Förordning (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Svensk författningssamling 1998:1513
t.o.m. SFS 2008:1241
SFS nr: 1998:1513
Departement/myndighet: Socialdepartementet
Utfärdad: 1998-12-03
Ändrad: t.o.m. SFS 2008:1241
Övrig text: Rättelseblad 2002:148 har iakttagits.
Upphävd: 2011-01-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2010:1369
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se


1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § I denna förordning ges bestämmelser om
- skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal (2 kap.),
- legitimation m.m. (3 kap.),
- specialistkompetens (4 kap.),
- särskilt förordnande att utöva yrke m.m. (6 kap.),
- utländsk utbildning som omfattas av avtalet om Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) och avtalet mellan
Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och
Schweiz å andra sidan (7 kap.),
- nordisk eller annan utländsk utbildning (8 kap.),
- överklagande av beslut m.m. (9 kap.). Förordning (2006:65).

2 § Ord och uttryck som används i denna förordning har samma
betydelse som i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.


2 kap. Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller hälso- och
sjukvårdspersonalens skyldigheter.

2 § Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall på ett
betryggande sätt förvara, hantera och i förekommande fall dela
ut läkemedel som han eller hon har hand om.

Läkare och tandläkare

3 § En läkare eller tandläkare som är verksam inom den
offentligt bedrivna hälso- och sjukvården är skyldig att, i den
omfattning övriga skyldigheter i yrkesutövningen inte hindrar
det eller det annars inte finns särskilda skäl däremot, utföra
undersökningar och ge utlåtanden över dessa på begäran av
länsstyrelse, domstol, åklagarmyndighet eller polismyndighet.

En läkare enligt första stycket har, även på begäran av
polisman, samma skyldighet som föreskrivs i första stycket att
utföra undersökning som innebär kroppsbesiktning av någon som
är misstänkt för brott för vilket frihetsstraff kan följa.

Begränsningen i skyldigheten att utföra undersökningar och ge
utlåtanden skall inte gälla för en läkare, som är verksam
huvudsakligen inom öppen vård och, såvitt avser undersökning
och utlåtande rörande alkoholpåverkan, inte heller för någon
annan läkare.

I lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott finns
särskilda bestämmelser om utlåtanden i vissa fall. Förordning (2005:1065).

Medicinskt ansvariga

4 § Den läkare verksamhetschefen utser skall ansvara för att
klinisk obduktion görs när det finns skäl för detta.

5 § En sjuksköterska som avses i 24 § första stycket hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763) ska, utöver de skyldigheter som anges
där, ansvara för
1. att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och
sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde,
2. att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i
patientdatalagen (2008:355),
3. att patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare
förordnat om, samt
4. att rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga
och väl fungerande.

Detsamma gäller i tillämplig omfattning också för sådana
sjukgymnaster och arbetsterapeuter som avses i 24 § andra
stycket hälso- och sjukvårdslagen. Förordning (2008:362).


3 kap. Legitimation m.m.

Kiropraktorer

1 § För legitimation som kiropraktor krävs fullgjord utbildning
som kiropraktor som avslutats efter utgången av år 1994 och som
omfattar minst fyra års studier på heltid. Studierna skall ge
grundläggande teoretiska och kliniska kunskaper i medicinska
ämnen med särskild inriktning på manuell medicin och
utbildningen skall avslutas med ett examensarbete.

Praktisk tjänstgöring enligt 3 kap. 2 § lagen (1998:531) om
yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall
fullgöras under en tid som motsvarar ett års
heltidstjänstgöring. Tjänstgöringen skall fullgöras under
handledning av en av Socialstyrelsen godkänd enskild läkar-,
naprapat- eller kiropraktormottagning eller vid en godkänd
enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården. Tjänstgöringen
kan fullgöras vid flera sådana mottagningar eller enheter.

Den som före utgången av år 1994 fullgjort en utbildning som
kiropraktor och som fortlöpande även efter år 1994 fullgjort
kompletterande kiropraktorutbildning samt genomgått praktisk
tjänstgöring skall efter ansökan hos Socialstyrelsen få
legitimation som kiropraktor. Socialstyrelsen fastställer i
varje enskilt fall omfattningen av den praktiska
tjänstgöringen.

Socialstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs om utbildning och praktisk tjänstgöring för
kiropraktorer.

