Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt

Svensk författningssamling 1994:1809
t.o.m. SFS 2016:649
SFS nr: 1994:1809
Departement/myndighet: Försvarsdepartementet
Utfärdad: 1994-12-15
Ändrad: t.o.m. SFS 2016:649
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se


1 kap. Totalförsvarsplikten

1 § Totalförsvaret är en angelägenhet för hela befolkningen.

2 § Totalförsvarsplikt gäller för varje svensk medborgare
från början av det kalenderår när han eller hon fyller sexton
år till slutet av det kalenderår när han eller hon fyller
sjuttio år. Totalförsvarsplikten gäller också under
motsvarande tid för var och en som utan att vara svensk
medborgare är bosatt i Sverige. Lag (2010:447).

3 § En totalförsvarspliktig är skyldig att
1. medverka vid föreskriven utredning om sina personliga
förhållanden,
2. tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som hans
eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter, och
3. iaktta de föreskrifter i övrigt som meddelas i denna lag.

Utredning om personliga förhållanden enligt första stycket 1 är mönstring eller annan utredning.

Tjänstgöring enligt första stycket 2 fullgörs som värnplikt,
civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Lag (2010:447).

3 a § En totalförsvarspliktig är skyldig att genomgå
mönstring enligt 2 kap. 2 och 3 §§ eller fullgöra värnplikt
eller civilplikt enligt 4 kap. endast om regeringen med
hänsyn till att det behövs för Sveriges försvarsberedskap har
beslutat det. Lag (2010:447).

4 § Värnplikten och civilplikten omfattar grundutbildning,
repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och
krigstjänstgöring.

Den allmänna tjänsteplikten innebär att den som är
totalförsvarspliktig under höjd beredskap ska tjänstgöra
enligt bestämmelserna i 6 kap. Lag (2010:447).

5 § Värnplikten ska fullgöras hos Försvarsmakten och ska
alltid inledas med grundutbildning enligt denna lag, om inte
den totalförsvarspliktige redan har fullgjort annan
motsvarande militär utbildning eller tjänstgöring.

Skyldigheten att fullgöra värnplikt omfattar endast svenska
medborgare och gäller från början av det kalenderår när den
totalförsvarspliktige fyller nitton år till slutet av det
kalenderår när han eller hon fyller fyrtiosju år. Lag (2010:447).

6 § Civilplikten skall fullgöras i de verksamheter inom
totalförsvaret som regeringen föreskriver.

Civilplikten får inte omfatta annan verksamhet som är förenad
med egentliga stridsuppgifter än ordnings- eller
bevakningsuppgifter.

7 § Ingen är skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt utan att ha
skrivits in enligt 3 kap.


2 kap. Utredning om personliga förhållanden

1 § För att en totalförsvarspliktigs förutsättningar att
fullgöra värnplikt eller civilplikt ska kunna utredas och
bedömas är han eller hon skyldig att, på begäran av
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet, en annan statlig
myndighet som regeringen bestämmer, en kommun eller ett
landsting, skriftligen eller muntligen eller, om det behövs,
vid en personlig inställelse lämna nödvändiga uppgifter om
hälsotillstånd, utbildning, arbete och personliga förhållanden
i övrigt. Lag (2010:448).

2 § Varje svensk medborgare som är totalförsvarspliktig är,
för utredning som avses i 1 §, skyldig att vid Totalförsvarets
rekryteringsmyndighet genomgå mönstring, om det inte är
uppenbart att han eller hon saknar förmåga att fullgöra
värnplikt och civilplikt.

Skyldigheten inträder det kalenderår när den
totalförsvarspliktige fyller arton år eller, för den som
förvärvar svenskt medborgarskap senare, från och med den dag
när han eller hon blir svensk medborgare. Om det inte finns
särskilda skäl, är ingen skyldig att genomgå mönstring efter
det kalenderår när han eller hon fyller tjugofyra år. Lag (2010:448).

3 § Mönstringen ska ske i den totalförsvarspliktiges
personliga närvaro. Den ska omfatta medicinska och
psykologiska undersökningar samt annan utredning av hans
eller hennes personliga förhållanden. Lag (2010:447).

4 § Kommuner, landsting och enskilda vårdinrättningar ska till
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet lämna de uppgifter om en
totalförsvarspliktigs hälsotillstånd och personliga
förhållanden i övrigt som behövs för att bedöma hans eller
hennes förutsättningar att fullgöra värnplikt eller
civilplikt. Lag (2010:448).

5 § En kallelse till personlig inställelse vid mönstring eller annan
utredning som avses i 1 § skall utfärdas i god tid. Om den som
kallats är förhindrad att inställa sig enligt kallelsen, skall han eller
hon snarast anmäla det till den myndighet som har utfärdat
kallelsen.


3 kap. Inskrivning m. m.

Inskrivning efter mönstring

1 § Om resultatet av mönstringen visar att den
totalförsvarspliktige har förutsättningar att fullgöra
värnplikt eller civilplikt, ska Totalförsvarets
rekryteringsmyndighet placera honom eller henne i en eller
flera befattningsgrupper samt skriva in honom eller henne för
värnplikt eller civilplikt eller i en utbildningsreserv. Befattningsgrupper ska finnas för chefer, för specialister och
för övriga. Lag (2010:448).

2 § För värnplikt och civilplikt skall det antal totalförsvarspliktiga
skrivas in som i krig behövs i Försvarsmakten och det civila
försvaret eller för Försvarsmaktens fredstida beredskap. Ur varje
befattningsgrupp skall de som är bäst lämpade skrivas in för
tjänstgöring.

3 § Om resultatet av mönstringen visar att den
totalförsvarspliktige saknar förutsättningar att fullgöra
värnplikt och civilplikt, ska Totalförsvarets
rekryteringsmyndighet besluta att han eller hon inte är
skyldig att fullgöra sådan tjänstgöring. Lag (2010:448).

