Förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning

Svensk författningssamling 2014:854

t.o.m. SFS 2016:598
SFS nr: 2014:854
Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2014-06-19
Ändrad: t.o.m. SFS 2016:598
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se


1 kap. Inledande bestämmelser

Förordningens innehåll

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Förordningen innehåller följande kapitel:
- inledande bestämmelser (1 kap.),
- allmänna bestämmelser om planer, kurser och samverkan (2 kap.),
- lärotider (3 kap.),
- utbildningens innehåll (4 kap.),
- behörighet, urval och antagning (5 kap.),
- stödåtgärder (6 kap.),
- betyg (7 kap.),
- rätt att gå om en kurs (8 kap.),
- utbildning för döva och hörselskadade (9 kap.),
- elever (10 kap.),
- statsbidrag (11 kap.), och
- övriga bestämmelser (12 kap.).

Definitioner

2 § I förordningen avses med
- arbetsplatsförlagt lärande: lärande inom en vidareutbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
- examensarbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för gymnasieingenjörsexamen,
- fullständig vidareutbildning: betyg från kurser och ett examensarbete i en omfattning om totalt 900 gymnasiepoäng enligt en individuell studieplan,
- garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 17 a kap. 8 § skollagen (2010:800),
- gemensamma kurser: de kurser som ska ingå i vidareutbildningen,
- gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i vidareutbildningen eller examensarbetet,
- Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år: det nationella råd för vidareutbildningen som Statens skolverk ska ansvara för enligt 10 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk,
- nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter enligt 2 kap. 4 § och som Skolverket har meddelat föreskrifter om enligt 2 kap. 2 §,
- utgång: en benämning för en viss kompetens inom ett teknikområde som en kombination av kurser inom en nationell profil leder till, och
- yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen. Förordning (2015:1049).


2 kap. Allmänna bestämmelser om planer, kurser och samverkan Läroplan

1 § För gymnasieskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan. När det gäller vidareutbildningen kompletteras läroplanen av de examensmål för vidareutbildningen som regeringen föreskriver och av ämnesplaner enligt 2 §.

Ämnesplaner

2 § Enligt 17 a kap. 11 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.

Av ämnesplanen ska följande framgå:
- ämnets syfte,
- varje kurs som ingår i ämnet,
- det centrala innehållet för varje kurs,
- antalet gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och
- kunskapskraven för varje kurs.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om ämnesplaner för vidareutbildningen. Sådana föreskrifter får innebära att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.

3 § Innan Statens skolverk meddelar föreskrifter med stöd av 2 § tredje stycket ska verket höra Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

Nya kurser

4 § En huvudman eller en annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om en ny kurs som ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne.

Individuell studieplan

5 § En elevs individuella studieplan ska innehålla uppgifter om
- vilken nationell profil eleven går på och vilka kurser som eleven har valt,
- om eleven följer en fullständig eller utökad vidareutbildning, och
- vilka kurser som ingår i elevens fullständiga vidareutbildning och, om eleven följer en utökad vidareutbildning, vilka kurser som ligger utanför den fullständiga vidareutbildningen.

Samverkan mellan skola och arbetsliv

6 § En huvudman för vidareutbildning ska ha ett etablerat samarbete med det lokala eller regionala arbetslivet. Det ska för utbildningen finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv.


3 kap. Lärotider

Läsår

1 § Läsåret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen.

2 § Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen får för en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag förutsätter andra läsårstider. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen.

Huvudmannen ska vid beslut enligt första stycket beakta om det finns elever som påbörjar grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Skolarbetets förläggning

3 § Elevernas skolarbete ska förläggas måndag-fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska också vara så jämnt fördelat över läsåret som möjligt.

När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan ska den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektorn beslutar annat. För minderåriga elever som genomgår utbildning på en arbetsplats ska de föreskrifter som utfärdats av Arbetsmiljöverket om arbetstid för minderåriga tillämpas.

Schema

4 § För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett schema som innehåller uppgifter om samtliga undervisningspass och lärare.

Undervisningstid

5 § Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs och för examensarbetet samt om hur fördelningen av undervisningstiden över läsåret ska göras.

Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid enligt 17 a kap. 8 § skollagen (2010:800).


