Lag (2014:966) om kapitalbuffertar

Svensk författningssamling 2014:966
SFS nr: 2014:966
Departement/myndighet: Finansdepartementet B
Utfärdad: 2014-06-26
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se


1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om olika slag av
kapitalbuffertar och om ingripanden och restriktioner när ett
institut inte uppfyller det kombinerade buffertkravet.

Att vissa bestämmelser i denna lag gäller även för fondbolag
och AIF-förvaltare framgår av 2 kap. 10 och 10 a §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder och 7 kap. 6 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

2 § I denna lag betyder
1. blandade finansiella moderholdingföretag inom EES: företag
som avses i artikel 4.33 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om
tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och
om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen),
2. dotterföretag: sådant företag som avses i artikel 4.16 i
tillsynsförordningen,
3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. ESRB: Europeiska systemrisknämnden enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av
den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella
systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk
systemrisknämnd,
5. finansiella moderholdingföretag inom EES: företag som
avses i artikel 4.31 i tillsynsförordningen,
6. institut: kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, Svenska skeppshypotekskassan och
värdepappersbolag,
7. kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets
direktiv

2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva
verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut
och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG
och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG,
8. kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i
tillsynsförordningen,
9. moderinstitut inom EES: företag som avses i artikel 4.68 i
tillsynsförordningen,
10. på grupp- eller undergruppsnivå: det sätt som institut i
enlighet med bestämmelser om tillsyn på gruppnivå i
artiklarna 6-24 i tillsynsförordningen ska uppfylla ställda
krav,
11. systemrisk: risk för en störning i det finansiella
systemet som kan få allvarliga negativa konsekvenser för det
finansiella systemet och samhällsekonomin,
12. systemviktigt institut: ett institut vars fallissemang
eller bristande funktion kan leda till systemrisk,
13. tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om
tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och
om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,
14. totalt riskvägt exponeringsbelopp: det belopp som avses i
artikel 92 i tillsynsförordningen,
15. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått
tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och som inte är ett
bankaktiebolag eller kreditmarknadsbolag enligt lagen om
bank- och finansieringsrörelse, och
16. värdeöverföringar kopplade till kärnprimärkapitalet:

a) utbetalning i form av en kontant utdelning,
b) fondemission eller partiell fondemission eller överföring
eller utdelning av helt eller delvis betalda fondaktier eller
andra kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i
tillsynsförordningen,
c) inlösen eller uppköp av egna aktier eller andelar eller
andra kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i
tillsynsförordningen,
d) återbetalning av belopp som utbetalas med anknytning till
kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i
tillsynsförordningen,
e) en överföring eller utdelning av poster som avses i
artikel 26.1 b-e i tillsynsförordningen.

3 § Finansinspektionen har tillsyn över att bestämmelserna i
denna lag följs.


2 kap. Institutspecifika krav på kapitalbuffertar

Kombinerat buffertkrav

1 § Institut ska, utöver det krav på kärnprimärkapital som
följer av artikel 92 i tillsynsförordningen och av ett beslut
om särskilt kapitalbaskrav enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag, ha ett kärnprimärkapital som motsvarar det
kombinerade buffertkravet beräknat enligt 2 §.

2 § Det kombinerade buffertkravet utgörs av summan av det
krav på kärnprimärkapital som enligt denna lag följer av
kapitalkonserveringsbufferten, den institutspecifika
kontracykliska kapitalbufferten och
1. i de fall som systemriskbufferten tillämpas på
exponeringar i ett annat land, det högsta av
systemriskbufferten och tillämplig kapitalbuffert enligt 5 kap. 6 §,
2. i de fall som systemriskbufferten tillämpas endast på
exponeringar i Sverige, summan av systemriskbufferten och
tillämplig kapitalbuffert enligt 5 kap. 6 §.


3 kap. Kapitalkonserveringsbuffert

1 § Institut ska på individuell nivå och gruppnivå ha en
kapitalkonserveringsbuffert.

2 § Kapitalkonserveringsbufferten ska bestå av
kärnprimärkapital motsvarande 2,5 procent av institutets
totala riskvägda exponeringsbelopp.

