Sjötrafikförordning (1986:300)

Svensk författningssamling 1986:300
t.o.m. SFS 2014:1252
SFS nr: 1986:300
Departement/myndighet: Näringsdepartementet RS T
Utfärdad: 1986-05-15
Ändrad: t.o.m. SFS 2014:1252
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se


1 kap. Allmänt

1 § Med fartyg avses i denna förordning varje farkost som används eller
kan användas till transport på vattnet.

2 § För sjötrafik inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska
zon tillämpas, om inte annat anges i 3 §, den i London den 20 oktober 1972 avslutade konventionen om internationella regler
till förhindrande av kollisioner till sjöss (de internationella
sjövägsreglerna) med de ändringar som beslutades av
Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) den 19 november 1981, den 19 november 1987, den 19 oktober 1989, den 4 november 1993 och den 29 november 2001. Konventionen med 1981, 1987, 1989, 1993 och 2001 års ändringar publiceras i svensk
översättning i Transportstyrelsens författningssamling. Förordning (2009:646).

3 § För sjötrafik inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska
zon gäller de tillägg till och undantag från de internationella
sjövägsreglerna som följer av denna förordning eller av
föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen.

Det finns särskilda bestämmelser för sjötrafik i hamnar,
kanaler och särskilda farleder. Det finns också särskilda
bestämmelser för trafik med militära fartyg, fartyg i konvoj,
sjöflygplan och höghastighetsfartyg, för sjötrafiken i närheten
av sådana fartyg eller sjöflygplan och för trafik med svävare. Förordning (1998:1356).

4 § I den mån det inte strider mot tillämplig lag i främmande
stat gäller de internationella sjövägsreglerna samt denna
förordning och med stöd av förordningen meddelande föreskrifter
även för trafik med svenskt fartyg utanför Sveriges
sjöterritorium och ekonomiska zon.

Transportstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket
föreskriva om undantag från vad som anges i första stycket. Förordning (2008:1285).

5 § En sjötrafikant skall visa gott sjömanskap och iaktta den omsorg
och varsamhet som till förekommande av sjöolycka betingas av
omständigheterna.

6 § Den som framför fartyg eller eljest på fartyg har uppgift av
väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss får inte fullgöra sin
uppgift om han på grund av sjukdom, uttröttning eller påverkan av
alkoholhaltiga drycker eller annat berusningsmedel eller av något annat
skäl inte kan utföra uppgiften på ett betryggande sätt.


2 kap. Föreskrifter för trafiken

1 § Transportstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket
meddela de föreskrifter som behövs med hänsyn till
sjösäkerheten när fartyg förs i Sveriges sjöterritorium och
ekonomiska zon.

Transportstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket meddela
de föreskrifter som behövs med hänsyn till sjösäkerheten när
svenska fartyg förs utanför Sveriges sjöterritorium och
ekonomiska zon. Dessa föreskrifter ska dock inte tillämpas om
de strider mot tillämplig lag i främmande stat. Förordning (2008:1285).

2 § Länsstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket och
Transportstyrelsen meddela föreskrifter om fartbegränsning,
förbud mot ankring eller begränsning i rätten att utnyttja
vattenområde för båttävling, vattenskidåkning, dykning eller
liknande sporter i Sveriges sjöterritorium. Länsstyrelsen får
efter samråd med Sjöfartsverket och Transportstyrelsen även
meddela tillfälliga dispenser från sina föreskrifter.

Länsstyrelsen får efter samråd enligt första stycket meddela
föreskrifter om andra begränsningar och förbud som avser rätten
att använda ett vattenområde i Sveriges sjöterritorium för
trafik med fartyg, om föreskriften behövs från miljösynpunkt
eller av andra säkerhetsskäl än de som anges i 1 § eller för
att skydda fisket eller anläggningar för vattenbruk och
föreskriften inte gäller handelssjöfarten i allmän farled.

Länsstyrelsen får efter samråd enligt första stycket även
meddela andra föreskrifter om användande av Sveriges
sjöterritorium om de är av tillfällig art. Förordning (2008:1285).

2 a § Länsstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket,
Transportstyrelsen och Kustbevakningen av sådana
sjöfartsskyddsskäl som ska beaktas inom en hamnanläggning inom
Sveriges sjöterritorium meddela föreskrifter om
1. fartbegränsning,
2. förbud mot ankring, och
3. begränsning i rätten att utnyttja vattenområde.

Länsstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket,
Transportstyrelsen och Kustbevakningen meddela tillfälliga
dispenser från sina föreskrifter. Förordning (2008:1285).