4 kap. Utbildningens innehåll

Utbildningens grundläggande innehåll

1 § En vidareutbildning består av
- gemensamma kurser,
- i förekommande fall för en profil gemensamma kurser,
- i förekommande fall för en utgång gemensamma kurser,
- valbara kurser, och
- examensarbete.

Enligt 17 a kap. 10 § första stycket skollagen (2010:800) omfattar utbildningen 900 gymnasiepoäng, varav 100 gymnasiepoäng avser ett examensarbete.

Nationella profiler

2 § De nationella profilerna inom vidareutbildningen är
- design och produktutveckling,
- informationsteknik,
- produktionsteknik, och
- samhällsbyggande.

Bemyndiganden

3 § Statens skolverk får när det gäller vidareutbildningen meddela föreskrifter om
1. poängplanen för utbildningen,
2. vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive nationell profil och profilernas olika utgångar, om inte något annat följer av andra föreskrifter som regeringen meddelat,
3. vilka kurser som ska erbjudas som gemensamma kurser,
4. vilka kurser som i förekommande fall ska erbjudas som gemensamma kurser för en nationell profil, och
5. vilka kurser som får erbjudas som valbara kurser.

Kurserna ska rymmas inom vidareutbildningens examensmål.

Innan Skolverket meddelar föreskrifter med stöd av första stycket ska verket höra Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

Valbara kurser

4 § Som valbara kurser inom en nationell profil ska huvudmannen erbjuda sådana kurser som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 3 § första stycket 5. Huvudmannen beslutar vilka av dessa kurser som ska erbjudas som valbara kurser.

Examensarbete

5 § Rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara ansvarig för examensarbetet.

Alternativa eller överlappande kurser

6 § En elev får inte som utökad vidareutbildning eller valbar kurs inom vidareutbildningen läsa en kurs som är alternativ till eller överlappar någon eller några av de kurser som ingår i den nationella profilen i övrigt.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som är alternativa eller som överlappar varandra.

Arbetsplatsförlagt lärande

7 § Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma i vidareutbildningen i minst 10 veckor.

Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid.

8 § Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att lärandet uppfyller de krav som finns för utbildningen.

Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur kurserna ska fördelas över läsåret.

9 § Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas, får utbildningen anordnas bara om
1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller
2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan.

Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen beslutar om detta ska huvudmannen höra det lokala programrådet.

Om utbildning har skolförlagts på grund av det som sägs i första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats.

10 § Rektorn utser en handledare på arbetsplatsen för en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig.

Modersmålsundervisning

11 § I 15 kap. 19 § skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan. Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.

12 § Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev.

En romsk elev som kommer från utlandet får dock få modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl.

13 § Modersmålsundervisning får anordnas som
1. valbar kurs,
2. utökad vidareutbildning, eller
3. ersättning för undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska.

14 § Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning för en elev sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock ges sådan undervisning under längre tid om eleven har särskilt behov av det.

Begränsningen till sju år gäller inte om undervisningen
1. ersätter undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska,
2. anordnas som valbar kurs, eller
3. anordnas med ett nationellt minoritetsspråk eller ett nordiskt språk som modersmål.

15 § En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om
1. minst fem elever som ska erbjudas undervisning i språket önskar sådan undervisning, och
2. det finns en lämplig lärare att tillgå.

Avser modersmålsundervisningen ett nationellt minoritetsspråk är huvudmannen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem.

16 § En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven.

17 § I 6 kap. 2 § finns bestämmelser om studiehandledning på modersmålet.

Utökad vidareutbildning

18 § En elev får delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga vidareutbildning, om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl kurserna på den ordinarie nationella profilen som de frivilliga kurserna (utökad vidareutbildning). Beslutet fattas av rektorn.


5 kap. Behörighet, urval och antagning

Kompletterande behörighetskrav

1 § Enligt 17 a kap. 16 § skollagen (2010:800) krävs gymnasieexamen från teknikprogrammet eller likvärdiga kunskaper för behörighet till vidareutbildning. Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser inom teknikprogrammets inriktningar som det därutöver ska krävas godkända betyg på för behörighet till utbildningen eller vilka likvärdiga meriter som annars därutöver ska krävas för behörighet.

Innan Skolverket meddelar föreskrifter med stöd av första stycket ska verket höra Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

Urval

2 § Om antalet platser i vidareutbildning är färre än antalet sökande som har tagits emot, ska ett urval göras.

Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och opartiskt.