Läkare

2 § Allmäntjänstgöring som läkare enligt 3 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område
skall fullgöras under minst ett år och sex månader, fördelade
enligt följande.
1. Nio månader fördelade mellan gruppen invärtesmedicinska
specialiteter, inklusive barn- och ungdomsmedicin, och gruppen
opererande specialiteter, med en minimitid inom respektive
grupp om tre månader,
2. tre månader inom psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri,
och
3. sex månader inom allmänmedicin.

Allmäntjänstgöring skall fullgöras på läkaranställning för
allmäntjänstgöring (blockförordnande) under handledning. Om det
finns synnerliga skäl får Socialstyrelsen medge undantag från
kravet på att tjänstgöringen skall fullgöras på ett
blockförordnande.

Allmäntjänstgöringen skall avslutas med ett kunskapsprov som
högskolemyndigheten ansvarar för. Kunskapsprovet skall avse
måluppfyllelsen för allmäntjänstgöringen i dess helhet.

Socialstyrelsen skall meddela ytterligare föreskrifter om
allmäntjänstgöring, dock inte om kunskapsprov.

3 § En legitimerad läkare som vill uppnå kompetens som
allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) skall gå igenom den
utbildning med huvudsakligen praktisk inriktning som
Socialstyrelsen föreskriver. Socialstyrelsen skall även meddela
de ytterligare föreskrifter som behövs om villkoren för att få
kompetens som Europaläkare.

Naprapater

4 § För legitimation som naprapat krävs fullgjord utbildning
som naprapat som omfattar minst fyra års studier på heltid och
som ger grundläggande teoretiska och kliniska kunskaper i
medicinska ämnen med särskild inriktning på manuell medicin. Utbildningen skall avslutas med ett examensarbete.

Praktisk tjänstgöring enligt 3 kap. 2 § lagen (1998:531) om
yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall
fullgöras under en tid som motsvarar ett års
heltidstjänstgöring. Tjänstgöringen skall fullgöras under
handledning vid en av Socialstyrelsen godkänd enskild läkar-,
naprapat- eller kiropraktormottagning eller vid en godkänd
enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården. Tjänstgöringen
kan fullgöras vid flera sådana mottagningar eller enheter.

Socialstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs om utbildning och praktisk tjänstgöring för naprapater.

Psykologer

5 § Praktisk tjänstgöring som psykolog enligt 3 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område
skall fullgöras under en tid som motsvarar ett års
heltidstjänstgöring. Tjänstgöringen skall fördelas på
verksamhetsområden enligt föreskrifter som Socialstyrelsen
meddelar. Tjänstgöringen skall fullgöras under handledning av
en legitimerad psykolog.

Den praktiska tjänstgöringen skall fullgöras inom offentlig
verksamhet eller i privat verksamhet som har godkänts för sådan
tjänstgöring av Socialstyrelsen.

Sjukhusfysiker

6 § För tiden fram till och med den 31 december 2008 skall
äldre akademiska examina med fullgjord grundutbildning i
radiofysik tillsammans med verksamhet som sjukhusfysiker anses
likvärdiga med sjukhusfysikerexamen vid ansökan om legitimation
som sjukhusfysiker.

Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om
kompetenskrav för sjukhusfysiker.

Apotekare

7 § Utöver apotekarexamen skall fullgjorda äldre
apotekarutbildningar eller motsvarande utbildningar som
fastställts av regeringen eller utbildningsanordnare anses
likvärdiga med apotekarexamen vid ansökan om legitimation som
apotekare.

Arbetsterapeuter

8 § Utöver arbetsterapeutexamen skall fullgjorda äldre
arbetsterapeutbildningar som fastställts av regeringen eller
utbildningsanordnare anses likvärdiga med arbetsterapeutexamen
vid ansökan om legitimation som arbetsterapeut.

Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om
kompetenskrav för arbetsterapeuter.

Receptarier

9 § Utöver receptarieexamen skall fullgjorda äldre
receptarieutbildningar som fastställts av regeringen eller
utbildningsanordnare anses likvärdiga med receptarieexamen vid
ansökan om legitimation som receptarie.

Röntgensjuksköterska

10 § Den som meddelats legitimation som sjuksköterska med
inriktning mot diagnostisk radiologi enligt äldre bestämmelser
jämställs med legitimerad röntgensjuksköterska. Detsamma gäller
legitimerad sjuksköterska som fullgjort vidareutbildning i
diagnostisk radiologi.

Den som har gått igenom en treårig högskoleutbildning med
inriktning mot diagnostisk radiologi enligt äldre bestämmelser
och som inte har fått legitimation som sjuksköterska skall på
ansökan få legitimation som röntgensjuksköterska. Förordning (2000:370).