Inskrivning efter annan utredning

4 § Den som efter en annan utredning än mönstring bedöms
lämplig för civilplikt får av Totalförsvarets
rekryteringsmyndighet skrivas in för sådan tjänstgöring, dock
inte för civilplikt som omfattar längre grundutbildning än 60 dagar. Lag (2010:448).

Inskrivning efter annan militär utbildning eller tjänstgöring

4 a § En totalförsvarspliktig som har fullgjort annan
motsvarande militär utbildning eller tjänstgöring än vad som
anges i denna lag får av Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
skrivas in för värnplikt. Lag (2010:448).

Gemensamma bestämmelser om inskrivning

5 § För den som skrivs in för sådan värnplikt eller
civilplikt som omfattar grundutbildning, ska följande
bestämmas vid inskrivningen:
1. den befattning eller typ av befattning som han eller hon
ska utbildas till,
2. de förband, skolor, myndigheter eller andra organisationer
där grundutbildningen huvudsakligen ska fullgöras,
3. grundutbildningens längd, och
4. om grundutbildningen ska pågå mer än 60 dagar, året och
månaden när grundutbildningen är planerad att börja. Lag (2010:447).

6 § Vid inskrivning för värnplikt eller civilplikt som inte
omfattar grundutbildning ska det bestämmas vilken befattning
som den som skrivs in ska upprätthålla. Lag (2010:447).

7 § I den utsträckning det kan ske skall vid inskrivningen hänsyn tas
till önskemål från den som skrivs in.

8 § Av ett beslut om inskrivning skall det framgå vad som har
bestämts enligt 5 eller 6 §. Ett beslut om inskrivning i
utbildningsreserven skall innehålla uppgift om den
totalförsvarspliktiges befattningsgrupp.

Den som genomgår mönstring skall senast fyra månader efter
mönstringen underrättas om beslut som avses i första stycket
eller i 3 §. Lag (2002:276).

9 § Ett beslut enligt 1, 3, 4 eller 4 a § får ändras av
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet. Om den som har skrivits
in har påbörjat en grundutbildning, får beslutet också ändras
av den myndighet som Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
bestämmer. Om det behövs för bedömningen, är den som är
totalförsvarspliktig skyldig att genomgå förnyad mönstring
eller annan utredning enligt 2 kap.

Om en ändring av ett beslut om inskrivning innebär att tiden
för grundutbildningen blir längre än enligt det tidigare
beslutet, krävs att den som beslutet avser godkänner
ändringen. Om inte annat följer av 10 §, ska detsamma gälla i
fråga om ändring av ett beslut om inskrivning i
utbildningsreserven till inskrivning för värnplikt eller för
sådan civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar. Lag (2010:448).

10 § Om det behövs med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap, får
regeringen föreskriva att totalförsvarspliktiga som har skrivits in i
utbildningsreserven i stället skall skrivas in för värnplikt eller för
sådan civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar.

11 § Inskrivningen i utbildningsreserven upphör efter fem år,
räknat från utgången av det kalenderår när den
totalförsvarspliktige skrevs in.

Om det behövs med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap, får
regeringen besluta att inskrivningen inte skall upphöra. Inskrivningen skall dock alltid upphöra vid utgången av det
kalenderår den totalförsvarspliktige fyller 30 år. Lag (2002:276).

Krigsplacering

12 § En totalförsvarspliktig som efter avslutad
grundutbildning har förvärvat tillräckliga kunskaper och
färdigheter för en krigsuppgift ska krigsplaceras i en
befattning eller i en viss verksamhet som han eller hon är
lämplig för. Den som har genomgått en längre grundutbildning
än 60 dagar ska krigsplaceras i den verksamhet där
grundutbildningen fullgjordes, om det inte från
totalförsvarets synpunkt är väsentligt bättre att han eller
hon krigsplaceras i en annan verksamhet.

En totalförsvarspliktig som har fullgjort annan militär
utbildning än sådan grundutbildning som anges i denna lag
eller tjänstgöring och som därigenom har förvärvat
tillräckliga kunskaper och färdigheter för en krigsuppgift
får krigsplaceras i en befattning eller i en viss verksamhet
som han eller hon är lämplig för.

Krigsplaceringen ska inte kvarstå längre än tio år efter det
senaste tjänstgöringstillfället. Om det finns särskilda skäl
i enskilda fall, får beslut fattas om förlängning. Lag (2010:447).

13 § En totalförsvarspliktig som har skrivits in för
värnplikt eller civil-plikt enligt 6 § ska krigsplaceras i
den befattning som han eller hon ska upprätthålla. Lag (2010:447).

14 § Den som efter avslutad grundutbildning inte krigsplaceras får
skrivas in för civilplikt utan grundutbildning eller med en
grundutbildning som inte är längre än 60 dagar.

15 § Beslut om krigsplacering fattas av Totalförsvarets
rekryteringsmyndighet efter framställningar från statliga
myndigheter, kommuner, landsting, bolag, föreningar,
samfälligheter, registrerade trossamfund, organisatoriska
delar av sådana samfund eller andra enskilda (bemanningsansvariga). Om ett beslut om krigsplacering
upphävs, gäller 14 §.

Även utan sådan framställning som avses i första stycket får
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet besluta om
krigsplacering, om det sker i enlighet med en anmälan om behov
av totalförsvarspliktiga och den bemanningsansvarige inte har
meddelat annat. Lag (2010:448).

15 a § En bemanningsansvarig får ändra ett beslut om
krigsplacering i sin krigsorganisation till en annan
krigsplacering i organisationen. Ett sådant beslut om ändrad
krigsplacering ska anmälas till Totalförsvarets
rekryteringsmyndighet.

