Lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Svensk författningssamling 2009:62
t.o.m. SFS 2015:443
SFS nr: 2009:62
Departement/myndighet: Finansdepartementet B
Utfärdad: 2009-02-12
Ändrad: t.o.m. SFS 2015:443
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se


1 kap. Tillämpningsområde och definitioner

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag syftar till att förhindra att finansiell
verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för
penningtvätt eller finansiering av terrorism.

2 § Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som
driver
1. bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
2. livförsäkringsrörelse,
3. verksamhet av det slag som beskrivs i 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
4. verksamhet som kräver anmälan till eller ansökan hos
Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om
anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet eller
lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,
5. försäkringsförmedling enligt lagen (2005:405) om
försäkringsförmedling, i fråga om sådan verksamhet rörande
livförsäkring, bedriven av andra än anknutna
försäkringsförmedlare,
6. verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt
lagen (2011:755) om elektroniska pengar,
7. fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om
värdepappersfonder,
8. verksamhet som fastighetsmäklare med fullständig
registrering enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666),
9. verksamhet för kasinospel enligt kasinolagen (1999:355),
10. verksamhet som godkänd eller auktoriserad revisor eller
registrerat revisionsbolag,
11. yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller
revisionstjänster men som inte omfattas av 10,
12. yrkesmässig verksamhet som består i att lämna råd i
avsikt att påverka storleken på en skatt eller avgift (skatterådgivare),
13. yrkesmässig verksamhet som advokat eller biträdande
jurist på advokatbyrå, till den del verksamheten avser
tjänster som anges i 3 § första stycket,
14. yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än som
avses i 13, till den del verksamheten avser tjänster som
anges i 3 § första stycket,
15. yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser
tjänster som anges i 3 § andra stycket och
verksamhetsutövaren inte är en sådan person som avses i 10-14,
16. yrkesmässig handel med varor, till den del verksamheten
avser försäljning mot kontant betalning som uppgår till minst
ett belopp som motsvarar 15 000 euro,
17. verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla
betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,
18. verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt
lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut,
19. förvaltning av alternativa investeringsfonder enligt
lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa
investeringsfonder, eller
20. verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter. Lag (2014:278).

2 a § Bestämmelserna i 3 kap. 1 a, 4, 5 och 7 §§ samt 5 kap. 1 och 2 §§ ska tillämpas på drift av en auktionsplattform för
handel med utsläppsrätter som en reglerad marknad i enlighet
med artikel 26.1 i kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och
andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för
växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets
direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med
utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen. Lag (2012:376).

3 § Tjänster som avses i 2 § 13 och 14 omfattar
1. att handla i en klients namn för dennes räkning vid
finansiella transaktioner eller transaktioner med fastigheter,
2. att hjälpa till vid planering eller genomförande av
transaktioner för en klients räkning vid

a) köp och försäljning av fastigheter eller företag,
b) förvaltning av klientens pengar, värdepapper eller andra
tillgångar,
c) öppnande eller förvaltning av bank-, spar- eller
värdepapperskonton,
d) anskaffande av nödvändigt kapital för bildande, drift eller
ledning av företag, eller

e) bildande, drift eller ledning av bolag, föreningar,
stiftelser eller truster.

Tjänster som avses i 2 § 15 omfattar
1. bildande av juridiska personer, försäljning av nybildade
aktiebolag och förmedling av svenska eller utländska juridiska
personer,
2. fullgörande av funktion som styrelseledamot eller
bolagsrättsligt ansvarig, som bolagsman i handels- eller
kommanditbolag eller i någon liknande ställning i förhållande
till andra juridiska personer,
3. tillhandahållande av ett registrerat kontor eller en
postadress och därmed sammanhängande tjänster till en juridisk
person eller en trust eller en liknande juridisk konstruktion,
4. förvaltning av en trust eller en liknande juridisk
konstruktion, och
5. funktion som nominell aktieägare för en verklig huvudmans
räkning.

4 § I fråga om verksamheter som avses i 2 § 1-7, 17, 19 och 20 gäller lagen även filialer i Sverige till utländska
juridiska personer med huvudkontor i utlandet. Lag (2014:795).

Definitioner

5 § I denna lag betyder
1. affärsförbindelse: en affärsmässig förbindelse som när
kontakten etableras förväntas ha en viss varaktighet,
2. brevlådebank: ett utländskt institut som är registrerat
inom en jurisdiktion inom vilken det saknar verklig
etablering och ledning och där institutet inte heller ingår i
en finansiell grupp som omfattas av tillsyn,
3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. finansiering av terrorism: insamling, tillhandahållande
eller mottagande av tillgångar i syfte att de ska användas
eller med vetskap om att de är avsedda att användas för att
begå sådan brottslighet som avses i 2 § lagen (2002:444) om
straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i
vissa fall,
5. kund: den som har trätt i avtalsförbindelse med sådan
verksamhetsutövare som avses i denna lag,
6. penningtvätt: sådana åtgärder

a) med brottsligt förvärvad egendom, som kan medföra att
egendomens samband med brott döljs, att den brottslige får
möjlighet att undandra sig rättsliga påföljder eller att
återskaffandet av egendomen försvåras, samt sådana åtgärder
som innefattar förfogande över och förvärv, innehav eller
brukande av egendomen,
b) med annan egendom än som avses i a, om åtgärderna är
ägnade att dölja att någon har berikat sig genom brottslig
gärning,
7. person i politiskt utsatt ställning:

a) fysisk person som har eller har haft en viktig offentlig
funktion i en stat, och

b) fysisk person som har eller har haft en funktion i
ledningen i en internationell organisation.
8. verklig huvudman: en fysisk person för vars räkning någon
annan person handlar, eller om kunden är en juridisk person,
den som utövar ett bestämmande inflytande över kunden, och
9. verksamhetsutövare: en fysisk eller juridisk person som
utför verksamhet som omfattas av denna lag. Lag (2015:274).

5 a § Med viktig offentlig funktion i 5 § 7 a avses funktion
som innehas av
1. stats- eller regeringschefer, ministrar samt vice och
biträdande ministrar,
2. parlamentsledamöter,
3. domare i högsta domstolen, konstitutionella domstolar
eller andra rättsliga organ på hög nivå vilkas beslut endast
undantagsvis kan överklagas,
4. högre tjänstemän vid revisionsmyndigheter och ledamöter i
centralbankers styrande organ,
5. ambassadörer, beskickningschefer samt höga officerare i
försvarsmakten, och
6. personer som ingår i statsägda företags förvaltnings-,
lednings- eller kontrollorgan. Lag (2015:274).


2 kap. Kundkännedom

Krav på riskbaserad kundkännedom

1 § En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för att uppnå
kundkännedom. Omfattningen av dessa åtgärder ska anpassas
efter risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

I 4 och 5 §§ kasinolagen (1999:355) finns särskilda
bestämmelser om identitetskontroll av kasinobesökare.

Situationer som kräver kundkännedom

2 § En verksamhetsutövare ska vidta grundläggande åtgärder för
att uppnå kundkännedom enligt 3 §
1. vid etableringen av en affärsförbindelse,
2. vid enstaka transaktioner som uppgår till ett belopp
motsvarande 15 000 euro eller mer,
3. vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande 15 000 euro men kan antas ha samband med en eller flera andra
transaktioner och som tillsammans uppgår till minst detta
belopp, och
4. vid osäkerhet om tillförlitligheten eller tillräckligheten
av tidigare mottagna uppgifter om kundens identitet.

Om det finns misstankar om penningtvätt eller finansiering av
terrorism, ska åtgärder som anges i första stycket vidtas,
oavsett eventuella undantag, befrielser eller tröskelbelopp.

Grundläggande åtgärder för kundkännedom

3 § Med grundläggande åtgärder för kundkännedom avses
1. kontroll av kundens identitet genom identitetshandling,
registerutdrag eller på annat tillförlitligt sätt,
2. kontroll av den verkliga huvudmannens identitet, och
3. inhämtande av information om affärsförbindelsens syfte och
art.

Verksamhetsutövare ska vid tillämpning av första stycket 2 utreda kundens ägarförhållanden och kontrollstruktur.

Utöver åtgärderna i första stycket ska en verksamhetsutövare
vidta åtgärder för att avgöra om kunden eller kundens
verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt
ställning.

Verksamhetsutövare får förlita sig på åtgärder
som har utförts av en utomstående som anges i 4 § för att
uppnå kundkännedom enligt första stycket, om
verksamhetsutövaren utan dröjsmål
1. får del av de uppgifter om kunden som den utomstående har
inhämtat, och
2. på begäran kan få del av den dokumentation som ligger till
grund för uppgifterna. Lag (2015:274).

4 § Med utomstående i 3 § tredje stycket avses
1. fysiska eller juridiska personer med verksamhet som anges
i 1 kap. 2 § 1-3, 5-7, 17, 19 och 20, godkända eller
auktoriserade revisorer och advokater med hemvist inom EES,
som har tillstånd eller är registrerade i ett särskilt
yrkesregister, eller
2. fysiska eller juridiska personer med verksamhet som anges
i 1 kap. 2 § 1-3, 5-7, 17, 19 och 20, godkända eller
auktoriserade revisorer och advokater med hemvist utanför
EES, som har tillstånd eller är registrerade i ett särskilt
yrkesregister, om de tillämpar bestämmelser rörande
kundkännedom och bevarande av handlingar som motsvarar kraven
i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det
finansiella systemet används för penningtvätt och
finansiering av terrorism och om det finns tillsyn över att
dessa bestämmelser följs. Lag (2014:795).

5 § Bestämmelserna om grundläggande kundkännedom och om
fortlöpande uppföljning av affärsförbindelser i 3, 4 och 10 §§ gäller inte för
1. svenska myndigheter,
2. verksamhetsutövare som anges i 1 kap. 2 § 1-7 och 17-20,
och som har hemvist

a) inom EES,
b) i en stat utanför EES om staten har bestämmelser om
åtgärder mot penningtvätt som motsvarar dem som föreskrivs i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det
finansiella systemet används för penningtvätt och
finansiering av terrorism och om det finns tillsyn över att
dessa bestämmelser följs,
3. företag inom EES vars överlåtbara värdepapper är upptagna
till handel på en reglerad marknad i den mening som avses i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om
ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt
upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG,
4. företag utanför EES vars överlåtbara värdepapper är
upptagna till motsvarande handel och omfattas av motsvarande
informationsskyldighet som företag under 3,
5. livförsäkringar, om den årliga premien uppgår till ett
belopp motsvarande högst 1 000 euro eller engångspremien
uppgår till ett belopp motsvarande högst 2 500 euro,
6. pensionsförsäkringar enligt 58 kap. 4-16 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) som inte får återköpas,
7. pensionsavtal och pensionsrätter för anställda eller i den
försäkrades förvärvsverksamhet, om inbetalning sker i form av
avdrag på lön och överlåtelse av rättigheter inte är
tillåten,
8. elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om
elektroniska pengar

a) om det penningvärde som kan lagras på ett elektroniskt
medium som inte kan laddas uppgår till högst 250 euro, eller

b) när det gäller elektroniska medier som kan laddas, det
penningvärde som omsätts under ett kalenderår inte överstiger 2 500 euro och högst 1 000 euro kan lösas in under samma
period, eller
9. när det gäller verkliga huvudmän bakom gemensamma konton
som förvaltas av advokater eller andra oberoende jurister som
har hemvist

a) inom EES, om uppgifter om de verkliga huvudmännens
identitet kan göras tillgängliga på verksamhetsutövarens
begäran, eller

b) i en stat utanför EES, om uppgifter om de verkliga
huvudmännens identitet kan göras tillgängliga på
verksamhetsutövarens begäran och advokaten eller den
oberoende juristen omfattas av skyldigheter som motsvarar dem
som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att
förhindra att det finansiella systemet används för
penningtvätt och finansiering av terrorism och om det finns
tillsyn över att dessa skyldigheter uppfylls. Lag (2014:795).

Skärpta åtgärder för att uppnå kundkännedom

6 § Trots bestämmelserna i 5 § ska en verksamhetsutövare
alltid vidta skärpta åtgärder för att uppnå kundkännedom, om
risken för penningtvätt och finansiering av terrorism är hög. Sådana åtgärder ska vara mer omfattande än åtgärderna i 3 §.

Vid bedömningen enligt första stycket ska särskild
uppmärksamhet riktas mot de risker för penningtvätt eller
finansiering av terrorism som kan uppstå när det gäller
1. produkter eller transaktioner som skulle kunna underlätta
anonymitet, och
2. nya produkter och affärsmetoder samt användning av ny
teknik.

Om omständigheterna i det enskilda fallet inte visar
motsatsen, ska hög risk för penningtvätt eller finansiering
av terrorism anses finnas
1. när en affärsförbindelse etableras eller en enstaka
transaktion utförs med någon på distans, och
2. vid förbindelser mellan ett svenskt kreditinstitut och ett
kreditinstitut med hemvist utanför EES. Lag (2015:274).

6 a § Trots bestämmelserna i 5 § ska en verksamhetsutövare
alltid vidta skärpta åtgärder för att uppnå kundkännedom när
en affärsförbindelse etableras eller en enstaka transaktion
utförs med en person i politiskt utsatt ställning.

Första stycket ska även tillämpas när kundens verkliga
huvudman är en person i politiskt utsatt ställning. Lag (2015:274).

7 § Med skärpta åtgärder enligt 6 a § avses alltid
1. lämpliga åtgärder för att ta reda på varifrån de
tillgångar som hanteras inom ramen för affärsförbindelsen
eller den enstaka transaktionen kommer,
2. skärpt fortlöpande uppföljning av affärsförbindelsen, och
3. att inhämta godkännande från behörig beslutsfattare. Lag (2015:274).

7 a § Åtgärderna i 3 § tredje stycket, 6 a och 7 §§ ska även
tillämpas på familjemedlemmar och kända medarbetare till
personer i politiskt utsatt ställning.

Med familjemedlemmar avses maka eller make, registrerad
partner, sambo, barn och deras makar, registrerade partner
eller sambor samt föräldrar.

Med känd medarbetare avses
1. fysisk person som, enligt vad som är känt eller finns
anledning att förmoda, gemensamt med en person i politiskt
utsatt ställning är verklig huvudman till en juridisk person
eller juridisk konstruktion eller som på annat sätt har eller
har haft nära förbindelser med en person i politiskt utsatt
ställning, och
2. fysisk person som är ensam verklig huvudman till en
juridisk person eller juridisk konstruktion som, enligt vad
som är känt eller finns anledning att förmoda, egentligen har
upprättats till förmån för en person i politiskt utsatt
ställning. Lag (2015:274).

7 b § När en person har upphört att inneha sådana funktioner
som avses i 1 kap. 5 § 7, ska 6 a och 7 §§ tillämpas i minst 18 månader och till dess personen inte längre anses medföra
en risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

När en person enligt första stycket inte längre anses medföra
en risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska 7 a § inte längre tillämpas på familjemedlemmar eller kända
medarbetare till personen. Lag (2015:274).

8 § Med skärpta åtgärder enligt 6 § tredje stycket 2 avses
alltid
1. att inhämta tillräckligt med information om motparten för
att kunna förstå verksamheten samt bedöma dess anseende och
tillsynens kvalitet,
2. att bedöma motpartens kontroller för att förhindra
penningtvätt och finansiering av terrorism,
3. att dokumentera respektive instituts ansvar att vidta
kontrollåtgärder och de åtgärder som det vidtar,
4. att inhämta godkännande från behörig beslutsfattare, och
5. att förvissa sig om att motparten har kontrollerat
identiteten på kunder som har direkt tillgång till konton hos
kreditinstitutet och fortlöpande följer upp dessa kunder samt
på begäran kan lämna relevanta kunduppgifter. Lag (2015:274).

Tidpunkt för kundkännedom

9 § Kontroll av kunden och den verkliga huvudmannens identitet
ska slutföras innan en affärsförbindelse etableras eller en
enstaka transaktion utförs. Identitetskontroll av
förmånstagare till livförsäkring behöver dock inte göras
förrän i samband med första utbetalningen av
försäkringsersättning eller när annan rättighet enligt
försäkringsavtalet utövas för första gången.

Om det är nödvändigt för att inte avbryta verksamhetens
normala gång och risken för penningtvätt eller finansiering av
terrorism är låg, får kontroll med anledning av en ny
affärsförbindelse göras senare än enligt första stycket men
ska dock alltid slutföras i nära anslutning till att
förbindelsen har etablerats.

Fortlöpande uppföljning av affärsförbindelser

10 § En verksamhetsutövare ska fortlöpande följa pågående
affärsförbindelser genom att kontrollera och dokumentera att
de transaktioner som utförs stämmer överens med den kunskap
som verksamhetsutövaren har om kunden, dennes affärs- och
riskprofil och, om det behövs, varifrån kundens ekonomiska
medel kommer. Handlingar, uppgifter och upplysningar rörande
kontrollen ska hållas aktuella.

Konsekvenser av att kundkännedom inte uppnås

11 § En verksamhetsutövare får inte etablera en
affärsförbindelse eller utföra en enstaka transaktion om
kundkännedom inte uppnås. Om affärsförbindelsen redan har
etablerats enligt 9 § ska den avslutas.

Om förhållandena är sådana att penningtvätt eller finansiering
av terrorism kan misstänkas, ska verksamhetsutövaren lämna
uppgifter enligt 3 kap. 1 §.

Första och andra styckena tillämpas inte i de situationer som
anges i 3 kap. 2 och 3 §§.

Filialer och dotterföretag med hemvist utanför EES

12 § Verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § 1-7 och 17-20 ska tilllämpa bestämmelserna om kundkännedom och bevarande av
handlingar enligt 2 kap. även för sina filialer och
majoritetsägda dotterföretag med hemvist utanför EES, om inte
hemvistlandets lag hindrar detta.

En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för att effektivt
hantera risken för penningtvätt och finansiering av terrorism
om bestämmelserna som anges i första stycket inte kan
tillämpas samt skriftligen underrätta Finansinspektionen om
detta. Lag (2014:795).

Bevarande av handlingar eller uppgifter

13 § En verksamhetsutövare ska i minst fem år bevara
handlingar och uppgifter om åtgärder som vidtagits för att
uppnå kundkännedom. Tiden ska räknas från det att åtgärderna
utfördes eller, i de fall då en affärsförbindelse har
etablerats, affärsförbindelsen upphörde.

Förbud mot anonyma konton

14 § Verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § 1-7 och 17-19 får inte föra anonyma konton eller utfärda anonyma motböcker. Lag (2014:795).


3 kap. Rapporteringskrav

Uppgifts- och granskningsskyldighet

1 § En verksamhetsutövare ska granska transaktioner för att
kunna upptäcka sådana som den misstänker eller har skälig
grund att misstänka utgör ett led i penningtvätt eller
finansiering av terrorism.

Om misstanke efter närmare analys kvarstår, ska uppgifter om
alla omständigheter som kan tyda på penningtvätt eller
finansiering av terrorism utan dröjsmål lämnas till
Polismyndigheten. Om den egendom som den eller de misstänkta
transaktionerna avser finns hos verksamhetsutövaren ska detta
anges särskilt, liksom uppgifter om vilka tillgodohavanden
kunden har hos verksamhetsutövaren och i förekommande fall
uppgifter om mottagaren av transaktionen.

En verksamhetsutövare ska avstå från att utföra transaktioner
som den misstänker eller har skälig grund att misstänka utgör
ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism. Om
det inte är möjligt att låta bli att utföra en misstänkt
transaktion, eller om den vidare utredningen annars skulle
kunna försvåras, får transaktioner utföras och uppgifter
lämnas omedelbart i efterhand.

På begäran av Polismyndigheten ska verksamhetsutövaren eller
den som yrkesmässigt driver lotteri- och spelverksamhet utan
dröjsmål lämna alla uppgifter som behövs för en utredning om
penningtvätt eller finansiering av terrorism.

När uppgifter har lämnats enligt andra stycket, ska även
andra fysiska eller juridiska personer som avses i 1 kap. 2-4 §§ lämna de uppgifter för utredningen om penningtvätt
eller finansiering av terrorism som myndigheten begär.

Bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns även i 14 a § kasinolagen (1999:355). Lag (2014:663).

1 a § Vid tillämpning av artikel 55.2 i förordning (EU) nr 1031/2010 är Polismyndigheten finansunderrättelseenhet. Lag (2014:663).

1 b § En verksamhetsutövare ska i fem år bevara uppgifter om
den granskning och analys av transaktioner som gjorts enligt 1 § andra stycket första meningen. Tiden ska räknas från det
att transaktionen utfördes eller från det att
verksamhetsutövaren avstod från att utföra transaktionen. Lag (2015:274).

2 § Advokater, biträdande jurister på advokatbyrå och andra
oberoende jurister, godkända och auktoriserade revisorer samt
skatterådgivare är inte skyldiga att lämna uppgifter enligt 1 § om vad som anförtrotts dem då de försvarar eller företräder
en klient i eller i fråga om ett rättsligt förfarande,
inklusive rådgivning för att inleda eller undvika ett
rättsligt förfarande. Detta gäller oavsett om de har fått
informationen före, under eller efter ett sådant förfarande.

3 § Advokater och biträdande jurister på advokatbyrå, andra
oberoende jurister, godkända och auktoriserade revisorer samt
skatterådgivare är inte skyldiga att lämna uppgifter enligt 1 § när det gäller information som avser en klient och som de
har fått i samband med att de bedömer klientens rättsliga
situation.

Meddelandeförbud

4 § Den fysiska personen, den juridiska personen, dess
styrelseledamöter eller anställda får inte röja för kunden
eller för någon utomstående att en granskning har genomförts
eller att uppgifter har lämnats enligt 1 eller 7 § eller att
en undersökning utförs eller kan komma att utföras.

Första stycket hindrar inte att en sådan uppgift lämnas till
en tillsynsmyndighet i ett disciplinärende eller annat ärende
som motiverar att en sådan uppgift lämnas.

5 § En fysisk eller juridisk person som lämnar uppgifter med
stöd av 1 § får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt
tystnadsplikt, om den fysiska eller juridiska personen hade
anledning att räkna med att uppgiften borde lämnas. Den som
lämnar uppgifter med stöd av 7 § får inte heller göras
ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt. Detsamma gäller
en styrelseledamot eller en anställd som lämnar uppgifter för
den fysiska eller juridiska personens räkning.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant
förvaltningssystem som avses i artiklarna 39-42 i rådets
förordning (EG) nr 2157/ 2001 av den 8 oktober 2001 om stadga
för europabolag7 eller artiklarna 37- 41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska
kooperativa föreningar (SCE-föreningar)8 tillämpas
bestämmelsen om styrelseledamot i första stycket på ledamot i
tillsynsorganet. Detsamma gäller bestämmelsen om
styrelseledamöter i 4 § om meddelandeförbud.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag
samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om
europakooperativ framgår att bestämmelserna i andra stycket
ska tillämpas också på ledamöter i ett europabolags eller ett
europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

I 29 kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551), 13 kap. 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 5 kap. 2 § stiftelselagen (1994:1220) och 37 § revisionslagen (1999:1079) finns
särskilda bestämmelser om ansvar för revisorer i aktiebolag,
ekonomiska föreningar, stiftelser och vissa andra företag.

Tillsynsmyndigheters underrättelseskyldighet

6 § Om en tillsynsmyndighet vid en inspektion av en fysisk
eller juridisk person eller på annat sätt har upptäckt en
omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra
penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska myndigheten
utan dröjsmål underrätta Polismyndigheten om detta. Lag (2014:663).

System för att besvara förfrågningar

7 § En verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § 1-7 och 17-20 ska ha ett system för att snabbt och fullständigt kunna
lämna upplysningar om huruvida de under de senaste fem åren
har haft en affärsförbindelse med en viss person och, om så
skulle vara fallet, om förbindelsens art. Lag (2014:795).

Dispositionsförbud

8 § Om det finns skäl att misstänka att egendom i form av
pengar, fordran eller annan rättighet är föremål för
penningtvätt eller avsedd för finansiering av terrorism och
egendomen finns hos en verksamhetsutövare, får
Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen besluta att egendomen
eller ett motsvarande värde tills vidare inte får flyttas
eller disponeras på annat sätt (dispositionsförbud).

Beslut om dispositionsförbud får meddelas endast om det är
fara i dröjsmål och det skäligen kan befaras att egendomen
annars kommer att undanskaffas och skälen för åtgärden
uppväger det intrång eller men i övrigt som den innebär.

Om förutsättningarna enligt första och andra styckena är
uppfyllda, får Polismyndigheten fatta beslut om
dispositionsförbud även på begäran av en utländsk
finansunderrättelseenhet. Lag (2015:443).

9 § Ett beslut om dispositionsförbud ska så snart som möjligt
anmälas till åklagare, som skyndsamt ska pröva om åtgärden
ska bestå. Åklagarens beslut får inte överklagas.

Finns det inte längre skäl för åtgärden ska den hävas. Åtgärden upphör att gälla när två arbetsdagar förflutit från
Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens beslut, om den inte
hävts före det.

Verksamhetsutövaren ska omedelbart underrättas om att en
åtgärd har beslutats eller hävts.

Den som har drabbats av ett beslut om dispositionsförbud ska
underrättas om beslutet när det kan antas att syftet med en
beslutad eller förutsedd åtgärd inte motverkas och den
framtida utredningen inte skadas om uppgiften röjs. Beslut om
underrättelse meddelas av åklagare. En underrättelse behöver
inte lämnas, om den med hänsyn till omständigheterna
uppenbart är utan betydelse. Lag (2015:443).


4 kap. Behandling av personuppgifter

Tillämpningsområde

1 § Detta kapitel gäller vid verksamhetsutövares behandling
av personuppgifter i syfte att förhindra att finansiell
verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för
penningtvätt eller finansiering av terrorism. Kapitlet gäller
om behandlingen helt eller delvis är automatiserad eller om
personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en
strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga
för sökning eller sammanställning enligt särskilda
kriterier.

Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid verksamhetsutövares
behandling av personuppgifter, om inte annat följer av detta
kapitel. Lag (2015:274).

Känsliga personuppgifter

2 § Känsliga personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) får behandlas endast om det är
nödvändigt för att
1. bedöma om kunden är en sådan person som avses i 1 kap. 5 § 7 eller 2 kap. 7 a § andra och tredje styckena,
2. bevara handlingar eller uppgifter enligt 2 kap. 13 §,
3. uppfylla uppgifts- och granskningsskyldigheten enligt 3 kap. 1 § första stycket och andra stycket första meningen,
eller
4. bevara uppgifter enligt 3 kap. 1 b §. Lag (2015:274).

Information till den registrerade

3 § Besked om att personuppgifter behandlas enligt 3 kap. 1 § andra stycket första meningen får inte lämnas ut till den
registrerade. Lag (2015:274).

Samkörning

4 § En verksamhetsutövares register får inte samköras med
motsvarande register hos någon annan. Lag (2015:274).

Rättelse och skadestånd

5 § När personuppgifter behandlas enligt detta kapitel ska
bestämmelserna i 28 och 48 §§ personuppgiftslagen (1998:204) tillämpas på motsvarande sätt. Lag (2015:274).

Tystnadsplikt

6 § Den som är verksam hos en verksamhetsutövare får inte
obehörigen röja att uppgifter behandlas enligt 2 § eller 3 kap. 1 § andra stycket första meningen.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den
som bryter mot förbudet i första stycket. Lag (2015:274).


5 kap. Riskbedömning, riskbaserade rutiner, utbildning och
skydd av anställda samt förbud mot förbindelser med
brevlådebanker

Riskbedömning, riskbaserade rutiner och utbildning

1 § Verksamhetsutövare ska kartlägga och bedöma riskerna för
penningtvätt och finansiering av terrorism i verksamheten. Riskbedömningen ska dokumenteras och hållas uppdaterad.

Verksamhetsutövare ska ha riskbaserade rutiner för att
förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller
finansiering av terrorism och ska svara för att de anställda
fortlöpande får den information och den utbildning som
behövs.

Om en fysisk person som omfattas av 1 kap. 2 §, driver sin
verksamhet som anställd hos en juridisk person, ska
skyldigheterna att göra en riskbedömning och att upprätthålla
rutiner gälla den juridiska personen. När det gäller
verksamhet som avses i 1 kap. 2 § 8 ska skyldigheterna även
gälla den fysiska personen. Lag (2015:274).

Skydd av anställda

2 § Verksamhetsutövare ska ha rutiner och vidta de åtgärder i
övrigt som behövs för att skydda anställda från hot eller
fientliga åtgärder till följd av att de granskar eller
rapporterar misstankar om penningtvätt eller finansiering av
terrorism.

Förbindelser med brevlådebanker

3 § Kreditinstitut får inte etablera eller upprätthålla
förbindelser med brevlådebanker och ska se till att sådana
förbindelser inte heller etableras eller upprätthålls med
kreditinstitut som tillåter att deras konton används av sådana
banker.


6 kap. Tillsyn

1 § I fråga om tillsyn över verksamhet som avses i 1 kap. 2 § 11, 12 och 14-16 tillämpas detta kapitel.

Bestämmelser om tillsyn över annan verksamhet som avses i 1 kap. 2 § finns i de lagar som reglerar dessa
verksamhetsutövare.

2 § Tillsynen syftar till att förhindra att finansiell
verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för
penningtvätt eller finansiering av terrorism. Genom tillsynen
kontrolleras att verksamheten drivs enligt denna lag samt
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

3 § Den som har för avsikt att bedriva verksamhet som avses i 1 kap. 2 § 11, 12 och 14-16 ska anmäla detta till
Bolagsverket.

4 § Verksamhet som avses i 1 kap. 2 § 11, 12 och 14-16 får
inte bedrivas om anmälan enligt 3 § inte har gjorts.

Tillsynsmyndigheten ska förelägga den som driver verksamhet
som avses i första stycket utan att ha anmält detta att göra
anmälan. Är det osäkert om det finns anmälningsskyldighet för
en viss verksamhet, får tillsynsmyndigheten förelägga
personen att lämna de upplysningar om verksamheten som behövs
för att bedöma om så är fallet.

Om personen inte rättar sig efter ett föreläggande som har
beslutats enligt andra stycket, ska tillsynsmyndigheten
förelägga personen att upphöra med verksamheten. Lag (2015:274).

5 § Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt
skyldigheter i näringsverksamhet eller som har gjort sig
skyldig till allvarlig brottslighet får inte ägna sig åt
verksamhet som är anmälningspliktig enligt 3 §. Om
verksamhetsutövaren är en juridisk person, gäller detta
förbud den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den
juridiska personen eller ingår i dess ledning.

Om kravet i första stycket inte är uppfyllt av en
verksamhetsutövare som har gjort en anmälan enligt 3 §, får
tillsynsmyndigheten, om
1. verksamheten drivs av en fysisk person, förelägga denne
att upphöra med verksamheten,
2. verksamheten drivs av en juridisk person, förelägga denne
att göra rättelse och, om rättelse inte görs, förelägga
personen att upphöra med verksamheten, och
3. det är den som har ett kvalificerat innehav av andelar i
den juridiska personen som inte uppfyller kravet i första
stycket, förelägga denne att avyttra så stor del av aktierna
eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat
eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den
diskvalificerade personen i dess ledning.

Med ett kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Lag (2015:274).

6 § När en person som står under tillsyn enligt detta kapitel
får kännedom om att förändringar har skett i den krets som har
ett kvalificerat innehav i företaget eller ingår i dess
ledning, ska personen anmäla förändringen till
tillsynsmyndigheten.

7 § Tillsynsmyndigheten får utöver det som framgår av 4 § förelägga den som driver verksamhet som omfattas av detta
kapitel att lämna de upplysningar och ge tillgång till de
handlingar som behövs för tillsynen.

Om ett föreläggande enligt första stycket inte följs, får
tillsynsmyndigheten förelägga verksamhetsutövaren att upphöra
med verksamheten.

Tillsynsmyndigheten får, när den anser det nödvändigt,
genomföra en undersökning hos en verksamhetsutövare som är
antecknad i Bolagsverkets register. Lag (2015:274).

7 a § Tillsynsmyndigheten får även förelägga en
verksamhetsutövare att göra rättelse, om verksamhetsutövaren
överträder en bestämmelse i denna lag eller en föreskrift som
har meddelats med stöd av denna lag. Om rättelse inte görs,
får tillsynsmyndigheten förelägga verksamhetsutövaren att
upphöra med verksamheten. Lag (2015:274).

8 § Om en fysisk eller juridisk person som är antecknad i
Bolagsverkets register anmäler att verksamheten har upphört
eller om det på annat sätt framgår att så är fallet, ska
verket avföra personen ur registret.

9 § Föreläggande enligt denna lag får förenas med vite.

10 § Beslut enligt 4 § andra stycket andra meningen eller 7 § första stycket får inte överklagas.

Beslut i övrigt enligt detta kapitel får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. I sådana ärenden får
tillsynsmyndigheten bestämma att beslutet ska gälla
omedelbart.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2015:274).

7 kap. Ansvarsbestämmelse 1 § Till böter döms den som
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
1. åsidosätter gransknings- eller uppgiftsskyldigheten enligt 3 kap. 1 §, eller
2. bryter mot meddelandeförbudet i 3 kap. 4 §.


8 kap. Bemyndiganden

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. åtgärder för riskbaserad kundkännedom enligt 2 kap. 1 §,
2. grundläggande åtgärder för kundkännedom enligt 2 kap. 3 §,
3. undantag från bestämmelser om grundläggande åtgärder för
kundkännedom enligt 2 kap. 5 §,
4. vilka stater utanför EES som uppfyller villkoren i 2 kap. 5 § 2 b, 4 och 9 b samt uppfyller villkor för tillämpning av
bestämmelserna om utomstående enligt 2 kap. 3 § fjärde
stycket,
5. skärpta åtgärder för kundkännedom enligt 2 kap. 6 §,
6. skärpta åtgärder för kundkännedom enligt 2 kap. 6 a §,
7. riskbedömningen enligt 2 kap. 7 b §,
8. åtgärder för fortlöpande uppföljning av affärsförbindelsen
enligt 2 kap. 10 § och hur dessa ska dokumenteras,
9. hur handlingar eller uppgifter som använts för att uppnå
kundkännedom ska bevaras enligt 2 kap. 13 §,
10. granskning och uppgiftslämnande enligt 3 kap. 1 §,
11. bevarande av uppgifter om granskning och analys av
transaktioner enligt 3 kap. 1 b §,
12. kartläggningen, riskbedömningen, rutiner som ska följas
samt vilken information och utbildning som ska
tillhandahållas anställda enligt 5 kap. 1 §, och
13. nödvändiga åtgärder och rutiner för att skydda anställda
enligt 5 kap. 2 §. Lag (2015:274).


Övergångsbestämmelser

2009:62
1. Denna lag träder i kraft den 15 mars 2009, då lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt och lagen (1999:163) om penningtvättsregister ska upphöra att gälla.
2. Verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för att uppnå
kundkännedom när det gäller affärsförbindelser som har
etablerats före ikraftträdandet, när det kan anses lämpligt
utifrån en bedömning av risken för penningtvätt och
finansiering av terrorism.

2015:274
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.
2. För tillsynsärenden som har inletts före ikraftträdandet
gäller 6 kap. 4, 5 och 7 §§ i den äldre lydelsen.
3. Bestämmelsen i 6 kap. 7 a § tillämpas inte i fråga om
tillsynsärenden som har inletts före ikraftträdandet.