Audionomer

11 § Utöver audionomexamen skall fullgjorda äldre audionom- eller hörselvårdsassistentutbildningar som fastställts av
regeringen eller utbildningsanordnare anses likvärdiga med
audionomexamen vid ansökan om legitimation som audionom. Förordning (2006:65).

Biomedicinska analytiker

12 § Utöver biomedicinsk analytikerexamen skall fullgjorda
äldre preparatris-, laboratris-, laborant- eller
laboratorieassistent- och biomedicinsk analytikerutbildningar
som fastställts av regeringen eller utbildningsanordnare anses
likvärdiga med biomedicinsk analytikerexamen vid ansökan om
legitimation som biomedicinsk analytiker. Förordning (2006:65).

Dietister

13 § Utöver dietistexamen skall fullgjorda äldre
dietassistent-, dietetik- och dietistutbildningar som
fastställts av regeringen eller utbildningsanordnare
tillsammans med verksamhet som dietist i minst fem år anses
likvärdiga med dietistexamen vid ansökan om legitimation som
dietist. Förordning (2006:65).

Ortopedingenjörer

14 § Utöver ortopedingenjörsexamen skall följande utbildningar
anses likvärdiga med ortopedingenjörsexamen vid ansökan om
legitimation som ortopedingenjör:
1. Fullgjord äldre högre ortopedteknisk utbildning eller
ortopedingenjörsutbildning som fastställts av regeringen eller
utbildningsanordnare.
2. Fullgjord utbildning vid Handikappinstitutet samt
yrkesverksamhet i minst 10 år med huvudsaklig inriktning på
patientundersökningar i hälso- och sjukvården. Förordning (2006:65).


4 kap. Specialistkompetens

Läkare

1 § Den legitimerade läkare som vill uppnå specialistkompetens
ska genomgå vidareutbildning under minst fem år för att
förvärva de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som
föreskrivits för den sökta specialistkompetensen. Specialistkompetensen ska förvärvas genom tjänstgöring som
läkare under handledning och genom deltagande i kompletterande
utbildning (specialiseringstjänstgöring).

Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om indelning och
benämning av de specialiteter inom vilka specialistkompetens
kan uppnås samt om vad som ska krävas för att få bevis om
specialistkompetens. Meriter från utbildning på forskarnivå får
tillgodoräknas i specialiseringstjänstgöringen. Socialstyrelsen
får meddela närmare föreskrifter om tillgodoräknande av sådana
meriter. Förordning (2008:1241).

Tandläkare

2 § Den legitimerade tandläkare som vill uppnå
specialistkompetens skall ha utövat allmän tandläkarpraktik
under minst två år efter att ha fått legitimation som
tandläkare och skall därefter genomgå vidareutbildning under
minst tre år för att förvärva de kunskaper, färdigheter och
förhållningssätt som föreskrivits för den sökta
specialistkompetensen. Specialistkompetensen skall förvärvas
genom tjänstgöring som tandläkare under handledning vid en
klinik som godkänts av Socialstyrelsen och genom deltagande i
kompletterande utbildning (specialiseringstjänstgöring).

De specialiteter inom vilka specialistkompetens kan uppnås är
följande.
1. Pedodonti
2. Ortodonti
3. Parodontologi
4. Oral kirurgi
5. Endodonti
6. Oral protetik
7. Odontologisk radiologi
8. Bettfysiologi

Gemensamma bestämmelser för läkare och tandläkare

3 § Socialstyrelsen skall meddela föreskrifter om vilka
kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som skall gälla för
varje specialistkompetens (målbeskrivningar).

Socialstyrelsen får också meddela ytterligare föreskrifter om
vidareutbildning för specialistkompetens.

4 § Socialstyrelsen får när det finns särskilda skäl meddela
bevis om specialistkompetens till en legitimerad läkare eller
en legitimerad tandläkare trots att hans eller hennes
utbildning inte uppfyller villkoren i 1 respektive 2 §.

Sjuksköterskor

5 § Av 3 kap. 9 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område framgår att en legitimerad sjuksköterska
som har specialistsjuksköterskeexamen enligt
högskoleförordningen (1993:100) har rätt att använda en skyddad
specialistbeteckning (specialistsjuksköterska). Förordning (2001:319).