Framställning om ändrad krigsplacering för den som är
krigsplacerad i en verksamhet som är gemensam för flera
bemanningsansvariga ska göras i samråd med den myndighet som
regeringen bestämmer. Beslut om ändrad krigsplacering fattas i
dessa fall av Totalförsvarets rekryteringsmyndighet. Lag (2010:448).

Tjänstgöring utan vapen

16 § Om en totalförsvarspliktig kan antas ha en så allvarlig
personlig övertygelse rörande bruk av vapen mot annan att
övertygelsen är oförenlig med en tjänstgöring som är förenad med
bruk av vapen, skall han eller hon efter ansökan få rätt att vara
vapenfri.

17 § En ansökan om rätt att vara vapenfri skall vara skriftlig och
innehålla en försäkran av sökanden att han eller hon har en sådan
inställning till bruk av vapen mot annan som avses i 16 §.

18 § En ansökan som görs innan sökanden har skrivits in eller inom
sex månader från den dag då han eller hon fick del av ett beslut om
inskrivning skall bifallas utan ytterligare utredning, om det inte
finns särskilda skäl att närmare pröva sökandens inställning till
bruk av vapen mot annan.

19 § Om en ansökan görs senare än vad som sägs i 18 §, skall den
även innehålla en redogörelse för de förhållanden som sökanden
vill åberopa till stöd för sitt påstående att han eller hon har en
sådan inställning till bruk av vapen mot annan som avses i 16 §.

20 § En ansökan får inte avslås utan att sökanden har fått tillfälle
att muntligt lämna uppgifter i ärendet.

21 § En totalförsvarspliktig som har fått rätt att vara vapenfri får
inte skrivas in för utbildning till en befattning som är förenad med
bruk av vapen eller mot sin vilja skrivas in för tjänstgöring i
Försvarsmakten. Om en sådan inskrivning har skett, skall beslutet
ändras.

22 § Ansökningar om rätt att vara vapenfri prövas av
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet. Lag (2010:448).


4 kap. Fullgörande av värnplikt och civilplikt

Grundutbildning

1 § Grundutbildningen för en totalförsvarspliktig som har skrivits
in för värnplikt är högst 615 dagar och för en totalförsvarspliktig
som har skrivits in för civilplikt högst 320 dagar.

Den sammanlagda tiden för grundutbildning får inte för någon
totalförsvarspliktig överstiga 615 dagar.

2 § Om den som skrivits in för värnplikt eller för sådan
civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar
inte har kallats in till grundutbildningen före utgången av det
kalenderår när han fyller 24 år eller, i fall som avses i 3 kap. 10 §, före utgången av det kalenderår när inskrivningen i
utbildningsreserven upphör, är han skyldig att fullgöra
grundutbildningen endast om det finns särskilda skäl. Lag (2002:276).

3 § En svensk medborgare som är medborgare även i en annan
stat än Sverige är inte skyldig att fullgöra en längre
grundutbildning än 60 dagar, om han eller hon antingen har
fullgjort en motsvarande utbildning i den andra staten eller,
innan han eller hon har fyllt nitton år, väljer att göra
detta och det står klart att tjänstgöringen kommer att
fullgöras i den andra staten och att den utbildningen till
längd och effektivitet är minst likvärdig med den som krävs
av honom eller henne i Sverige. Lag (2010:447).

Repetitionsutbildning

4 § Repetitionsutbildningen får för varje totalförsvarspliktig
omfatta sammanlagt högst 240 dagar fördelade på flera
tjänstgöringstillfällen.

5 § En totalförsvarspliktig är under samma kalenderår skyldig att
fullgöra repetitionsutbildning vid högst två tillfällen och med
sammanlagt högst 34 dagar, om det inte finns särskilda skäl för
något annat.

Längsta tillåtna utbildningstid

6 § Den sammanlagda tiden för grundutbildning och
repetitionsutbildning får inte för någon totalförsvarspliktig
överstiga 700 dagar.

Krigstjänstgöring och beredskapstjänstgöring

7 § Totalförsvarspliktiga som har krigsplacerats enligt denna lag är
skyldiga att fullgöra krigstjänstgöring under höjd beredskap.

8 § Om det i annat fall än som avses i 7 § behövs för Sveriges
försvarsberedskap, får regeringen föreskriva att
totalförsvarspliktiga som har krigsplacerats enligt denna lag skall
fullgöra beredskapstjänstgöring.

Beredskapstjänstgöring får för varje totalförsvarspliktig omfatta
högst 180 dagar fördelade på ett eller flera tjänstgöringstillfällen.

9 § Regeringen skall för varje tillfälle besluta hur många
totalförsvarspliktiga som skall kallas in till krigstjänstgöring eller
beredskapstjänstgöring.

Regeringen beslutar när beredskapstjänstgöringen och
krigstjänstgöringen skall upphöra.


5 kap. Gemensamma bestämmelser för värnplikten och
civilplikten

Skyldigheter under tjänstgöringen

1 § Den som fullgör värnplikt eller civilplikt är skyldig att
i den mån verksamheten kräver det tåla inskränkningar såväl i
sin frihet att förflytta sig inom landet och att lämna detta
som i sin personliga frihet i övrigt.

Den som fullgör värnplikt eller civilplikt är, efter beslut av
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet eller efter myndighetens
bestämmande av en annan statlig myndighet, också skyldig att
genomgå den medicinska och psykologiska undersökning som krävs
för att utreda och bedöma hans eller hennes förutsättningar
att tjänstgöra inom totalförsvaret.

Utöver vad som framgår av andra stycket är den som fullgör
värnplikt eller civilplikt, efter beslut av Totalförsvarets
rekryteringsmyndighet eller, efter myndighetens bestämmande,
av annan statlig myndighet, skyldig att på anmaning lämna
urin-, utandnings-, saliv-, svett- eller hårprov för kontroll
av att han eller hon inte är påverkad av beroendeframkallande
medel eller något sådant dopningsmedel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller någon
sådan vara som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa
hälsofarliga varor. Detta gäller dock inte om det finns
medicinska eller liknande skäl mot sådan provtagning.

