Gymnasieförordning (1992:394)

Svensk författningssamling 1992:394
t.o.m. SFS 2011:5
SFS nr: 1992:394
Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 1992-05-07
Omtryck: SFS 1999:844
Ändrad: t.o.m. SFS 2011:5
Övrig text: Rättelseblad 2010:235 och 2010:1333 har iakttagits.
Upphävd: 2011-02-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2010:2039
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se


1 kap. Inledande bestämmelser

1 § I denna förordning finns bestämmelser om gymnasieskolan
utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100).

Definitioner

2 § I förordningen avses med
- arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som
genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
- fullständigt program: betyg från kurser i en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng enligt en individuell studieplan,
- garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i
timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 § skollagen (2010:800),
- gymnasial lärlingsutbildning: utbildning inom ett
yrkesprogram som till mer än hälften genomförs på en eller
flera arbetsplatser utanför skolan,
- gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som
eleverna genomför inom ramen för examensmålen,
- gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i
programmen i den omfattning som framgår av bilaga 3 till
skollagen,
- gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs,
- karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin
karaktär,
- nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra
intressenter enligt 6 a § och som Statens skolverk har
meddelat föreskrifter om enligt 6 §,
- programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom
examensmålen kompletterar de gymnasiegemensamma och
programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat
föreskrifter om enligt 5 kap. 17 §,
- programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma ämnen
utöver den omfattning som anges i bilaga 3 till skollagen
eller andra kurser och som ska läsas av alla elever på
programmet,
- riksrekryterande utbildning: en utbildning till vilken
sökande från hela landet ska tas emot i första hand,
- studieväg: det program, och i förekommande fall den
inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den
särskilda variant som eleven går på,
- särskild variant: en utbildning som enligt 2 kap. 2 § får
avvika från vad som annars gäller för nationella program,
- undervisningstid: tid för arbete som planerats av lärare
och elever tillsammans och som eleverna genomför under en
lärares ledning,
- yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens till
vilken en kombination av kurser inom yrkesprogrammens
programfördjupning leder,
- yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen. Förordning (2010:1040).

Läroplan

3 § För gymnasieskolan gäller en läroplan.

Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna
för gymnasieutbildningen.

Läroplanen fastställs av regeringen.

Examensmål

4 § För varje nationellt program ska det finnas ett
examensmål som regeringen meddelar föreskrifter om. Förordning (2010:235).

Kurser och kursplaner

5 § Har upphävts genom förordning (2010:1040).

6 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan i vilken varje
kurs i ämnet ingår. Ämnesplanen ska ge utrymme för läraren
och eleverna att själva planera undervisningen.

Av ämnesplanen ska följande framgå:
- ämnets syfte,
- det centrala innehållet för varje kurs,
- hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och
- kunskapskraven för varje kurs.

Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får
Statens skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Av
föreskrifterna får det framgå att vissa kurser eller ämnen
bara får anordnas på vissa utbildningar. Förordning (2010:235).

Nya kurser

6 a § En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller
i ett nytt ämne.

En huvudman eller en annan intressent får ansöka hos Statens
skolverk om en ny kurs.

Skolverket får meddela föreskrifter om ansökan. Förordning (2010:235).

7 § Föreskrifter om ämnesplaner för yrkesämnen ska meddelas
efter samråd med ett nationellt programråd. Förordning (2010:1040).

8 § Har upphävts genom förordning (2010:235).

Särskilda föreskrifter om kursplaner m.m.

9 § I 9 kap. 5 § och 10 kap. 7 § finns särskilda föreskrifter
om kursplaner m.m. för döva och hörselskadade samt svårt
rörelsehindrade elever.

Poängplan

10 § Poängplan för gymnasieskolans nationella och
specialutformade program finns i bilaga 2 till skollagen (1985:1100). Förordning (1999:844).

Undervisningstid

11 § Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för
varje kurs och för gymnasiearbetet samt om fördelningen av
undervisningstiden.

Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade
undervisningstid. Förordning (2010:1040).

Individuell studieplan

12 § För varje elev skall det upprättas en individuell
studieplan. Den skall innehålla uppgifter om elevens studieväg
och om de val av kurser eleven gjort. Av studieplanen skall det
också framgå om eleven följer ett fullständigt, utökat eller
reducerat program. Om eleven följer ett utökat program skall
det framgå vilka kurser som ingår i elevens fullständiga
program och vilka kurser som ligger utanför det fullständiga
programmet. Förordning (2007:641).

Arbetsplaner

13 § För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen
skall det finnas en arbetsplan.

Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och
övrig berörd personal samt representanter för eleverna. Rektorn
beslutar om arbetsplanen.

Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. Förordning (1995:1269).

Skolhälsovård

14 § Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård, som enligt
skollagen (1985:1100) ankommer på kommunen såsom huvudman för
utbildningen, får i stället fullgöras av ett landsting, om
kommunen och landstinget är ense om detta.

I de fall där ett landsting såsom huvudman skall ansvara för
skolhälsovården enligt skollagen, får sådana uppgifter i
stället fullgöras av en kommun om landstinget och kommunen är
ense om detta.

15 § Har upphävts genom förordning (2010:235).


2 kap. Nationella inriktningar och avvikelser inom de
nationella programmen m.m.

Nationella inriktningar

1 § De nationella inriktningarna framgår av bilaga 1.

De nationella inriktningarna inom estetiska programmet,
hantverksprogrammet, industritekniska programmet och
naturbruksprogrammet får börja det första läsåret. Övriga
inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret. Förordning (2010:235).

Särskilda varianter

2 § En särskild variant är en utbildning inom ett
nationellt program där hela eller delar av det sammantagna
utrymmet för en nationell inriktning och för
programfördjupning på ett nationellt program avviker från
vad som annars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepoäng. På högskoleförberedande program får det
även finnas särskilda varianter inom det estetiska
området.

Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i
huvudsak rymmas inom examensmålet för ett program.

För en idrottsutbildning gäller i stället bestämmelserna i 22-30 §§. Förordning (2010:1339).

Förutsättningar för godkännande

3 § En särskild variant ska godkännas av Statens skolverk om
villkoren i 2 § är uppfyllda och om
1. utbildningen är av god kvalitet,
2. det finns en lokal eller regional efterfrågan på de
kunskaper och färdigheter som utbildningen ger,
3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till
utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial
utbildning, och
4. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller
kraven i 8 § respektive 9 §. Förordning (2010:235).

Förutsättningar för godkännande av särskilda varianter
inom det estetiska området

3 a § En särskild variant inom det estetiska området ska
godkännas om villkoren i 2 § är uppfyllda och om
1. utbildningen är av hög kvalitet,
2. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda
färdigheter inom det estetiska området,
3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till
utbildningens

syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och
4. huvudmannen har ställt upp behörighetskrav och
urvalsgrunder enligt 8 och 9 §§. Förordning (2010:1339).

Ansökan

4 § En kommun eller ett landsting får ansöka om att en
utbildning ska godkännas som särskild variant. Ansökan ska
göras senast den 1 februari kalenderåret innan det år
utbildningen på programmet planeras att starta. Förordning (2010:235).

5 § Ansökan ska innehålla
1. en beskrivning av utbildningens innehåll,
2. i förekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat
på motsvarande utbildning,
3. uppgift om kostnaden för utbildningen,
4. i förekommande fall, uppgift om antalet elever som
genomgått motsvarande utbildning,
5. i förekommande fall, en beskrivning av huvudmannens
tidigare erfarenhet av att bedriva motsvarande utbildning,
6. i förekommande fall, en ansökan om nya kurser enligt 1 kap. 6 a § eller uppgift om att huvudmannen har ansökt om nya
kurser, och
7. uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur,
huvudmannen vill ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 8 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 9 §. Förordning (2010:235).

6 § När ansökan avser ett yrkesprogram ska den, förutom det
som anges i 5 §, innehålla uppgift om hur kravet på
arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas och vilket behov på
arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att fylla samt ett
yttrande från aktuellt lokalt programråd. Förordning (2010:235).

7 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan. Förordning (2010:235).

Särskilda förkunskapskrav

8 § För behörighet till en särskild variant får krav ställas
på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller
ämnesområde som är utmärkande för varianten. Förordning (2010:235).

Urval

9 § Vid urval bland behöriga sökande får, förutom till
betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den
sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller
ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot. Förordning (2010:235).

Handläggning och beslut

10 § Berörda nationella programråd ska höras om ansökan avser
yrkesprogram. Förordning (2010:235).

11 § Ett beslut om särskild variant ska gälla i sex år. Av
beslutet ska det framgå vid vilken skola varianten ska
anordnas och i förekommande fall om särskilda behörighetskrav
eller kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet
innebär att varianten bara får anordnas på den aktuella
skolan av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd.

Statens skolverks beslut ska enligt 5 kap. 54 § tredje
stycket skollagen (1985:1100) innehålla uppgift om det belopp
hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beloppet
ska varje år räknas upp med det skolindex som har
föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex.

Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet
fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får
Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets
giltighetstid. Förordning (2010:235).

Gemensamma bestämmelser om riksrekryterande utbildningar för
andra än riksrekryterande idrottsutbildningar

Förutsättningar

12 § Riksrekrytering ska beslutas för nationella program,
nationella inriktningar, särskilda varianter och gymnasiala
lärlingsutbildningar om det finns
1. en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter
som utbildningen ger,
2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras
från hela landet, eller
3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av
kunskaper och färdigheter kan tillgodoses.

Förutom det som anges i första stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet,
2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till
utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial
utbildning, och
3. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla
kraven i 15 § respektive 16 §. Förordning (2010:235).

Förutsättningar för egna examensmål

13 § Enligt 5 kap. 35 § skollagen (1985:1100) får ett beslut
om riksrekrytering innebära att utbildningen får avvika från
vad som annars gäller för nationella program i fråga om
struktur, innehåll och examensmål. Från den omfattning av de
gymnasiegemensamma ämnena som framgår av bilaga 2 till
skollagen får dock inte någon avvikelse beslutas.

Eget examensmål för en viss riksrekryterande utbildning ska
beslutas om
1. den till sitt innehåll i allt väsentligt avviker från ett
nationellt programs examensmål, och
2. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen
ryms inom gymnasieskolans kompetensområde. Förordning (2010:235).

Ansökan

14 § En kommun eller ett landsting får ansöka om att en
utbildning ska vara riksrekryterande. Ansökan ska göras
senast den 1 februari kalenderåret innan det år utbildningen
på programmet planeras att starta.