6 § Fullgjorda äldre vidareutbildningar och
direktspecialiseringar, inom motsvarande specialområde och i
förekommande fall med motsvarande inriktning som sägs i
högskoleförordningen (1993:100), vilka godkänts av regeringen
eller av regeringen erkänd utbildningsanordnare, ger också rätt
att använda en skyddad specialistbeteckning. Förordning (2001:319).

7 § En legitimerad sjuksköterska som genomgått
vidareutbildning i ett land som inte omfattas av EES-avtalet
eller av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess
medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan kan efter
prövning av Socialstyrelsen medges rätt att kalla sig
specialistsjuksköterska om utbildningen till sin längd och sitt
innehåll motsvarar specialistsjuksköterskeexamen enligt
högskoleförordningen (1993:100).

Sådan rätt medges endast för de specialområden och i
förekommande fall den inriktning som anges i
högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2002:148).


5 kap. Har upphävts genom förordning (2006:65).


6 kap. Särskilt förordnande att utöva yrke m.m.

1 § Särskilt förordnande att utöva yrke enligt 3 kap. 10 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område meddelas av Socialstyrelsen eller, efter styrelsens
bemyndigande, av sådan nämnd som avses i 10 § hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763) eller av någon annan myndighet.

Optiker

2 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om kompetenskrav
för behörighet som kontaktlinsoptiker.

Tandhygienister och tandsköterskor

3 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om kompetenskrav
för icke legitimerade tandhygienister och för tandsköterskor
och om den behörighet som sådan kompetens ger.

Sjuksköterskor

4 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om kompetenskrav
för sjuksköterskor för att de skall få förskriva läkemedel och
om den behörighet som sådan kompetens ger. Förordning (2001-84).


7 kap. Utländsk utbildning som omfattas av avtalet om
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) eller
avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å
ena sidan och Schweiz å andra sidan

Apotekare

1 § En apotekare som har sin utbildning i farmaci från ett
annat EES-land än Sverige, eller från Schweiz, eller, om
apotekaren är medborgare i Island, Liechtenstein eller
Luxemburg och har en utbildning från ett tredje land som
godkänts av behöriga myndigheter i hemlandet, skall på ansökan
få legitimation som apotekare här i landet om apotekaren har
ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis
för apotekare som anges i föreskrifter meddelade av
Socialstyrelsen. Förordning (2004:737).

Barnmorskor

2 § En barnmorska som har sin utbildning från ett annat EES- land än Sverige, eller från Schweiz, skall på ansökan få
legitimation som barnmorska här i landet om barnmorskan har ett
sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis för
barnmorskor och behövliga intyg om yrkespraktik som anges i
föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen. Förordning (2004:737).

Läkare

3 § En läkare som har sin utbildning från ett annat EES-land
än Sverige, eller från Schweiz, skall på ansökan få
legitimation som läkare här i landet om läkaren har ett sådant
utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis för läkare
som anges i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen. Förordning (2004:737).

4 § En läkare som efter föreskriven praktisk utbildning i ett
annat EES-land än Sverige, eller i Schweiz, har rätt att kalla
sig allmänpraktiserande läkare skall på ansökan få kompetens
som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) här i landet om
läkaren har svensk legitimation för yrket. Förordning (2002:148).

5 § En läkare som, efter föreskriven
specialiseringstjänstgöring i ett annat EES-land än Sverige,
eller i Schweiz, har rätt att kalla sig specialistkompetent
läkare, ska på ansökan få bevis om specialistkompetens här i
landet om läkaren har svensk legitimation för yrket och ett
sådant bevis om specialistkompetens för läkare som anges i
föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen.

Bevis om specialistkompetens för läkare enligt 11 b § får
tidsbegränsas.

Bevis om specialistkompetens utfärdas endast för specialiteter
som är godkända i Sverige. Förordning (2007:806).

Sjuksköterskor

6 § En sjuksköterska som har sin utbildning från ett annat
EES-land än Sverige, eller från Schweiz, skall på ansökan få
legitimation som sjuksköterska här i landet om sjuksköterskan
har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat
behörighetsbevis för sjuksköterskor med ansvar för allmän
hälso- och sjukvård som anges i föreskrifter meddelade av
Socialstyrelsen.

En sjuksköterska som har sin vidareutbildning från ett annat
EES-land än Sverige, eller från Schweiz, skall på ansökan få
rätt att kalla sig specialistsjuksköterska här i landet om
sjuksköterskan har svensk legitimation och ett sådant bevis
över avslutad behörighetsgivande utbildning som följer av EES- avtalet eller av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess
medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan. Sådan rätt
medges endast för de specialområden och i förekommande fall den
inriktning som anges i högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2004:737).

