Förordning (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare

Svensk författningssamling 2010:408

t.o.m. SFS 2013:1170
SFS nr: 2010:408
Departement/myndighet: Arbetsmarknadsdepartementet
Utfärdad: 2010-05-20
Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1170
Upphävd: 2016-03-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2016:39
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se

Inledande bestämmelser

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Med nyanländ avses en person som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, dock utan begränsning till viss ålder.

Mottagningsbehov

2 § Migrationsverket ska beräkna hur många nyanlända som omfattas av 1 § och som har behov av plats för bosättning i en kommun under det kommande året (mottagningsbehov). Migrationsverket ska göra en ny beräkning av mottagningsbehovet när det finns skäl för det.

Länstal och kommuntal

3 § Arbetsförmedlingen ska, efter samråd med länsstyrelserna och Migrationsverket, fastställa en fördelning av mottagningsbehovet i varje län (länstal). Arbetsförmedlingen ska fastställa nya länstal när det finns skäl för det.

4 § Länsstyrelsen ska träffa överenskommelser med kommuner inom länet om mottagande för bosättning av sådana nyanlända som avses i 1 § (kommuntal). Länsstyrelsen ska hålla Arbetsförmedlingen och Migrationsverket underrättade om kommuntalen.

5 § Vid fastställandet av länstal och vid överenskommelser om kommuntal ska förutsättningarna för förvärvsarbete vara en utgångspunkt. När det gäller kommuntal ska det också säkerställas att det finns kapacitet för att ta emot personer med särskilda behov av vård eller rehabilitering.

Anvisning av bosättning i en kommun

6 § Arbetsförmedlingen ska när det finns behov anvisa bosättning i en kommun till en nyanländ som har rätt till en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, om uppehållstillstånd har beviljats på annan grund än enligt 5 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716). Anvisning får också göras innan det är klarlagt att den nyanlände har rätt till en etableringsplan. Anvisningen ska avse en kommun som har träffat överenskommelse med en länsstyrelse om mottagande för bosättning. En nyanländ som bor i eget boende får enbart anvisas bosättning i en annan kommun än den som han eller hon bor i.

En nyanländ får anmäla behov av bosättning i en kommun till Arbetsförmedlingen senast sex månader från den dag då han eller hon beviljades uppehållstillstånd.

Arbetsförmedlingen prövar om det finns behov av anvisning för bosättning i en kommun. Vid en sådan prövning och vid valet av bosättningskommun ska Arbetsförmedlingen beakta
1. vad som har framkommit vid etableringssamtal, och
2. förutsättningarna för arbete inom pendlingsavstånd.

En anvisning ska även anses omfatta andra nyanlända som ingår i samma hushåll som den som anvisas bosättning i en kommun enligt första stycket. Förordning (2013:1170).

7 § Migrationsverket ska anvisa bosättning i en kommun till nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716). Detsamma gäller nyanlända som inte har rätt till en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och som har behov av anvisning för bosättning i en kommun. Anvisningen ska avse bosättning i en kommun som har träffat överenskommelse med en länsstyrelse om mottagande för bosättning. Förordning (2013:1170).

8 § En anvisning för bosättning i en kommun ska göras snarast möjligt. Förordning (2013:1170).

Överklagande

9 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.


Övergångsbestämmelser

2010:409

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010 i fråga om 1-5 och 9 §§ och i övrigt den 1 december 2010.