Lokalradiolag (1993:120)

t.o.m. SFS 1997:922
SFS nr: 1993:120
Departement/myndighet: Kulturdepartementet
Utfärdad: 1993-02-25
Ändrad: t.o.m. SFS 1997:922
Upphävd: 2001-07-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2001:272
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

Inledande bestämmelser

1 §   Denna lag innehåller föreskrifter om lokalradio. Vad som avses med lokalradio framgår av 5 kap. 1 § radio- och TV-lagen (1996:844).
Lag (1996:857).

2 §   har upphävts genom lag (1996:857).

3 §   har upphävts genom lag (1996:857).

Innebörden av tillstånd

4 §   För rätt att sända lokalradio krävs tillstånd av Raddio- och TV-verket.

Ett tillstånd innebär rätt att bedriva sådana sändningar som kan tas emot med god hörbarhet inom ett sändningsområde som anges i tillståndet. Lag (1994:404).

5 §   Tillstånd att sända lokalradio lämnas till en fysisk eller juridisk person och omfattar endast ett sändningsområde. Ingen kan, vare sig direkt eller genom företag i vilket han på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam har ett bestämmande inflytande, få mer än ett tillstånd. Flera tillstånd kan lämnas för samma sändningsområde.

När Radio- och TV-verket bestämmer sändningsområdenas omfattning skall den beakta
   1. vad som är tekniskt möjligt att nå från sändare med lämpligt läge,
   2. hur möjligheterna att ta emot sändningar påverkas på andra håll och
   3. vad som är naturliga lokala intresseområden.

Sändningsområdena skall utformas så att ett stort antal tillstånd kan lämnas. Lag (1994:404).

6 §   Staten, landsting, kommuner eller programföretag med tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket radio- och TV-lagen (1996:844) kan inte, vare sig direkt eller genom företag i vilket ett sådant organ på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensamt har ett bestämmande inflytande, få tillstånd att sända lokalradio.
Lag (1996:857).

7 §   Tillstånd får inte ges till
   1. någon som ger ut en dagstidning,
   2. någon som på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam har ett bestämmande inflytande över ett företag som ger ut en dagstidning eller
   3. företag i vilket någon som avses i 1 eller 2 ensam har ett bestämmande inflytande.

Med dagstidning avses en allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär, som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka.

8 §   Varje tillståndsperiod skall vara åtta år. Den första perioden skall räknas från och med den 1 januari 1993. Ett tillstånd gäller till utgången av den tillståndsperiod under vilken tillståndet meddelats.

Om tillståndshavaren begär det före en tillståndsperiods slut, skall Radio- och TV-verket vid utgången av tillståndsperioden förlänga tillståndet med ytterligare en tillståndsperiod. Som tillståndshavare skall anses också den vars sändningsområde efter ändrad indelning enligt 9 § genomgått endast sådana förändringar att sändningsområdet framstår som väsentligen detsamma som före den ändrade indelningen. Tillståndet skall dock inte förlängas, om det finns grund för återkallelse av tillståndet enligt 28 §.
Lag (1994:404).

9 §   Vid utgången av varje tillståndsperiod får Radio- och TV-verket besluta om en förändrad indelning av sändningsområden. Om en berörd tillståndshavare motsätter sig en viss förändring, får den dock vidtas endast om ändrade tekniska förhållanden föranleder det eller den befintliga indelningen annars framstår som olämplig.

Beslut om ändrad indelning av sändningsområden får inte fattas senare än två månader före tillståndsperiodens utgång.

Radio- och TV-verket skall för varje sändningsområde som ingår i den nya indelningen senast två månader före utgången av den löpande tillståndsperioden meddela särskilt beslut om vem som skall anses som tillståndshavare. Om ingen kan anses som tillståndshavare skall tillstånd för sändningsområdet kungöras ledigt enligt 11 §. Kungörelse får ske först sedan beslutet vunnit laga kraft. Lag (1994:404).

10 §   Har Radio- och TV-verket beslutat om ändrad indelning av sändningsområden, får verket medge en tillståndshavare att sända efter tillståndsperiodens slut i avvaktan på att verkets beslut enligt 9 § tredje stycket vinner laga kraft. Sådant medgivande skall lämnas för ett visst sändningsområde under viss tid. Den som får medgivandet skall betala en avgift som motsvarar vad han skulle ha betalat om tillståndet förlängts. Lag (1994:404).