Tandläkare

7 § En tandläkare som har sin utbildning från ett annat EES- land än Sverige, eller från Schweiz, skall på ansökan få
legitimation som tandläkare här i landet om tandläkaren har ett
sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis för
tandläkare som anges i föreskrifter meddelade av
Socialstyrelsen. Förordning (2004:737).

8 § En tandläkare som, efter föreskriven
specialiseringstjänstgöring i ett annat EES-land än Sverige,
eller i Schweiz, har rätt att kalla sig specialistkompetent
tandläkare, ska på ansökan få bevis om specialistkompetens här
i landet om tandläkaren har svensk legitimation för yrket och
ett sådant bevis om specialistkompetens för tandläkare som
anges i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen.

Bevis om specialistkompetens för tandläkare enligt 11 b § får
tidsbegränsas.

Bevis om specialistkompetens utfärdas endast för specialiteter
som är godkända i Sverige. Förordning (2007:806).

Övriga yrken med legitimation eller annat behörighetsbevis

9 § En sökande som har utbildning som arbetsterapeut, audionom,
biomedicinsk analytiker, dietist, kiropraktor, logoped,
optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, receptarie,
röntgensjuksköterska, sjukgymnast, sjukhusfysiker eller
tandhygienist från ett annat EES-land än Sverige, eller från
Schweiz, ska på ansökan få legitimation eller annat
behörighetsbevis här i landet om
1. den sökande har ett sådant utbildnings-, examens- eller
behörighetsbevis över behörighetsgivande utbildning som följer
av EES-avtalet eller av avtalet mellan Europeiska gemenskapen
och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan,
och
2. det yrke som sökanden avser att utöva här i landet och det
yrke han eller hon är behörig för i ursprungsmedlemsstaten, är
jämförbara yrkesverksamheter.

En yrkesutövare som avses i 1-3 och 5-8 §§ får ansöka om
legitimation eller annat behörighetsbevis enligt de
bestämmelser som anges i första stycket. Förordning (2007:806).

Gemensamma bestämmelser

10 § En sökande som avses i 1-3 och 5-9 §§ vars utbildnings-,
examens- eller annat behörighetsbevis inte uppfyller kraven för
legitimation eller annat behörighetsbevis ska ändå få
legitimation eller annat behörighetsbevis om den sökande genom
yrkeserfarenhet förvärvat rättigheter till yrket eller har en
jämställd utbildning och behörig myndighet intygat detta. Förordning (2007:806).

10 a § Ansökan om kompetensbevis eller behörighet enligt 1-10 §§ görs hos Socialstyrelsen. Förordning (2007:806).

11 § En yrkesutövare som avses i 1-3, 6-7, 9-10 och 12 §§ och
som för första gången avser att temporärt och tillfälligt utöva
yrket i Sverige ska skriftligen underrätta Socialstyrelsen om
detta.

Om yrkesutövaren har för avsikt att ett senare år
tillhandahålla temporära och tillfälliga tjänster här, ska en
underrättelse om detta ske det året.

En underrättelse enligt denna bestämmelse ska anses innefatta
även en ansökan om tidsbegränsad legitimation. Förordning (2007:806).

11 a § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om vilka
handlingar som ska bifogas en underrättelse enligt 11 §. Förordning (2007:806).

11 b § En yrkesutövare som har ansökt om legitimation enligt 11 § och som uppfyller villkoren för legitimation enligt 1, 2, 3, 6, 7, 9, 10 eller 12 §, ska få en tidsbegränsad legitimation
för yrket. Förordning (2007:806).

12 § En sökande som avses i 1-3, 6 eller 7 § som har sin
utbildning från ett tredje land och som godkänts av behörig
myndighet i ett annat EES-land än Sverige, eller i Schweiz,
skall på ansökan få legitimation här i landet. Förordning (2004:737).

13 § Socialstyrelsen ska se till att en sökande enligt 1-11 §§ får de upplysningar om svenska författningar som är nödvändiga
för att utöva yrket.

Socialstyrelsen ska även i övrigt på förfrågan från en
yrkesutövare i ett EES-land eller i Schweiz som har för avsikt
att etablera sig i Sverige lämna upplysningar om vad som gäller
i fråga om självständig yrkesverksamhet inom hälso- och
sjukvården m.m. här i landet. Förordning (2007:806).