Av ansökan ska det framgå vilket nationellt program den
avser. Om ansökan gäller en utbildning med eget examensmål
ska det framgå om ansökan avser ett yrkesprogram eller ett
högskoleförberedande program.

Ansökan ska även innehålla uppgift om huruvida, och i så fall
en beskrivning av hur, huvudmannen vill ställa upp särskilda
behörighetskrav enligt 15 § eller tillämpa kompletterande
urvalsgrunder enligt 16 §.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan. Förordning (2010:235).

Särskilda förkunskapskrav

15 § För behörighet till en riksrekryterande utbildning får
krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant
ämne eller ämnesområde som är utmärkande för utbildningen. Förordning (2010:235).

Urval

16 § Vid urval bland behöriga sökande får, förutom till
betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den
sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller
ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad
mot. Förordning (2010:235).

Beslut

17 § Statens skolverk beslutar om riksrekrytering.

Ett beslut om riksrekrytering ska gälla i sex år. Av beslutet
ska det framgå vid vilken skola utbildningen ska anordnas och
i förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller
kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär
att utbildningen bara får anordnas på den aktuella skolan av
den huvudman som har fått sin ansökan godkänd. Av beslutet
ska det också framgå hur många platser utbildningen får
omfatta.

Skolverkets beslut ska enligt 5 kap. 54 § tredje stycket
skollagen (1985:1100) innehålla uppgift om det belopp
hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beloppet
ska varje år räknas upp med det skolindex som har
föreskrivits enligt förordningen (1993:197) som skolindex. Förordning (2010:235).

Riksrekryterande yrkesutbildning

Förutsättningar

18 § Riksrekrytering för ett yrkesprogram ska beslutas om
förutsättningarna i 12 § finns och om kravet på
arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas. Förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av berört nationellt
programråd. Förordning (2010:235).

Ansökan

19 § Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla
uppgift om hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska
tillgodoses. Förordning (2010:1040).

Riksrekryterande estetisk spetsutbildning

Förutsättningar

20 § Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas
för det estetiska programmet om förutsättningarna i 12 § finns och skolan har ett etablerat samarbete med en högskola
som erbjuder utbildning som är relevant för
gymnasieutbildningen.

Eget examensmål får inte finnas för utbildningen. Förordning (2010:235).

Ansökan

21 § Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla ett
yttrande från en sådan högskola som nämns i 20 § angående det
nationella intresset för utbildningen. Förordning (2010:235).

Riksrekryterande idrottsutbildning

Förutsättningar

22 § En utbildning där ämnet specialidrott ingår kan vara
riksrekryterande, om det finns ett nationellt intresse av att
tillgodose elitidrottens krav och det ställs särskilda krav
på gemensam träning. En skola där en sådan utbildning
anordnas kallas riksidrottsgymnasium. Förordning (2010:235).

Ansökan

23 § En kommun får ansöka om riksrekryterande
idrottsutbildning.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan. Förordning (2010:235).

Beslut

24 § Statens skolverk får efter förslag från Sveriges
Riksidrottsförbund besluta om var riksrekryterande
idrottsutbildning får anordnas och om hur många platser dessa
utbildningar får omfatta. Beslutet ska gälla i tre år.

Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska
betala i interkommunal ersättning för de olika program som
huvudmannen erbjuder elever som går på riksrekryterande
idrottsutbildning. Förordning (2010:235).

Urval

25 § Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval
till utbildningen. Vid urval till programmen gäller
bestämmelserna i 6 kap. Förordning (2010:235).

Nationellt godkänd idrottsutbildning

Förutsättningar

26 § En utbildning där ämnet specialidrott ingår får godkännas
som en nationell idrottsutbildning om den har en tydlig
elitidrottskaraktär och ett etablerat samarbete med ett
specialidrottsförbund som är relevant för utbildningen. Utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsförbundet. Förordning (2010:235).

Ansökan

27 § En kommun får ansöka om nationellt godkänd
idrottsutbildning. Statens skolverk får meddela föreskrifter
om ansökan. Förordning (2010:235).

Beslut

28 § Statens skolverk beslutar om var nationellt godkända
idrottsutbildningar får anordnas och om hur många platser
dessa utbildningar får omfatta. Av beslutet ska det framgå
vid vilken skola utbildningen ska anordnas. Beslutet ska
gälla i sex år. Förordning (2010:235).

Urval

29 § Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval
till utbildningen. Vid urval till programmen gäller
bestämmelserna i 6 kap. Förordning (2010:235).

Specialidrott

30 § Ämnesplanen för specialidrott får bara tillämpas på
riksrekryterande idrottsutbildningar eller nationellt
godkända idrottsutbildningar. Specialidrott får ingå med 200 gymnasiepoäng i programfördjupningen och med 200 gymnasiepoäng i det individuella valet. Dessutom får ämnet
läsas som utökat program med högst 300 gymnasiepoäng. Förordning (2010:235).

Utbildning på ett annat språk än svenska

31 § Efter ansökan kan regeringen besluta att utbildningen på
ett program helt får anordnas på ett annat språk än svenska. Förordning (2010:235).

Förkunskapskrav

32 § Regeringen kan besluta att en kommun eller ett
landsting, som har fått tillstånd enligt 31 § att anordna en
utbildning på ett annat språk än svenska, som behörighetskrav
till utbildningen får ställa upp att den sökande har vissa
kunskaper i språket. Förordning (2010:235).

Individuella program

33 § Vid undervisning på ett individuellt program gäller
följande undantag från vad som annars föreskrivs i denna
förordning:
1. Bestämmelserna om klassråd tillämpas endast i den
utsträckning det är praktiskt möjligt med hänsyn till hur
undervisningen är upplagd.
2. Av bestämmelserna i 6 kap. tillämpas endast 12, 14 och 15 §§ samt 17-25 §§.
3. Bestämmelsen i 8 kap. 4 § om specialklasser tillämpas
inte. Förordning (2010:235).

34 § Om ett individuellt program är avsett att göra det
möjligt för en elev att förena en anställning som syftar till
en yrkesutbildning med studier, ska studierna omfatta de
gymnasiegemensamma ämnena svenska eller svenska som
andraspråk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap och
matematik.

Om eleven önskar det, ska utbildningen omfatta samtliga
gymnasiegemensamma ämnen.

Utbildningen ska omfatta tre årskurser. Förordning (2010:235).

35 § Studier på ett individuellt program får kombineras med
svenskundervisning för invandrare eller motsvarande
utbildning enligt 13 kap. skollagen (1985:1100). Förordning (2010:235).


3 kap. Lärotider

1 § Utbildningen skall bedrivas under läsår. Om inte regeringen
föreskriver något annat, skall läsåret omfatta 40 veckor och
vara uppdelat på en hösttermin och en vårtermin.

Läsåret skall ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Därutöver får inom läsåret läggas ut högst 5 studiedagar för
planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare.

2 § Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen får för en viss utbildning besluta om andra tider
om utbildningsinslag förutsätter andra läsårstider.

Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas
av huvudmannen. Det ska då beaktas om det finns elever som
påbörjar grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt
lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Förordning (2010:1040).

3 § Styrelsen för utbildningen bestämmer hur många dagar som
skall användas för idrott och friluftsverksamhet utöver
kärnämnet idrott och hälsa. Förordning (1999:844).

4 § Friluftsverksamheten skall bedrivas under lärares ledning.

5 § Elevernas skolarbete ska förläggas måndag-fredag och vara
så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet
ska också vara så jämnt fördelat över läsåret som möjligt.

När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan
ska den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om
inte rektor beslutar annat. Förordning (2010:1040).

Arbetets fördelning

6 § Rektor fastställer för läsåret eller för kortare tid ett
schema som skall innehålla uppgifter om samtliga
undervisningspass samt om lärarnas namn.


4 kap. Samverkansorgan

Elevvårdskonferens

1 § För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en
elevvårdskonferens vid varje gymnasieskola.

Ledamöter i elevvårdskonferensen är
1. rektor,
2. företrädare för elevvården,
3. berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd
personal.

Rektor beslutar om den närmare sammansättningen av
elevvårdskonferensen. Rektor eller den ledamot som rektor utser
är ordförande.

Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är
närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.

2 § Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av
ledamöterna är närvarande.

Vid sammanträde med elevvårdskonferensen förs protokoll.

Klassråd

3 § För varje klass eller motsvarande i gymnasieskolan skall
det finnas ett klassråd.

Klassrådet består av samtliga elever i klassen och deras
klassföreståndare eller motsvarande.

4 § Klassrådet skall behandla frågor som är av gemensamt
intresse för klassens elever.

Den närmare utformningen av elevinflytande genom klassråd skall
anges i arbetsplanen. Förordning (1997:605).

Skolkonferens

5 § Vid varje gymnasieskola skall det finnas en skolkonferens.

6 § Skolkonferensen är ett organ för att behandla vissa frågor
som är av stor betydelse för eleverna samt för
informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner mellan
rektor, personal och elever.

Skolkonferensen bör uppmärksamma frågor om elevmedverkan i
arbetsmiljöarbetet enligt föreskrifter i arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetsmiljöförordningen (1977:1166).

7 § Rektor eller den ledamot som rektor utser är ordförande för
skolkonferensen. Skolkonferensen består i övrigt dels av
företrädare för lärare och annan skolpersonal, dels av
företrädare för eleverna. De båda grupperna skall ha lika många
representanter. För varje ledamot skall det finnas en
ersättare.

Om undervisningen bedrivs i samverkan med den kommunala
vuxenutbildningen, får representanter för skolpersonal och
elever från den utbildningen ingå i motsvarande proportioner.

8 § Skolkonferensen skall, i den utsträckning styrelsen för
utbildningen bestämmer, besluta i frågor som annars hör till
rektors beslutsområde men där beslutanderätten inte i
författning har lagts på rektor. Beslutanderätten bör i första
hand avse principer och riktlinjer för hanteringen av frågorna.

Skolkonferensens beslutsbefogenheter får inte omfatta frågor
som avser enskilda personer eller är begränsade till en enda
klass.

9 § Skolkonferensen är beslutför när rektor eller rektors
ersättare och minst hälften av övriga ledamöter är närvarande. Av de övriga ledamöterna skall det vara lika många
representanter från varje grupp.

10 § Vid sammanträde med skolkonferensen förs protokoll.


5 kap. Utbildningens innehåll

Innehållet i nationella program

1 § Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av
- gymnasiegemensamma ämnen,
- programgemensamma ämnen,
- i förekommande fall för inriktningen gemensamma
karaktärsämneskurser,
- programfördjupning,
- kurser inom det individuella valet, och
- gymnasiearbete.

