Förordning (2015:1074) om vissa identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet

t.o.m. SFS 2016:357
SFS nr: 2015:1074
Departement/myndighet: Näringsdepartementet
Utfärdad: 2015-12-18
Ändrad: t.o.m. SFS 2016:357
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

Förordningens innehåll

1 §   Denna förordning innehåller bestämmelser om vissa identitetskontroller som ska utföras vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, i syfte att upprätthålla lag och ordning och skydda nationell säkerhet.

Förordningen är meddelad med stöd av 3 och 4 §§ lagen (2015:1073) om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet.

Uttryck i förordningen

2 §   I denna förordning avses med
   1. buss: detsamma som i 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner,
   2. passagerarfartyg: detsamma som i 1 kap. 3 § fartygssäkerhetslagen (2003:364), och
   3. transportör: den som faktiskt utför en transport av passagerare med buss, tåg eller passagerarfartyg, oavsett om denne har ingått avtalet om transporten med resenären eller inte.

Transportörers skyldighet

3 §   En transportör ska kontrollera att de passagerare som transportören med buss eller tåg transporterar till Sverige från Danmark innehar en giltig identitetshandling med fotografi. Kravet att inneha en giltig identitetshandling med fotografi gäller inte för personer under 18 år som reser i sällskap med förälder som kan uppvisa en giltig identitetshandling med fotografi.

Första stycket gäller även för transporter med passagerarfartyg som genomför resor som är 20 nautiska mil eller kortare.

Kontroll av transportörens skyldighet

4 §   Polismyndigheten ska kontrollera att transportören har fullgjort sin skyldighet enligt 3 §. Tullverket och Kustbevakningen ska på begäran bistå Polismyndigheten vid en sådan kontroll.

Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen ska underrätta Transportstyrelsen om överträdelser av 3 § som de upptäcker i samband med kontroller enligt första stycket.

Sanktionsavgift

5 §   En sanktionsavgift ska tas ut av transportören om denne vid en kontroll enligt 4 § inte kan visa att den har fullgjort sina skyldigheter enligt 3 §.

6 §   Sanktionsavgiften är 50 000 kronor per transporttillfälle.

7 §   Transportstyrelsen prövar frågor om sanktionsavgift enligt denna förordning.

En sanktionsavgift får endast beslutas om den som anspråket riktar sig mot har getts tillfälle att yttra sig inom två år från det att förutsättningarna enligt 5 § att ta ut en avgift är uppfyllda.

Transportstyrelsen får besluta att sätta ned eller avstå från att ta ut en sanktionsavgift om det finns särskilda skäl för det.

8 §   Sanktionsavgiften tillfaller staten.

9 §   En sanktionsavgift ska betalas till Transportstyrelsen inom trettio dagar från det att beslutet om att ta ut avgiften har fått laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet.

Om sanktionsavgiften inte betalas inom den tid som anges i första stycket, ska Transportstyrelsen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsökningsbalken.

En sanktionsavgift faller bort, om beslutet om avgiften inte har verkställts inom fem år från det att beslutet fick laga kraft.

Förskott för vissa transportörer som inte har hemvist i Sverige

10 §   Om en transport som avses i 3 § har utförts med buss och den transportör som en sanktionsavgift ska tas ut av inte har hemvist i Sverige, ska en tjänsteman vid Polismyndigheten eller Tullverket vid kontroll enligt 4 § besluta om förskott för sanktionsavgiften. Förskott behöver dock inte beslutas om det finns synnerliga skäl för det.

Förskottet ska betalas till Polismyndigheten.

11 §   Om ett förskott har beslutats och det inte betalas omedelbart i samband med kontrollen, ska en tjänsteman vid Polismyndigheten eller Tullverket besluta att bussen inte får fortsätta färden. Ett sådant beslut behöver dock inte fattas om det finns särskilda skäl för det.

Ett beslut om att bussen inte får fortsätta färden gäller tills förskottet har betalats eller, om sanktionsavgift tagits ut slutligt utan att förskottet har betalats, tills sanktionsavgiften har betalats.

Om bussen får fortsätta färden, ska tjänstemannen överlämna ett inbetalningskort på förskottssumman till föraren av bussen.

12 §   Ett beslut om förskott eller om att en buss inte får fortsätta färden ska skyndsamt underställas Transportstyrelsens prövning. Transportstyrelsen ska omedelbart pröva om beslutet ska bestå.

Om ett beslut om att en buss inte får fortsätta färden består efter prövningen enligt första stycket, ska Transportstyrelsen handlägga ärendet om sanktionsavgift utan dröjsmål.

13 §   Transportstyrelsen får besluta att helt eller delvis sätta ned ett förskott som har beslutats för en sanktionsavgift.

Transportstyrelsen får upphäva ett beslut om att färden inte får fortsätta, om det finns synnerliga skäl för det.

Första och andra stycket gäller även när ärendet om sanktionsavgift prövas slutligt.

14 §   Om Transportstyrelsen beslutar att sätta ned eller avstå från att ta ut någon sanktionsavgift, ska det överskjutande beloppet av betalat förskott återbetalas.

Bemyndiganden

14 a §   Polismyndigheten får meddela föreskrifter om att kravet i 3 § första stycket att inneha en giltig identitetshandling med fotografi inte gäller för vissa specificerade grupper av personer under 18 år som reser i sällskap med en person som är 18 år eller äldre som ska ha uppsikt över gruppen och som kan uppvisa en giltig identitetshandling med fotografi. Förordning (2016:357).

15 §   Polismyndigheten får meddela närmare föreskrifter om
   1. kontroll enligt 4 §,
   2. förskott för sanktionsavgifter, och
   3. beslut att en buss inte får fortsätta färden.

Transportstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om sanktionsavgifter i övrigt.

Överklagande

16 §   I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 7 § om sanktionsavgifter får dock inte överklagas.


Övergångsbestämmelser

2015:1074
   1. Denna förordning träder i kraft den 4 januari 2016.
   2. Förordningen upphör att gälla den 4 juli 2016.
   3. Trots punkt 2 gäller förordningen fortfarande för ärenden eller mål om kontroll eller sanktionsavgift som har inletts innan denna förordning upphörde att gälla.