Kontroll enligt tredje stycket får ske endast i den mån
åtgärden är försvarlig med hänsyn till dess syfte och övriga
omständigheter. Vidare gäller att kontrollen får genomföras
endast i den form och utsträckning som är nödvändig för det
angivna syftet. Lag (2010:448).

2 § Den som fullgör värnplikt eller civilplikt skall lyda en förmans
eller annan chefs order, om det inte är uppenbart att ordern inte
angår tjänsten. Den som fullgör värnplikt eller civilplikt skall även i
övrigt rätta sig efter de tjänstgöringsföreskrifter som gäller.

Utbildningen

3 §/Upphör att gälla U:2016-07-01/ Grundutbildningen skall ge de kunskaper och färdigheter som
krigsuppgiften kräver.

Repetitionsutbildningen skall vidmakthålla och utveckla
skickligheten för krigsuppgiften.

Utbildning för fredsfrämjande verksamhet kan ingå i
grundutbildning och repetitionsutbildning under förutsättning
att den ger eller vidmakthåller och utvecklar sådana kunskaper
och färdigheter som krigsuppgiften kräver.

I grundutbildningen och repetitionsutbildningen ingår även
uppgifter som syftar till att upprätthålla Sveriges
försvarsberedskap. Lag (2002:276).

3 §/Träder i kraft I:2016-07-01/ Grundutbildningen ska ge de kunskaper och färdigheter som krigsuppgiften kräver.

Repetitionsutbildningen ska vidmakthålla och utveckla skickligheten för krigsuppgiften.

Utbildning inom ramen för internationellt militärt samarbete kan ingå i grundutbildning och repetitionsutbildning under förutsättning att den ger eller vidmakthåller och utvecklar sådana kunskaper och färdigheter som krigsuppgiften kräver.

I grundutbildningen och repetitionsutbildningen ingår även uppgifter som syftar till att upprätthålla Sveriges försvarsberedskap. Lag (2016:649).

4 § Grundutbildningens längd skall bestämmas särskilt för varje
befattning eller typ av befattning.

Grundutbildningen skall genomföras i en följd, om det inte för
vissa befattningar finns särskilda skäl att genomföra den i
omgångar.

5 § Repetitionsutbildningens omfattning för varje
totalförsvarspliktig skall bestämmas av krigsuppgiften och behovet
att öva det förband eller den verksamhet där han eller hon är
krigsplacerad.

Inkallelse

6 § Inkallelser till tjänstgöring ska göras av Totalförsvarets
rekryteringsmyndighet, om inte regeringen föreskriver något
annat.

Inkallelser till grundutbildning eller repetitionsutbildning
ska sändas ut i god tid, om det inte finns särskilda skäl för
något annat. Detsamma gäller för en återkallelse av
inkallelsen. Lag (2010:448).

7 § En totalförsvarspliktig ska inställa sig till tjänstgöring
enligt inkallelsen. Hinder att inställa sig ska snarast
anmälas till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet. Lag (2010:448).

Uppskov

8 § En totalförsvarspliktig får efter en ansökan beviljas uppskov
med grundutbildning eller repetitionsutbildning som han eller hon
har kallats in till,
1. om tjänstgöringen medför avsevärda svårigheter med avseende
på sökandens studier eller arbete eller i övrigt för sökanden själv
eller någon nära anhörig till honom eller henne, eller
2. om sökandens fysiska eller psykiska prestationsförmåga är
tillfälligt så nedsatt att det kan antas att tjänstgöringen inte kan
fullgöras.

Uppskov får beslutas för högst ett år i sänder.

9 § Om det inte finns särskilda skäl för något annat, skall en
totalförsvarspliktig som har ansökt om rätt att vara vapenfri
beviljas uppskov med grundutbildning eller repetitionsutbildning
som han eller hon kallats in till, om tjänstgöringen är förenad med
bruk av vapen. Uppskov skall beviljas till dess att ansökan har
prövats slutligt.

Om uppskov vägras, får den som fullgör tjänstgöringen inte åläggas
att bruka vapen eller att bära vapen eller ammunition innan
ansökningen har prövats slutligt.

10 § Ärenden om uppskov prövas av Totalförsvarets
rekryteringsmyndighet. Lag (2010:448).

11 § Den som har uppdrag som riksdagsledamot, som ersättare för
riksdagsledamot eller som statsråd har utan särskilt beslut uppskov
med värnplikt och civilplikt så länge uppdraget varar. Detsamma
gäller den som har uppdrag i en internationell organisation och på
grund av en överenskommelse som Sverige har slutit med en
främmande stat inte skall eller bör tjänstgöra i totalförsvaret under
den tid uppdraget varar.

Avbrott

12 § Grundutbildning eller repetitionsutbildning skall avbrytas,
1. om den som fullgör tjänstgöringen har varit frånvarande från
tjänsten under så lång tid att utbildningsmålet inte kommer att nås,
eller
2. om den som fullgör tjänstgöringen på grund av tillfälligt nedsatt
fysisk eller psykisk prestationsförmåga kan antas komma att vara
frånvarande från tjänsten under så lång tid att utbildningsmålet
inte kommer att nås.

13 § Värnplikt eller civilplikt skall avbrytas,
1. om tjänstgöringen är förenad med bruk av vapen och den som
fullgör tjänstgöringen ansöker om rätt att vara vapenfri och det inte
finns särskilda skäl för att tjänstgöringen skall fortsätta i avvaktan
på att ansökan har prövats slutligt, eller
2. om den som fullgör tjänstgöringen vägrar eller underlåter att
fullgöra sina skyldigheter under tjänstgöringen och det kan antas att
han eller hon inte heller i fortsättningen kommer att fullgöra dessa
skyldigheter.

