Förordning (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Svensk författningssamling 1998:1513
t.o.m. SFS 2008:1241
SFS nr: 1998:1513
Departement/myndighet: Socialdepartementet
Utfärdad: 1998-12-03
Ändrad: t.o.m. SFS 2008:1241
Övrig text: Rättelseblad 2002:148 har iakttagits.
Upphävd: 2011-01-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2010:1369
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se


1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § I denna förordning ges bestämmelser om
- skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal (2 kap.),
- legitimation m.m. (3 kap.),
- specialistkompetens (4 kap.),
- särskilt förordnande att utöva yrke m.m. (6 kap.),
- utländsk utbildning som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) och avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan (7 kap.),
- nordisk eller annan utländsk utbildning (8 kap.),
- överklagande av beslut m.m. (9 kap.). Förordning (2006:65).

2 § Ord och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.


2 kap. Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter.

2 § Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall på ett betryggande sätt förvara, hantera och i förekommande fall dela ut läkemedel som han eller hon har hand om.

Läkare och tandläkare

3 § En läkare eller tandläkare som är verksam inom den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården är skyldig att, i den omfattning övriga skyldigheter i yrkesutövningen inte hindrar det eller det annars inte finns särskilda skäl däremot, utföra undersökningar och ge utlåtanden över dessa på begäran av länsstyrelse, domstol, åklagarmyndighet eller polismyndighet.

En läkare enligt första stycket har, även på begäran av polisman, samma skyldighet som föreskrivs i första stycket att utföra undersökning som innebär kroppsbesiktning av någon som är misstänkt för brott för vilket frihetsstraff kan följa.

Begränsningen i skyldigheten att utföra undersökningar och ge utlåtanden skall inte gälla för en läkare, som är verksam huvudsakligen inom öppen vård och, såvitt avser undersökning och utlåtande rörande alkoholpåverkan, inte heller för någon annan läkare.

I lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott finns särskilda bestämmelser om utlåtanden i vissa fall. Förordning (2005:1065).

Medicinskt ansvariga

4 § Den läkare verksamhetschefen utser skall ansvara för att klinisk obduktion görs när det finns skäl för detta.

5 § En sjuksköterska som avses i 24 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska, utöver de skyldigheter som anges där, ansvara för
1. att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde,
2. att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen (2008:355),
3. att patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om, samt
4. att rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl fungerande.

Detsamma gäller i tillämplig omfattning också för sådana sjukgymnaster och arbetsterapeuter som avses i 24 § andra stycket hälso- och sjukvårdslagen. Förordning (2008:362).


3 kap. Legitimation m.m.

Kiropraktorer

1 § För legitimation som kiropraktor krävs fullgjord utbildning som kiropraktor som avslutats efter utgången av år 1994 och som omfattar minst fyra års studier på heltid. Studierna skall ge grundläggande teoretiska och kliniska kunskaper i medicinska ämnen med särskild inriktning på manuell medicin och utbildningen skall avslutas med ett examensarbete.

Praktisk tjänstgöring enligt 3 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall fullgöras under en tid som motsvarar ett års heltidstjänstgöring. Tjänstgöringen skall fullgöras under handledning av en av Socialstyrelsen godkänd enskild läkar-, naprapat- eller kiropraktormottagning eller vid en godkänd enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården. Tjänstgöringen kan fullgöras vid flera sådana mottagningar eller enheter.

Den som före utgången av år 1994 fullgjort en utbildning som kiropraktor och som fortlöpande även efter år 1994 fullgjort kompletterande kiropraktorutbildning samt genomgått praktisk tjänstgöring skall efter ansökan hos Socialstyrelsen få legitimation som kiropraktor. Socialstyrelsen fastställer i varje enskilt fall omfattningen av den praktiska tjänstgöringen.

Socialstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs om utbildning och praktisk tjänstgöring för kiropraktorer.

Läkare

2 § Allmäntjänstgöring som läkare enligt 3 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall fullgöras under minst ett år och sex månader, fördelade enligt följande.
1. Nio månader fördelade mellan gruppen invärtesmedicinska specialiteter, inklusive barn- och ungdomsmedicin, och gruppen opererande specialiteter, med en minimitid inom respektive grupp om tre månader,
2. tre månader inom psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri, och
3. sex månader inom allmänmedicin.