3 § Små och medelstora värdepappersbolag, fondbolag och
AIF-förvaltare får undantas från kravet på
kapitalkonserveringsbuffert i enlighet med föreskrifter som
meddelats med stöd av 10 kap. 1 § 1.


4 kap. Systemriskbuffert

Allmänt om systemriskbuffert

1 § Finansinspektionen får, i syfte att motverka en
strukturell systemrisk som kan medföra allvarliga
konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och
den reala ekonomin i Sverige, besluta att institut för alla
eller vissa av sina exponeringar på individuell nivå,
undergruppsnivå och gruppnivå ska ha en systemriskbuffert.

2 § Systemriskbufferten enligt 1 § ska bestå av
kärnprimärkapital och uppgå till minst 1 procent av
institutets riskvägda exponeringsbelopp baserat på de
exponeringar som systemriskbufferten ska tillämpas på enligt 3-7 §§.

Systemriskbuffert på exponeringar inom Sverige och utanför
EES

3 § Finansinspektionen får en månad efter det att
inspektionen har fullgjort underrättelsekravet i artikel 133.11 i kapitaltäckningsdirektivet i enlighet med de
förutsättningar som följer av artikel 133.14 i samma direktiv
besluta att institut ska ha en systemriskbuffert som uppgår
till högst 5 procent av institutets riskvägda
exponeringsbelopp baserat på institutets exponeringar i
Sverige eller utanför EES.

Systemriskbufferten får fastställas till mer än 5 procent av
det belopp som avses i första stycket endast om
Finansinspektionen fullgjort underrättelsekravet i artikel 133.12 i kapitaltäckningsdirektivet och åtgärden godkänts av
Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 133.15 i samma
direktiv.

Systemriskbuffert på exponeringar utanför Sverige men inom
EES

4 § Finansinspektionen får en månad efter det att
inspektionen har fullgjort underrättelsekravet i artikel 133.11 i kapitaltäckningsdirektivet besluta att ett institut
ska ha en systemriskbuffert som uppgår till högst 3 procent
av institutets riskvägda exponeringsbelopp baserat på
institutets exponeringar utanför Sverige men inom EES.

5 § Om Finansinspektionen beslutar om en systemriskbuffert i
enlighet med 4 §, ska samma buffertnivå gälla för institutets
alla exponeringar utanför Sverige men inom EES.

6 § Finansinspektionen får besluta att institut ska ha en
systemriskbuffert som uppgår till mer än 3 procent av det
exponeringsbelopp som avses i 4 §, om inspektionen fullgjort
underrättelsekravet i artikel 133.12 i
kapitaltäckningsdirektivet och en sådan åtgärd godkänts av
Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 133.15 i samma
direktiv.

Erkännande av andra länders systemriskbuffertar

7 § Om Finansinspektionen erkänt ett systemriskbuffertvärde
som fastställts i ett annat land inom EES, får inspektionen
besluta att institut med exponeringar i det landet för dessa
exponeringar ska ha en systemriskbuffert motsvarande den som
fastställts i det landet.


5 kap. Buffertar för systemviktiga institut och finansiella
holdingföretag

Kapitalbuffert på gruppnivå för globalt systemviktiga
institut

1 § Finansinspektionen ska besluta vilka institut som på
gruppnivå ska ha en kapitalbuffert för globalt systemviktiga
institut enligt 2 §.

Första stycket gäller inte institut som är dotterföretag till
antingen ett moderinstitut, ett finansiellt
moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt
moderholdingföretag inom EES.

2 § Kapitalbufferten enligt 1 § ska bestå av
kärnprimärkapital och uppgå till minst 1 procent och högst 3,5 procent av institutets totala riskvägda
exponeringsbelopp.

Kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut

3 § Finansinspektionen får, utöver vad som följer av 1 och 2 §§, besluta att institut på individuell nivå, undergruppsnivå
eller gruppnivå ska ha en kapitalbuffert för övriga
systemviktiga institut enligt 4 §.

4 § Kapitalbufferten för övriga systemviktiga institut ska
bestå av kärnprimärkapital och får fastställas till högst 2 procent av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp.