Om tjänstgöringen fortsätter för en totalförsvarspliktig som avses i
första stycket 1, gäller bestämmelsen i 9 § andra stycket.

14 § Efter ansökan från den som fullgör värnplikt eller civilplikt
skall grundutbildning eller repetitionsutbildning avbrytas om det
föreligger sådana omständigheter som sägs i 8 § första stycket 1.

15 § Ärenden om avbrott ska prövas av Totalförsvarets
rekryteringsmyndighet eller efter myndighetens bestämmande av
en annan statlig myndighet, en kommun eller ett landsting. Ärenden som avses i 14 § ska dock alltid prövas av
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet. Lag (2010:448).

16 § Regeringen får besluta att grundutbildningen skall avbrytas,
om utbildningsorganisationens resurser måste tas i anspråk för att
höja Sveriges försvarsberedskap.

Tillgodoräknande av tjänstgöringstid

17 § Om en grundutbildning avbryts sedan 40 tjänstgöringsdagar
har fullgjorts, får den som fullgjort tjänstgöringen
tillgodoräkna sig tiden före avbrottet, utom
tjänstgöringsdagar under vilka han eller hon har varit
frånvarande från tjänsten. Om det enda skälet till avbrottet
är frånvaro på grund av sjukdom eller skada, behöver
grundutbildningen inte fullföljas. Om den som fullgjort
tjänstgöringen begär det, ska han eller hon dock på nytt
inkallas till grundutbildning. I sådant fall ska
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet bestämma i vilken
utsträckning utbildningstiden före avbrottet ska
tillgodoräknas.

Avbryts utbildningen i annat fall än som avses i första
stycket, får ingen tjänstgöringstid tillgodoräknas. Lag (2010:448).

18 § En totalförsvarspliktig får inte tillgodoräkna sig tjänstgöring
som avses i 9 § andra stycket eller 13 § andra stycket som fullgjord
tjänstgöring.

Bemyndiganden

19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får överlämna till bolag, föreningar, samfälligheter,
registrerade trossamfund, organisatoriska delar av sådana
samfund eller andra enskilda att besluta om ledighet och
förmåner för totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt hos
dem. Lag (1999:950).


6 kap. Den allmänna tjänsteplikten

1 § När det råder höjd beredskap får regeringen föreskriva om
allmän tjänsteplikt, om det behövs för att verksamhet som är av
särskild vikt för totalförsvaret skall kunna upprätthållas. Föreskriften kan avse en viss del av landet eller en viss verksamhet.

2 § Allmän tjänsteplikt fullgörs genom att den som är
totalförsvarspliktig
1. kvarstår i sin anställning eller fullföljer ett uppdrag,
2. tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom
totalförsvaret, eller
3. utför arbete som anvisas honom eller henne av den myndighet
som regeringen bestämmer.

Arbete enligt första stycket 3 får inte, utan att den som tjänstgör
samtycker till det, vara förenat med bruk av vapen mot annan.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall
besluta
1. hos vilka arbetsgivare och uppdragsgivare som allmän
tjänsteplikt skall fullgöras, och
2. vilka arbetstagare och uppdragstagare som skall omfattas av
allmän tjänsteplikt.

4 § En totalförsvarspliktig som omfattas av ett beslut enligt 3 § skall
få del av detta genom anslag på arbetsplatsen eller på annat
lämpligt sätt.

5 § Arbetsgivare, uppdragsgivare, arbetstagare och uppdragstagare
är skyldiga att till regeringen eller den myndighet som avses i 3 § lämna upplysningar om förhållanden som är av betydelse för
tillämpningen av bestämmelserna om allmän tjänsteplikt enligt 2 § första stycket 1.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
medge undantag från den allmänna tjänsteplikten.


7 kap. Allmänna skyldigheter

1 § En totalförsvarspliktig är skyldig att
1. se till att han eller hon inom rimlig tid kan nås av
postförsändelser från Totalförsvarets rekryteringsmyndighet,
2. efter uppmaning bekräfta mottagandet av kallelser till
utredning, inkallelser till tjänstgöring och beslut om
krigsplacering och ta del av innehållet i sådana handlingar,
samt
3. ta emot, väl förvara och efter uppmaning återlämna
handlingar och utrustning som rör tjänstgöring inom
totalförsvaret. Lag (2010:448).


8 kap. Förmåner och rehabilitering

Förmåner

1 § En totalförsvarspliktig har vid inställelse för mönstring
eller annan utredning enligt 2 kap. 1 § och när han eller hon
fullgör värnplikt eller civilplikt rätt till
1. reseförmåner,
2. fri förplägnad,
3. fri inkvartering,
4. fri hälso- och sjukvård,
5. fri grupplivförsäkring, samt
6. begravningshjälp.

Den som fullgör värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt
enligt 6 kap. 2 § första stycket 2 har även rätt till
1. fri utrustning,
2. dagersättning eller dagpenning,
3. utbildningspremie efter viss grundutbildning,
4. under viss grundutbildning fria högskoleprov i den
omfattning regeringen bestämmer,
5. familjebidrag,
6. tandvård, samt
7. vid beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring,
fälttraktamente och särskild ersättning för tjänstgöring i viss
befattning. Lag (2002:276).

2 § Bestämmelser om rätt till ersättning för personskada finns
i 43, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m. m. Lag (2010:1262).

3 § En totalförsvarspliktig som fullgör allmän tjänsteplikt enligt 6 kap. 2 § 3 har rätt till samma förmåner och arbetsvillkor i övrigt
som på grund av avtal eller annars gäller för liknande arbete.