3 § Platserna i vidareutbildningen ska fördelas mellan de sökande med betygen från gymnasieskolan eller andra omdömen som grund.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om urvalet.

Förfarandet vid antagning

4 § Huvudmannen ska om möjligt besluta om antagning till vidareutbildningen före den 1 juli det år utbildningen börjar.

Antagning vid en senare tidpunkt

5 § Huvudmannen får besluta att anta en sökande vid senare tidpunkt än vid början av vidareutbildningen om det finns plats på den aktuella nationella profilen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen.

Byte av nationell profil

6 § Om en elev vill byta nationell profil, får huvudmannen medge bytet om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade nationella profilen.

Återantagning

7 § En elev som har lämnat vidareutbildningen utan att ha slutfört den och som senare vill fortsätta på den vidareutbildning där eleven gick tidigare, får i mån av plats antas på nytt, om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade nationella profilen.


6 kap. Stödåtgärder

Specialklasser

1 § Specialklasser får inrättas inom en vidareutbildning för elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen.

Studiehandledning på modersmålet

2 § En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.

Om det finns särskilda skäl, får en elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet ges studiehandledning på det språket i stället för modersmålet.


7 kap. Betyg

Beslut om betyg

1 § I 2-5 §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg.

2 § Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna.

3 § Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet att undervisa i det ämne som betyget avser.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

4 § Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 2 och 3 §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning
1. i modersmål,
2. i ett yrkesämne, eller
3. som avses i 2 kap. 17 § skollagen.

Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i första stycket 1, 2 eller 3.

5 § Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 4 § vid den tidpunkt när betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

Betygssättning av examensarbetet

6 § Betyg på examensarbetet ska beslutas av den ansvariga läraren efter att en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som examensarbetet avser har yttrat sig.

När examensarbetet helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare. Kunskapskrav

7 § Kunskapskrav ska finnas för betygen A-E.

Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betygskatalog

8 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut att
1. sätta betyg efter varje avslutad kurs och på examensarbete eller efter prövning, både när det gäller den som är elev och den som inte är det, och
2. inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800).

Sådana beslut som avses i första stycket 2 markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.

Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Utdrag ur betygskatalogen

9 § Rektorn ansvarar för att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen. Om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter studierna, ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen.

När en elev övergår till en annan skolenhet ska läraren lämna skriftlig information till den nya skolenheten om de kurser som eleven har påbörjat men inte slutfört.

Betyg efter prövning

10 § För den som inte är elev i vidareutbildningen ska betyg efter prövning utfärdas separat.

Examensbevis och studiebevis

11 § Enligt 17 a kap. 15 § skollagen (2010:800) ska gymnasieingenjörsexamen utfärdas om en elev har gått igenom en fullständig vidareutbildning med godkända betyg. En elev som uppfyller kraven för gymnasieingenjörsexamen ska få ett examensbevis när eleven avslutar utbildningen. För den elev som inte uppfyller kraven för gymnasieingenjörsexamen när eleven avslutar utbildningen ska i stället ett studiebevis utfärdas.

Betygen på de kurser som enligt elevens individuella studieplan ingår i den fullständiga vidareutbildningen och betygen på de kurser som enligt studieplanen ligger utanför elevens fullständiga vidareutbildning ska redovisas var för sig i beviset.

12 § Rektorn utfärdar examensbevis och studiebevis.

13 § Om en elev till följd av 18 eller 19 § eller 8 kap. har två betyg från samma kurs eller från jämförbara kurser, ska det högsta av dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset.

14 § Examensbevis från vidareutbildningen får utfärdas endast en gång.

Examensbevis

15 § Av examensbeviset för den som är elev i vidareutbildningen ska det framgå
1. vilken nationell profil som examensbeviset avser,
2. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs,
3. vad det godkända examensarbetet har innehållit, och
4. om eleven har slutfört en fullständig eller utökad vidareutbildning.

Av examensbeviset för den som inte är elev i vidareutbildningen ska det dessutom framgå om betyg har satts efter prövning och att beviset avser en person som inte är elev i vidareutbildningen.

Studiebevis

16 § För den elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieingenjörsexamen ska ett studiebevis utfärdas. Av studiebeviset ska det framgå
1. vilken nationell profil som studiebeviset avser,
2. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800),
3. om eleven har genomfört ett godkänt examensarbete och vad det har innehållit, och
4. om eleven har slutfört en fullständig eller utökad vidareutbildning.