Vissa bestämmelser om utbildningens omfattning framgår av
bilaga 2 till skollagen (1985:1100) och av bilaga 1 till
denna förordning.

Om inte något annat följer av de bestämmelser som avses i
andra stycket, får Statens skolverk meddela föreskrifter om
vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program och
i de nationella inriktningarna.

På humanistiska programmets inriktning språk får inom språk
kurser i latin, grekiska, engelska, moderna språk, modersmål
eller svenskt teckenspråk för hörande erbjudas. På
naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och
samhälle får inom naturkunskap kurser i biologi, fysik eller
kemi erbjudas. Förordning (2010:235).

Gymnasiearbete

1 a § Rektor ska för varje elev utse en lärare att vara
ansvarig för gymnasiearbetet. Förordning (2010:1040).

Svenska som andraspråk

2 § En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål
får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt ämne i
stället för svenska. Eleven får då läsa svenska som
individuellt val. Förordning (2010:1040).

Språk

3 § Om en elev ska läsa ett språk i gymnasieskolan och eleven
har betyg i språket från grundskolan, ska undervisningen i
gymnasieskolan utgå från grundskolans utbildningsnivå. En
elev kan också läsa nya språk i gymnasieskolan.

De elever som har tagits emot till en gymnasieutbildning med
tillämpning av 16 kap. 32 § skollagen (2010:800) ska erbjudas
undervisning i engelska på grundskolenivå. Förordning (2010:1040).

4 § Franska, spanska och tyska ska erbjudas både som språk
som utgår från grundskolans utbildningsnivå och som nytt
språk. Huvudmannen ska sträva efter att erbjuda undervisning
i fler språk än franska, spanska och tyska. Förordning (2010:1040).

5 § Har upphävts genom förordning (2000:219).

6 § Har upphävts genom förordning (2000:219).

Modersmålsundervisning

7 § Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat
språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt
umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta
språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om
1. eleven har goda kunskaper i språket, och
2. eleven önskar få sådan undervisning.

Modersmålsundervisning i samiska, finska, meänkieli, romani
chib eller jiddisch ska erbjudas även om språket inte är
elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev
som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska.

I 8 kap. 5 och 6 §§ finns bestämmelser om studiehandledning på
elevens modersmål. Förordning (2008:98).

8 § Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk
för en elev.

En romsk elev som kommer från utlandet kan dock få
modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda
skäl. Förordning (1997:605).

9 § Modersmålsundervisning kan anordnas som
1. individuellt val,
2. utökat program, eller
3. som ersättning för undervisning i andra språk än svenska och
engelska. Förordning (1999:844).

10 § En elev har rätt att få modersmålsundervisning sammanlagt
högst sju läsår under sin skoltid inom det offentliga
skolväsendet. Om eleven har ett särskilt behov av sådan
undervisning, har eleven dock rätt till det under längre tid.

Begränsningen gäller inte heller om undervisningen
1. ersätter undervisning i andra språk än svenska och engelska,
2. anordnas som individuellt val, eller
3. anordnas för en elev med samiska, finska, meänkieli, romani
chib, jiddisch eller ett nordiskt språk som modersmål. Förordning (2008:98).

11 § Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning. Förordning (1997:605).

12 § En kommun är inte skyldig att anordna
modersmålsundervisning, om lämplig lärare inte finns att
tillgå.

En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning om
minst fem elever önskar undervisning i språket. När det gäller
samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch är
kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om
antalet elever är mindre än fem. Förordning (2008:98).

13 § En elev som får modersmålsundervisning får, med den
begränsning som anges i 10 §, fortsätta att delta i sådan
undervisning, även om språket skulle upphöra att vara dagligt
umgängesspråk för eleven. Förordning (1999:844).

14 § Har upphävts genom förordning (2010:235).

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande

15 § Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla
yrkesprogram i minst 15 veckor. En elev som går på gymnasial
lärlingsutbildning ska i stället genomföra minst hälften av
sin utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. Varje vecka
som genomförs på en arbetsplats ska anses motsvara 23 timmars
garanterad undervisningstid. Huvudmannen får besluta att
arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande
program och får då också besluta om i vilken omfattning.

Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det
arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav
som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller
delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur
fördelningen över läsåren ska göras. Förordning (2010:1040).

16 § Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett
yrkesprogram får utbildningen anordnas bara om
1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan
tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen
inte kunnat råda över, eller
2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en
arbetsplats utanför skolan.

Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i
första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd
till skolan. Innan huvudmannen beslutar om detta ska samråd
ske med det lokala programrådet. Om utbildning har
skolförlagts på grund av vad som sägs i första stycket 1, ska
huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen
så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats. Förordning (2010:1040).

16 a § För den elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande
ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare
får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och
erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms
lämplig. Förordning (2010:1040).

16 b § För yrkesprogrammen ska det finnas ett lokalt
programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Förordning (2010:1040).

16 c § Gymnasial lärlingsutbildning inom alla yrkesprogram
får börja det första läsåret. Förordning (2010:1040).

Programfördjupning och individuellt val

17 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka
kurser som får erbjudas som programfördjupning för varje
program. För högskoleförberedande program ska bland dessa
kurser ingå kurser som kan vara särskilt meriterande vid
urval eller på annat sätt vara av betydelse för
högskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs
examensmål.

När Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande
program om kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval
eller på annat sätt vara av betydelse för högskolestudier ska
Skolverket samråda med Högskoleverket. Förordning (2010:1040).

17 a § Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana
kurser som Skolverket har meddelat föreskrifter om enligt 17 §. Huvudmannen beslutar för varje utbildning vilka av dessa
kurser som ska erbjudas som programfördjupning. Förordning (2010:1040).

18 § Huvudmannen beslutar om vilka kurser som ska erbjudas
som individuellt val.

Eleven har dock rätt att som individuellt val läsa
1. en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på
studievägen,
2. minst en kurs i estetiska ämnen, och
3. de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet
på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram.

Undantag från vad som föreskrivs i andra stycket 1 och 2 får
göras om det finns synnerliga skäl.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som
får ingå i de ämnen som avses i 2.

För de elever som avses i 2 § respektive 7-13 §§ ska svenska
som andraspråk eller modersmål erbjudas som individuellt val. Förordning (2010:1040).

19 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka
kurser som är alternativa eller som överlappar varandra.

En elev får inte som individuellt val läsa en kurs som är
alternativ till eller överlappar någon eller några av de
kurser som ingår i studievägen i övrigt. Förordning (2010:1040).

20 § Har upphävts genom förordning (2010:1040).

21 § Har upphävts genom förordning (2010:1040).

Utökat program

22 § En elev får delta frivilligt i undervisning i en eller
flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program,
om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra
såväl kurserna på den ordinarie studievägen som de frivilliga
kurserna. Beslutet fattas av rektor.

En elev på ett yrkesprogram har utan särskilt beslut rätt att
som utökat program läsa de kurser som krävs för grundläggande
behörighet till högskoleutbildning på grundnivå. Huvudmannen
är dock bara skyldig att tillgodose detta om eleven senast
vid utgången av det andra läsåret har anmält att han eller
hon vill läsa de aktuella kurserna.

De elever som läser utökat program har rätt till garanterad
undervisningstid utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 18 § skollagen (2010:800) i en omfattning som kan anses rimlig. Förordning (2010:1040).

23 § Har upphävts genom förordning (2010:1040).

24 § Har upphävts genom förordning (2010:1040).

25 § Har upphävts genom förordning (2010:1040).


6 kap. Behörighet, urval och förfarandet vid antagning

Kompletterande behörighetskrav till vissa
högskoleförberedande program

1 § Utöver vad som framgår av 5 kap. 22, 24 och 25 §§ skollagen (1985:1100) krävs för behörighet till vissa
högskoleförberedande program godkända betyg från grundskolan
eller motsvarande utbildning i
1. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap
för behörighet till ekonomiprogrammet, humanistiska
programmet och samhällsvetenskapsprogrammet, eller
2. biologi, fysik och kemi för behörighet till
naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Förordning (2010:235).

Urval

2 § De sökande tas emot i början på utbildningen på ett
nationellt program eller till en sådan nationell inriktning,
särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som
börjar det första läsåret. Om antalet platser är färre än
antalet sökande som ska tas emot i första respektive andra
hand, ska ett urval göras.

Urval och antagning ska göras sakligt och opartiskt. Inför
ansökan ska huvudmannen informera de sökande om huruvida
huvudmannen har beslutat att tillämpa 3 eller 7 § och i så
fall på vilket sätt.

För urvalet gäller i övrigt bestämmelserna i 3-5 och 7 §§. Förordning (2010:1040).

3 § Huvudmannen får besluta om att ett begränsat antal
platser (fri kvot) ska avsättas för dem som
1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde
framför de övriga sökande, eller
2. kommer från skolor vilkas betyg inte utan vidare kan
jämföras med betygen från grundskolan.

Antalet platser som ingår i den fria kvoten ska utökas om
sådana utlandssvenska elever som avses i 29 kap. 7 § skollagen (2010:800) söker till en utbildning. Förordning (2010:1040).

4 § Övriga platser skall tilldelas de sökande med betygen som
grund. Företräde mellan sökande bestäms efter ett meritvärde. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa
betygen i elevens slutbetyg. Betygsvärdet för betygen
fastställs enligt nedan:

Betyg                           Betygsvärde
Mycket väl godkänt (MVG)        20
Väl godkänt (VG)                15
Godkänt (G)                     10
En sökande som gått förberedande dansutbildning i grundskolan
med jämkad timplan och därför fått färre än 16 betyg i sitt
slutbetyg skall ändå få sitt meritvärde bestämt efter 16 betyg. Uppräkningen av meritvärdet skall göras i proportion till de
betyg som eleven har fått.

En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller
motsvarande fått betyg i något av grundskolans ämnen efter
prövning eller genom studier på ett individuellt program får
vid urvalet tillgodoräkna sig betygsvärdet av detta betyg. Förordning (2007:52).

5 § Betygsvärdet för ett sammanfattande betyg (blockbetyg) i
samhällsorienterande ämnen respektive naturorienterande ämnen
erhålls genom att betygsvärdet för blockbetyget multipliceras
med antalet ämnen inom blocket. Förordning (1997:189).

6 § Har upphävts genom förordning (2010:1040).

7 § Om en utbildning kräver att den sökande har speciella
färdigheter inom det estetiska området får huvudmannen
besluta att vid urvalet, förutom till betygen, hänsyn ska tas
till ett färdighetsprov. Förordning (2010:1040).

