Grundskoleförordning (1994:1194)

Svensk författningssamling 1994:1194
t.o.m. SFS 2010:1036
SFS nr: 1994:1194
Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 1994-06-23
Omtryck: SFS 1997:599
Ändrad: t.o.m. SFS 2010:1036
Upphävd: 2011-04-15
Författningen har upphävts genom: SFS 2011:185
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se


1 kap. Allmänna föreskrifter

1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om grundskolan
utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100).

2 § I denna förordning avses med
- garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i
timmar som eleverna skall erbjudas,
- skoldagar: de dagar under ett läsår under vilka utbildning
skall äga rum,
- styrelsen: styrelsen för utbildningen,
- undervisningstid: arbete som planerats av lärare och elever
tillsammans och som eleverna genomför under lärares ledning,
- ämne: ämne för vilket regeringen fastställt en kursplan.

Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen (1985:1100) vilar på rektorn skall också benämnas rektor.

3 § Statens skolverk fastställer de formulär som behövs för
tillämpningen av denna förordning.

4 § Grundskolan skall ha ändamålsenliga lokaler. Den skall
också ha utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning.

I bibliotekslagen (1996:1596) finns bestämmelser om
skolbibliotek inom grundskolan. Förordning (1996:1592).

5 § Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård som enligt
skollagen (1985:1100) sköts av kommunen såsom huvudman för
utbildningen får i stället fullgöras av ett landsting, om
kommunen och landstinget är ense om detta.


2 kap. Utbildningens innehåll

Läroplan

1 § För grundskolan gäller en läroplan.

Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna
för utbildningen.

Läroplanen fastställs av regeringen. Förordning (1997:599).

Timplan

2 § I bilaga 3 till skollagen (1985:1100) finns föreskrifter om
utbildningens omfattning i grundskolan (timplan). Kommunerna
får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den tid som
anges i timplanen.

I 8 §, 4 kap. 4 § samt 5 kap. 4 och 10 §§ finns föreskrifter om
avvikelser från timplanen i vissa fall. Förordning (1997:599).

3 § I timplanen anges
- antalet timmar för ämnen, ämnesgrupper, språkval och elevens
val,
- det totalt garanterade antalet timmar (garanterad
undervisningstid), och
- inom ramen för den totala undervisningstiden ett visst antal
timmar för skolans val.

Föreskrifter om språkval, elevens val och skolans val finns i 17-22 §§. Förordning (1997:599).

4 § Beslut om fördelning av antalet timmar för ämnen,
ämnesgrupper, språkval och elevens val fattas av styrelsen
efter förslag av rektorn. Förordning (1997:599).

5 § I grundskolan skall i den omfattning som rektorn bestämmer
anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under en lärares
ledning. Förordning (1997:599).

Kursplaner

6 § För varje ämne finns en kursplan.

I kursplanen anges
- de mål som undervisningen ska sträva mot, och
- de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte och
det nionde skolåret.

I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som
andraspråk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i
slutet av det tredje skolåret.

Kursplanerna finns i förordning. Förordning (2008:408).

Tvåspråkig undervisning

7 § För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt
umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna får en kommun
anordna delar av undervisningen i årskurserna 1-6 på
umgängesspråket (tvåspråkig undervisning). För elever med
finska som umgängesspråk får sådan undervisning anordnas även i
årskurserna 7-9.

Under den sammanlagda tid som tvåspråkig undervisning anordnas
får högst hälften anordnas på umgängesspråket. Undervisningen
skall planeras så att undervisningen på svenska successivt ökar
under utbildningstiden.

I 8 kap. sameskolförordningen (1995:205) finns bestämmelser om
integrerad samisk undervisning i grundskolan. Förordning (1997:599).

Engelskspråkig undervisning

8 § En kommun får anordna huvuddelen av undervisningen på
engelska för barn som vistas i Sverige under en begränsad tid
och som har tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna
delta i undervisningen. Avvikelse får göras från timplanen i
ämnena svenska och engelska. Antalet timmar i svenska får dock
inte understiga 480.

Om det inte finns plats för alla sökande till engelskspråkig
undervisning, skall det i första hand tas emot barn till
utländska gästforskare och experter samt barn som tidigare gått
i en engelskspråkig skola. Förordning (1997:599).