Prövning

Prövning för den som är elev i vidareutbildningen

17 § En elev i vidareutbildningen har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla kurser och det examensarbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller examensarbetet eller om eleven har fått betyget F.

Prövning för den som inte är elev i vidareutbildningen

18 § Den som inte är elev i vidareutbildningen men som vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla kurser som får finnas i en vidareutbildning utom de kurser som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också examensarbetet.

Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller examensarbetet, utbildning inom det kunskapsområde som examensarbetet avser. Bemyndigande

19 § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning.

Betyg för elever som inte följt undervisningen

20 § Rektorn får ge en elev som inte har följt undervisningen i en kurs betyget E på kursen utan att eleven genomgår prövning, om
1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E, och
2. kursen anordnas vid skolenheten.

Utformning av dokument

21 § Om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel.

22 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av de dokument som har nämnts i detta kapitel. När det gäller föreskrifter som rör examensbevis ska Skolverket samråda med Myndigheten för yrkeshögskolan.


8 kap. Rätt att gå om en kurs

1 § En elev som har fått betyg på en kurs som ingår i vidareutbildningen innan eleven påbörjat vidareutbildningen har rätt att gå om kursen.

2 § Om en elev inte har fått lägst betyget E på en kurs i vidareutbildningen, har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört kursen två gånger och inte fått lägst betyget E får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.

En elev som inte har fått betyget E på examensarbetet har rätt att göra om arbetet en gång.

Om en elev har fått betyget F på en stor andel av kurserna under läsåret får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också sådana kurser som eleven fått lägst betyget E på under läsåret.

3 § En elev som har bytt nationell profil får, om det finns särskilda skäl, gå om sådana kurser som eleven tidigare fått lägst betyget E på.

4 § En elev som går om en kurs har rätt att få ett nytt betyg på kursen.

5 § Rektorn fattar beslut enligt 2 och 3 §§ efter det att berörda lärare har fått yttra sig.


9 kap. Utbildning för döva och hörselskadade

Utbildningens innehåll och organisation

1 § Örebro kommun får, om kommunen anordnar utbildning på teknikprogrammet, i sin gymnasieskola anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år för elever som
1. är döva och hörselskadade och är beroende av en teckenspråkig miljö,
2. är hörselskadade och trots användningen av tekniska hjälpmedel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär undervisning i vidareutbildningen,
3. har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva, eller
4. är dövblinda.

Utbildningarna kallas riksgymnasiet för döva (RGD) eller riksgymnasiet för hörselskadade (RGH). När det i denna förordning talas om döva elever avses även elever enligt första stycket 3 och 4.

2 § Vidareutbildningen för döva och hörselskadade ska så långt det är möjligt integreras med annan vidareutbildning i gymnasieskolan.

3 § Statens skolverk får när det gäller vidareutbildning som avses i detta kapitel meddela föreskrifter om nödvändiga avvikelser från läroplanen, examensmålen, ämnesplanerna och poängplanen.

4 § Kurser i teckenspråk får anordnas för hörselskadade elever, om de har behov av det och vill delta i de kurserna. Särskild omvårdnad

5 § För elever som vill och har behov av det ska Örebro kommun anvisa kost och logi. Kommunen ska även ansvara för att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras funktionsnedsättning.

Övriga bestämmelser om vidareutbildningen

6 § De bestämmelser i denna förordning som gäller för vidareutbildningen i övrigt ska tillämpas även i fråga om utbildning för döva och hörselskadade, om inte något annat särskilt anges.


10 kap. Elever

Anmälningsskyldighet vid frånvaro

1 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, ska det snarast anmälas.

Ledighet

2 § Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter. Eleven får också i mindre omfattning befrias från vissa undervisningspass eller från annat skolarbete av rektorn.

Avslutande av utbildningen

3 § En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte kommer till den utbildning eleven har antagits till och inte heller anmäler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter det att den första terminen har startat.

4 § Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutföra den, ska eleven anmäla det till rektorn.

5 § Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter utan anmälan enligt 4 § har uteblivit från utbildningen under mer än en månad i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat utbildningen.

Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen trots att förutsättningarna i första stycket finns, om det finns synnerliga skäl.

Barn till svenska medborgare i utlandet

6 § Ungdomar under 18 år som är bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare ska likställas med sökande från den kommun där den sökta vidareutbildningen anordnas, om minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare.