8 § Har upphävts genom förordning (2010:1040).

9 § Har upphävts genom förordning (2010:1040).

Förfarandet vid antagning

10 § En sökande antas till en utbildning i gymnasieskolan vid
början av ett nationellt program eller en sådan nationell
inriktning, särskild variant eller gymnasial
lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. De sökande
som tas in på ett program får då fördelas på
undervisningsgrupper eller motsvarande med hänsyn till vad
som är känt om deras kommande val av inriktning.

Inom de program som är indelade i nationella inriktningar,
särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som
börjar det andra eller tredje läsåret fördelas eleverna inför
det andra eller tredje läsåret på dessa studievägar. Förordning (2010:1040).

11 § Efter urval bland de sökande ska huvudmannen preliminärt
besluta om antagning. Beslutet ska fattas i början av
vårterminen närmast före utbildningens start. För de sökande
som vid ansökningstillfället inte har slutfört grundskolan
eller motsvarande utbildning ska höstterminsbetyget från den
högsta årskursen då vara urvalsgrund.

Det slutliga beslutet om antagning ska om möjligt fattas före
den 1 juli det år utbildningen börjar. Förordning (2010:1040).

Byte av studieväg m.m.

12 § Huvudmannen får besluta om att en elev ska få byta
studieväg om eleven uppfyller behörighetskraven för den
önskade studievägen. Förordning (2010:1040).

Intagning vid senare tidpunkt

13 § Styrelsen för utbildningen får besluta att ta in en
sökande vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen om
det finns plats på den aktuella studievägen och om den sökande
är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för
att tillgodogöra sig undervisningen. Styrelsen kan besluta att
den sökande skall genomgå ett inträdesprov för att visa att han
har de kunskaper och färdigheter som krävs.

Möjlighet att gå om en kurs

14 § Om en elev inte har fått lägst betyget Godkänt på en
kurs har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har en elev
slutfört en kurs två gånger och inte har fått lägst
betyget Godkänt får rektorn besluta att eleven får gå om
kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl. En elev som inte har fått lägst betyget Godkänt på
projektarbetet har rätt att göra om det en gång.

Om en elev har fått betyget Icke godkänt på en stor andel
av kurserna under ett läsår får rektorn, om det finns
särskilda skäl, besluta att eleven får gå om också sådana
kurser som eleven fått lägst betyget Godkänt på under
läsåret. Även för en elev som har bytt studieväg får
rektorn, om det finns särskilda skäl, besluta att eleven
får gå om sådana kurser som eleven tidigare fått lägst
betyget Godkänt på. En elev som går om en kurs har rätt
att få ett nytt betyg på kursen.

En elev som har fått betyg på en kurs enligt en kursplan
för gymnasieskolan innan eleven påbörjat
gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få ett
nytt betyg på kursen under gymnasieutbildningen. Förordning (2010:1113).

15 § Rektorn beslutar efter samråd med berörda lärare om en
elevs fortsatta skolgång.

Innan rektorn fattar beslut om att en elev skall gå om en eller
flera kurser eller gå ett reducerat program skall samråd ske
med eleven. Detsamma gäller om styrelsen för utbildningen
beslutar att en elev skall få byta program eller inriktning
inom ett program enligt 12 §. I fråga om en elev som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall samråd ske med
elevens vårdnadshavare. Förordning (1999:844).

Återintagning

16 § Elever som har avgått från gymnasieskolan innan de har
slutfört utbildningen och som önskar fortsätta på det program
där de gick tidigare får i mån av plats tas in på nytt.

Avgång

17 § Om en elev inte vid utbildningens början inställer sig
till den utbildning som han har tagits in på och inte anmäler
giltigt förfall hos rektor inom tre dagar efter det att
undervisningen startat, anses han ha avgått från utbildningen.

18 § Om en elev vill avgå från utbildningen utan att ha
slutfört den, skall han anmäla detta hos rektor. Den elev som
inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall visa
vårdnadshavarnas samtycke till avgången.

Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter uteblivit
från den under mer än en månad i följd, utan att detta berott
på sjukdom eller beviljad ledighet, skall han anses ha avgått
från utbildningen. Rektor får medge undantag, om det finns
synnerliga skäl för det.

Ledighet

19 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte
kan delta i skolarbetet, skall hindret snarast anmälas till
skolan. Styrelsen för utbildningen får besluta hur
anmälningsskyldigheten skall fullgöras.

20 § Rektorn eller den rektorn bestämmer får bevilja en elev
ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter.

Rektorn får vidare i mindre omfattning befria en elev från
undervisning vissa undervisningspass eller från annat
skolarbete.

Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977: 1160) följer att en elev
som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från
undervisningspass och annat skolarbete som behövs för
uppdraget. Rektorn beslutar om sådan ledighet.

Frånvaro

20 a § Om en elev utan giltig anledning uteblir från
skolarbetet skall rektorn, om eleven är under 18 år och inte
heller ingått äktenskap, se till att en kontakt upprättas
mellan skolan och elevens vårdnadshavare. Förordning (2006:203).

Ordningsregler

20 b § Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för
varje skola. Dessa skall utarbetas och följas upp under
medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för
eleverna. Förordning (2006:203).

Åtgärder för elevers tillrättaförande

21 § Om en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt
olämpligt, skall läraren på lämpligt sätt uppmana honom att
ändra sitt uppförande. Om han inte bättrar sig skall läraren
försöka utreda orsaken till beteendet.

Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst
återstoden av pågående undervisningspass.

22 § Om en elev gjort sig skyldig till upprepade förseelser
eller fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare
förseelse skall rektor försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall skolläkare och annan företrädare för elevvården
medverka vid utredningen.

Med ledning av vad som framkommit vid utredningen skall rektor
försöka få eleven att bättra sig. Rektor får därvid tilldela
eleven en skriftlig varning.

I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått
äktenskap skall vårdnadshavarna snarast underrättas om åtgärd
som avses i andra stycket.

23 § Om syftet med åtgärder enligt 22 § inte uppnås eller om
elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever
eller det finns andra särskilda skäl, får eleven stängas av
från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor av
terminen eller förvisas från kommunens eller landstingets
gymnasieskola för en viss tid, dock högst tre terminer utöver
den termin när beslutet meddelas.

Om en elev står under åtal för en gärning, får han förvisas på
grund av den bara om han erkänt denna eller om tingsrätten
funnit utrett att han begått gärningen. Förordning (1999:844).

24 § Fråga om avstängning eller förvisning avgörs av styrelsen
för utbildningen.

Om det bedöms nödvändigt med hänsyn till risken för andra
elever och skolans personal får rektor, i avvaktan på att
styrelsen skall avgöra ett ärende om avstängning eller
förvisning, besluta att med omedelbar verkan interimistiskt
avstänga en elev.

Ett beslut om interimistisk avstängning gäller till dess
ärendet prövats av styrelsen, dock längst under två veckor.

25 § Styrelsen för utbildningen skall se till att det i ett
ärende om avstängning eller förvisning finns en utredning som
allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för
ärendets bedömning. Styrelsen skall se till att utredningen
inleds omgående och genomförs så skyndsamt som möjligt. Eleven
och, i fråga om en elev som inte har fyllt 18 år och inte
heller har ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall få
tillfälle att muntligen yttra sig inför styrelsen för
utbildningen.

Innan beslut om avstängning eller förvisning fattas i fråga om
en elev som inte har fyllt 18 år, skall styrelsen för
utbildningen samråda med den kommunala nämnd som har hand om
sociala frågor för eleven.

Styrelsen för utbildningen får förordna att beslut om
avstängning eller förvisning skall gälla med omedelbar verkan.


7 kap. Betyg och examen

Betyg på avslutade kurser och projektarbeten

1 § Betyg skall sättas i enlighet med bestämmelserna i detta
kapitel på varje avslutad kurs och på projektarbete.

Betyg skall dock sättas i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 3, 5, 6, 8 och 9 §§ grundskoleförordningen (1994:1194) om en
elev inom ramen för ett individuellt program läser ett ämne
enligt grundskolans kursplan.

En elev som enligt 5 kap. 20 § har läst en kurs i etapper skall
få betyg efter varje etapp. Till etappbetyget skall fogas en
beskrivning av i vilken mån eleven har uppnått kursens mål. För
en elev som har fått betyg från samtliga etapper av en kurs
skall ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet. Förordning (1999:844).

2 § Som betyg skall någon av följande beteckningar användas:

Icke godkänt (IG)

Godkänt (G)

Väl godkänt (VG)

Mycket väl godkänt (MVG). Förordning (2007:52).

3 § Betyg på avslutad kurs och efter en etapp skall sättas av
läraren. Om ett betyg beror av två eller flera lärares
bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av
rektorn.

Betyg på projektarbete skall sättas av läraren i samråd med en
medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som
projektarbetet avser. Om läraren och medbedömaren inte kan
enas, skall betyg sättas av rektorn.

Om läraren på grund av en elevs frånvaro saknar underlag för
bedömning av elevens kunskaper, skall betyg inte sättas. Förordning (2001:56).

4 § Det skall finnas betygskriterier för alla kurser som får
förekomma i gymnasieskolan och för projektarbete. Statens
skolverk får meddela föreskrifter om betygskriterier för andra
kurser än lokala kurser och för projektarbete. Styrelsen för
utbildningen fastställer betygskriterier för lokala kurser. Vid
betygssättningen skall läraren använda dessa betygskriterier.

Betygskriterierna skall precisera vilka kunskaper enligt
kursplanen som krävs för att eleven skall få något av betygen
Godkänt, Väl godkänt respektive Mycket väl godkänt.

Om det finns särskilda skäl, kan läraren bortse från enstaka
betygskriterier eller från enstaka delar av betygskriterier. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra personliga
förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett
direkt hinder för eleven att uppfylla kraven för ett visst
kriterium. De kriterier som rör säkerhet och de som hänvisar
till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter skall
dock alltid uppfyllas. Förordning (2007:641).

5 § Inför betygssättningen i kärnämnena svenska, svenska som
andraspråk, engelska och matematik skall lärarna använda sig av
nationellt fastställda prov. Nationellt fastställda prov skall
också användas i den avslutande gemensamma karaktärsämneskursen
i engelska och matematik. Även i övrigt bör lärarna använda
nationellt fastställda prov som ett hjälpmedel för att
bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som möjligt över
landet. Proven fastställs av Statens skolverk som också
meddelar närmare föreskrifter om dem. Förordning (2001:56).