Om villkoren inte kan bestämmas med stöd av första stycket, skall
de fastställas till vad som är skäligt med hänsyn till arbetets art och
omfattning samt omständigheterna i övrigt.

4 § En totalförsvarspliktig som inte har erhållit lön eller annan
förmån på grund av fullgjord allmän tjänsteplikt har rätt att, efter
ansökan och mot överlåtelse av sin fordran till staten, av allmänna
medel få ersättning som motsvarar det obetalda beloppet. Om det
inte finns särskilda skäl, får sådan ersättning inte lämnas för en
fordran som har förfallit till betalning mer än tre månader innan
ansökan om ersättning gjordes.

5 § En totalförsvarspliktig som enligt 6 kap. 2 § första stycket 3 är
skyldig att fullgöra allmän tjänsteplikt på annan ort än den där han
eller hon är bosatt, har rätt till reseförmåner och ersättning för
flyttning eller ökade levnadskostnader till följd av dubbel
bosättning.

Rehabilitering

6 § Om en totalförsvarspliktig skadas när han eller hon fullgör
grundutbildning eller repetitionsutbildning, skall den
utbildningsansvariga myndigheten i samråd med den skadade
1. utreda behovet av åtgärder för att den skadade skall återfå
full arbetsförmåga eller för att stärka den skadades
möjligheter att i framtiden försörja sig genom förvärvsarbete,
2. om det är möjligt, ge den skadade lämplig arbetsträning inom
ramen för den egna verksamheten, samt
3. medverka till att den skadade får tillgång till lämplig
yrkesutbildning eller fortbildning som är ägnad att stärka hans
eller hennes förvärvsförmåga. Lag (2002:276).

7 § I fall som avses i 6 § 3 skall den utbildningsansvariga
myndigheten ge ekonomiskt stöd till en utbildning som föranleds
av eller förlängs till följd av skadan.

Den utbildningsansvariga myndigheten skall också ge stöd till
andra åtgärder som främjar att den skadade återfår
arbetsförmågan samt till anskaffande av hjälpmedel som den
skadade behöver.

Stöd enligt första och andra styckena ges endast om det inte
skall tillhandahållas av någon annan till följd av andra
bestämmelser och om det framstår som skäligt med hänsyn till
skadan och omständigheterna i övrigt. Lag (2002:276).

8 § Den utbildningsansvariga myndighetens ansvar enligt 6 och 7 §§ gäller under en tid av tre år från det att åtgärder enligt 6 § 2 och 3 kan inledas. Om det finns särskilda skäl, skall
åtgärderna utsträckas under ytterligare två år. Lag (2002:276).

9 § Vid fullgörande av de uppgifter som avses i 6 och 7 §§ skall den utbildningsansvariga myndigheten samarbeta med
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra berörda
myndigheter.

Den utbildningsansvariga myndighetens åtgärder bör samordnas
med en eventuell arbetsgivares. Lag (2007:406).

10 § Den utbildningsansvariga myndighetens ansvar enligt 6 och 7 §§ innebär ingen inskränkning i det ansvar som den skadades
arbetsgivare har enligt 2 kap. och 3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen (1977:1160) samt 30 kap. socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1262).

Ersättning till anhöriga

11 § Om en anhörigs medverkan är av särskild betydelse för den
skadades rehabilitering, skall den utbildningsansvariga
myndigheten efter ansökan ge den anhörige skälig ersättning för
kostnader som en sådan insats orsakar.

Om en totalförsvarspliktig som fullgör grundutbildning eller
repetitionsutbildning förolyckas eller skadas så svårt att
sjukhusvård krävs, skall den utbildningsansvariga myndigheten
efter ansökan av de anhöriga ersätta dem för skäligt antal
resor till den förolyckade eller skadade samt för uppehälle och
tidsspillan vid sådan resa efter samma grunder som gäller i
fråga om ersättning av allmänna medel till vittnen.

I fall som avses i andra stycket skall den utbildningsansvariga
myndigheten efter ansökan även ge skäligt bidrag till kostnader
för psykosocialt stöd till anhöriga som är i behov av det, om
det framstår som skäligt med hänsyn till omständigheterna i
övrigt. Lag (2002:276).


9 kap. Skydd för anställning m. m.

1 § Ingen arbetstagare får sägas upp eller avskedas på grund av att
han eller hon fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.

Om den som fullgör sina skyldigheter enligt denna lag därigenom
hindras att utföra ett arbete som han eller hon har åtagit sig, får
detta inte åberopas mot honom eller henne som grund för
skadestånd eller liknande anspråk.

2 § Har upphävts genom lag (2006:441).

3 § En arbetstagare som vill återinträda i arbete efter att ha fullgjort
värnplikt eller civilplikt, är skyldig att på förfrågan underrätta
arbetsgivaren om detta före tjänstgöringens början.

4 § En arbetstagare som har kallats in till värnplikt eller civilplikt,
bör genast lämna arbetsgivaren meddelande om tidpunkten för
tjänstgöringens början och om hur länge den beräknas vara. Detsamma skall gälla för en arbetstagare som har underrättats om
att han eller hon skall fullgöra allmän tjänsteplikt hos någon annan
än arbetsgivaren.

En arbetstagare bör i god tid lämna arbetsgivaren meddelande om
den dag, när han eller hon kan återinträda i arbetet. Om
tjänstgöringen enligt denna lag har pågått i mer än tre månader, är
arbetsgivaren inte skyldig att låta arbetstagaren återinträda i arbetet
tidigare än två veckor från den dag när arbetsgivaren tog emot ett
sådant meddelande eller arbetstagaren utan föregående
meddelande inställer sig hos arbetsgivaren.

5 § En arbetstagares förmåner i anställningen får inte i vidare mån
än som följer av uppehållet i arbetet försämras med anledning av
att han eller hon fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.