5 § Om ett institut som ska ha en kapitalbuffert för övriga
systemviktiga institut är ett dotterföretag till ett globalt
systemviktigt institut eller till ett moderinstitut inom EES
som ska ha en kapitalbuffert för övriga systemviktiga
institut, gäller följande. Den kapitalbuffert för
systemviktiga institut som institutet kan förpliktas ha på
individuell nivå eller undergruppnivå får inte uppgå till mer
än det högsta av 1 procent av institutets totala riskvägda
exponeringsbelopp och det buffertvärde som gäller för gruppen
på gruppnivå enligt tillämplig kapitalbuffert för
systemviktiga institut.

Konkurrerande buffertkrav

6 § Om en tillämpning av 1-4 §§ skulle medföra att ett
institut är skyldigt att på gruppnivå ha fler än en
kapitalbuffert för systemviktiga institut, ska på den nivån
endast den högsta av dessa kapitalbuffertar gälla.

7 § Om en tillämpning av 1-4 och 6 §§ skulle medföra att ett
institut är skyldigt att på gruppnivå ha både en
kapitalbuffert för systemviktiga institut och i enlighet med 4 kap. en systemriskbuffert på institutets exponeringar i ett
annat land, ska endast den högsta av dessa buffertar gälla på
gruppnivå.

Om kravet på en systemriskbuffert tillämpas endast på
exponeringar i Sverige, gäller dock kapitalkravet till följd
av systemriskbufferten utöver det kapitalkrav som följer av
tillämplig kapitalbuffert för systemviktiga institut.

8 § Om en tillämpning av 3-5 §§ skulle medföra att ett
institut på individuell nivå eller undergruppsnivå är
skyldigt att ha en kapitalbuffert för övriga systemviktiga
institut och en tillämpning av 4 kap. skulle medföra att
institutet även är skyldigt att ha en systemriskbuffert för
institutets exponeringar i ett annat land, ska endast den
högsta av dessa kapitalbuffertar gälla på respektive nivå.

Om krav på en systemriskbuffert tillämpas endast på
exponeringar i Sverige, gäller dock kravet till följd av
systemriskbufferten utöver det kapitalkrav som följer av en
kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut.


6 kap. Kontracyklisk kapitalbuffert

Storleken på den institutspecifika kontracykliska
kapitalbufferten

1 § Ett institut ska ha en institutspecifik kontracyklisk
kapitalbuffert bestående av kärnprimärkapital som uppgår till
institutets totala riskvägda exponeringsbelopp multiplicerat
med ett viktat genomsnitt av de kontracykliska buffertvärden
som enligt 4 och 5 §§ tillämpas för de länder där institutet
har sina berörda kreditexponeringar.

2 § Den kontracykliska kapitalbufferten ska uppfyllas även på
gruppnivå.

Undantag från kravet på en kontracyklisk kapitalbuffert

3 § Små och medelstora värdepappersbolag, fondbolag och
AIF-förvaltare får undantas från kravet på kontracyklisk
kapitalbuffert i enlighet med föreskrifter som meddelats med
stöd av 10 kap. 1 § 8.

Kontracykliska buffertvärden

4 § Den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten ska
beräknas utifrån de kontracykliska buffertvärden som
fastställs enligt 7 kap.

5 § Om det inte har fastställts ett kontracykliskt
buffertvärde för kreditexponeringar i ett annat land,
tillämpas vid beräkningen av den institutspecifika
kontracykliska kapitalbufferten det kontracykliska
buffertvärde som behörig myndighet i det landet har beslutat,
dock högst 2,5 procent.

6 § Om den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten
ska beräknas utifrån ett kontracykliskt buffertvärde som har
fastställts av en utländsk behörig myndighet inom EES, ska
buffertvärdena gälla från och med det datum som har
fastställts av den utländska myndigheten.

Om den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten ska
beräknas utifrån ett kontracykliskt buffertvärde som har
fastställts av en behörig myndighet utanför EES, ska beslut
om att höja buffertvärdet börja gälla tolv månader efter den
dag då det nya värdet offentliggjordes av myndigheten.

Beslut som innebär att buffertvärdet sänks ska gälla
omedelbart.

Krav på metoder för att beräkna högsta förfogandebelopp

7 § Ett institut ska ha metoder som gör det möjligt att i
enlighet med föreskrifter som meddelats med stöd av 10 kap. 1 § 10 fortlöpande beräkna institutets högsta
förfogandebelopp.