6 § Betygen för samtliga elever skall föras i en betygskatalog. Betygskatalogen skall utgöra den officiella dokumentationen
över de betyg som har satts. Rektorn ansvarar för att
betygskatalogen förs. Betygen skall kunna sammanställas för
varje enskild elev. I betygskatalogen skall även antecknas de
fall när betyg inte har satts enligt 3 § tredje stycket.

Rektorn skall se till att eleverna informeras om rätten att få
ett utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat
betygsdokument. Förordning (2007:641).

7 § Om en elev övergår till en annan gymnasieskola eller
avbryter studierna skall skolan utfärda ett samlat
betygsdokument som innehåller de betyg som eleven redan har
fått. När en elev övergår till en annan gymnasieskola skall
läraren lämna skriftlig information till den nya skolan om de
kurser eleven påbörjat men inte slutfört.

Slutbetyg

8 § Elever skall få slutbetyg när de har gått igenom ett
nationellt program eller ett specialutformat program och har
fått betyg på alla kurser och det projektarbete som ingår i
elevens studieväg.

En elev som har gått ett individuellt program skall få
slutbetyg efter att ha fullföljt den studieplan som har lagts
upp för eleven.

En elev som genom studier på ett individuellt program fått
betyg i ett ämne i grundskolan har rätt att få ett nytt
slutbetyg från grundskolan. Rektorn i gymnasieskolan skall
utfärda det nya slutbetyget. Förordning (1999:844).

9 § Slutbetyget utgör en sammanställning av betygen i samtliga
kurser som eleven har slutfört och betyget på det projektarbete
eleven har utfört. Sådant betyg från en etapp av en kurs som
avses i 1 § tredje stycket får inte föras in i ett slutbetyg. Förordning (2007:641).

10 § Av slutbetyget skall det framgå
1. vilket program och, när det är aktuellt, vilken inriktning
som utbildningen avser,
2. vilket antal gymnasiepoäng som varje kurs och projektarbetet
har omfattat,
3. om eleven har slutfört ett fullständigt, ett utökat eller
ett reducerat program, och
4. vilka kurser som har ingått i elevens fullständiga program
och, när det är aktuellt, vilka kurser som har slutförts utöver
det fullständiga programmet enligt 5 kap. 22 §.

Om en elev har fått betyg på en lokal kurs, skall kursens
innehåll och omfattning framgå av slutbetyget.

I slutbetyget skall det anges om eleven har haft ett längre
studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och
omfattning dessa studier i så fall har haft. Förordning (2007:641).

11 § Rektorn utfärdar slutbetyget.

Anteckning om att slutbetyg har utfärdats skall göras i
betygskatalogen.

12 § Om en elev i gymnasieskolan efter prövning enligt 14 § får
betyg på en kurs eller ett projektarbete skall detta betyg tas
med i slutbetyget. I övrigt skall betyg efter prövning utfärdas
separat. Förordning (2001:56).

Bevis över utbildning på individuellt program

13 § Om en elev som gått på ett individuellt program övergår
till ett nationellt eller specialutformat program, avbryter
studierna eller övergår till en annan gymnasieskola skall
eleven få bevis över genomgången utbildning, där det framgår
vilka utbildningsinslag och vilken praktik eleven deltagit i. Ett sådant bevis skall i förekommande fall lämnas som
komplement till ett slutbetyg eller ett samlat betygsdokument. Förordning (1996:1363).

Prövning m.m.

14 § Elever i gymnasieskolan har rätt att gå igenom prövning i
alla kurser och det projektarbete som ingår i elevens
individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg
på kursen eller på projektarbetet eller om eleven har fått
betyget Icke godkänt. En elev som har läst en etapp av en kurs
enligt 5 kap. 20 § har rätt att gå igenom prövning i de etapper
av kursen som han eller hon saknar betyg i.

Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg
därifrån har rätt att gå igenom prövning i alla kurser som får
finnas på ett nationellt program. Denna rätt gäller också
projektarbete.

Prövning får avläggas endast i en kommun eller ett landsting
som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller
projektarbete, utbildning inom det kunskapsområde som
projektarbetet avser.

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning. Förordning (2007:52).

15 § När det gäller betygssättning och utfärdande av betyg
skall 1-4 §§ samt 6 § tillämpas.

Den som inte längre är elev i gymnasieskolan har ändå rätt att
få ett slutbetyg därifrån om han kan visa att han har fått
betyg antingen i gymnasieskolan eller vid prövning i
gymnasieskolan på kurser och projektarbete som sammantaget kan
utgöra ett nationellt program eller ett specialutformat
program. För den som går igenom prövning i samtliga kurser på
ett program fordras dock inte betyg i estetisk verksamhet eller
idrott och hälsa.

Slutbetyg enligt andra stycket utfärdas av rektorn vid den
gymnasieskola där den sista prövningen av betydelse för
slutbetyget genomförts. Förordning (2001:56).

16 § En elev som inte följt undervisningen i en kurs får, utan
att eleven går igenom prövning enligt 14 §, av rektorn ges
betyget Godkänt på kursen, om
1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom
studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana
kunskaper som behövs för betyget Godkänt, och
2. kommunen eller landstinget anordnar kursen. Förordning (2007:52).

Utformning av betygsdokument

17 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
utformningen av betygskatalog, samlat betygsdokument och
slutbetyg. I fråga om föreskrifter som rör slutbetyg skall
Skolverket samråda med Högskoleverket. Förordning (1998:354).

Rättelse av betyg

18 § I 26 § förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs om rättelse
av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse av
betyg. Avser rättelsen en betygshandling som har lämnats ut
till eleven skall en ny sådan handling utfärdas och en
anteckning om detta göras i betygskatalogen.

Utvecklingssamtal

19 § Minst en gång per termin skall rektorn se till att eleven
ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och
studiesituation (utvecklingssamtal). Utvecklingssamtalet skall
genomföras med den individuella studieplanen som grund.

I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått
äktenskap skall även vårdnadshavarna få sådan information som
avses i första stycket. Förordning (2000:219).

Kompletterande krav för yrkesexamen

20 § Utöver vad som framgår av 5 kap. 16 och 17 §§ skollagen (1985:1100), krävs för yrkesexamen att det i de godkända
betygen om 2 250 gymnasiepoäng ingår godkända betyg på kurser
inom de programgemensamma ämnena med 400 poäng.

Det som föreskrivs i första stycket gäller även för en
utbildning med eget examensmål. Förordning (2010:235).


8 kap. Särskilda stödinsatser

Stödundervisning och specialundervisning

1 § En elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att
eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i
kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt
stöd.

Genom stödundervisning kan också elevföreträdare i
skolkonferens, elevskyddsombud eller de som innehar andra
liknande uppdrag, om det behövs, få ersättning för de delar av
utbildningen som de gått miste om på grund av sina uppdrag.

För elever som har behov av särskilt stöd får
specialundervisning anordnas inom klassen. Förordning (1999:844).

Åtgärdsprogram

1 a § Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev,
elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en
elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se
till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven
behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett
åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka
behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall
följas upp och utvärderas.

Eleven och, om eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått
äktenskap, elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta
när åtgärdsprogrammet utarbetas. Förordning (2006:203).

Särskild undervisning

2 § För sådana elever i gymnasieskolan som på grund av sjukdom
eller av liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete
skall särskild undervisning anordnas på sjukhus eller
motsvarande, i elevens hem eller på någon annan lämplig plats. Förordning (1997:605).

3 § Särskild undervisning skall så långt det är möjligt
motsvara de delar av utbildningen som eleven inte kan delta i. Förordning (1999:844).

Specialklasser

4 § Specialklasser får inrättas för elever som på grund av
hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade
studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen. Förordning (1997:605).

Studiehandledning på modersmålet

5 § En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om
eleven behöver det. Förordning (1997:605).

6 § En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som
före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat
språk än modersmålet kan få studiehandledning på
undervisningsspråket i stället för på modersmålet, om det finns
särskilda skäl. Förordning (1997:605).

Individuellt anpassat program

7 § En elevs utbildning får avvika från vad som annars gäller
för ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut om
1. utbildningen kan hänföras till ett nationellt program,
2. kraven för examen från det aktuella programmet kan
uppfyllas, och
3. beslutet fattas före utgången av det andra läsåret.

Beslut om att byta ut en viss kurs får inte fattas efter det
att eleven påbörjat denna. Förordning (2010:1040).

Reducerat program

8 § En elev kan befrias från undervisning i en eller flera
kurser eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har
påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat
sätt.

Beslut om reducerat program fattas av rektorn i ett
åtgärdsprogram. Det ska antecknas i den individuella
studieplanen. Förordning (2010:1040).

Förlängd undervisning

9 § Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett
nationellt program för en elev får fördelas över längre tid
än tre år, om eleven har läst ett reducerat program eller om
det med hänsyn till elevens särskilda förutsättningar i
övrigt finns särskilda skäl för det. Förordning (2010:1040).


9 kap. Utbildning för döva och hörselskadade

Inledande bestämmelser

1 § Enligt bestämmelserna i detta kapitel får Örebro kommun i
sin gymnasieskola anordna utbildning för elever från hela
landet som
1. är döva eller hörselskadade och är beroende av en
teckenspråkig miljö,
2. är hörselskadade och trots användningen av tekniska
hjälpmedel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär
undervisning i gymnasieskolan,
3. har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som
döva, eller
4. är dövblinda.

När det i denna förordning talas om döva elever avses även
elever enligt första stycket 3 och 4. Förordning (2001:983).

2 § De bestämmelser som gäller för gymnasieskolan skall
tillämpas även i fråga om utbildning enligt detta kapitel, om
inte annat särskilt anges.

Utbildningens innehåll och organisation

3 § I den mån det är möjligt skall utbildningen enligt detta
kapitel integreras med motsvarande utbildning i kommunens
gymnasieskola.

4 § Program eller inriktning får anordnas särskilt för döva
eller hörselskadade, om antalet elever är lägst fyra.

En klass eller grupp som anordnas särskilt för döva bör inte ha
färre än fyra eller fler än åtta elever. Förordning (1999:844).

5 § Läroplanen, programmålen, kursplaner och poängplanen för
gymnasieskolan skall tillämpas med de nödvändiga avvikelser som
Statens skolverk bestämmer. Förordning (1999:844).

6 § Teckenspråk som kärnämne skall förekomma på alla
nationella och specialutformade program som anordnas för döva
elever.

Undervisningen i teckenspråk som kärnämne kan ersätta
undervisningen i en eller flera kurser inom studievägen, dock
inte kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn eller den
rektorn bestämmer.

I stället för svenska eller svenska som andraspråk och engelska
får döva elever läsa svenska för döva respektive engelska för
döva som kärnämnen. Förordning (1999:844).