8 a § En kommun får för sådana barn som avses i 8 § tillämpa
Primary Years Programme och Middle Years Programme inom
grundskolan. Skolor som har auktoriserats av International
Baccalaureate Office (IBO) får utfärda betyg eller skriftliga
omdömen enligt bestämmelser som utfärdats av IBO till sådana
elever som flyttar utomlands under skoltiden. Förordning (2007:303).

8 b § En kommun som anordnar undervisning enligt 8 a § skall
anmäla detta till Statens skolverk. Förordning (2007:303).

Modersmålsundervisning

9 § Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat
språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt
umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta
språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om
1. eleven har grundläggande kunskaper i språket, och
2. eleven önskar få sådan undervisning.

Modersmålsundervisning i samiska, finska, meänkieli, romani
chib eller jiddisch ska erbjudas även om språket inte är
elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev
som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska.

I 5 kap. 2 och 3 §§ finns bestämmelser om studiehandledning på
elevens modersmål. Förordning (2008:97).

10 § Modersmålsundervisning kan anordnas
1. som språkval,
2. som elevens val,
3. inom ramen för skolans val, eller
4. utanför timplanebunden tid.

Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en
elev. En romsk elev som kommer från utlandet kan dock få
modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda
skäl.

Vid modersmålsundervisning i samiska skall den kursplan för
samiska användas som Statens skolverk med stöd av 3 kap. 6 § sameskolförordningen (1995:205) har fastställt. Förordning (2002:1010).

11 § Om modersmålsundervisning för en elev anordnas utanför
timplanebunden tid, har eleven rätt att få sådan undervisning
sammanlagt högst sju läsår under sin skoltid inom det
offentliga skolväsendet. Eleven har dock rätt till undervisning
under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan
undervisning.

Begränsningen gäller inte modersmålsundervisning i samiska,
finska, meänkieli, romani chib, jiddisch eller ett nordiskt
språk. Förordning (2008:97).

12 § Om beslut fattas att modersmålsundervisning för en elev
skall anordnas inom ramen för skolans val eller utanför
timplanebunden tid skall samråd ske med eleven och elevens
vårdnadshavare före beslutet. Förordning (1997:599).

13 § En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning i
ett språk, endast om det finns en lämplig lärare.

En kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om minst
fem elever önskar undervisning i språket. När det gäller
samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch är
kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om
antalet elever är mindre än fem. Förordning (2008:97).

14 § En elev som får modersmålsundervisning får med den
begränsning som anges i 11 § fortsätta att delta i den
undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt
umgängesspråk för eleven. Förordning (1997:599).

Svenska som andraspråk

15 § Undervisning i svenska som andraspråk skall om det behövs
anordnas för
1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in
från skolor i utlandet, och
3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt
umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna.

Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk skall
anordnas för en elev. Förordning (1997:599).

16 § Undervisning i svenska som andraspråk skall anordnas i
stället för undervisning i svenska.

Svenska som andraspråk kan därutöver anordnas
1. som språkval,
2. som elevens val, eller
3. inom ramen för skolans val. Förordning (1997:599).

Språkval

17 § I timplanen anges ett visst antal timmar för språkval. Som
språkval skall erbjudas minst två av språken franska, spanska
och tyska.

En kommun är skyldig att anordna undervisning i ett språk som
erbjudits enligt första stycket, om minst fem elever väljer
språket och eleverna kan bedömas ha möjlighet att fortsätta
studierna i språket i gymnasieskolan.

Finska och samiska får erbjudas eleverna som språkval enligt
första stycket. Om dessa språk erbjudits som språkval skall
undervisning anordnas även om färre än fem elever väljer
språket.

Även andra språk får erbjudas som språkval, om eleverna kan
bedömas ha möjlighet att fortsätta studierna i språket i
gymnasieskolan. Förordning (2000:449).

18 § Som språkval för en elev ska i stället för språk enligt 17 § erbjudas följande språk, om eleven och elevens
vårdnadshavare önskar det:
- det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning i,
- svenska som andraspråk för elever som i övrigt får
undervisning i svenska som andraspråk,
- svenska för elever som i övrigt får undervisning i svenska,
- engelska, eller
- teckenspråk.

En kommun är skyldig att anordna undervisning i ett sådant
språk, om minst fem elever väljer språket. När det gäller
modersmålsundervisning i samiska, finska, meänkieli, romani
chib eller jiddisch är en kommun skyldig att anordna
undervisning även om färre än fem elever väljer språket. Förordning (2008:97).

