014:1192).

6 § För utfärdande av ett sådant resedokument som avses i 2 kap. 7 § och för förlängning av giltighetstiden för dokumentet
tas en expeditionsavgift ut med 350 respektive 150 kronor. Förordning (2011:1122).

Särskild avgift

7 § Om det kan antas att transportören enligt 19 kap. 5 § utlänningslagen (2005:716) ska betala en särskild avgift, ska
Polismyndigheten göra den utredning som krävs. Om en annan
myndighet än Polismyndigheten ska verkställa beslutet om
avvisning, ska Polismyndigheten yttra sig över frågan om
betalningsansvar. Transportören ska ges tillfälle att yttra
sig. Förordning (2014:1192).

Ersättningsskyldighet för återresor i vissa fall

8 § Om det kan antas att ersättningsskyldighet enligt 19 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska åläggas en transportör,
ska Polismyndigheten göra den utredning som krävs. Om en
annan myndighet än Polismyndigheten ska verkställa beslutet
om avvisning, ska Polismyndigheten yttra sig över frågan om
ersättningsskyldighet. Transportören ska ges tillfälle att
yttra sig. Förordning (2014:1192).

Indrivning

9 § Bestämmelser om begäran om indrivning m.m. finns i 4-9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldige
skall uppmanas att betala fordringen innan ansökan om
indrivning görs framgår av 3 § nämnda förordning.

Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt.

Muntlig handläggning

9 a § Vid muntlig handläggning hos Migrationsverket ska det
föras protokoll. Förordning (2009:1549).

9 b § Den som förordnats som god man för ett ensamkommande
barn enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande
barn ska kallas till den muntliga handläggningen hos
Migrationsverket. Förordning (2009:1549).

10 § Har upphävts genom förordning (2013:654).

Handläggning av ärenden som rör varaktigt bosatta

10 a § Ett ärende om ställning som varaktigt bosatt i Sverige
enligt 5 a kap. utlänningslagen (2005:716) skall avgöras senast
inom sex månader från det att ansökan lämnades in, om det inte
finns särskilda skäl. Den som beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige skall
underrättas om innebörden av denna ställning. Förordning (2006:262).

10 b § Ett ärende om uppehållstillstånd enligt 4 kap. 9 och 16 a §§ skall avgöras senast inom fyra månader från det att
ansökan lämnades in, om det inte finns särskilda skäl. Om det
finns särskilda skäl får tiden förlängas med högst tre månader. Sökanden skall i sådant fall få upplysning om att tiden kommer
att förlängas. Förordning (2006:262).

Utvisning av en utlänning som har ställning som varaktigt
bosatt i Sverige och internationellt skydd i en annan
EU-stat

10 c § Innan Migrationsverket beslutar om utvisning av en
utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige
och som enligt anmärkning i sitt EU-uppehållstillstånd för
varaktigt bosatta har beviljats internationellt skydd i en
annan EU-stat, ska Migrationsverket ställa en förfrågan till
den stat som anges i anmärkningen för att kontrollera om
utlänningen fortfarande har internationellt skydd.

Om Migrationsverket får en sådan förfrågan som avses i första
stycket från en annan EU-stat, ska Migrationsverket svara
senast inom en månad. Förordning (2014:185).

Handläggning av vissa ansökningar om upphävande av
återreseförbud

10 d § Migrationsverket ska ta ställning till en ansökan
enligt utlänningslagen (2005:716) om upphävande av ett
återreseförbud från en EES-medborgare eller en sådan
familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen inom sex månader från det att ansökan
lämnades in. Förordning (2014:185).

Efterforskning av familjemedlemmar

10 e § När en socialnämnd efterforskar familjemedlemmar till
ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd ska
Migrationsverket bistå nämnden. Förordning (2014:185).

Information

10 f § Migrationsverket ska i samband med att en utlänning
ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) informera utlänningen om
förfarandet, om utlänningens rättigheter och skyldigheter och
om tänkbara konsekvenser av att inte uppfylla skyldigheterna
eller att inte samarbeta med myndigheterna. Detsamma gäller
om Migrationsverket beviljar ny prövning enligt 12 kap. 19 eller 19 a § utlänningslagen.

Migrationsverket ska i samband med att en utlänning beviljas
uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 § utlänningslagen
informera utlänningen om de rättigheter och skyldigheter som
följer av att han eller hon bedömts vara flykting eller annan
skyddsbehövande. Motsvarande gäller om en utlänning beviljas
statusförklaring enligt 4 kap. 3 c § utlänningslagen. Informationen ska lämnas på ett språk som utlänningen kan
förstå. Förordning (2014:185).

10 g § En utlänning som har ansökt om uppehållstillstånd som
flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande
enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) ska
underrättas om Migrationsverkets beslut på ett språk som han
eller hon kan förstå. Förordning (2014:185).

10 h § Migrationsverket ska i samband med att ett
ensamkommande barn ansöker om uppehållstillstånd som flykting
enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) informera
barnet om möjligheten att genomgå en läkarundersökning för
att fastställa barnets ålder. Förordning (2014:185).

10 i § I samband med att Migrationsverket meddelar beslut om
avvisning eller utvisning eller en allmän domstol meddelar
beslut om utvisning av en utlänning som har utfört arbete
utan rätt att vistas här, ska Migrationsverket beträffande
innestående ersättning informera honom eller henne om
möjligheten att
1. ansöka om betalningsföreläggande enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning,
2. väcka talan vid domstol mot arbetsgivaren, och
3. ansöka om verkställighet av beslut om sådan ersättning.