7 § Undervisning i teckenspråk som annat ämne än kärnämne får
anordnas för hörselskadade elever, om de har behov av och
önskar delta i undervisningen. Den kan ersätta undervisning i
en eller flera kurser inom studievägen, dock inte kurser i
svenska. Beslut fattas av rektorn eller den rektorn bestämmer.

Statens skolverk skall meddela föreskrifter om betyg i
teckenspråk. Förordning (1997:893).

8 § För elever som behöver det bör utbildningstiden förlängas
med ett år. Styrelsen för utbildningen i Örebro kommun beslutar
om sådan förlängning.

Intagning av elever

9 § I utbildningen för döva och för hörselskadade skall de
sökande tas in oberoende av var i landet de är bosatta.

10 § Om antalet platser inte räcker till alla sökande skall vid
urvalet, utan hänsyn till tidigare betyg, de som har störst
behov av utbildningen ges företräde. Förordning (2000:219).

11 § Av 5 kap. 15 § skollagen (1985: 1100) följer att frågor om
intagning till sådan utbildning som avses i detta kapitel
avgörs av styrelsen för utbildningen i Örebro kommun.

Interkommunal ersättning

12 § Om Örebro kommun har tagit in en elev som inte är
hemmahörande i kommunen på en sådan utbildning som avses i
detta kapitel har kommunen rätt till ersättning för sina
kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Förordning (1999:844).

Särskild omvårdnad

13 § För elever som behöver och önskar det skall kommunen
anvisa kost och logi. Kommunen skall även svara för att
eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av
deras handikapp. Förordning (1995:885).


10 kap. Utbildning som är speciellt anpassad för svårt
rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning)

Inledande bestämmelser

1 § I detta kapitel ges bestämmelser om sådan utbildning för
svårt rörelsehindrade som avses i 5 kap. 27 § skollagen (1985:1100).

2 § De bestämmelser som gäller för gymnasieskolan i övrigt
skall tillämpas även i fråga om utbildning enligt detta kapitel (Rh-anpassad utbildning), om inte annat särskilt anges.

2 a § I 5 kap. 28 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser
om vissa behörighetsvillkor för sökande till Rh-anpassad
utbildning. Därutöver gäller att en sökande till ett nationellt
eller specialutformat program skall ha godkända betyg från
grundskolan i svenska alternativt svenska som andraspråk,
engelska och matematik eller på annat sätt förvärvat likvärdiga
kunskaper. Förordning (2002:138).

Utbildningens innehåll och organisation

3 § I den mån det är möjligt skall Rh-anpassad utbildning
integreras med motsvarande reguljär utbildning i kommunens
gymnasieskola.

4 § Nationella program eller inriktningar, specialutformade
program och individuella program som är utformade för en grupp
elever får anordnas särskilt för svårt rörelsehindrade, om
antalet elever är lägst fyra.

En klass eller grupp som anordnas särskilt för svårt
rörelsehindrade bör inte ha färre än fyra eller fler än åtta
elever. Förordning (2002:138).

5 § På en studieväg inom den Rh-anpassade utbildningen får
det göras sådana individuella eller gruppvisa avvikelser som
behövs för att medge den långsammare studietakt som är
nödvändig för den enskilde eleven. Förordning (1999:844).

6 § Om en elev på grund av sitt funktionshinder har stora
svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen
får eleven befrias från upp till hälften av utbildningen i en
kurs enligt den reguljära kursplanen, utan att antalet
gymnasiepoäng för kursen minskas (utbildning enligt
specialinriktad kursplan).

En elev som följt en specialinriktad kursplan i någon kurs
skall i fråga om denna kurs anses ha genomgått den undervisning
och verksamhet som ingår i ett fullständigt program enligt 5 kap. 21 §.

Av betyget skall det framgå att undervisningen omfattat den
specialinriktade kursplanen och vilka moment undervisningen
omfattat. Förordning (2000:219).

7 § Beslut om avvikelser från studieväg enligt 5 § och om
specialinriktad kursplan enligt 6 § meddelas av rektor efter
samråd med berörd lärare.

Styrelsen för utbildningen beslutar i fråga om fortsatt
utbildning efter utgången av vårterminen det kalenderår då
eleven fyller 21 år. Förordning (1999:844).

8 § En individuell plan för studierna skall utarbetas
tillsammans med eleven och fastställas av rektor. En omprövning
av den individuella planen skall göras tillsammans med eleven
minst en gång varje termin.

Interkommunal ersättning

9 § En kommun som har tagit in en elev som inte är hemmahörande
i kommunen på en sådan utbildning som avses i detta kapitel,
har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens
utbildning från elevens hemkommun.

Särskilda omvårdnadsinsatser

10 § I fråga om sådana särskilda omvårdnadsinsatser som avses i 5 kap. 27 § skollagen (1985:1100) träffas avtal mellan staten
och den kommun eller annan huvudman som ansvarar för
omvårdnaden.

Grundläggande föreskrifter om avgifter för omvårdnadsinsatser
finns i skollagen. Specialpedagogiska skolmyndigheten får
meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi för elever
som bor i elevhem i anslutning till en gymnasieskola med
Rh-anpassad utbildning. Förordning (2009:17).

11 § Den ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i
boendet som hemkommunen ska betala enligt 5 kap. 31 a § första
stycket skollagen (1985:1100) ska utgöra en tredjedel av de
genomsnittliga kostnaderna för insatserna per elev. Detsamma
gäller den ersättning som hemlandstinget, i förekommande fall
hemkommunen, enligt samma paragraf ska betala för kostnader för
habilitering.

Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela ytterligare
föreskrifter om sådan ersättning som avses i första stycket. Förordning (2008:619).


11 kap. Elever från utlandet

1 § Ungdomar under 18 år som räknas som bosatta i utlandet hos
sina vårdnadshavare skall likställas med sökande från den
kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas, om
vårdnadshavarna eller en av dem är svensk medborgare.

2 § För nordiska sökande gäller bestämmelserna i 3-5 §§. Med
nordiska sökande avses i denna förordning sökande som är
bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller
i Island eller Norge. Med självstyrande områden avses Färöarna
och Grönland samt Åland.

3 § En nordisk sökande får endast tas in i gymnasieskolan om
den sökande genom sin tidigare skolgång i ett annat nordiskt
land har sådana förutsättningar som bedöms i huvudsak motsvara
avslutad svensk grundskoleutbildning. För att få tas in på ett
nationellt eller specialutformat program krävs dessutom att den
sökande har sådana kunskaper i engelska och matematik som krävs
enligt 5 kap. 5 § skollagen (1985:1100).

I övrigt skall nordiska sökande likställas med sökande från den
kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas. Förordning (1998:354).

4 § En kommun som i sin gymnasieskola har tagit in fler
nordiska sökande än det antal svenska elever bosatta i kommunen
som samtidigt genomgår gymnasial utbildning i något annat
nordiskt land har rätt till ersättning för det överskjutande
antalet elever. Ersättningens storlek fastställs av regeringen.

5 § Ett landsting som i sin gymnasieskola har tagit in nordiska
sökande har rätt till ersättning med ett belopp som regeringen
fastställer.

6 § Ansökan om ersättning som avses i 4 och 5 §§ görs hos
Statens skolverk inom den tid och på det sätt som verket
bestämmer.

Statens skolverk beslutar om ersättningen och betalar ut
beloppen.

7 § Om inte något annat följer av 1-3 §§ eller av andra
föreskrifter som meddelas av regeringen, får en sökande som
inte är bosatt i Sverige tas emot i gymnasieskolan
1. om den sökande uppfyller behörighetskraven för utbildningen,
och
2. det finns plats på den sökta utbildningen.

I förordningen (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. finns särskilda
bestämmelser om mottagande i gymnasieskolan av asylsökande barn
m.fl. Förordning (2001:983).

8 § Om en sådan sökande som avses i 7 § har tagits emot i
gymnasieskolan skall bestämmelserna i 5 kap. 16 och 21 §§ skollagen (1985:1100) om elevens rätt att fullfölja sin
utbildning respektive om kostnader gälla så länge eleven har
rätt att vistas i landet. Förordning (1999:844).

9 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
mottagande i gymnasieskolan av sökande som inte är bosatta i
landet. Förordning (1998:354).


12 kap. Överklagande

1 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser
om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än
beslut om avstängning och förvisning av en elev enligt 6 kap. 24 § samt beslut om interimistisk avstängning enligt 6 kap. 24 § får dock inte överklagas.

I 10 kap. kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om
laglighetsprövning. Förordning (1999:844).

2 § Statens skolverks beslut om särskilda varianter enligt 2 kap. 11 §, riksrekryterande utbildningar enligt 2 kap. 17 §,
riksrekryterande idrottsutbildningar enligt 2 kap. 24 §,
nationellt godkända idrottsutbildningar enligt 2 kap. 28 § och ersättning för nordiska elever enligt 11 kap. 6 § får
inte överklagas. Förordning (2010:235).


Övergångsbestämmelser

1995:1269
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Bestämmelserna om riksrekryterande idrottsutbildningar i 2 och 12 kap. skall tillämpas på utbildningar som påbörjas efter
den 1 juli 1996.

För de elever som påbörjat en riksrekryterande idrottsutbild- ning före den 1 juli 1996 skall äldre bestämmelser tillämpas.

1996:1363
1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om bilaga 2 till
förordningen, den 1 januari 1997, i fråga om 7 kap. 1 §, den 1 juli 1997 och i övrigt den 15 januari 1997.
2. Bestämmelserna i 1 kap. 8 a och 9 §§, 3 kap. 3 §, 5 kap. 2, 12 och 16 §§ skall tillämpas på utbildning som äger rum efter
den 1 juli 1997.
3. För elever som före den 1 juli 1997 i ämnet svenska har
börjat på kursen B: Språk - litteratur - samhälle (120 gymnasiepoäng) skall sättas två betyg, nämligen ett i svenska
språket och ett i litteraturkunskap.

1997:189
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998 och
skall tillämpas på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1998.
2. Om det till en utbildning även finns sökande som åberopar
sifferbetyg enligt äldre bestämmelser skall urvalet mellan de
sökande ske i två olika grupper. Gruppernas storlek skall
proportioneras efter antalet sökande inom respektive grupp. För
dem som åberopar sifferbetyg skall bestämmelserna i 6 kap. 2-8 §§ gälla i deras äldre lydelse.

1997:305
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1997.
2. Bestämmelsen i 2 kap. 2 § och bilaga 3 skall i sin nya
lydelse tillämpas första gången i fråga om utbildning som
startar läsåret 1998/99.