6 § Om uppsägning eller avskedande sker i strid mot
bestämmelserna i detta kapitel, skall åtgärden förklaras ogiltig på
yrkande av arbetstagaren. Beträffande tvist om giltigheten av
uppsägning eller avskedande skall 34, 35, 37, 39, 40, 42 och 43 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla.

7 § En arbetsgivare som bryter mot bestämmelserna i detta kapitel
skall inte bara betala lön och andra anställningsförmåner som
arbetstagaren kan ha rätt till utan även ersättning för skada som
uppkommer. Därvid skall 38 § andra och tredje styckena samt 41 och 42 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla.

8 § Mål om tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel
handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

I mål som avses i första stycket gäller 43 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd.

9 § Avtal som innebär att en arbetstagares rättigheter enligt detta
kapitel inskränks är ogiltigt i den delen.


10 kap. Straff m. m.

Straff

1 § En totalförsvarspliktig som uppsåtligen eller av oaktsamhet
uteblir från en mönstring eller annan utredning enligt 2 kap. 1 § till
vilken han eller hon har kallats att personligen inställa sig döms till
penningböter.

2 § En totalförsvarspliktig som uppsåtligen avviker eller uteblir från
värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt, vägrar eller underlåter
att lyda en förmans eller annan chefs order eller på annat sätt
åsidosätter vad som åligger honom eller henne under
tjänstgöringen, döms, om gärningen är ägnad att medföra avsevärt
men för utbildningen eller tjänsten i övrigt, för brott mot
totalförsvarsplikten till böter eller fängelse i högst ett år.

Ansvar enligt första stycket inträder inte om straff för gärningen är
föreskrivet i 21 kap. brottsbalken.

3 § Begås ett brott enligt 2 § första stycket under höjd beredskap
döms, om brottet medför avsevärt men för totalförsvaret eller
annars är att anse som grovt, till fängelse i lägst sex månader och
högst fyra år.

4 § En totalförsvarspliktig som av oaktsamhet uteblir från värnplikt
eller civilplikt döms till böter.

5 § En totalförsvarspliktig, en arbetsgivare eller en uppdragsgivare
som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift
när han eller hon fullgör sin uppgiftsskyldighet enligt 2 kap. 1 § eller 6 kap. 5 § döms till böter.

Ansvar enligt första stycket inträder inte, om straff för gärningen är
föreskrivet i brottsbalken.

Hämtning

6 § Om en totalförsvarspliktig har kallats till mönstring
eller personlig inställelse vid annan utredning enligt 2 kap.,
inkallats till värnplikt eller civilplikt eller ålagts att
fullgöra allmän tjänsteplikt men utan giltigt skäl uteblir,
får Totalförsvarets rekryteringsmyndighet eller den myndighet
som Totalförsvarets rekryteringsmyndighet bestämmer besluta
att han eller hon på egen bekostnad ska hämtas genom
Polismyndighetens försorg.

En totalförsvarspliktig ska anses ha haft giltigt skäl att
utebli, om det är sannolikt att han eller hon har hindrats att
inställa sig på grund av avbrott i den allmänna samfärdseln,
sjukdom eller annan omständighet som han eller hon inte bort
förutse eller av en omständighet i övrigt som den beslutande
myndigheten finner utgör giltig ursäkt. Lag (2014:686).

Vite

7 § Totalförsvarets rekryteringsmyndighet får vid vite
förelägga
1. en totalförsvarspliktig att till Totalförsvarets
rekryteringsmyndighet eller annan myndighet som regeringen
eller Totalförsvarets rekryteringsmyndighet bestämmer
skriftligen lämna uppgifter som avses i 2 kap. 1 §, och
2. en arbetsgivare, uppdragsgivare, arbetstagare och
uppdragstagare att till en myndighet som avses i 6 kap. 3 § lämna upplysningar som avses i 6 kap. 5 §. Lag (2010:448).

Särskild bestämmelse

8 § Totalförsvarets rekryteringsmyndighet får i särskilda fall
besluta att en totalförsvarspliktig tills vidare inte ska
kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller
civilplikt, om han eller hon
1. vägrar eller underlåter att fullgöra vad som åligger honom
eller henne eller avviker eller uteblir från
tjänstgöringsstället och det kan antas att han eller hon inte
kommer att fullgöra den värnplikt eller civilplikt som
inskrivningen avser, eller
2. med hänvisning till sin anslutning till visst religiöst
samfund förklarar att han eller hon inte kommer att fullgöra
vare sig värnplikt eller civilplikt. Lag (2010:448).


11 kap. Överklagande

1 § Har upphävts genom lag (2007:1258).

2 § Har upphävts genom lag (2007:1258).

3 § Har upphävts genom lag (2007:1258).

Överklagande

4 § Endast följande beslut enligt denna lag får överklagas:
1. beslut om inskrivning enligt 3 kap. 1, 3 och 4 §§,
2. beslut i ärenden om rätt att vara vapenfri,
3. beslut i ärenden om uppskov,
4. beslut i ärenden om avbrott i utbildningen enligt 5 kap. 12-14 §§ och om tillgodoräknande av tjänstgöringstid enligt 5 kap. 17 §, samt
5. beslut enligt 8 kap. 6-8 och 11 §§.

Beslut enligt 8 kap. 6-8 och 11 §§ får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande
till kammarrätten. Andra beslut får överklagas hos den
myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2007:1258).

5 § Har upphävts genom lag (2007:1258).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1994:1809
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
2. Genom lagen upphävs - lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av
arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m. m., - värnpliktslagen (1941:967), - allmänna tjänstepliktslagen (1959:83), - lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, - lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal
samt veterinärpersonal m. m., och - lagen (1984:272) om skyldighet för civilförsvarspliktiga att
tjänstgöra utanför civilförsvaret.