3 § Innan en föreskrift som avses i 1 eller 2 § meddelas ska
även följande myndigheter höras:
1. Havs- och vattenmyndigheten, om föreskriften

a) har betydelse från miljösynpunkt eller för trafiken med
fritidsbåtar och har principiell betydelse,
b) rör trafiken med fiskefartyg, eller

c) rör skydd för fisket,
2. Statens jordbruksverk, om föreskriften rör en anläggning
för vattenbruk, och
3. Naturvårdsverket, om föreskriften har betydelse från
miljösynpunkt.

Innan en föreskrift meddelas ska den berörda kommunen,
farvattnets trafikanter och övriga intressenter ges tillfälle
att yttra sig, om det behövs. Förordning (2011:655).

4 § Den myndighet som meddelar en föreskrift enligt 1, 2, 2 a
eller 10 § skall kungöra föreskriften i god tid före
ikraftträdandet och se till att föreskrifter som rör Sveriges
sjöterritorium utanför kusten, Sveriges ekonomiska zon,
Ångermanälven söder om Nyland, Vänern, Vättern, Mälaren,
Trollhätte kanal, Södertälje kanal eller Göta kanal tas in i
publikationen "Underrättelser för sjöfarande
Förordning (2006:626).

5 § Transportstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket
meddela föreskrifter om utformningen och användningen av
sjövägmärken. Förordning (2008:1285).

6 § Den myndighet som meddelar en föreskrift enligt 1, 2 eller 2 a § får besluta att sjövägmärken ska sättas upp och var detta
ska ske.

Sjöfartsverket svarar för att ett sjövägmärke som
Transportstyrelsen har föreskrivit eller beslutat om sätts upp
och underhålls. Transportstyrelsen kan dock besluta att en
kommun eller en enskild i vars intresse föreskriften är
meddelad ska sätta upp och underhålla märket.

Kommunen svarar för att ett sjövägmärke som en länsstyrelse har
föreskrivit eller beslutat om sätts upp och underhålls. Länsstyrelsen kan dock besluta att en enskild i vars intresse
föreskriften är meddelad får sätta upp och underhålla märket. Förordning (2008:1285).

7 § Föreskrifter som meddelats med stöd av 1, 2 eller 2 a § gäller inte när ett fartyg används
1. vid brådskande utryckning för räddningstjänst eller
sjuktransport enligt 6 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
2. i brådskande tjänsteutövning av

a) Försvarsmakten,
b) polismän, tulltjänstemän eller kustbevakningstjänstemän,
c) personal vid Sjöfartsverket, och

d) läkare, sjuksköterska, barnmorska, veterinär, eller
3. i andra jämförliga trängande fall. Förordning (2014:1252).

8 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser
om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol.

Länsstyrelsens beslut enligt 2 §, 2 a § och 6 § första stycket
får överklagas hos regeringen. Sjöfartsverket,
Transportstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten,
Jordbruksverket och Naturvårdsverket får överklaga sådana
beslut. Kustbevakningen får överklaga länsstyrelsens beslut
enligt 2 a §. Förordning (2011:655).

9 § Transportstyrelsen meddelar efter samråd med Försvarsmakten
de särskilda föreskrifter som är betingade av militära
förhållanden. Förordning (2008:1285).

10 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om vilka
myndigheter och enskilda som har rätt att på fartyg under
brådskande tjänsteutövning föra ett eller flera runtlysande
snabblixtljus med blått sken.

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om användning av
sådant ljus som avses i första stycket. Om en statlig myndighet
äger eller nyttjar fartyget skall föreskrifterna meddelas efter
överenskommelse med den myndigheten. Förordning (2008:1285).


3 kap. Säkerhetsanordningar för sjöfarten

1 § Sjöfartsverket håller fyrar, sjömärken och andra
sjösäkerhetsanordningar för sjöfarten samt
sjöräddningsstationer i den utsträckning som Sjöfartsverket
bestämmer efter samråd med Transportstyrelsen. Förordning (2008:1285).

2 § Andra sjösäkerhetsanordningar för sjöfarten än som sägs i 1 § får inte inrättas inom Sveriges sjöterritorium eller
ekonomiska zon utan tillstånd. Sjösäkerhetsanordningar får inte
heller ändras, flyttas eller dras in utan tillstånd.

Frågor om tillstånd enligt första stycket prövas av
Transportstyrelsen efter samråd med Sjöfartsverket. Ett
tillstånd får förenas med villkor. I fråga om radiofyrar eller
andra säkerhetsanordningar med radiosändare finns bestämmelser
i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och i
förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation.

Transportstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket
föreskriva att tillstånd för inrättande, ändring, flyttning
eller indragning av säkerhetsanordningar inte behövs i ett
visst område eller för en viss typ av säkerhetsanordningar. Förordning (2008:1285).

3 § Den som inrättar eller övertar en säkerhetsanordning skall
underhålla och betjäna anordningen på ett tillfredsställande
sätt.