Ansökan om tillstånd

11 §   När ett tillstånd för ett sändningsområde blir ledigt till ansökan skall Radio- och TV-verket kungöra detta. I kungörelsen skall anges sändningsområdets omfattning, sista dag för ansökan och första dag då sändningar får bedrivas med stöd av tillståndet. Vidare skall det i kungörelsen upplysas om att den som ansöker om tillstånd anses ha förklarat sig beredd att betala en årlig avgift som motsvarar gällande minimiavgift.

Finner Radio- och TV-verket att en sökande inte är behörig skall verket avvisa ansökan. Lag (1994:404).

Auktion

12 §   Om två eller flera ansökningar finns när ansökningstiden har gått ut, skall Radio- och TV-verket bereda sökandena tillfälle att före en viss dag samordna ansökningarna. Om det efter den dagen alltjämt finns två eller flera ansökningar, skall verket kalla sökandena till en auktion. I kallelsen skall anges sista dag för anmälan om deltagande i auktionen.

Om Radio- och TV-verket har meddelat beslut om avvisning av en ansökan, får auktionen inte hållas förrän beslutet har vunnit laga kraft.

Om endast en sökande är behörig eller endast en behörig sökande anmält sig till en auktion, skall han underrättas om att han får tillståndet om han inom två veckor från det att underrättelsen sändes ut betalar in ett belopp som motsvarar minimiavgiften enligt 15 §. Sker ingen sådan betalning förfaller hans ansökan.
Lag (1994:404).

13 §   Auktionen skall vara offentlig. Endast sådana sökande som anmält sig till auktionen och som är behöriga får lämna bud.
Budgivningen skall avse det högsta belopp som sökandena är villiga att betala i årsavgift.

Sedan budgivningen avslutats skall den som lämnat det högsta budet genast betala tio procent av beloppet, dock lägst ett belopp motsvarande minimiavgiften enligt 15 §. Radio- och TV-verket kan dock på begäran göra ett kort uppehåll i handläggningen för att ge honom tillfälle att anskaffa medel för betalningen, om uppehållet inte kan antas medföra beaktansvärd olägenhet. Om betalning inte sker, skall auktionen fortsätta. Lag (1994:404).

Meddelande av tillstånd

14 §   Tillstånd enligt denna lag skall meddelas sedan betalning gjorts enligt 12 § tredje stycket eller 13 § andra stycket.

Avgift

15 §   Den som får tillstånd enligt denna lag skall betala en årlig avgift till staten på minst 20 000 kronor (minimiavgiften).

Minimiavgiften och annan enligt denna lag fastställd avgift skall för varje kalenderår justeras med hänsyn till kvoten mellan konsumentprisindex för oktober månad året före det år som avgiften avser och konsumentprisindex för oktober månad 1992.
Beloppet avrundas sedan nedåt till närmaste hundratal kronor.

16 §   När tillstånd meddelas efter budgivning vid auktion, skall avgiften fastställas till det högsta godtagna budet. I annat fall skall avgiften fastställas till ett belopp motsvarande minimiavgiften.

17 §   I ett beslut om tillstånd skall Radio- och TV-verket ange den årliga avgift som tillståndshavaren skall betala samt det belopp som skall betalas vid varje i 32 § angiven förfallodag under det första kalenderåret.

Radio- och TV-verket skall senast den 31 december varje år fastställa det belopp som skall betalas varje förfallodag under det följande kalenderåret. Lag (1994:404).

Överlåtelse av tillstånd m. m.

18 §   Ett tillstånd får överlåtas till någon annan om Radio- och TV-verket medger det. Sådant medgivande skall lämnas om förvärvaren är behörig att få tillstånd. Om verket inte medger överlåtelsen, är den utan verkan enligt denna lag.

Den som förvärvar ett tillstånd övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter enligt denna lag som belöper på tiden efter beslutet om medgivande.

Om ett föreläggande enligt 30 § har meddelats mot den tidigare innehavaren, gäller föreläggandet även mot den nye innehavaren.
Radio- och TV-verket skall i samband med att den medger överlåtelsen underrätta honom om det. Sker inte det är föreläggandet inte gällande mot den nye innehavaren. Lag (1994:404).

19 §   Den som vill frånträda ett tillstånd skall skriftligen anmäla det till Radio- och TV-verket. Tillståndet skall anses frånträtt när anmälan kommit in till verket eller den senare dag som anges i anmälan. Lag (1994:404).

20 §   Om tillståndshavaren försätts i konkurs eller träder i likvidation upphör tillståndet att gälla.

21 §   Om tillståndshavaren avlider upphör tillståndet att gälla tre månader efter dödsfallet. Har en ansökan om medgivande till överlåtelse enligt 18 § kommit in till Radio- och TV-verket innan tillståndet förfallit skall den dock alltid prövas. Lag (1994:404).