Om Polismyndigheten meddelar beslut om avvisning av en
utlänning som har utfört arbete utan rätt att vistas här, ska
myndigheten informera honom eller henne i enlighet med första
stycket.

Skyldigheten att informera enligt denna paragraf gäller inte
när en myndighet fastställer ett beslut om avvisning eller
utvisning som en annan myndighet har meddelat. Förordning (2014:1192).

10 j § I samband med att en utlänning som har utfört arbete
utan rätt att vistas här beviljas tidsbegränsat
uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716) ska Migrationsverket informera utlänningen om
möjligheten att ansöka om ett tidsbegränsat
uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 d § utlänningslagen. Förordning (2014:185).

10 k § I samband med att en utlänning beviljas ett
uppehållstillstånd för arbete ska Migrationsverket informera
honom eller henne om den rätt till vistelse och arbete som
följer av tillståndet. Förordning (2014:185).

Överklagande

11 § I 14 kap. utlänningslagen (2005:716) finns bestämmelser
om överklagande av beslut om uppehållstillstånd och
arbetstillstånd.

Beslut om avgift enligt 6 § får överklagas i samma ordning
som gäller för andra beslut i fråga om resedokument. Förordning (2014:779).

Ingivande av överklagande

12 § En skrivelse med överklagande av Polismyndighetens
beslut om avvisning ska ges in till Migrationsverket inom tre
veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. Om
skrivelsen har kommit in för sent, ska Migrationsverket
avvisa den.

Skrivelsen ska dock inte avvisas om förseningen beror på en
felaktig underrättelse om hur man överklagar eller om den
inom överklagandetiden har kommit in till Polismyndigheten. Förordning (2014:1192).

Verkställighetsföreskrifter

13 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning
meddelas i fråga om
1. pass och resedokument av Migrationsverket,
2. arbetstillstånd av Migrationsverket, efter att verket har
hört Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten och
Regeringskansliet (Utrikesdepartementet),
3. ärenden om visering eller uppehållstillstånd som handläggs
av Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) av
Regeringskansliet,
4. andra tillståndsärenden av Migrationsverket, efter att
verket har hört Polismyndigheten eller, när det gäller
svenska utlandsmyndigheters eller andra organs handläggning
av ärendena, Regeringskansliet (Utrikesdepartementet),
5. inrese- och utresekontroll samt Polismyndighetens
uppgifter i andra fall än som avses i 1-4 av
Polismyndigheten, efter att myndigheten har hört
Säkerhetspolisen,
6. Tullverkets skyldigheter av Polismyndigheten, efter att
myndigheten har hört Tullverket,
7. Kustbevakningens skyldigheter av Polismyndigheten, efter
att myndigheten har hört Kustbevakningen, och
8. underrättelse enligt 7 kap. 1 § av Polismyndigheten. Förordning (2014:1192).

Nationell kontaktpunkt

14 § Migrationsverket skall vara nationell kontaktpunkt i
ärenden som rör varaktigt bosatta. Förordning (2006:262).


Övergångsbestämmelser

2006:97
1. Denna förordning träder i kraft den 31 mars 2006. Genom
förordningen upphävs

a. utlänningsförordningen (1989:547),
b. förordningen (1991:1817) med instruktion för
Utlänningsnämnden,
c. förordning (1999:209) om tidsbegränsade uppehållstillstånd i
vissa utlänningsärenden,
d. förordning (1991:1999) om uppehållstillstånd i vissa
utlänningsärenden,
e. förordning (2000:415) om statlig ersättning till kommuner
och landsting för kostnader för vissa utlänningar med
tidsbegränsade uppehållstillstånd.
2. För en utlänning som meddelats uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 b § utlänningslagen (1989:529) i dess lydelse från och
med den 15 november 2005 och vars tillstånd har tidsbegränsats
skall 1 kap. 1 a § utlänningsförordningen (1989:547) fortsätta
att gälla.

2006:262
1. Denna förordning träder i kraft den 30 april 2006 utom
såvitt avser 4 kap. 21 b och 27 §§ som träder i kraft den 1 juli 2006.
2. Bestämmelsen i 4 kap. 21 a § skall inte tillämpas på
ansökningar som kommit in till Migrationsverket före den 30 april 2006.

2007:8

Denna förordning träder i kraft den 30 januari 2007. Bestämmelsen skall dock tillämpas på ansökningar om visering
som görs från och med den 1 januari 2007.

2011:202
1. Denna förordning träder i kraft den 20 maj 2011 i fråga om 4 kap. 22 §, 5 kap. 10 § och rubriken närmast före 5 kap. 10 § och i övrigt den 1 juli 2011.
2. Ett bevis om uppehållstillstånd som utfärdats i form av ett
tillståndsmärke som förts in i utlänningens pass eller någon
annan handling är giltigt längst t.o.m. den 19 maj 2015.

2013:654
1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2013.
2. Äldre föreskrifter gäller för handläggning av ärenden som
avser upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på
grund av brott och som har kommit in till regeringen före
ikraftträdandet.

2014:185
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2014.
2. Vid tillämpningen av 5 kap. 3 § tredje stycket och 7 kap. 3 och 14 §§ ska med beslut som där nämns likställas
motsvarande beslut enligt äldre bestämmelser.

2014:779
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2014.
2. Om utresan från Sverige äger rum den 1-7 juli 2014 gäller,
istället för vad som föreskrivs i 4 kap. 23 a §, att anmälan
till Migrationsverket ska göras senast på utresedagen.