Transportstyrelsen utövar tillsyn över säkerhetsanordningar i
den mån tillsynen inte ankommer på någon annan. Förordning (2008:1285).

4 § Om en säkerhetsanordning är bristfällig eller vilseledande och
rättelse inte omedelbart sker efter tillsägelse hos den
underhållsskyldige eller denne inte kan anträffas omedelbart, får
Transportstyrelsen på den underhållsskyldiges bekostnad undanröja
anordningen eller föranstalta om rättelse.

Om Transportstyrelsen finner att det i Sveriges sjöterritorium har
anordnats belysning eller något annat som kan vilseleda sjöfarande,
skall styrelsen anmäla förhållandet till länsstyrelsen, om anordningen
inte genast kan undanröjas. Länsstyrelsen skall meddela de
föreskrifter som behövs för att anordningen snarast möjligt skall
undanröjas. Länsstyrelsen får då förelägga vite.

Om Transportstyrelsen finner att det i Sveriges ekonomiska zon har
anordnats belysning eller något annat som kan vilseleda sjöfarande,
skall styrelsen meddela de föreskrifter som behövs för att anordningen
skall undanröjas. Transportstyrelsen får då förelägga vite. Förordning (2008:1285).

5 § Fartyg får inte förtöjas vid fyrar, sjömärken eller andra
säkerhetsanordningar.

6 § Den som med eller utan skuld medverkat i en händelse som
lett till att en fyr, ett sjömärke eller någon annan
säkerhetsanordning har skadats eller rubbats är skyldig att
anmäla det inträffade till befattningshavare vid Sjöfartsverket
eller till någon annan som svarar för anordningen. Sjöfartsverket ska snarast informera Transportstyrelsen om det
inträffade. Förordning (2008:1285).


4 kap. Särskilda bestämmelser för krigsförhållanden m.m.

1 § Bestämmelserna i 2--10 §§ gäller om regeringen förordnar om det. Sådant
förordnande får ges när riket är i krig eller krigsfara eller det råder
sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av
krigsfara vari riket har befunnit sig.

2 § Fartyg med en längd av minst åtta meter skall dygnet om ha
nationalitetsflaggan hissad under gång samt, inom militärt skyddsområde,
även då det är till ankars eller förtöjt. Förordning (1991:117).

3 § Fartygsbefälhavaren skall noggrant följa de föreskrifter som är
utfärdade om mörkläggning och andra åtgärder under höjd beredskap. Förordning (1993:250).

4 § Ett utländskt fartyg vars bruttodräktighet överstiger 300 får inte utan tillstånd av Transportstyrelsen läggas upp här i
landet eller på annat sätt tas ur trafik för längre tid än tre
veckor.

Om ett sådant tillstånd meddelas, ska de föreskrifter iakttas
som Försvarsmakten har meddelat efter samråd med
Transportstyrelsen och Sjöfartsverket beträffande
förläggningsort för fartyget och andra förhållanden som rör
förläggningen. Detta ska även gälla om ett svenskt fartyg vars
bruttodräktighet överstiger 300 ska läggas upp eller på annat
sätt tas ur trafik för annat ändamål än klassning, ombyggnad,
reparation eller underhåll.

Om ett utländskt fartyg är upplagt eller på annat sätt taget ur
trafik för längre tid än tre veckor, ska fartyget flyttas till
en annan förläggningsort inom Sveriges sjöterritorium om
Försvarsmakten efter samråd med Transportstyrelsen och
Sjöfartsverket bestämmer så. Detsamma gäller om ett svenskt
fartyg är upplagt eller på annat sätt taget ur trafik för annat
ändamål än klassning, ombyggnad, reparation eller underhåll. Förordning (2008:1285).

5 § Har regeringen förordnat att Sveriges sjöterritorium eller någon del
av det skall vara förbjudet område, har fartyg tillträde till sådant
område endast efter tillstånd.

Försvarsmakten får i avvaktan på förordnande av regeringen föreskriva att
tillstånd skall fordras för tillträde till inre vatten. Förordning (1994:666).

Krav på tillstånd gäller inte i fall av nöd.

6 § Tillstånd enligt 5 § meddelas av Försvarsmakten. Bevis om
tillståndet (passersedel) utfärdas i två exemplar, av vilka det ena
behålls av Försvarsmakten. Då den tid gått ut eller den resa
fullbordats för vilken passersedeln gäller, skall passersedeln snarast
återställas till Försvarsmakten. Vid genomfart skall passersedeln
återställas innan fartyget löper ut från Sveriges sjöterritorium. Förordning (1994:666).

7 § Vid färd inom förbjudet område eller i övrigt inom Sveriges
sjöterritorium är fartygsbefälhavaren skyldig

a) att rätta sig efter de anvisningar om tidpunkt för resans start som
av Försvarsmakten meddelas med hänsyn till fartygets skydd och
säkerhet,
b) att följa Försvarsmaktens anvisningar om sättet för resans
genomförande, såsom enskild förflyttning eller förflyttning i
konvoj, samt att noggrant iaktta de anvisningar som
Försvarsmakten i samband därmed kan komma att utfärda om
fartygets skydd och säkerhet,
c) att använda uteslutande de farleder och hamnar, som
Försvarsmakten anvisar vid resans start eller under pågående resa
om inte fartyget befinner sig i nöd,
d) att anlita behörig lots inte bara då han är skyldig till det enligt
föreskrift meddelad av Transportstyrelsen med stöd av förordningen (1982:569) om lotsning m.m. utan även i övrigt, om Försvarsmakten
föreskriver det,
e) att ta med den bevakningspersonal som Försvarsmakten beordrar
ombord samt att följa föreskrifter av bevakningspersonalens befälhavare,
f) att, om det föreskrivs i passersedeln att de ombordvarande vid
färd inom visst område skall befinna sig under däck, se till att dessa - utom den personal som oundgängligen behövs för fartygets säkra
framförande - vistas under däck på en plats som ingen kan se ut från.

Om det i fall som avses i första stycket d) råder lotstvång på grund
av föreskrift av Försvarsmakten men en behörig lots inte har kunnat
erhållas efter beställning eller efter avgiven lotssignal, får
befälhavaren fortsätta färden under avgivandet av lotssignal tills
behörig lots erhållits eller Försvarsmakten bestämmer annat. Befälhavaren skall göra en anteckning om förhållandet i
skeppsdagboken. Förordning (2008:1285).

8 § Bestämmelserna i 5-7 §§ gäller inte fartyg som tillhör
Polismyndigheten, Kustbevakningen, Sjöfartsverket eller
Tullverket eller i övrigt används i dessa myndigheters tjänst
och inte heller fartyg som av annan civil myndighet används
för polisuppsikt eller liknande ändamål. För sådan trafik
utfärdar Försvarsmakten anvisningar i samråd med berörd
myndighet. Förordning (2014:1252).

9 § Fartyg som ankommer från eller avgår till utrikes ort får endast
om det befinner sig i nöd anlöpa annan hamn än sådan som är öppen
för den utländska trafik resan avser. I ett sådant fall skall
fartygsbefälhavaren snarast efter ankomsten anmäla förhållandet till
den myndighet som övervakar trafiken i hamnen. Förordning (1994:666).

10 § Bestämmelser om straff för brott mot föreskrifterna i 2--9 §§ finns
i 3 § lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik,
transporter och kommunikationer.


5 kap. Ansvarsbestämmelser m.m.

1 § Till böter döms
1. den befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet

a) bryter mot bestämmelse i de internationella sjövägsreglerna
om ljus eller signal, eller

b) låter bli att följa vad som föreskrivs om trafikseparering
i de internationella sjövägsreglerna,
2. den som i befälhavarens ställe eller på befälhavarens
uppdrag ansvarar för fartygets framförande och uppsåtligen
eller av oaktsamhet låter bli att följa vad som föreskrivs om
trafikseparering i de internationella sjövägsreglerna,
3. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en
föreskrift som har meddelats med stöd av 2 kap. 1, 2, 2 a
eller 9 §,
4. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 2 § första stycket, och
5. den som bryter mot 3 kap. 5 eller 6 §.

Om någon begår brott enligt första stycket vid framförande av
båt enligt definitionen i 1 kap. 2 § sjölagen (1994:1009),
döms till penningböter.

Straff döms inte ut enligt denna paragraf om gärningen är
belagd med straff i brottsbalken, sjölagen eller skyddslagen (2010:305). Förordning (2010:528).

2 § Mål om ansvar för brott mot denna förordning tas upp av
tingsrätt, som är behörig enligt 19 kap. rättegångsbalken eller 21 kap. 1 och 5 §§ sjölagen (1994:1009). Förordning (1995:351).

3 § Domstolen skall sända kopia av dom i mål som avses i 2 § till
sjöfartsverket.

4 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om avgifter för
styrelsens tillsyn och ärendehandläggning enligt denna
förordning och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd
av förordningen. Förordning (2010:1586).


Övergångsbestämmelser

1991:117

Denna förordning träder i kraft i fråga om 4 kap. 2 § den 1 april 1991 och i fråga om 1 kap. 2 § den 19 april 1991.

1998:1076

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1998. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av
beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

2010:528
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010.
2. I fråga om straffansvar för sådana överträdelser som anges
i punkten 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
skyddslagen (2010:305) gäller 5 kap. 1 § tredje stycket i sin

äldre lydelse.