Elevens val

19 § I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens
kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå
ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk).

Undervisningen skall till sitt innehåll och sin inriktning vara
förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som
regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör
elevens val. Förordning (2000:449).

20 § Styrelsen skall erbjuda eleverna ett allsidigt urval av
ämnen som elevens val. Styrelsen skall sträva efter att
tillgodose elevernas val genom att utnyttja de möjligheter som
finns inom ramen för gällande bestämmelser.

Undervisning i ett nybörjarspråk som erbjudits som elevens val
enligt första stycket skall anordnas, om minst fem elever
väljer språket och eleverna kan bedömas ha möjlighet att
fortsätta studierna i språket i gymnasieskolan. Förordning (2000:449).

Skolans val

21 § I timplanen anges ett visst antal timmar som får användas
för skolans val. Utrymmet för skolans val skall med de
begränsningar som anges i bilaga 3 till skollagen (1985:1100) användas för undervisning i ett eller flera ämnen.

Beslut om hur utrymmet för skolans val skall användas fattas av
rektorn. Förordning (1997:599).

22 § Undervisning som avses i 21 § skall till sitt innehåll och
sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de
kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de
ämnen som utgör skolans val. Förordning (1997:599).

Arbetsplan

23 § För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen
skall det finnas en arbetsplan.

Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och
övrig personal samt företrädare för eleverna och deras
vårdnadshavare.

Rektorn beslutar om arbetsplanen.

Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. Förordning (1997:599).

Läromedel

24 § Av 4 kap. 4 § skollagen (1985:1100) framgår att
utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna
och att de utan kostnad skall ha tillgång till böcker,
skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en
tidsenlig utbildning.

Särskild vikt skall läggas vid att eleverna i undervisningen
har tillgång till läromedel som täcker väsentliga delar av ett
ämne eller en ämnesgrupp och som är ägnade att ge fasthet och
sammanhang i studierna. Förordning (1997:599).

25 § Eleverna skall som gåva få behålla sådana läromedel och
andra väsentliga hjälpmedel som de behöver av pedagogiska skäl
eller kan komma att behöva som underlag för fortsatta studier
eller som de i övrigt kan ha särskild nytta av att kunna gå
tillbaka till. Med läromedel avses här sådana läromedel som
sägs i 24 § andra stycket. Förordning (1997:599).


3 kap. Samverkansformer

1 § I detta kapitel finns allmänna föreskrifter om samverkan
mellan olika intressegrupper och särskilda föreskrifter om
elevvårdskonferens och elevinflytande.

Samverkan mellan olika intressegrupper

2 § Formerna för samverkan mellan olika intressegrupper inom en
rektors arbetsområde skall utvecklas med beaktande av de lokala
förhållandena. Detta gäller om det inte i författning eller
kollektivavtal finns särskilda bestämmelser för behandling av
en viss fråga.

Elevvårdskonferens

3 § För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en
elevvårdskonferens för rektorns arbetsområde.

4 § I elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå
1. rektorn,
2. företrädare för elevvården, och
3. berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd
personal.

Rektorn beslutar om den närmare sammansättningen av
elevvårdskonferensen. Rektorn eller den arbetstagare som
rektorn utser är ordförande.

Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är
närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.

5 § Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av
ledamöterna är närvarande.

Vid sammanträde med elevvårdskonferensen skall föras protokoll.

Elevinflytande

6 § I varje klass eller undervisningsgrupp skall eleverna ges
tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av
gemensamt intresse för eleverna. Den närmare utformningen skall
anges i arbetsplanen. Förordning (1997:599).


4 kap. Lärotider m. m.

Lärotider

1 § Läsåret skall börja i augusti och sluta i juni samt ha
minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Därutöver får inom
läsåret läggas ut högst fem studiedagar för planering av
skolarbetet eller för fortbildning av lärare.

Styrelsen bestämmer
- dagarna för höst- och vårterminernas början och slut, och
- hur lång skoldagen skall vara och när den tidigast får börja
och senast får sluta.

2 § Elevernas skolarbete skall förläggas måndag-fredag och
skall vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.

3 § Styrelsen får besluta att antalet skoldagar i veckan skall
begränsas till fyra för en klass eller en grupp i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl.