Allmäntjänstgöring skall fullgöras på läkaranställning för allmäntjänstgöring (blockförordnande) under handledning. Om det finns synnerliga skäl får Socialstyrelsen medge undantag från kravet på att tjänstgöringen skall fullgöras på ett blockförordnande.

Allmäntjänstgöringen skall avslutas med ett kunskapsprov som högskolemyndigheten ansvarar för. Kunskapsprovet skall avse måluppfyllelsen för allmäntjänstgöringen i dess helhet.

Socialstyrelsen skall meddela ytterligare föreskrifter om allmäntjänstgöring, dock inte om kunskapsprov.

3 § En legitimerad läkare som vill uppnå kompetens som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) skall gå igenom den utbildning med huvudsakligen praktisk inriktning som Socialstyrelsen föreskriver. Socialstyrelsen skall även meddela de ytterligare föreskrifter som behövs om villkoren för att få kompetens som Europaläkare.

Naprapater

4 § För legitimation som naprapat krävs fullgjord utbildning som naprapat som omfattar minst fyra års studier på heltid och som ger grundläggande teoretiska och kliniska kunskaper i medicinska ämnen med särskild inriktning på manuell medicin. Utbildningen skall avslutas med ett examensarbete.

Praktisk tjänstgöring enligt 3 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall fullgöras under en tid som motsvarar ett års heltidstjänstgöring. Tjänstgöringen skall fullgöras under handledning vid en av Socialstyrelsen godkänd enskild läkar-, naprapat- eller kiropraktormottagning eller vid en godkänd enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården. Tjänstgöringen kan fullgöras vid flera sådana mottagningar eller enheter.

Socialstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs om utbildning och praktisk tjänstgöring för naprapater.

Psykologer

5 § Praktisk tjänstgöring som psykolog enligt 3 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall fullgöras under en tid som motsvarar ett års heltidstjänstgöring. Tjänstgöringen skall fördelas på verksamhetsområden enligt föreskrifter som Socialstyrelsen meddelar. Tjänstgöringen skall fullgöras under handledning av en legitimerad psykolog.

Den praktiska tjänstgöringen skall fullgöras inom offentlig verksamhet eller i privat verksamhet som har godkänts för sådan tjänstgöring av Socialstyrelsen.

Sjukhusfysiker

6 § För tiden fram till och med den 31 december 2008 skall äldre akademiska examina med fullgjord grundutbildning i radiofysik tillsammans med verksamhet som sjukhusfysiker anses likvärdiga med sjukhusfysikerexamen vid ansökan om legitimation som sjukhusfysiker.

Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om kompetenskrav för sjukhusfysiker.

Apotekare

7 § Utöver apotekarexamen skall fullgjorda äldre apotekarutbildningar eller motsvarande utbildningar som fastställts av regeringen eller utbildningsanordnare anses likvärdiga med apotekarexamen vid ansökan om legitimation som apotekare.

Arbetsterapeuter

8 § Utöver arbetsterapeutexamen skall fullgjorda äldre arbetsterapeutbildningar som fastställts av regeringen eller utbildningsanordnare anses likvärdiga med arbetsterapeutexamen vid ansökan om legitimation som arbetsterapeut.

Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om kompetenskrav för arbetsterapeuter.

Receptarier

9 § Utöver receptarieexamen skall fullgjorda äldre receptarieutbildningar som fastställts av regeringen eller utbildningsanordnare anses likvärdiga med receptarieexamen vid ansökan om legitimation som receptarie.

Röntgensjuksköterska

10 § Den som meddelats legitimation som sjuksköterska med inriktning mot diagnostisk radiologi enligt äldre bestämmelser jämställs med legitimerad röntgensjuksköterska. Detsamma gäller legitimerad sjuksköterska som fullgjort vidareutbildning i diagnostisk radiologi.

Den som har gått igenom en treårig högskoleutbildning med inriktning mot diagnostisk radiologi enligt äldre bestämmelser och som inte har fått legitimation som sjuksköterska skall på ansökan få legitimation som röntgensjuksköterska. Förordning (2000:370).

Audionomer

11 § Utöver audionomexamen skall fullgjorda äldre audionom- eller hörselvårdsassistentutbildningar som fastställts av regeringen eller utbildningsanordnare anses likvärdiga med audionomexamen vid ansökan om legitimation som audionom. Förordning (2006:65).