1997:605

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1997.

Vid tillämpning av bestämmelsen i 5 kap. 12 § om rätt till
modersmålsundervisning i sammanlagt högst sju läsår skall även
tid för hemspråksundervisning enligt äldre bestämmelser räknas.

1997:893
1. Denna förordning träder i kraft den 15 december 1997.
2. Bestämmelserna i 9 kap. 6 § och i bilaga 3 i sina nya
lydelser och 9 kap. 5 a § skall tillämpas första gången i fråga
om utbildning som startar läsåret 1998/99.

1999:744
1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 1 kap. 6 § samt 5 kap. 4 och 5 §§ den 1 oktober 1999, och i övrigt den 1 januari 2000. Bestämmelserna som träder i kraft den 1 januari 2000 skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000.
2. En elev som har påbörjat sin utbildning i gymnasieskolan
före den 1 oktober 1999 har rätt att slutföra sina studier i
engelska som C-språk enligt äldre bestämmelser.

1999:844
1. Denna förordning träder i kraft den 2 januari 2000 och skall
tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om utbildning som
har påbörjats före den 1 juli 2000, om inte annat föreskrivs
nedan.
2. Bestämmelserna i 1 kap. 12 §, 5 kap. 16, 18 och 20 §§, 6 kap. 15 § andra stycket, 7 kap. 1 § tredje stycket, 4 § tredje
stycket, 9 § första stycket andra meningen och 14 § första
stycket samt 8 kap. 1 § skall tillämpas på den undervisning som
sker efter den 1 juli 2000.
3. Elever som efter avbrott i studierna återupptar utbildning
som påbörjats före den 1 juli 2000 får fullfölja utbildningen
enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas
efter den 1 juli 2000. Detsamma gäller för elever som återintas
i gymnasieskolan enligt 6 kap. 16 §. Förordning (2001:256).
4. Betyg satta på kurser inom gymnasieskolan före den 1 juli 2000 får tas med i slutbetyget även för elever som påbörjar en
ny utbildning i gymnasieskolan efter den 1 juli 2000. Detsamma
gäller för elever som efter avbrott i studierna återupptar
utbildning eller som återintas på en utbildning i
gymnasieskolan efter den 1 juli 2000. Närmare föreskrifter får
meddelas av Statens skolverk.

Sådana elever skall anses ha slutfört ett fullständigt
nationellt eller specialutformat program om studierna omfattar
sammanlagt mer än 2 450 poäng. Förordning (2001:256).
5. Den som har påbörjat utbildningen före den 1 juli 2000 har
rätt att gå igenom sådan prövning som anges i 7 kap. 14 § enligt kursplaner som gällde den 30 juni 2000. Sådan prövning
får avläggas endast i en kommun eller ett landsting som har
anordnat den aktuella kursen och får genomföras längst t.o.m. den 30 juni 2004. Förordning (2001:256).

2000:219
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2000. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om utbildning som
påbörjats före den 1 juli 2000, om inte annat föreskrivs i
punkterna 2 och 3.
2. Bestämmelserna i 2 kap. 9 §, 7 kap. 19 § och 8 kap. 1 a § skall tillämpas på den undervisning som sker efter den 1 juli 2000.
3. Bestämmelserna i 9 kap. 1 och 10 §§ samt 10 kap. 2 a § skall
tillämpas första gången vid intagning till läsåret 2001/2002.

2000:1376
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om utbildning
som har påbörjats före den 1 juli 2001.

2001:56

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001. Äldre
bestämmelser i 7 kap. 14 § första stycket om prövning gäller
fortfarande i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2000.

2006:951
1. Denna förordning träder i kraft i fråga om 1 kap. 6 §, 2 kap. 17 §, 5 kap. 19 § och 7 kap. 4 § den 1 augusti 2006, och i
övrigt den 1 januari 2007. Bestämmelserna skall tillämpas på
utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2007.
2. Äldre bestämmelser skall tillämpas på utbildning som har
påbörjats före den 1 juli 2007.

2006:1288

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007. De nya
betygsbenämningarna i 7 kap. 4 § skall tillämpas på betyg som
sätts efter den 1 juli 2007.

2007:52

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2007. De nya
betygsbenämningarna skall tillämpas på betyg som sätts efter
den 1 juli 2007.

2007:305

Denna förordning träder i kraft den 15 juli 2007 och tillämpas
första gången i fråga om utbildningar som skall starta läsåret 2008/2009.

2007:641
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008 i fråga
om 6 kap. 1 och 2 §§ och i övrigt den 15 augusti 2007.
2. Bestämmelserna i 6 kap. 1 och 2 §§ skall tillämpas på
utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2008.
3. Bestämmelserna i 7 kap. 9 och 10 §§ skall tillämpas på
utbildning som påbörjas efter den 15 augusti 2007. För de
elever som börjat sin utbildning före denna tidpunkt skall den
äldre lydelsen av 7 kap. 9 och 10 §§ tillämpas.

2010:235
1. Denna förordning träder i kraft den 28 juni 2010 i fråga
om 2 kap. 35 § och i övrigt den 15 april 2010.
2. De bestämmelser som träder i kraft den 15 april 2010 ska
tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011.
3. För utbildning som påbörjats tidigare gäller äldre
föreskrifter.
4. I stället för vad som anges i 2 kap. 4 och 14 §§ ska
ansökan om särskild variant respektive riksrekryterande
utbildning första gången göras senast den 15 augusti 2010.
5. Beslut enligt 2 kap. 11, 17 och 28 §§ ska första gången
fattas senast den 31 oktober 2010.

2010:1040
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013 i fråga om 6 kap. 4 § och i övrigt den 15 augusti 2010.
2. De bestämmelser som träder i kraft den 15 augusti 2010 ska
tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. För utbildning som påbörjats tidigare gäller äldre
bestämmelser.
3. Elever som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 och som efter avbrott i studierna vill återuppta sin
gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 och vilkas påbörjade
utbildning inte längre erbjuds i gymnasieskolan, ska
fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för
utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. Detsamma
gäller för elever som återintas i gymnasieskolan.
4. Om det finns särskilda skäl, får rektorn besluta att de
elever som avses i 3 får fullfölja utbildningen enligt äldre
bestämmelser.

2010:1113
1. Denna förordning träder i kraft den 15 oktober 2010 i
fråga om 6 kap. 14 § och i övrigt den 1 januari 2014.
2. Bestämmelsen i 6 kap. 4 § i sin nya lydelse tillämpas
första gången vid antagning till utbildning som påbörjas
efter den 1 juli 2014.

2010:1339
1. Denna förordning träder i kraft den 15 december 2010 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011.
2. I stället för vad som anges i 2 kap. 4 § ska ansökan om
särskild variant inom det estetiska området första gången
göras senast den 1 februari 2011.
3. Beslut enligt 2 kap. 3 a § ska första gången fattas
senast den 1 mars 2011.


Bilaga 1

Nationella inriktningar på de nationella programmen och
programgemensamma ämnen för respektive program

Nationella program      Omfattning i            Nationella
                        gymnasiepoäng för       inriktingar
                        för programgemensamma
                        ämnena i ett program

Yrkesprogram

1. Barn- och            Hälsa           100     Fritid och hälsa
fritidsprogrammet

                        Naturkunskap    50      Pedagogiskt
                        Pedagogik       400     arbete
                        Samhällskunskap 50      Socialt arbete
                        Svenska eller   100
                        svenska som
                        andraspråk
2. Bygg- och            Bygg och                Anläggningsfordon
anläggningsprogrammet   anläggning      400     Husbyggnad
                                                Mark och
                                                anläggning
                                                Måleri
                                                Plåtslageri
3. El-och               Dator- och              Automation
energiprogrammet        kommunikations-         Dator- och
                        teknik          100     kommunikations-
                        Elektroteknik   100     teknik
                        Energiteknik    100     Elteknik
                        Mekatronik      100     Energiteknik
4. Fordons- och         Fordons- och            Godshantering
transportprogrammet     transport-      200     Karosseri och
                        branschen               lackering
                        Fordonsteknik   200     Lastbil och
                                                mobila maskiner
                                                Personbil
                                                Transport
5. Handels- och         Entreprenörskap 100     Administrativ
administrations-        Försäljning och         service
programmet              kundservice     100     Handel och
                        Handel          100     service
                        Information och
                        kommunikation   100
6. Hantverks-           Entreprenörskap 100     Finsnickeri
programmet              Hantverk        200     Florist
                        Hantverks-              Frisör
                        kunskap         100     Textil design
                                                Övriga hantverk
7. Hotell- och          Engelska        100     Hotell Konferens
turism-                 Entreprenörskap 100     Turism och resor
programmet              Hotell          100
                        konferens och
                        evenemang       100
                        Service och
                        bemötande       100
                        Turism          200
8. Industritekniska     Industri-               Driftsäkerhet och
programmet              tekniska                underhållsteknik
                        processer       100     Processteknik
                        Människan i             Produkt och
                        industrin       100     maskinteknik
                        Produktions-            Svetsteknik
                        kunskap         100
                        Produktions-
                        utrustning      100
9. Naturbruks-          Biologi         100     Djur
programmet              Entreprenörskap 100     Lantbruk
                        Naturbruk       200     Skog
                                                Trädgård
10. Restaurang-         Hygienkunskap   100     Bageri och konditori
och livsmedels-         Livsmedels- och         Färskvaror, delikatess
programmet              näringskunskap  100     och catering
                        Måltids- och            Kök och servering
                        branschkunskap  100
                        Service och
                        bemötande       100
11. VVS- och            Ellära          100     Fastighet
fastighets-             Systemkunskap   200     Kyl- och värme-
programmet              Verktygs- och           pumpsteknik
                        material-               Ventilationsteknik
                        hantering       100     VVS
12. Vård- och           Hälsa           100
omsorgsprogrammet       Medicin         150
                        Människan       100
                        Psykiatri       100
                        Psykologi       50
                        Samhällskunskap 50
                        Special-
                        pedagogik       100
                        Svenska eller
                        svenska som
                        andraspråk      100
                        Vård och omsorg 350
Högskoleförberedande program

13. Ekonomi-            Företagsekonomi 100     Juridik
programmet              Juridik         100     Ekonomi
                        Moderna språk   100
                        Psykologi       50
14. Estetiska           Estetisk                Bild och formgivning
programmet              kommunikation   100     Dans
                        Konst och               Estetik och media
                        kultur          50      Musik
                                                Teater
15. Humanistiska        Filosofi        50      Kultur
programmet              Moderna språk   200     språk
                        Människans
                        språk           100
16. Naturvetenskaps-    Biologi         100     Naturvetenskap
programmet              Fysik           150     Naturvetenskap och
                        Kemi            100     samhälle
                        Moderna språk   100
17. Samhälls-           Filosofi        50      Beteendevetenskap
vetenskaps-             Moderna språk   200     Medier, information
programmet              Psykologi       50      och kommunikation
                                                Samhällsvetenskap
18. Teknikprogrammet    Fysik           150     Design och produkt-
                        Kemi            100     utveckling
                        Teknik          150     Informations- och
                                                medieteknik
                                                Produktionsteknik
                                                Samhällsbyggande
                                                och miljö
                                                Teknikvetenskap
Förordning (2010:235).