Klasser och grupper

4 § Eleverna skall fördelas på klasser och grupper enligt
beslut av rektorn.

En elev som är inskriven i grundskolan kan få sin undervisning
i en klass i särskolan (integrerad elev), om berörda rektorer
är ense om detta och elevens vårdnadshavare medger det.

Grundskolans kursplaner gäller för en integrerad elev. Efter
beslut av rektorn för grundskolan får de avvikelser göras från
grundskolans timplan som krävs med hänsyn till undervisningens
uppläggning i särskoleklassen. Förordning (1996:699).

Schema

5 § För läsåret eller kortare tid skall det finnas ett schema
för undervisningen.

Rektorn fastställer schema. Därvid skall beaktas att eleverna
får såväl en väl avvägd total skoltid i grundskolan som väl
avvägda läsår och skoldagar.

Övriga föreskrifter

6 § Beslut om befrielse för en elev från skyldighet att delta i
annars obligatoriska inslag i verksamheten fattas av rektorn,
om inte elevens vårdnadshavare med stöd av 3 kap. 12 § andra
stycket skollagen (1985:1100) har begärt att frågan skall
prövas av styrelsen. Förordning (1996:1073).


5 kap. Särskilda stödinsatser

1 § I 4 kap. 1 § andra stycket skollagen (1985:1100) föreskrivs
att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i
skolarbetet.

Beslut om särskilt stöd enligt detta kapitel fattas av rektorn,
om inte något annat följer av 5 och 10 §§.

Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens
vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha
behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att
behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver
särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram
utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur
de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och
utvärderas.

Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta
när åtgärdsprogrammet utarbetas. Förordning (2006:205).

Studiehandledning på modersmålet

2 § En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om
eleven behöver det. Förordning (1997:599).

3 § En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som
före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat
språk än sitt modersmål får ges studiehandledning på det
språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda
skäl. Förordning (1997:599).

Stödundervisning

4 § En elev ska ges stödundervisning, om det kan befaras att
eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts i
slutet av det tredje, det femte och det nionde skolåret eller
om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.

Stödundervisning kan anordnas antingen i stället för utbildning
enligt timplanen eller som ett komplement till sådan
utbildning. Förordning (2008:408).

5 § Särskilt stöd skall ges till elever med behov av
specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand
ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör.

Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället ges i en
särskild undervisningsgrupp.

Styrelsen skall efter samråd med eleven och elevens
vårdnadshavare besluta i fråga om elevens placering i en
särskild undervisningsgrupp.

Föreskrifter om möjlighet till särskild läkarundersökning finns
i 14 kap. 3 § andra stycket skollagen (1985:1100). Förordning (1997:599).

Särskild undervisning

6 § I 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om
särskild undervisning.

Huvudmannen för ett sjukhus eller en motsvarande institution
får i skolhuvudmannens ställe anordna särskild undervisning för
skolpliktiga barn som vistas på institutionen, om berörda
huvudmän kommer överens om det.

Bestämmelser i denna förordning om kommun eller styrelsen
gäller också för sådana huvudmän och för institutionens
ledning. Förordning (1997:599).

7 § Särskild undervisning skall så långt det är möjligt
motsvara den undervisning eleven inte kan delta i. Förordning (1997:599).

8 § Särskild undervisning skall inte ges en elev om den läkare
som ansvarar för elevens vård avråder från sådan undervisning. Förordning (1997:599).

9 § Särskild undervisning får anordnas i elevens hem om elevens
vårdnadshavare medger det. Förordning (1997:599).

Anpassad studiegång

10 § Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är
anpassad efter elevens situation och förutsättningar, får
styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen besluta om
anpassad studiegång för eleven. Därvid får avvikelser göras
från timplanen.

Styrelsen ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får
en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med
övrig utbildning inom skolan.

I de högre årskurserna får utbildningen delvis förläggas till
en arbetsplats utanför skolan. Eleven skall därvid ha en
handledare samt stöd av skolans personal. Förordning (1997:599).


6 kap. Elever

Inskrivning

1 § Under vårterminen varje år skall de barn i kommunen skrivas
in som under kalenderåret blir skolpliktiga.

Detta skall också tillämpas på barn som inte är skolpliktiga
men som med stöd av 3 kap. 8 § skollagen (1985:1100) skall
börja skolan redan höstterminen det kalenderår de fyller sex
år.