Sändningarnas innehåll

22 §   Under minst en tredjedel av sändningstiden varje dygn skall sådana program sändas som framställts särskilt för den egna verksamheten.

De sändningar som tillståndshavaren svarar för skall ha en egen beteckning. Denna skall anges minst en gång varje sändningstimme.

23 §   Varningsmeddelanden som är av vikt för allmänheten och som skall skydda människor, egendom eller miljö skall sändas kostnadsfritt, om en myndighet begär det. Lag (1997:922).

Reklam och sponsring

24 §   Program som inte är reklam får inte på ett otillbörligt sätt gynna kommersiella intressen.

Om ett program som inte är en annons helt eller delvis har bekostats av någon annan än den som bedriver sändningsverksamheten (sponsrats), skall det på lämpligt sätt i början och slutet av programmet eller vid ettdera tillfället anges vem eller vilka bidragsgivarna är.
Sådana uppgifter behöver inte omges av signatur på det sätt som anges i 25 § första stycket och skall inte räknas in i den annonstid som anges i 27 §.

Ett program som huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer får inte sponsras.

Ett program får inte sponsras av någon vars huvudsakliga verksamhet gäller tillverkning eller försäljning av alkoholdrycker eller tobaksvaror. Lag (1996:857).

25 §   Före och efter varje sändning av annonser skall det sändas en särskild signatur som tydligt skiljer annonserna från övriga sändningar.

Med annonser avses reklam samt sändningar som utan att vara reklam sänds på uppdrag av någon annan. Lag (1996:857).

26 §   Av en annons som inte är reklam skall det framgå i vems intresse den sänds. Om reklamidentifiering finns bestämmelser i 5 § marknadsföringslagen (1995:450).

I annonser får det inte uppträda personer som spelar en framträdande roll i program som huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer. Lag (1996:857).

27 §   Annonser får sändas högst åtta minuter under en timme mellan hela klockslag. Lag (1996:857).

27 a §   Bestämmelserna i 25-27 §§ gäller inte för sådan reklam som den sändande gör för sin programverksamhet. Lag (1996:857).

Sanktioner m. m.

28 §   Radio- och TV-verket får återkalla tillstånd att sända lokalradio, om tillståndshavaren
   1. inte inlett sändningsverksamheten inom sex månader efter tillståndstidens början, eller
   2. annars inte utnyttjat rätten att sända eller sänt endast i obetydlig omfattning under en sammanhängande tid av minst fyra veckor.

Förfogar någon direkt eller genom företag, i vilket han på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam har ett bestämmande inflytande, över mer än ett tillstånd att sända lokalradio, skall Radio- och TV-verket återkalla det eller de tillstånd som har meddelats efter det första tillståndet. Förfogar staten, landsting, kommun eller ett programföretag med tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket radio- och TV-lagen (1996:844) direkt eller genom företag, i vilket ett sådant organ på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensamt har ett bestämmande inflytande, över ett tillstånd att sända lokalradio, skall verket återkalla detta tillstånd.

Om Radio- och TV-verket har meddelat ett tillstånd att sända lokalradio eller medgivit en överlåtelse av ett sådant tillstånd trots att det förelåg en behörighetsbrist enligt 5 eller 6 §, får tillståndet återkallas med stöd av andra stycket, bara om beslutet om tillståndet eller medgivandet påverkats av felaktiga eller ofullständiga uppgifter från tillståndshavaren.

Beslut om återkallelse får meddelas endast om det i betraktande av skälen för åtgärden inte framstår som alltför ingripande.
Lag (1996:857).

29 §   En tillståndshavare skall på uppmaning av Radio- och TV-verket lämna uppgifter om sitt innehav av aktier eller andelar i företag som har tillstånd att sända lokalradio och om avtal som han har träffat med ett sådant företag. Ett företag som är tillståndshavare skall också på uppmaning av verket lämna uppgifter om sådana innehav av aktier eller andelar i företaget och avtal som innebär att någon ensam har ett bestämmande inflytande i företaget.

Om tillståndshavaren inte rättar sig efter en uppmaning enligt första stycket, får Radio- och TV-verket förelägga vite.
Lag (1994:404).

30 §   Om en tillståndshavare bryter mot en bestämmelse i 22 eller 24--27 §§, får Granskningsnämnden för radio och TV förelägga honom att följa bestämmelsen. Föreläggandet får förenas med vite.
Lag (1994:404).