7 kap. Beslut om kontracykliska buffertvärden

Fastställande av kontracykliska buffertvärden

1 § Finansinspektionen ska för varje kvartal fastställa ett
kontracykliskt buffertriktvärde och ett kontracykliskt
buffertvärde.

Det kontracykliska buffertriktvärdet ska användas som ett
referensvärde för att fastställa det kontracykliska
buffertvärdet.

Det kontracykliska buffertvärdet ska ligga till grund för
beräkningen av storleken på den institutspecifika
kontracykliska kapitalbufferten i enlighet med 6 kap.

2 § Det kontracykliska buffertriktvärdet och buffertvärdet
ska fastställas på det sätt och utifrån de faktorer som anges
i artikel 136.2 och 136.3 i kapitaltäckningsdirektivet.

3 § Det kontracykliska buffertvärdet ska ligga mellan 0 och 2,5 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp och anges i
intervall på 0,25 procent. Om det är motiverat utifrån de
faktorer som anges i artikel 136.2 och 136.3 i
kapitaltäckningsdirektivet, får Finansinspektionen fastställa
ett kontracykliskt buffertvärde som är högre än 2,5 procent
av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

Beslut om kontracykliska buffertvärden för exponeringar i
andra länder

4 § Om en utländsk myndighet har fastställt ett
kontracykliskt buffertvärde som uppgår till mer än 2,5 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp, får
Finansinspektionen besluta att svenska institut för berörda
kreditexponeringar i det landet ska tillämpa ett buffertvärde
som överstiger 2,5 procent av totalt riskvägt
exponeringsbelopp.

Beslut enligt första stycket får inte medföra att institut
för berörda exponeringar ska tillämpa ett högre buffertvärde
än det som fastställts av den utländska myndigheten.

5 § Finansinspektionen får fastställa ett kontracykliskt
buffertvärde som svenska institut med kreditexponeringar i
ett land utanför EES ska tillämpa vid beräkningen av den
institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten om behörig
myndighet i det landet
1. inte har fastställt och offentliggjort ett kontracykliskt
buffertvärde, eller
2. har fastställt ett kontracykliskt buffertvärde som är
otillräckligt för att på ett tillfredsställande sätt skydda
institut mot risker i samband med en alltför stor
kredittillväxt i det landet.

Datum för när beslut om buffertvärden börjar gälla

6 § Ett beslut om att fastställa eller höja ett
kontracykliskt buffertvärde ska innehålla uppgift om den
tidpunkt då buffertvärdet börjar gälla.

Beslut som innebär att nivån på buffertvärdet höjs ska börja
gälla tolv månader efter det att beslutet offentliggjordes. Om det finns särskilda skäl, får beslutet börja gälla vid ett
tidigare datum.

Beslut om att sänka buffertvärdet ska gälla omedelbart.

7 § När ett kontracykliskt buffertvärde sänks ska beslutet
innehålla information om hur länge det lägre buffertvärdet
förväntas bestå.

Offentliggörande av beslut

8 § Finansinspektionen ska informera ESRB och offentliggöra
beslut om kontracykliska buffertvärden i enlighet med
artiklarna 136.7, 137.2 och 139.5 i
kapitaltäckningsdirektivet.


8 kap. Ingripanden och restriktioner om det kombinerade
buffertkravet inte uppfylls

Högsta förfogandebelopp och kapitalkonserveringsplan

1 § Ett institut som inte uppfyller det kombinerade
buffertkravet enligt 2 kap. 2 § ska till Finansinspektionen
1. i enlighet med föreskrifter som meddelats med stöd av 10 kap. 1 § 10 rapportera högsta förfogandebelopp, och
2. inom fem arbetsdagar från det att buffertkravet inte
längre uppfylldes lämna in en kapitalkonserveringsplan som
visar hur institutet inom rimlig tid ska uppnå det
kombinerade buffertkravet.

Om det med beaktande av arten och omfattningen av institutets
verksamhet finns skäl för det, får Finansinspektionen medge
att kapitalkonserveringsplanen ges in till inspektionen inom
högst tio arbetsdagar.

2 § Om Finansinspektionen bedömer att de åtgärder som framgår
av kapitalkonserveringsplanen inte återställer institutets
kärnprimärkapital, ska inspektionen ingripa.

Finansinspektionen ska då förelägga institutet att stärka
kapitalbasen eller besluta om inskränkningar som är striktare
än de som anges i 3 §.

Inskränkningar i institutens rätt att vidta värdeöverföringar
m.m.

3 § Ett institut som inte uppfyller det kombinerade
buffertkravet får inte
1. göra en värdeöverföring kopplad till institutets
kärnprimärkapital,
2. förbinda sig att betala ut rörlig ersättning eller
diskretionära pensionsförmåner eller betala ut sådan rörlig
ersättning där skyldigheten att betala uppstod vid en
tidpunkt då institutet inte uppfyllde det kombinerade
buffertkravet,
3. göra utbetalningar kopplade till primärkapitaltillskott.

Ett institut får inte heller vidta en åtgärd som avses i
första stycket, om åtgärden medför att institutet inte längre
uppfyller det kombinerade buffertkravet.

Åtgärder som inte medför en minskning av institutets vinst
eller kärnprimärkapital omfattas inte av förbudet i första
stycket.

4 § Förbudet i 3 § gäller inte
1. för ett institut som i enlighet med 1 § har beräknat
högsta förfogandebelopp och åtgärderna ryms inom detta
belopp, eller
2. om en tillämpning av bestämmelsen leder till en
betalningsinställelse som kan utgöra grund för att försätta
institutet i konkurs.

5 § Ett institut som avser att vidta åtgärder med stöd av 4 § 1 ska underrätta Finansinspektionen innan åtgärden vidtas.

6 § Om ett institut inte uppfyller kraven i detta kapitel,
får Finansinspektionen tillämpa bestämmelserna om ingripande
i de lagar som reglerar institutets verksamhet.

Detsamma gäller om
1. ett institut inte uppfyller en systemriskbuffert som
beslutats av Finansinspektionen i enlighet med 4 kap., och
2. ett ingripande med stöd av 2 § inte bedöms leda till en
tillfredsställande hantering av relevant systemrisk.


9 kap. Avgifter

1 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av
ansökningar och anmälningar enligt denna lag.


10 kap. Bemyndiganden

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. kriterier för vilka värdepappersbolag, fondbolag och
AIF-förvaltare som enligt 3 kap. 3 § får undantas från kravet
att upprätthålla en kapitalkonserveringsbuffert,
2. de principer som ska beaktas vid fastställandet och
graderingen av systemriskbufferten enligt 4 kap. 1 §,
3. fastställandet av geografisk tillhörighet hos exponeringar
avseende systemriskbufferten samt hur de geografiska
systemriskbuffertkraven ska sammanvägas,
4. bedömningsgrunder för när ett institut ska utses till
globalt systemviktigt eller ska flyttas till en högre
kategori av globalt systemviktiga institut,
5. hur övriga systemviktiga institut ska identifieras och hur
bedömning av tillhörande kapitalbuffertkrav ska ske enligt 5 kap. 3 och 4 §§,
6. vilka kreditexponeringar som i enlighet med 6 kap. 1 § ska
beaktas vid beräkningen av den kontracykliska
kapitalbufferten,
7. beräkningen av det viktade genomsnittet av de
kontracykliska buffertvärdena enligt 6 kap. 1 §,
8. kriterier för vilka värdepappersbolag, fondbolag och
AIF-förvaltare som enligt 6 kap. 3 § får undantas från kravet
att upprätthålla en kontracyklisk kapitalbuffert,
9. skyldighet för instituten att ange sina
kreditexponeringars geografiska område,
10. hur högsta förfogandebelopp enligt 8 kap. 1 § ska
beräknas och rapporteras,
11. de krav som en kapitalkonserveringsplan enligt 8 kap. 1 § ska uppfylla, och
12. underrättelseskyldigheten enligt 8 kap. 5 §.

2 § Regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter
som avses i 9 kap. 1 §.


11 kap. Överklaganden

1 § Beslut som Finansinspektionen meddelar enligt denna lag
eller med stöd av föreskrifter som meddelats med stöd av
lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detta
gäller dock inte beslut i ärenden som avses i 20 § första
stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Finansinspektionen får bestämma att ett beslut ska gälla
omedelbart.