13 a § Socialstyrelsen skall vid prövning av ansökan om
kompetensbevis eller behörighet enligt 1-3, 6 eller 7 § ta
hänsyn till den sökandes yrkeserfarenhet, vidareutbildning och
fortbildning i yrket. Förordning (2004:737).

14 § Ärenden om legitimation eller annan behörighet enligt
föreskrifter som avses i 1-11 §§ ska handläggas skyndsamt. Socialstyrelsens beslut i ärenden enligt 1-10 §§ ska fattas
inom tre månader från ansökningsdagen. Om ansökan måste
kompletteras eller om det finns andra särskilda skäl, får
tidsfristen förlängas.

Socialstyrelsen ska om det behövs underrätta de behöriga hälso- och sjukvårdsmyndigheterna i det eller de EES-länder eller i
Schweiz där yrkesutövaren tidigare varit verksam om beslut om
legitimation eller behörighet som meddelats enligt 1-10 §§. Förordning (2007:806).

15 § Om en yrkesutövare med svensk legitimation eller annan
behörighet som avses i 1-10 och 11 b §§ även har motsvarande
utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis från ett
annat EES-land än Sverige eller från Schweiz och yrkesutövaren
här i landet
1. döms för brott i sin yrkesutövning,
2. meddelas disciplinpåföljd med anledning av sin
yrkesutövning,
3. föreskrivs en prövotid,
4. får sin legitimation återkallad, eller
5. får sin rätt att förskriva läkemedel eller alkohol
inskränkt,
ska Socialstyrelsen underrätta den behöriga hälso- och
sjukvårdsmyndigheten i det andra landet om åtgärden och om
skälen för åtgärden.

På begäran av en behörig hälso- och sjukvårdsmyndighet i ett
annat EES-land eller i Schweiz, ska Socialstyrelsen skyndsamt
lämna de upplysningar som kan behövas för prövning av
behörighet i ett visst fall. Förordning (2007:806).

16 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om de
utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis som anges i
EES-avtalet och avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess
medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan och som
enligt 1-3, 5-7 och 8 §§ ska ge legitimation eller bevis om
specialistkompetens här i landet.

Socialstyrelsen får även meddela ytterligare föreskrifter om
legitimation eller annan behörighet som avses i 1-10 och 11 b §§ samt om anpassningsperiod, lämplighetsprov och
yrkesverksamhet i den utsträckning sådana krav enligt EES- avtalet eller avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess
medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan får ställas
på en sökande. Förordning (2007:806).

17 § Socialstyrelsen skall i den utsträckning det behövs för
att fullgöra Sveriges förpliktelser enligt EES-avtalet eller
avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å
ena sidan och Schweiz å andra sidan lämna de upplysningar och
utfärda de intyg om behörighet, yrkesverksamhet och liknande
förhållanden som yrkesutövare och behöriga hälso- och
sjukvårdsmyndigheter i andra EES-länder eller i Schweiz begär. Förordning (2002:148).


8 kap. Bestämmelser om nordisk eller annan utländsk utbildning

1 § Den som har genomgått annan utbildning utomlands än som
avses i 7 kap. 1-10 §§ skall på ansökan få kompetensbevis för
ett yrke inom hälso- och sjukvården, tandvården eller
detaljhandeln med läkemedel för vilket det finns bestämmelser
om legitimation eller behörighet här i landet om den sökande
1. har genomgått den kompletterande utbildning och fullgjort
den praktiska tjänstgöring som behövs för att kunskaperna och
färdigheterna skall motsvara de svenska kraven,
2. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska författningar,
och
3. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller
norska språket. Förordning (2006:65).

2 § Ansökan om kompetensbevis enligt 1 § görs hos
Socialstyrelsen, som i varje enskilt fall prövar om den sökande
uppfyller förutsättningarna för kompetensbevis. Bifaller
Socialstyrelsen ansökan, skall styrelsen utfärda det
kompetensbevis som den sökandes kompetens berättigar till.

3 § För att uppfylla kraven i 1 § 1 för legitimation som
kiropraktor här i landet skall den som har examen som Doctor of
Chiropractic vid utländsk högskola eller motsvarande utbildning
för kiropraktor fullgöra praktisk tjänstgöring i svensk hälso- och sjukvård motsvarande ett års heltidstjänstgöring.

4 § Socialstyrelsen skall meddela ytterligare föreskrifter om
kraven på utbildning, praktisk tjänstgöring, kunskaper i
svenska författningar och språkkunskaper för dem som genomgått
sådan utländsk utbildning som avses i 1 §.