31 §   En tillståndshavare skall på uppmaning av Granskningsnämnden för radio och TV eller Radio- och TV-verket lämna nämnden respektive verket en sådan inspelning som avses i 5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.
Om tillståndshavaren inte rättar sig efter en sådan uppmaning, får myndigheten förelägga vite. Lag (1994:404).

31 a §   Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet sänder program utan tillstånd där sådant krävs enligt denna lag döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Ett föremål som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag eller föremålets värde får förklaras förverkat, om det är nödvändigt för att förebygga brott eller det finns andra särskilda skäl för det. Lag (1996:857).

31 b §   Den som åsidosätter vad som sägs i 24, 25, 26 eller 27 § får åläggas att betala en särskild avgift.

Vid prövning av frågan om avgift skall påföras skall rätten särskilt beakta överträdelsens art, varaktighet och omfattning.

Avgiften tillfaller staten. Lag (1996:857).

31 c §   En handling som strider mot 26 § andra stycket skall vid tillämpningen av 4, 14 och 19 §§ marknadsföringslagen (1995:450) anses vara otillbörlig mot konsumenter. En sådan handling kan medföra marknadsstörningsavgift enligt bestämmelserna i 22-28 §§ marknadsföringslagen. Lag (1996:857).

31 d §   Den särskilda avgiften fastställs till lägst fem tusen kronor och högst fem miljoner kronor. Avgiften bör dock inte överstiga tio procent av den sändandes årsomsättning under det föregående räkenskapsåret.

När avgiftens storlek fastställs skall särskilt beaktas de omständigheter som legat till grund för prövning av frågan om avgift skall påföras samt de intäkter som den sändande kan beräknas ha fått med anledning av överträdelsen. Lag (1996:857).

31 e §   Frågor om påförande av särskild avgift prövas av Länsrätten i Stockholms län på ansökan av Granskningsnämnden för radio och TV.

Frågan om särskild avgift faller, om den som talan riktas mot inte delgetts ansökan inom fem år från det överträdelsen upphörde. Ett beslut om avgift upphör att gälla om beslutet inte verkställts inom fem år från det att domen vann laga kraft. Lag (1996:857).

Betalning av avgift

32 §   Skyldighet att betala avgift gäller från och med den dag då sändningar får bedrivas med stöd av tillståndet. Att viss del av avgiften skall betalas dessförinnan framgår av 12 och 13 §§.

Avgiften skall, med avdrag för vad som betalats enligt 12 eller 13 §, betalas med lika stora delar under kalenderåret senast den första dagen i januari, april, juli och oktober månad.

33 §   Frånträds eller återkallas ett tillstånd gäller skyldigheten att betala avgiften till och med nittio dagar efter det att tillståndet frånträtts eller återkallats.

Skyldighet att betala avgift gäller dock aldrig för tid efter det att någon annan övertagit tillståndet.

34 §   Avgiften skall betalas till Radio- och TV-verket. Lag (1994:404).

35 §   Avgift som inte betalats i rätt tid får omedelbart drivas in. I fråga om indrivning gäller 5 kap. 16--18 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter i tillämpliga delar.

36 §   I fråga om avgift enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om anstånd och om befrielse från avgift i 5 kap. 3 § och 9 kap. 4 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

37 §   Om den inbetalade avgiften överstiger vad tillståndshavaren enligt beslut av Radio- och TV-verket eller domstol skall betala, skall det överskjutande beloppet återbetalas till honom.
Avgift som betalats enligt 12 eller 13 § skall dock inte återbetalas.
Lag (1994:404).

Överklagande m. m.

38 §   Andra beslut om tillstånd än sådana som avses i 9 § tredje stycket gäller omedelbart om inte något annat förordnas. Sådant förordnande får meddelas endast om det är uppenbart att beslutet är felaktigt.

39 §   Beslut som Radio- och TV-verket har meddelat får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Verkets beslut om sändningsområdenas omfattning får dock inte överklagas.

Beslut av Granskningsnämnden för radio och TV om föreläggande som har förenats med vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Beslut enligt 31 § får dock inte överklagas. Lag (1996:857).

1993:120

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Den myndighet som regeringen bestämmer får dock dessförinnan vidta de åtgärder som behövs för att beslut om tillstånd skall kunna meddelas omedelbart sedan lagen trätt i kraft.

Intill utgången av mars 1994 får Styrelsen för lokalradiotillstånd, på tillståndshavarens begäran, besluta att ett tillstånd skall börja löpa vid en senare tidpunkt än vad som angivits i kungörelse av sändningstillståndet, dock högst tre månader senare.

1996:857

Denna lag träder i kraft den 1 december 1996. Bestämmelsen i 39 § i sin nya lydelse tillämpas inte i de fall där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan.