Lag (2000:592) om viltvårdsområden

Svensk författningssamling 2000:592
t.o.m. SFS 2009:833
SFS nr: 2000:592
Departement/myndighet: Näringsdepartementet RS L
Utfärdad: 2000-06-15
Ändrad: t.o.m. SFS 2009:833
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se

Allmänna bestämmelser

1 § Enligt denna lag kan två eller flera fastigheter
sammanföras till ett viltvårdsområde i syfte att främja
viltvården genom en samordning av jakten och åtgärder till
skydd och stöd för viltet.

För att genomföra en sådan samordning skall ägarna till
fastigheter som ingår i området bilda en
viltvårdsområdesförening.

Med fastighet avses i lagen även del av fastighet.

2 § Ett viltvårdsområde får inte omfatta mark, där samerna har
rätt till jakt enligt rennäringslagen (1971:437), när det är
fråga om kronomark ovanför odlingsgränsen som står under
statens omedelbara disposition eller mark på renbetesfjällen. För annan mark, där samerna har rätt till jakt enligt
rennäringslagen, får denna rätt inte inskränkas genom att ett
viltvårdsområde bildas.

3 § Länsstyrelsen beslutar om bildande av ett viltvårdsområde. I samband med detta skall länsstyrelsen pröva och fastställa
stadgar för viltvårdsområdesföreningen i de hänseenden som
anges i 16 §.

4 § Den som äger en fastighet som ingår i ett viltvårdsområde
är medlem i viltvårdsområdesföreningen.

Den som på grund av upplåtelse har rätt att under minst ett år
jaga på en fastighet som ingår i ett viltvårdsområde skall på
begäran antas som medlem i viltvårdsområdesföreningen under
upplåtelsetiden, om inte särskilda skäl föranleder annat.

5 § Om värdet av upplåten jakträtt minskas genom bildandet av
ett viltvårdsområde, skall ersättningen för nyttjanderätten
sänkas till ett skäligt belopp. Vill nyttjanderättshavaren säga
upp avtalet med anledning av bildandet, får han göra det. Innebär bildandet av viltvårdsområdet att nyttjanderättens
värde ökas, får fastighetsägaren säga upp avtalet, om
nyttjanderättshavaren inte medger skälig höjning av
ersättningen.

Talan om sänkning av ersättningen skall väckas inom två månader
från det nyttjanderättshavaren fick del av ett lagakraftvunnet
beslut om bildande av viltvårdsområdet. Den som vill säga upp
avtalet skall göra det inom samma tid från det han fick del av
beslutet. Iakttas inte tiden, är rätten till talan eller
uppsägning förlorad.

6 § Beslut enligt denna lag gäller även nya medlemmar.

Villkor för bildande

7 § För att ett viltvårdsområde skall få bildas krävs att
bildandet
1. främjar vården av den eller de viltarter som samordningen
avser,
2. är lämpligt med hänsyn till områdets belägenhet och omfång,
3. medges av en majoritet av fastighetsägarna inom området.

Majoriteten skall utgöra minst fyra femtedelar av antalet
fastighetsägare och dessa skall äga minst fyra femtedelar av
viltvårdsområdets areal. I ett omarronderingsområde enligt 1 § jordförvärvslagen (1979:230) gäller i stället att majoriteten
skall utgöra minst hälften av antalet fastighetsägare och att
dessa skall äga minst hälften av viltvårdsområdets areal.

Vid omröstning har varje fastighetsägare, oavsett om han äger
en eller flera fastigheter, en röst. Personer som äger en
fastighet med samäganderätt har en röst tillsammans.

8 § I ett viltvårdsområde får inte någon fastighet tas in som
med hänsyn till omfång eller användning saknar betydelse för
verksamheten i viltvårdsområdet.

En fastighet som lämpligen kan bestå som en egen enhet för
viltvård får inte anslutas till ett viltvårdsområde utan
ägarens samtycke. Detsamma gäller om det är fråga om flera
fastigheter som har samma ägare.

Förfarandet vid bildandet

9 § Ansökan om bildande av ett viltvårdsområde får göras av den
som äger en fastighet som avses ingå i området. Ansökan skall
göras hos länsstyrelsen.

10 § Ansökningshandlingarna skall innehålla
1. uppgifter om vilka fastigheter som avses ingå i
viltvårdsområdet, deras areal och ägarnas namn och adresser
samt en karta över viltvårdsområdet,
2. förslag till stadgar för viltvårdsområdesföreningen,
3. utredning om fastighetsägarnas inställning till frågan om
viltvårdsområdets bildande.

11 § Frågan om bildande av ett viltvårdsområde skall utredas
vid en förrättning under ledning av en förrättningsman, om det
inte är uppenbart att förutsättningar för bildandet saknas.

Länsstyrelsen får dock utan föregående förrättning besluta att
bilda ett viltvårdsområde, om alla fastighetsägare är ense om
detta eller om förrättning annars inte anses nödvändig.

12 § Förrättningsmannen skall med ledning av
ansökningshandlingarna och andra uppgifter som framkommit
föreslå vilka fastigheter som bör ingå i viltvårdsområdet och
vilka stadgar som bör gälla för viltvårdsområdesföreningen.

Förslagen skall behandlas vid sammanträde inför
förrättningsmannen.

13 § Förrättningsmannen skall kalla fastighetsägarna till
sammanträdet. Kallelsen skall innehålla en kort beskrivning av
den planerade områdesbildningen och uppgifter om tid och plats
där ansökningshandlingarna finns tillgängliga. Kallelsen skall
i god tid före sammanträdet delges fastighetsägarna.

Bestämmelserna i första stycket gäller i tillämpliga delar även
då ett nytt sammanträde utsätts. Om det vid ett sammanträde har
tillkännagetts tid och plats för nästa sammanträde, behöver
kallelse inte delges den som kallats i föreskriven ordning till
det sammanträde då tillkännagivandet skett.

14 § Vid förrättningen skall fastighetsägarna få möjlighet att
yttra sig och lägga fram utredning i frågor som är av betydelse
för bildandet.

15 § Förrättningsmannen skall lämna ett utlåtande om
viltvårdsområdet bör bildas. I så fall skall förrättningsmannen
i utlåtandet ta in förslag om vilka fastigheter som området
skall omfatta och förslag till stadgar för
viltvårdsområdesföreningen.

Förrättningen avslutas genom att utlåtandet och övriga
förrättningshandlingar läggs fram för fastighetsägarna på tid
och plats som bestämts vid ett sammanträde. Handlingarna skall
sedan finnas tillgängliga för granskning under en månad.

Efter denna tid skall förrättningsmannen till länsstyrelsen
skicka förrättningshandlingarna och de invändningar som kan ha
framställts.

Stadgar

16 § I en viltvårdsområdesförenings stadgar skall anges
1. om sådan jakt som avses i 23 § första stycket skall bedrivas
inom området,
2. i vilken utsträckning föreningen skall ha rätt att besluta i
frågor som avses i 23-26 §§,
3. de förutsättningar som skall gälla för föreningens beslut i
frågor som avses i 23-25 §§,
4. vilka riktlinjer i övrigt som skall gälla för föreningens
verksamhet,
5. grunderna för bestämmande av avgifter till föreningen,
6. grunderna för beslut om tillfällig avstängning från
områdesjakt och gemensamhetsjakt.

17 § Ett beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som
avses i 16 § får inte tillämpas innan det har fastställts av
länsstyrelsen.

Organisation

18 § För viltvårdsområdesföreningen skall det finnas en
styrelse. Innan styrelsen har utsetts kan föreningen inte
förvärva rättigheter eller ta på sig skyldigheter. Styrelsen
företräder föreningen mot tredje man.

19 § Medlemmarnas rätt att delta i viltvårdsområdesföreningens
angelägenheter utövas på föreningsstämman.

20 § I fråga om rösträtt och beslut på föreningsstämman gäller,
om inte annat följer av särskild bestämmelse i denna lag,
1. att rösträtt i frågor som avses i 23-25 och 27-29 §§ tillkommer endast medlemmar som är fastighetsägare, som därvid
har en röst vardera, om inte någon sådan medlem begär att
röstetalet i stället skall beräknas efter fastighetens areal,
2. att varje medlem har en röst i övriga frågor,
3. att ingen får rösta för mer än en femtedel av det röstetal
som företräds på stämman,
4. att den mening som har fått det högsta röstetalet gäller som
stämmans beslut,
5. att vid lika röstetal val avgörs genom lottning och i andra
frågor den mening gäller som stöds av de flesta röstande eller,
om antalet röstande är lika, av stämmans ordförande,
6. att ett beslut om ändring av stadgarna är giltigt om det har
fattats på två på varandra följande stämmor och inte bestrids
av mer än en femtedel av fastighetsägarna eller av de
fastighetsägare som äger mer än en femtedel av
viltvårdsområdets areal,
7. att beslut om ändring av stadgarna är giltigt endast om
ändringsförslaget funnits med i kallelsen till stämman.

Särskilda villkor för vissa beslut

21 § En viltvårdsområdesförenings beslut enligt 23-25 och 27-29 §§ skall fattas på en föreningsstämma.

Verksamhet

22 § En viltvårdsområdesförenings beslut i andra
viltvårdsfrågor än de som anges i 23-26 §§ får inte mot någons
vilja medföra inskränkning i dennes rätt att jaga eller på
annat sätt nyttja en fastighet inom viltvårdsområdet.

En viltvårdsområdesförening får fatta beslut enligt 23-27 §§ endast om det anges i stadgarna.

23 § I den utsträckning det är förenligt med
jaktlagstiftningens bestämmelser om jakttider och om tillstånd
till jakt får en viltvårdsområdesförening, om det behövs med
hänsyn tagen till viltvården, besluta att älg, kronhjort och
dovhjort samt rådjur och annat småvilt får jagas
1. inom hela viltvårdsområdet oberoende av fastighetsgränserna (områdesjakt),
2. och därvid bara tillsammans med andra jakträttshavare inom
området (gemensamhetsjakt).

Om områdesjakt skall bedrivas får en viltvårdsområdesförening
besluta om avskjutningens omfattning och inriktning.

24 § I den utsträckning det är förenligt med
jaktlagstiftningens bestämmelser om jakttider och om tillstånd
till jakt får en viltvårdsområdesförening vidare besluta om
områdesjakt och gemensamhetsjakt efter björn, järv, varg, lo
och vildsvin om det uppenbart behövs för att begränsa skador av
sådant vilt.

25 § En viltvårdsområdesförening får besluta att det skall
krävas tillstånd (jakträttsbevis) för områdesjakt och
gemensamhetsjakt enligt 23 och 24 §§. Föreningen får kräva
visst minsta arealinnehav för att en fastighetsägare skall
tilldelas fler än ett jakträttsbevis.

26 § En viltvårdsområdesförening får besluta att en medlem
eller en jakträttshavare som bryter mot en regel som har
beslutats med stöd av 23-25 §§ skall avstängas från områdesjakt
och gemensamhetsjakt. Ett sådant beslut får inte avse längre
tid än ett år.

Vilt som dödats i strid med viltvårdsområdesföreningens
avskjutningsregler tillfaller föreningen.

27 § En viltvårdsområdesförening får i sina stadgar uppställa
krav på föreningens tillstånd för upplåtelse och överlåtelse av
jakträtt inom ett viltvårdsområde.

Tillstånd får vägras endast om
1. den som jakträtten upplåts eller överlåts till inte förfogar
över mark inom viltvårdsområdet av sådan storlek som anges i
föreningens stadgar,
2. upplåtelsen eller överlåtelsen annars kan anses olämplig med
hänsyn till viltvården eller på annat sätt är till avsevärd
olägenhet för medlemmarna.

Viltvårdsområdesföreningen får upplåta rätt till områdesjakt.

28 § På begäran av en fastighetsägare som av ideella skäl
motsätter sig jakt skall hans fastighet undantas från
områdesjakt och gemensamhetsjakt.

29 § En viltvårdsområdesförening får bestämma att avgifter
skall betalas för jakten inom viltvårdsområdet och för vilt som
fälls.

30 § En viltvårdsområdesförening får inte bedriva verksamhet
som är främmande för det ändamål som viltvårdsområdet skall
tillgodose.

Beslut med stöd av denna lag får inte vara så ingripande att
pågående markanvändning avsevärt försvåras inom den berörda
delen av en fastighet inom området.

Ändring och upplösning av viltvårdsområde

31 § På ansökan av styrelsen för de viltvårdsområdesföreningar
som berörs kan länsstyrelsen besluta att
1. föra samman flera viltvårdsområden till ett viltvårdsområde,
2. dela upp ett viltvårdsområde i flera viltvårdsområden.

För en sådan ombildning gäller villkoren för och förfarandet
vid bildande av viltvårdsområde.

32 § På ansökan av viltvårdsområdesföreningens styrelse får
länsstyrelsen besluta att en fastighet skall anslutas till
viltvårdsområdet. För sådan anslutning fordras medgivande av
fastighetens ägare och, om fastigheten ingår i ett annat
viltvårdsområde, av viltvårdsområdesföreningen för det området.

33 § På ansökan av fastighetens ägare eller
viltvårdsområdesföreningen får länsstyrelsen besluta att ur
viltvårdsområdet utesluta
1. en fastighet som på grund av ändrad användning eller annars
saknar väsentlig betydelse för verksamheten inom området,
2. en fastighet eller flera fastigheter med samma ägare som kan
utgöra en egen enhet för viltvård, om övriga fastigheter inom
viltvårdsområdet kan bestå som ett lämpligt sådant område.

Om fastighetsägaren och viltvårdsområdesföreningen är ense om
en uteslutning som avses i första stycket 1 får föreningen
besluta i frågan.

34 § Länsstyrelsen kan besluta att viltvårdsområdet skall
upphöra och viltvårdsområdesföreningen skall upplösas om
1. fler än en femtedel av fastighetsägarna, eller de
fastighetsägare som äger mer än en femtedel av
viltvårdsområdets areal, på en föreningsstämma uttalar sig för
en upplösning,
2. viltvårdsområdesföreningen saknar styrelse, eller
3. viltvårdsområdesföreningen allvarligt missköter
förvaltningen av viltvårdsområdet.

Om viltvårdsområdet finns inom ett omarronderingsområde enligt 1 § jordförvärvslagen (1979:230) gäller i stället för vad som
sägs i första stycket 1 att fler än hälften av
fastighetsägarna, eller de fastighetsägare som äger mer än
hälften av viltvårdsområdets areal, skall ha uttalat sig för en
upplösning.

Vid omröstning i frågan om upplösning gäller 7 § tredje
stycket.

Beslut om upplösning enligt första stycket 1 får meddelas
tidigast tre år från det att beslutet om bildande av
viltvårdsområdet vann laga kraft.

35 § Länsstyrelsen får förordna att frågor som avses i 31, 33 eller 34 § skall utredas vid förrättning innan länsstyrelsen
beslutar.

För förfarandet vid sådan förrättning gäller 12-15 §§ i
tillämpliga delar.

36 § Vid upplösning av en viltvårdsområdesförening gäller
bestämmelsen i 62 § lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter.

Om en viltvårdsområdesförening är försatt i konkurs och denna
avslutas utan överskott, är föreningen utan hinder av första
stycket upplöst när konkursen avslutats.

Överklagande

37 § Beslut av viltvårdsområdesföreningens stämma eller
styrelse får överklagas hos länsstyrelsen av den vars rätt
berörs av beslutet, om beslutet gått honom eller henne emot, i
frågor som gäller
1. jakt och annan viltvård,
2. medlemskap i föreningen enligt 4 §,
3. avstängning från områdesjakt enligt 26 §,
4. upplåtelse och överlåtelse av jakträtt enligt 27 §,
5. avgift enligt 29 §, eller
6. uteslutning ur föreningen enligt 33 § andra stycket.

Överklagandet skall ha kommit in till länsstyrelsen inom fyra
veckor från dagen för beslutet. I fråga om överklagande av
styrelsens beslut räknas dock tidsfristen från den dag
klaganden fick del av beslutet.

Föreningsstämmans eller styrelsens beslut skall gälla även om
det har överklagats, om inte länsstyrelsen beslutar annat.

38 § Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Då beslut som länsstyrelsen, förvaltningsrätten eller
kammarrätten meddelar enligt denna lag angår så många att en
kopia av beslutet inte lämpligen kan skickas till var och en av
dem, skall meddelande om beslutet införas i ortstidning. Tiden
för överklagande skall räknas från den dag kungörandet har
skett.

Länsstyrelsens beslut gäller omedelbart om inte något annat
anges i beslutet. Lag (2009:833).


Övergångsbestämmelser

2000:592
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 då lagen (1980:894) om jaktvårdsområden upphör att gälla.
2. Ett jaktvårdsområde som finns vid lagens ikraftträdande
skall anses som ett viltvårdsområde bildat enligt denna lag. För ett sådant jaktvårdsområde och den förening som förvaltar
området gäller lagen med det undantag som anges i 3.
3. Bestämmelsen i 26 § får endast tillämpas på sådana
överträdelser som skett efter det att lagen trätt i kraft.
4. Om en förenings stadgar strider mot bestämmelserna i lagen
skall styrelsen utan dröjsmål lägga fram förslag till
föreningsstämman om den ändring som behövs.
5. Om bestämmelserna i den nya lagen innebär ändrade
förutsättningar för upplåten jakträtt och värdet av upplåtelsen
därigenom minskas, får nyttjanderättshavaren säga upp avtalet. Den som vill säga upp avtalet skall göra det inom tre månader
från det att denna lag trätt i kraft. Om han inte gör det inom
denna tid har han förlorat rätten att säga upp avtalet på denna
grund.