Elever från utlandet

2 § Barn som räknas som bosatta i utlandet hos sina
vårdnadshavare har samma rätt till skolgång i grundskolan som
barn bosatta i Sverige, om vårdnadshavarna eller en av dem är
svensk medborgare. De skall på skriftlig begäran av sina
vårdnadshavare tas emot i grundskolan i den kommun där de
vistas stadigvarande.

I andra fall får en kommun som elev i sin grundskola ta emot
ett barn som inte räknas som bosatt i Sverige. Förordning (2001:978).

2 a § I förordningen (2001:976) om utbildning,
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn
m.fl. finns särskilda bestämmelser om mottagande i grundskolan
av asylsökande barn m.fl. Förordning (2001:978).

Uppflyttning

3 § Vid slutet av varje läsår skall eleverna i årskurserna 1-8 flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat
beslutas med stöd av 4 eller 6 §.

4 § Rektorn får efter samråd med en elevs vårdnadshavare
besluta att eleven inte skall flyttas, om detta med hänsyn till
elevens allmänna utveckling och i övrigt är lämpligast för
eleven.

5 § Om en elev har goda förutsättningar att delta i
utbildningen i en högre årskurs än den som eleven redan tillhör
eller normalt skall tillhöra, får rektorn besluta att eleven
skall flyttas till den högre årskursen. En förutsättning för
detta är dock att elevens vårdnadshavare medger det.

6 § Rektorn får på begäran av en elevs vårdnadshavare medge
eleven att gå om en årskurs.

Ledighet

7 § Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak
inte kan delta i skolarbetet, skall hindret snarast anmälas
till skolan.

Rektorn får besluta hur anmälningsskyldigheten skall fullgöras.

8 § Av 3 kap. 11 § skollagen (1985:1100) följer att en
skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda
angelägenheter.

Rektorn eller den rektorn bestämmer får bevilja sådan ledighet
sammanlagt högst tio skoldagar under ett läsår.

Om det finns synnerliga skäl, får styrelsen bevilja längre
ledighet än som följer av andra stycket.

Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev
som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från
skolarbetet som behövs för uppdraget. Rektorn beslutar om sådan
ledighet.

Frånvaro

8 a § Om en elev utan giltig anledning uteblir från
skolarbetet, skall rektorn se till att en kontakt upprättas
mellan skolan och elevens vårdnadshavare. Förordning (2006:205).

Ordningsregler

8 b § Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för
varje skola. Ordningsreglerna skall utarbetas och följas upp
under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare
för eleverna och deras vårdnadshavare. Förordning (2006:205).

Disciplinära åtgärder

9 § Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till
en mindre förseelse, skall läraren uppmana eleven att ändra
sitt uppförande. Om detta inte hjälper skall läraren kontakta
elevens vårdnadshavare.

Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst
återstoden av pågående undervisningspass eller låta eleven
under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens
slut.

10 § Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig
skyldig till upprepade förseelser eller en allvarligare
förseelse, skall saken dels anmälas för rektorn, dels
hänskjutas till elevvårdskonferensen. Konferensen skall efter
kontakt med elevens vårdnadshavare försöka få eleven att bättra
sig genom åtgärder som är avpassade efter elevens individuella
förhållanden.

Om detta inte hjälper skall elevvårdskonferensen anmäla
förhållandet till styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd.


7 kap. Betyg m.m.

1 § I läroplanen finns vissa riktlinjer i fråga om bedömning
och betyg.

I detta kapitel finns närmare föreskrifter om - utvecklingssamtal, - betygssättning, - ämnesprov, - betygskatalog m.m., - utfärdande av terminsbetyg och slutbetyg, och - prövning m.m. Förordning (1999:683).

Utvecklingssamtal

2 § Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens
vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin
ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett
utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala
utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid
utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens
utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna.

Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell
utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till
målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå
målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen
för läroplanen och kursplanerna.

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen
om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om
rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven
och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid
dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om
utformningen av sådan skriftlig information som ges i
utvecklingsplanen.

Sådan skriftlig information om elevens skolgång som avses i
andra och tredje stycket får ges även vid andra tillfällen än
vid ett utvecklingssamtal.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant
åtgärdsprogram som avses i 5 kap. 1 §. Förordning (2008:525).

Betygssättning

3 § Betyg skall sättas i grundskolans ämnen. Om undervisningen
i samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen (ämnesblock) helt eller i huvudsak varit ämnesövergripande, får
läraren besluta att ett sammanfattande betyg skall sättas för
ämnesblocket. Om frågan om ett sammanfattande betyg skall
sättas är beroende av flera lärares bedömning och lärarna inte
kan enas, skall rektorn besluta i frågan.

Med samhällsorienterande ämnen avses geografi, historia,
religionskunskap och samhällskunskap. Med naturorienterande
ämnen avses biologi, fysik och kemi. Förordning (1999:683).

4 § Betyg skall sättas
1. i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av
höstterminen i årskurs 9 i ämnen och ämnesblock som inte har
avslutats, och
2. när ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats.

5 § Betyg skall sättas av läraren. Om ett betyg är beroende av
två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas,
skall betyget sättas av rektorn. Förordning (1999:683).

6 § Som betyg skall någon av följande beteckningar användas:

Godkänt (G)

Väl godkänt (VG)

Mycket väl godkänt (MVG). Förordning (2007:56).

7 § När betyg sätts innan ett ämne eller ett ämnesblock har
avslutats, skall de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i
ämnet eller ämnesblocket fram till och med den aktuella
terminen.

Om en elev inte når upp till de mål som lokalt bestämts för ett
ämne eller ämnesblock, skall betyg inte sättas i ämnet eller
ämnesblocket. Förordning (1999:683).

8 § När betyg sätts efter det att ett ämne eller ett ämnesblock
har avslutats, skall betyget bestämmas med hjälp av
1. de mål som eleverna enligt kursplanerna skall ha uppnått i
grundskolan, och
2. de betygskriterier som har fastställts för ämnena och
ämnesblocken.

Betyget Godkänt skall motsvara de mål som eleverna enligt
kursplanerna skall ha uppnått i ämnena i slutet av det nionde
skolåret. Statens skolverk får meddela föreskrifter om
betygskriterier för betygen Väl godkänt och Mycket väl godkänt. Betygskriterierna skall precisera vilka kunskaper enligt
kursplanerna som krävs för respektive betyg.

Om det finns särskilda skäl får läraren vid betygssättningen
bortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnått i slutet av
det nionde skolåret. Med särskilda skäl avses funktionshinder
eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av
tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven
skall kunna nå ett visst mål. Förordning (2007:56).

9 § Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt
kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret, ska
betyg inte sättas i ämnet. Betyg ska inte heller sättas i ett
ämnesblock om eleven inte når upp till målen i samtliga ämnen
som ingår i ämnesblocket.

I fall som avses i första stycket ska en skriftlig bedömning av
elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket ges. Av
bedömningen kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits.

Bedömningen ska undertecknas av läraren. Förordning (2008:525).

Ämnesprov

10 § Ämnesprov ska användas i följande ämnen och årskurser
för att bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i
ämnet och, i årskurs 9, även som stöd för betygssättning:
1. svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3, 6 och 9,
2. engelska i årskurs 6 och 9, och
3. biologi, fysik eller kemi i årskurs 9.

Ämnesprov ska genomföras i slutet av årskursen. Statens
skolverk får dock meddela föreskrifter om att ämnesprov som
avser årskurs 9 får genomföras vid en annan tidpunkt.

Skolverket får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov.

Föreskrifter om ämnesprov som avses i första stycket 3 ska
utformas så att varje elev deltar i prov i endast ett ämne
och antalet provdeltagare så långt som möjligt blir lika
stort för varje ämnesprov. Förordning (2010:1036).

Betygskatalog m.m.

11 § En elevs betyg ska antecknas i en betygskatalog. Beslut
enligt 7 och 9 §§ att inte sätta betyg i ett ämne eller ett
ämnesblock ska också antecknas i betygskatalogen. Av
anteckningen ska det framgå om betyget har satts innan eller
efter det att ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats.

Skriftliga bedömningar enligt 9 § ska hållas samlade. Förordning (2008:845).

Utfärdande av terminsbetyg och slutbetyg

12 § Terminsbetyg skall utfärdas vid slutet av varje termin i
årskurs 8 och vid slutet av höstterminen i årskurs 9. Terminsbetyget skall innehålla det senast satta betyget i varje
ämne. Det skall framgå om ämnet eller ämnesblocket har
avslutats. Terminsbetyg skall inte utfärdas om eleven skall få
ett slutbetyg enligt 13 §.

Rektorn eller den som rektorn bestämmer skall underteckna
terminsbetyget. Förordning (1999:683).

13 § Slutbetyg ska utfärdas när skolplikten upphör. En elev som
därefter har slutfört årskurs 9 har rätt att få ett nytt
slutbetyg.

Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskurs
eleven genomgått och om elevens senaste betyg i ämnen och
ämnesblock. Betyg satta enligt 7 § ska inte ingå i slutbetyget. Till slutbetyget ska det i förekommande fall fogas sådana
skriftliga bedömningar som avses i 9 §.

Rektorn ska underteckna slutbetyget. Förordning (2008:845).

14 § Om en elev avgår från en kommuns grundskola utan att
slutbetyg utfärdas, skall intyg om avgången utfärdas.

Intyget skall innehålla uppgifter om
1. den årskurs från vilken eleven avgått,
2. tiden för avgången,
3. de ämnen och ämnesblock i vilka eleven undervisats,
4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen och ämnesblock,
och
5. antal timmar garanterad undervisning som eleven erbjudits.

Rektorn eller den som rektorn bestämmer skall underteckna
intyget. Förordning (1999:683).

15 § Intyg om avgång skall sändas till styrelsen för den skola
där eleven skall fortsätta sin utbildning om detta är känt.

Intyget skall också sändas till elevens vårdnadshavare. Förordning (1999:683).

Prövning m.m.

16 § Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att gå
igenom prövning. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan
eller ett eller flera ämnen eller ämnesblock som ingår i
utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg
i avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan.

Bestämmelserna i 5, 6, 8 och 11 §§ skall tillämpas i fråga om
prövningen. Betyg över prövningen skall utfärdas av rektorn
eller den som rektorn bestämmer. Förordning (1999:683).

17 § Den som redan har slutbetyg från grundskolan har efter
prövning i ett eller flera ämnen eller ämnesblock rätt att få
ett nytt slutbetyg. Rektorn utfärdar det nya slutbetyget.

Om prövningen avser hela utbildningen för den som inte redan
har slutbetyg från grundskolan, skall rektorn utfärda
slutbetyg. Förordning (1999:683).

18 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
utformningen av betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och
betyg över prövning. Förordning (1999:683).

19 § I 26 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om
rättelse av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om
rättelse av betyg.

I sådana fall skall ett nytt terminsbetyg, slutbetyg eller
betyg över prövning utfärdas. Om det är möjligt skall det
felaktiga betyget förstöras. Rättelsen skall antecknas i
betygskatalogen. Förordning (1999:683).


8 kap. Överklagande

1 § Styrelsens beslut att en elev skall undervisas i särskild
undervisningsgrupp enligt 5 kap. 5 § får överklagas hos
Skolväsendets överklagandenämnd. Förordning (1997:599).

2 § Beslut som rektorn eller någon annan arbetstagare har
meddelat enligt denna förordning får inte överklagas.

3 § Beslut av Statens skolverk i ärenden enligt denna
förordning får inte överklagas.

1997:599

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1997.

Vid tillämpning av bestämmelsen i 2 kap. 11 § om rätt till
modersmålsundervisning i sammanlagt högst sju läsår skall även
tid för hemspråksundervisning enligt äldre bestämmelser räknas.

1999:1416

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2000 och skall
tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000.

2000:449

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas
på undervisning som äger rum därefter.

2000:667

Denna förordning träder i kraft den 15 augusti 2000 och
tillämpas på undervisning som äger rum därefter.

2002:1010

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003 och
tillämpas på undervisning som äger rum efter den 1 juli 2003.

2007:56

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2007. De nya
betygsbenämningarna skall tillämpas på betyg som sätts efter
den 1 juli 2007.

2008:845
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.
2. Den nya lydelsen av 7 kap. 10 § ska i fråga om ämnesprov i
årskurs 5 tillämpas första gången läsåret 2008/09 och i fråga
om ämnesprov i årskurs 3 och 9 läsåret 2009/10.
3. Äldre bestämmelser om ämnesprov i svenska, engelska och
matematik i årskurs 9 ska fortsätta att tillämpas under läsåret 2008/09.

2010:1036

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2010. Bestämmelserna om ämnesprov i årskurs 6 tillämpas första
gången läsåret 2011/12.