De nordiska länderna

5 § Den som har den utbildning eller det kompetensbevis som
anges i kolumn 2 i nedanstående tabell skall anses uppfylla
kraven i 1 § för legitimation eller annan behörighet här i
landet för det yrke som anges i kolumn 1 i tabellen.

Kolumn 1                                Kolumn 2
Kompetensbevis                          I Danmark, Finland, Island
eller Norge genomgången
utbildning eller förvärvat
kompetensbevis

1. Legitimation som läkare              Obegränsad auktorisation som
läkare i Danmark, Finland,
Island eller Norge

2. Specialistkompetens för en           Legitimation som läkare här
specialitet som anges i 4 kap. 1 §      i landet och
specialistkompetens för samma
specialitet i Danmark,
Finland, Island eller Norge

3. Legitimation som tandläkare          Obegränsad auktorisation som
tandläkare i Danmark, Finland,
Island eller Norge

4. Specialistkompetens för en           Legitimation som tandläkare
specialitet som avses i 4 kap. 2 §      här i landet och
specialistkompetens för samma
specialitet i Danmark, Finland,
Island eller Norge

5. Legitimation som sjuksköterska       Legitimation eller motsvarande
godkännande som sjuksköterska i
Danmark, Finland, Island eller
Norge Auktorisation som
sjuksköterska i Grönland, om
det av beviset framgår att
utbildningen är jämförbar med
den danska utbildningen till
sjuksköterska

6. Legitimation som barnmorska          Legitimation eller motsvarande
godkännande som jordemoder/ barnmorska/jordmor i Danmark,
Finland, Island eller Norge
eller kompetens som
specialsjuksköterska i
förlossnings- och
moderskapsvård i Finland

7. Legitimation som sjukgymnast         Legitimation eller motsvarande
godkännande som fysioterapeut/ sjukgymnast i Danmark, Finland,
Island eller Norge

8. Behörighet som distriktssköterska    Utbildning som sundhedsplejerske
i Danmark, hälsovårdare i
Finland eller helsesöster i
Norge

9. Legitimation som apotekare           Legitimation eller motsvarande
godkännande som apotekare/ provisor i Danmark, Island,
Norge eller Finland

10. Legitimation som receptarie         Legitimation eller motsvarande
godkännande som farmaceut/ receptarie Finland, Island
eller Norge

11. Legitimation som optiker            Legitimation eller motsvarande
godkännande som optiker i
Danmark, Finland eller Norge

Legitimation i Island som
optiker efter att ha gått
igenom en utbildning i
Danmark, Finland, Norge eller
Sverige som kan ligga till
grund för legitimation som
optiker i det landet

12. Legitimation som psykolog           Legitimation eller motsvarande
godkännande som psykolog i
Danmark, Finland, Island eller
Norge

13. Behörighet som tandsköterska        Utbildning som
tandklinikassistent i Danmark,
godkännande som tandsköterska/ närvårdare i Finland eller
Island eller utbildning som
tannlege- eller
tannhelsesekretär eller
tannlegeassistent i Norge

14. Legitimation som tandhygienist      Legitimation eller motsvarande
godkännande som tandhygienist
i Danmark, Finland, Island
eller Norge

15. Behörighet som tandtekniker         Fyra- eller femårig utbildning
till laboratorietekniker vid
yrkesskola eller äldre, av
behörig myndighet godkänd,
utbildning till
laboratorietandtekniker i
Danmark, godkännande som
tandtekniker i Finland eller
innehav av gesällbrev i
tandteknikerfacket i Norge

16. Behörighet som kontaktlinsoptiker   Legitimation som optiker här
i landet och kompetens som
kontaktlinsoptiker i Danmark,
Finland eller Norge

17. Legitimation som kiropraktor        Legitimation eller motsvarande
godkännande som kiropraktor i
Danmark, Finland, Island eller
Norge

18. Legitimation som logoped            Legitimation som talterapeut
i Finland, godkännande i Island
som logoped efter att ha
genomgått utbildning i Finland
eller Sverige som kan ligga
till grund för legitimation som
logoped i det landet, examen i
Norge från universitet eller
vidareutbildning vid högskola i
specialpedagogik med
specialisering i logopedi

19. Legitimation som arbetsterapeut     Legitimation eller motsvarande
godkännande som ergoterapeut/ arbetsterapeut i Danmark,
Finland, Island eller Norge

20. Legitimation som biomedicinsk       Godkännande som
analytiker                              laboratorieskötare/bioingenjör
i Finland, Island eller Norge
eller utbildning som
hospitalslaborant i Danmark

21. Legitimation som                    Godkännande som radiograf i
röntgensjuksköterska                    Danmark eller Norge,
röntgenskötare i Finland
eller röntgentaeknar i Island
Förodning (2006:65).

