Förordning (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare

Svensk författningssamling 2010:408
t.o.m. SFS 2013:1170
SFS nr: 2010:408
Departement/myndighet: Arbetsmarknadsdepartementet
Utfärdad: 2010-05-20
Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1170
Upphävd: 2016-03-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2016:39
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se

Inledande bestämmelser

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om mottagande
för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Med nyanländ
avses en person som omfattas av lagen (2010:197) om
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, dock utan
begränsning till viss ålder.

Mottagningsbehov

2 § Migrationsverket ska beräkna hur många nyanlända som
omfattas av 1 § och som har behov av plats för bosättning i
en kommun under det kommande året (mottagningsbehov). Migrationsverket ska göra en ny beräkning av
mottagningsbehovet när det finns skäl för det.

Länstal och kommuntal

3 § Arbetsförmedlingen ska, efter samråd med länsstyrelserna
och Migrationsverket, fastställa en fördelning av
mottagningsbehovet i varje län (länstal). Arbetsförmedlingen ska fastställa nya länstal när det finns
skäl för det.

4 § Länsstyrelsen ska träffa överenskommelser med kommuner
inom länet om mottagande för bosättning av sådana nyanlända
som avses i 1 § (kommuntal). Länsstyrelsen ska hålla
Arbetsförmedlingen och Migrationsverket underrättade om
kommuntalen.

5 § Vid fastställandet av länstal och vid överenskommelser om
kommuntal ska förutsättningarna för förvärvsarbete vara en
utgångspunkt. När det gäller kommuntal ska det också
säkerställas att det finns kapacitet för att ta emot personer
med särskilda behov av vård eller rehabilitering.

Anvisning av bosättning i en kommun

6 § Arbetsförmedlingen ska när det finns behov anvisa
bosättning i en kommun till en nyanländ som har rätt till en
etableringsplan enligt lagen (2010:197) om
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, om
uppehållstillstånd har beviljats på annan grund än enligt 5 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716). Anvisning får också
göras innan det är klarlagt att den nyanlände har rätt till
en etableringsplan. Anvisningen ska avse en kommun som har
träffat överenskommelse med en länsstyrelse om mottagande för
bosättning. En nyanländ som bor i eget boende får enbart
anvisas bosättning i en annan kommun än den som han eller hon
bor i.

En nyanländ får anmäla behov av bosättning i en kommun till
Arbetsförmedlingen senast sex månader från den dag då han
eller hon beviljades uppehållstillstånd.

Arbetsförmedlingen prövar om det finns behov av anvisning för
bosättning i en kommun. Vid en sådan prövning och vid valet
av bosättningskommun ska Arbetsförmedlingen beakta
1. vad som har framkommit vid etableringssamtal, och
2. förutsättningarna för arbete inom pendlingsavstånd.

En anvisning ska även anses omfatta andra nyanlända som ingår
i samma hushåll som den som anvisas bosättning i en kommun
enligt första stycket. Förordning (2013:1170).

7 § Migrationsverket ska anvisa bosättning i en kommun till
nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716). Detsamma gäller nyanlända som
inte har rätt till en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och som
har behov av anvisning för bosättning i en kommun. Anvisningen ska avse bosättning i en kommun som har träffat
överenskommelse med en länsstyrelse om mottagande för
bosättning. Förordning (2013:1170).

8 § En anvisning för bosättning i en kommun ska göras snarast
möjligt. Förordning (2013:1170).

Överklagande

9 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.


Övergångsbestämmelser

2010:409

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010 i fråga om 1-5 och 9 §§ och i övrigt den 1 december 2010.