Nordiska sökande

7 § För nordiska sökande gäller 8 och 9 §§. Med nordiska sökande avses i denna förordning sökande som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge.

De självstyrande områdena är Färöarna, Grönland och Åland.

8 § En nordisk sökande får tas emot till en vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år endast om den sökande genom sin tidigare skolgång i ett annat nordiskt land har utbildning som i huvudsak motsvarar en svensk grundskoleutbildning och uppfyller behörighetskraven för den sökta utbildningen i 17 a kap. 4 och 16 §§ skollagen (2010:800).

I övrigt ska nordiska sökande likställas med sökande från den kommun där den sökta vidareutbildningen anordnas.

9 § En huvudman som har tagit emot nordiska sökande till en vidareutbildning har rätt till ersättning för alla sådana sökande. Ersättningens storlek beslutas av regeringen.

Ansökan om sådan ersättning görs hos Statens skolverk som beslutar om ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut den.


11 kap. Statsbidrag

Förutsättningar för statsbidrag

1 § Statsbidrag får lämnas till en huvudman inom gymnasieskolan för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

Statsbidrag lämnas i den mån det finns tillgång på medel.

2 § Statsbidrag får lämnas om
1. huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt skollagen (2010:800) och denna förordning och om utbildningen även i övrigt bedöms vara av god kvalitet, och
2. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning.

3 § Statsbidrag får inte lämnas för utbildning som ersättning lämnas för på annat sätt. Bidrag får inte heller lämnas för utbildning som bedrivs enligt förordningen (1992:395) om uppdragsutbildning inom skolväsendet.

Ansökan om statsbidrag

4 § Ansökan om statsbidrag ges in till Statens skolverk tillsammans med ett yttrande över ansökan från ett lokalt programråd för vidareutbildning.

Beslut om statsbidrag

5 § Statens skolverk prövar frågor om och betalar ut statsbidrag.

Innan Skolverket prövar frågor om bidraget ska verket höra Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

6 § Ett beslut om att bevilja bidrag får gälla för högst fyra antagningsomgångar. Beviljat bidrag ska lämnas med ett belopp för varje elev som den 15 oktober varje år deltar i utbildningen.

I ett beslut om att bevilja bidrag ska sista dagen för redovisning enligt 9 § anges. Beslutet får förenas med villkor. Villkoren ska framgå av beslutet.

Fördelning av statsbidrag

7 § Statens skolverk ska vid sin fördelning av statsbidrag ta hänsyn till
1. arbetsmarknadens behov,
2. behovet av geografisk spridning av utbildningen,
3. behovet av spridning av utbildningen mellan branscher, och
4. utbildningens kvalitet.

Uppföljning och redovisning

8 § Statens skolverk ska, med bistånd av Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år, följa upp hur statsbidraget har använts.

Skolverket ska i samband med sin årsredovisning till Regeringskansliet lämna en redovisning av hur bidraget har använts.

9 § Mottagaren av statsbidrag är skyldig att lämna sådan ekonomisk och annan redovisning till Statens skolverk som verket begär.

Återbetalning och återkrav

10 § Mottagaren av statsbidrag för vidareutbildning är återbetalningsskyldig, om
1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp,
2. bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta,
3. bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte har använts för det ändamål det har lämnats för,
4. sådan redovisning som avses i 9 § inte har lämnats, eller 5. mottagaren inte har följt villkor i beslutet om bidrag.

11 § Statens skolverk ska besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag om någon är återbetalningsskyldig enligt 10 §.

Om det finns särskilda skäl för det, får Skolverket helt eller delvis efterge återkrav.

12 § På statsbidrag som krävs tillbaka ska ränta tas ut från och med den dag som infaller en månad efter det att beslut om återkrav har fattats och efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.

Om det finns särskilda skäl för det, får Statens skolverk helt eller delvis efterge krav på ränta.

13 § Statens skolverk får meddela de föreskrifter som behövs för verkställighet av bestämmelserna i detta kapitel.


12 kap. Övriga bestämmelser

1 § Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

2 § I de fall en ansökan ska göras enligt denna förordning får den överföras elektroniskt till Statens skolverk.

Skolverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av en ansökan och om elektronisk underskrift. Förordning (2016:598).


Övergångsbestämmelser

2014:854
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2014.
2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2015.