6 § Om en myndighet som prövar frågor om kompetensbevis i annan
nordisk stat begär det, skall Socialstyrelsen lämna myndigheten
de upplysningar som denna kan behöva för att avgöra prövningen
i ett visst fall.

7 § Om en yrkesutövare med kompetensbevis här i landet även har
sådant bevis i annan nordisk stat och han eller hon
1. får sin legitimation återkallad, eller
2. får sin rätt att förskriva läkemedel eller alkohol
inskränkt,
skall Socialstyrelsen underrätta myndigheten i den andra stat
där yrkesutövaren innehar kompetensbevis om åtgärden och om
skälen för åtgärden.


9 kap. Avgifter och överklagande av beslut

Avgifter för vissa ärenden

1 § Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område
eller enligt denna förordning i de fall som framgår av andra
stycket.

För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i 9-14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande
avgiftsklasser tillämpas:

Ärendeslag                                      Avgiftsklass
Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område

Ansökan om legitimation (3 kap. 2 §)

Kiropraktor, läkare, naprapat, psykolog eller           4
psykoterapeut

Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska,        2
biomedicinsk analytiker, dietist, logoped, optiker,
ortopedingenjör, receptarie, röntgensjuksköterska,
sjukgymnast, sjukhusfysiker, sjuksköterska,
tandhygienist eller tandläkare

Meddelande av kompetens som allmänpraktiserande läkare 2 (Europaläkare)

Meddelande av specialistkompetens                       4
Denna förordning

Meddelande av kompetensbevis för den som har            4
genomgått utbildning utomlands (7 kap. 1-10 §§ eller 8 kap. 1 §), dock ej personal som tidigare har
meddelats motsvarande kompetensbevis i ett EES-land
eller i Schweiz. Kiropraktor, läkare, naprapat,
psykolog eller psykoterapeut

Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska,        2
biomedicinsk analytiker, dietist, logoped, optiker,
ortopedingenjör, receptarie, röntgensjuksköterska,
sjukgymnast, sjukhusfysiker, sjuksköterska,
specialistsjuksköterska, tandhygienist eller
tandläkare
Förordning (2006:65).

Överklagande m.m.

2 § Ett beslut av Socialstyrelsen att avslå en ansökan om
kompetensbevis skall innehålla uppgift om i vilka avseenden
kompetensen ansetts otillräcklig.

3 § Socialstyrelsens beslut att inte medge undantag från kravet
att allmäntjänstgöring skall fullgöras på blockförordnande får
inte överklagas. Övriga bestämmelser om överklagande m.m. som
finns i 8 kap. 15 och 16 §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet
på hälso- och sjukvårdens område skall gälla även för denna
förordning.


Övergångsbestämmelser

1998:1513
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999 då
förordningen (1984:545) om behörighet att utöva yrke inom
hälso- och sjukvården m.m. och förordningen (1994:1290) om
åligganden för personal inom hälso- och sjukvården skall
upphöra att gälla.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om
överklagande av beslut som har fattats före ikraftträdandet.
3. Läkare som före den 1 juli 1979 fått bevis om en
specialistkompetens får tillkännage denna enligt äldre
bestämmelser. Han eller hon får dock använda de beteckningar på
specialiteter som anges i denna förordning.
4. Bevis om allmänläkar- eller specialistkompetens som
utfärdats av Nämnden för läkares vidareutbildning gäller
fortfarande.
5. Bevis om allmänläkarkompetens enligt äldre föreskrifter
gäller som bevis om specialistkompetens i allmänmedicin.
6. Äldre föreskrifter om allmäntjänstgöring som tandläkare
gäller fortfarande i fråga om tandläkare med examen enligt
äldre bestämmelser i högskoleförordningen (1993:100). Allmäntjänstgöringen får dock fullgöras även hos en
privatpraktiserande tandläkare som Socialstyrelsen har godkänt
för sådan tjänstgöring.

2005:1250

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2006. En läkare som
fått legitimation före ikraftträdandet har rätt att få bevis om
specialistkompetens enligt äldre bestämmelser om ansökan om
detta görs senast den 31 december 2013.