Bilaga 2

Förteckning över utbildningar i gymnasieskolan som är
riksrekryterande, enligt beslut fattade av regeringen fram till
den 15 juli 2007 jämför 5 kap. 9 och 14 §§ skollagen (1985:1100)

Utbildning                              Anordnare
utbildning i gjuteriteknik              Jönköpings kommun
utbildning i mikromekanik och
mikroteknik                             Motala kommun
utbildning i sågverksteknik             Hammarö kommun
utbildning i pappers- och
pappersmasseteknik                      Markaryds kommun
utbildning i vattenkraftsteknik
(specialutformat program)               Jokkmokks kommun
utbildning till yrkesdansare            Stockholms kommun
utbildning i musik
(specialutformat program)               Dalarnas läns landsting
tvåspråkig finsk-svensk utbildning
på gymnasieskolans
samhällsvetenskapliga program           Botkyrka kommun
utbildning i hästhållning med
inriktning mot travsport
(specialutformat program)               Jämtlands gymnasieförbund
utbildning i miljö- och
samhällsplanering
(specialutformat program)               Kiruna kommun
utbildning i turism
(specialutformat program)               Dals-Eds kommun
utbildning i grafisk produktion
(specialutformat program)               Botkyrka kommun
utbildning i
räddningstjänstverksamhet med
inriktning på säkerhet, risk
och miljö
(specialutformat program)               Västernorrlands läns
                                        landsting
utbildning i hästhållning med
inriktning mot körning
(specialutformat program)               Örebro läns landsting
utbildning i den rörliga bildens
språk
(specialutformat program)               Gotlands kommun
utbildning inom särskilt träprogram
(specialutformat program)               Hammarö kommun
utbildning i aluminiumteknik
(specialutformat program)               Uppvidinge kommun
grundläggande flygutbildning
(specialutformat program)               Arvidsjaurs kommun
transportutbildning med grönm profil
(specialutformat program)               Värmlands läns landsting
utbildning med samisk inriktning
(specialutformat program)               Jokkmokks kommun
utbildning i stoppmöbelteknik samt
inredning och hantverk
(specialutformat program)               Tibro kommun
utbildning med inriktning mot
ridsport
(specialutformat program)               Kalix kommun
utbildning med mikromekanisk profil
(specialutformat program)               Motala kommun
utbildning i grafisk medieproduktion
(specialutformat program)               Sunne kommun
utbildning med inriktning natur och
friluftsliv
(specialutformat program)               Vadstena kommun
utbildning med hippologisk inriktning
(specialutformat program)               Lunds kommun
utbildning i internationell beredskap
och fältinsatser med inriktning mot
förebyggande åtgärder och analys för
motverkande av naturkatastrofer samt
efterinsatser
(specialutformat program)               Ånge kommun
utbildning med orkesterprofil
(specialutformat program)               Vänersborgs kommun
utbildning i marinteknik                Västerviks kommun
(specialutformat program)               Mariestads kommun
utbildning i musikyrken
(specialutformat program)               Stockholms kommun
utbildning i ridsport
(specialutformat program)               Kolbäcksådalens
                                        gymnasieförbund
utbildning i sjöfart
(specialutformat program)               Gotlands kommun
                                        Göteborgs kommun
                                        Helsingborgs kommun
                                        Härnösands kommun
                                        Tjörns kommun
utbildning i sjöfartsteknik
(specialutformat program)               Karlskrona kommun
utbildning i fiske- och
sjöfartsteknik
(specialutformat program)               Öckerö kommun
utbildning i grafisk tryckteknik
(specialutformat program)               Falu kommun
Förordning (2007:641).


Bilaga 3

Förteckning över utbildningar inom nationellt program i
gymnasieskolan som är riksrekryterande, enligt beslut fattade
av regeringen fram till den 15 juli 2007 jämför 5 kap. 9 § skollagen (1985:1100)

Program/Utbildning                      Anordnare
Barn- och fritidsprogrammet

utbildning med inriktning mot

häst och fritid                         Simrishamns kommun
Byggprogrammet

utbildning i bergsteknik                Filipstads kommun
utbildning i anläggningsteknik med
inriktning mot anläggning och
vägbyggnad samt förande av
anläggningsmaskiner                     Lidköpings kommun
utbildning i drift- och vägunderhåll    Borlänge kommun
                                        Karlskrona kommun
                                        Örnsköldsviks kommun
utbildning i asfaltbeläggning           Örebro kommun
utbildning i ventilationsteknik         Enköpings kommun
Elprogrammet

utbildning i marin serviceteknik        Valdemarsviks kommun
utbildning i marin elektronik           Uddevalla kommun
Energiprogrammet

utbildning i vatten- och miljöteknik    Oskarshamns kommun
utbildning med inriktning mot
industrirör                             Oskarshamns kommun
Estetiska programmet

utbildning till cirkusartist            Gävle kommun
utbildning i keramik                    Höganäs kommun
utbildning i musik och ljudteknik       Tranås kommun
utbildning i folkmusik med
internationell profil                   Rättviks kommun
utbildning med inriktning cirkus        Botkyrka kommun
utbildning med inriktning animation     Eksjö kommun
Fordonsprogrammet

utbildning med inriktning mot
arbetsuppgifter för

flygplatspersonal                       Västerås kommun
utbildning i marin motorteknik          Simrishamns kommun
utbildning med inriktning på
översnöfordon                           Åre kommun
utbildning i marin teknik               Danderyds kommun
utbildning i marin serviceteknik        Valdemarsviks kommun
utbildning i skogsmaskinteknik          Ovanåkers kommun
utbildning till lackerare               Falu kommun
utbildning till kranförare och
maskinförare                            Bräcke kommun
utbildning till anläggnings
maskinförare                            Sandvikens kommun
utbildning i marin mekanik och
elektronik                              Orusts kommun
Hantverksprogrammet

utbildning i ur- och mikroteknik        Vännäs kommun
utbildning till guldsmed                Falköpings kommun
utbildning till tapetserare             Ljungby kommun
utbildning till florist                 Norrköpings kommun
                                        Hallands läns landsting
utbildning i båtbyggeri                 Vimmerby kommun
                                        Orusts kommun
utbildning i guldsmedsteknik            Mjölby kommun
utbildning i möbelhantverk och
formgivning                             Valdemarsviks kommun
utbildning i design och möbler          Växjö kommun
utbildning med inriktning glas          Lessebo kommun
utbildning med inriktning glasteknik    Nybro kommun
Hotell och Restaurangprogrammet

utbildning med inriktning mot

turisthotell                            Härjedalens kommun
                                        Leksands kommun
                                        Malungs kommun
                                        Simrishamns kommun
                                        Vilhelmina kommun
                                        Åre kommun
                                        Åtvidabergs kommun
utbildning med inriktning mot
sjöintendentur                          Helsingborgs kommun
                                        Göteborgs kommun
utbildning med inriktningarna
hotell-turism och restaurang            Hällefors kommun
Industriprogrammet

utbildning i stenteknik                 Östra Göinge kommun
utbildning i modellteknik               Jönköpings kommun
utbildning i process- och               Oxelösunds kommun
materialteknik

utbildning i produktionsteknik          Ragunda kommun
utbildning i hydraulikmontering         Örnsköldsviks kommun
Livsmedelsprogrammet

utbildning i processteknik med

avseende på livsmedel                   Falkenbergs kommun
utbildning i slakt och styckning        Varbergs kommun
Medieprogrammet

utbildning i offsettryckning            Skövde kommun
utbildning i fotografisk bild           Uppsala kommun
Naturbruksprogrammet

utbildning i skogsbruk med

inriktning mot sågverksteknik           Norrbottens läns
                                        landsting
utbildning i sportfiske med
inriktning på turism                    Dalarnas läns landsting
                                        Forshaga kommun
utbildning i naturguidning med
inriktning på vildmarksturism           Dalarnas läns landsting
utbildning i djurvård                   Stockholms kommun
utbildning i djurvård med
inriktning mot djur i djurparker        Lycksele kommun
utbildning i hästhållning med i
nriktning mot ridsport                  Hallands läns landsting
utbildning i hästhållning               Östergötlands läns
                                        landsting
utbildning i fiskodling, vatten-
och miljövård samt fisketurism          Hällefors kommun
utbildning med inriktning               Kronobergs läns
mot jakt och viltvård                   landsting
utbildning med inriktning mot
natur och miljö                         Jönköpings läns
                                        landsting
utbildning i skogsmaskinteknik          Jönköpings läns
                                        landsting
utbildning i vattenbruk med fiske
och turism                              Osby kommun
utbildning i miljö- och naturvård       Södermanlands läns
                                        landsting
utbildning i golfbaneskötsel            Klippans kommun
utbildning i småskalig
hantverksmässig livsmedelsförädling     Jämtlands läns
                                        landsting
utbildning i djurvård i djurpark
och tropisk anläggning                  Östergötlands läns
                                        landsting
Naturvetenskapsprogrammet

utbildning i flygteknik                 Linköpings kommun
Västerås kommun

utbildning i grundläggande

trafikflygning                          Västerås kommun
utbildning i marinbiologi               Lysekils kommun
utbildning i matematik                  Danderyds kommun
utbildning i energiteknik               Östhammars kommun
utbildning i astronomi och data         Nacka kommun
utbildning i flygunderhålls teknik      Söderhamns kommun
Omvårdnadsprogrammet

utbildning i teckenspråk                Vänersborgs kommun
Samhällsvetenskapsprogrammet

utbildning i teckenspråk                Vänersborgs kommun
utbildning med inriktning
branschanknuten turism                  Vadstena kommun
Teknikprogrammet

utbildning i flygteknik                 Linköpings kommun
utbildning i bilsystemteknik            Arjeplogs kommun
utbildning med inriktning
förberedande sjöbefälsutbildning        Strömstads kommun
Förordning (2007:641).