Övergångsbestämmelser till 3 kap.
3. Den som före lagens ikraftträdande har genomgått en
inskrivningsprövning enligt värnpliktslagen (1941:967) skall anses
ha genomgått mönstring enligt den nya lagen.
4. Den som vid lagens ikraftträdande har tagits ut för
värnpliktsutbildning enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen (1941:967) skall anses ha skrivits in för värnplikt enligt den nya lagen.
5. Den som vid lagens ikraftträdande har tagits ut till en
utbildningsreserv enligt 4 a § värnpliktslagen (1941:967) skall anses
ha skrivits in i utbildningsreserven enligt den nya lagen.
6. Den som vid lagens ikraftträdande har fått tillstånd enligt lagen (1966:413) om vapenfri tjänst att göra vapenfri tjänst i stället för
värnpliktstjänstgöring skall anses ha skrivits in för civilplikt med
rätt att vara vapenfri enligt den nya lagen. Den som vid lagens
ikraftträdande genom inskrivning enligt 17 § civilförsvarslagen (1960:74) har tagits ut till att fullgöra civilförsvarstjänstgöring skall
anses ha skrivits in för civilplikt enligt den nya lagen. Detsamma
skall gälla för den som tagits ut enligt lagen (1984:272) om
skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför
civilförsvaret och den som registrerats enligt 2 § förordningen (1981:642) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt
veterinärpersonal m. m.
7. Totalförsvarets pliktverk får i utbildningsreserven skriva in den
som vid lagens ikraftträdande har fått tillstånd till vapenfri tjänst
men då inte påbörjat grundutbildning. Inskrivningen skall förenas
med en anteckning om rätt för den totalförsvarspliktige att vara
vapenfri.
8. Krigsplacering av pliktpersonal som har beslutats före lagens
ikraftträdande skall vid tillämpningen av den nya lagen anses som
en krigsplacering enligt 3 kap. 12 § den nya lagen.

Övergångsbestämmelser till 4 och 5 kap.
9. Tjänstgöring som en totalförsvarspliktig har fullgjort enligt
värnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,
civilförsvarslagen (1960:74), lagen (1981:292) om tjänsteplikt för
hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m. m. eller
lagen (1984:272) om skyldighet för civilförsvarspliktiga att
tjänstgöra utanför civilförsvaret skall tillgodoräknas honom eller
henne som fullgjord värnplikt eller civilplikt med samma antal
dagar enligt den nya lagen.

Därvid skall

a) grundutbildning enligt 27 § 1 mom. A värnpliktslagen,
grundutbildning enligt 5 § första stycket första meningen lagen om
vapenfri tjänst samt utbildning enligt 12 § 2 mom. andra stycket
civilförsvarslagen och 6 § lagen om tjänsteplikt för hälso- och
sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m. m. anses motsvara
grundutbildning enligt 4 kap. 1 § den nya lagen,
b) övningar enligt 27 § 1 mom. B och C värnpliktslagen, 12 § 2 mom. tredje stycket civilförsvarslagen och 6 § lagen om tjänsteplikt
för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m. m. anses motsvara repetitionsutbildning enligt 4 kap. 4 § den nya
lagen, samt

c) beredskapsövning som avses i 27 § 2 mom. värnpliktslagen, 5 § andra stycket andra meningen lagen om vapenfri tjänst samt 12 § 1 mom. andra stycket civilförsvarslagen motsvara
beredskapstjänstgöring enligt 4 kap. 8 § den nya lagen.
10. Äldre bestämmelser om tjänstgöringen gäller för dem som
vid lagens ikraftträdande har påbörjat utbildning enligt
värnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri
tjänst, civilförsvarslagen (1960:74), lagen (1981:292) om
hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m. m. samt
lagen (1984:272) om skyldighet för civilförsvarspliktiga att
tjänstgöra utanför civilförsvaret. Totalförsvarets
rekryteringsmyndighet får dock avkorta tjänstgöringstiden för
den som påbörjat tjänstgöringen före den 1 juli 1995, om den
tjänstgöringsskyldige medger det. Lag (2010:448).
11. För tjänstgöring som påbörjas efter lagens ikraftträdande på
grund av inkallelse som utfärdats före ikraftträdandet skall den nya
lagen gälla. Därvid skall vad som föreskrivs i punkt 9 a--c tillämpas.

Övergångsbestämmelser till 10 kap.
12. Beslut som regeringen, Värnpliktsverket eller Vapenfristyrelsen
före ikraftträdandet har meddelat om att tills vidare eller för en viss
tid inte inkalla en värnpliktig eller en vapenfri tjänstepliktig till
värnpliktstjänstgöring, skall anses som beslut enligt 10 kap. 8 §.

Övergångsbestämmelser till 11 kap.
13. Äldre bestämmelser skall tillämpas vid överklagande av beslut
som har meddelats före ikraftträdandet.

Övrigt
14. Om det i en lag eller annan författning förekommer hänvisning
till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag,
skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.
15. Om det i en lag eller annan författning förekommer
hänvisning till Värnpliktsverket eller Vapenfristyrelsen, ska
hänvisningen i stället avse Totalförsvarets
rekryteringsmyndighet. Lag (2010:448).

2002:276

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004 i fråga om 3 kap. 12 § och i övrigt den 1 juli 2002. Bestämmelserna i 8 kap. 6-11 §§ skall tillämpas även i fråga om den som skadats efter den 30 juni 2001. Ersättning enligt 8 kap. 11 § gäller dock endast
kostnader som uppkommit efter den 30 juni 2002.

2007:1258
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2. Ärenden hos inskrivningsnämnden om förnyad prövning av
beslut av Totalförsvarets pliktverk, vilka inte avgjorts vid
lagens ikraftträdande, skall överlämnas till den myndighet som
regeringen bestämmer enligt 11 kap. 4 § andra stycket och
handläggas som överklagade ärenden.