Biomedicinska analytiker

12 § Utöver biomedicinsk analytikerexamen skall fullgjorda äldre preparatris-, laboratris-, laborant- eller laboratorieassistent- och biomedicinsk analytikerutbildningar som fastställts av regeringen eller utbildningsanordnare anses likvärdiga med biomedicinsk analytikerexamen vid ansökan om legitimation som biomedicinsk analytiker. Förordning (2006:65).

Dietister

13 § Utöver dietistexamen skall fullgjorda äldre dietassistent-, dietetik- och dietistutbildningar som fastställts av regeringen eller utbildningsanordnare tillsammans med verksamhet som dietist i minst fem år anses likvärdiga med dietistexamen vid ansökan om legitimation som dietist. Förordning (2006:65).

Ortopedingenjörer

14 § Utöver ortopedingenjörsexamen skall följande utbildningar anses likvärdiga med ortopedingenjörsexamen vid ansökan om legitimation som ortopedingenjör:
1. Fullgjord äldre högre ortopedteknisk utbildning eller ortopedingenjörsutbildning som fastställts av regeringen eller utbildningsanordnare.
2. Fullgjord utbildning vid Handikappinstitutet samt yrkesverksamhet i minst 10 år med huvudsaklig inriktning på patientundersökningar i hälso- och sjukvården. Förordning (2006:65).


4 kap. Specialistkompetens

Läkare

1 § Den legitimerade läkare som vill uppnå specialistkompetens ska genomgå vidareutbildning under minst fem år för att förvärva de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivits för den sökta specialistkompetensen. Specialistkompetensen ska förvärvas genom tjänstgöring som läkare under handledning och genom deltagande i kompletterande utbildning (specialiseringstjänstgöring).

Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om indelning och benämning av de specialiteter inom vilka specialistkompetens kan uppnås samt om vad som ska krävas för att få bevis om specialistkompetens. Meriter från utbildning på forskarnivå får tillgodoräknas i specialiseringstjänstgöringen. Socialstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om tillgodoräknande av sådana meriter. Förordning (2008:1241).

Tandläkare

2 § Den legitimerade tandläkare som vill uppnå specialistkompetens skall ha utövat allmän tandläkarpraktik under minst två år efter att ha fått legitimation som tandläkare och skall därefter genomgå vidareutbildning under minst tre år för att förvärva de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivits för den sökta specialistkompetensen. Specialistkompetensen skall förvärvas genom tjänstgöring som tandläkare under handledning vid en klinik som godkänts av Socialstyrelsen och genom deltagande i kompletterande utbildning (specialiseringstjänstgöring).

De specialiteter inom vilka specialistkompetens kan uppnås är följande.
1. Pedodonti
2. Ortodonti
3. Parodontologi
4. Oral kirurgi
5. Endodonti
6. Oral protetik
7. Odontologisk radiologi
8. Bettfysiologi

Gemensamma bestämmelser för läkare och tandläkare

3 § Socialstyrelsen skall meddela föreskrifter om vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som skall gälla för varje specialistkompetens (målbeskrivningar).

Socialstyrelsen får också meddela ytterligare föreskrifter om vidareutbildning för specialistkompetens.

4 § Socialstyrelsen får när det finns särskilda skäl meddela bevis om specialistkompetens till en legitimerad läkare eller en legitimerad tandläkare trots att hans eller hennes utbildning inte uppfyller villkoren i 1 respektive 2 §.

Sjuksköterskor

5 § Av 3 kap. 9 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område framgår att en legitimerad sjuksköterska som har specialistsjuksköterskeexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) har rätt att använda en skyddad specialistbeteckning (specialistsjuksköterska). Förordning (2001:319).

6 § Fullgjorda äldre vidareutbildningar och direktspecialiseringar, inom motsvarande specialområde och i förekommande fall med motsvarande inriktning som sägs i högskoleförordningen (1993:100), vilka godkänts av regeringen eller av regeringen erkänd utbildningsanordnare, ger också rätt att använda en skyddad specialistbeteckning. Förordning (2001:319).

7 § En legitimerad sjuksköterska som genomgått vidareutbildning i ett land som inte omfattas av EES-avtalet eller av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan kan efter prövning av Socialstyrelsen medges rätt att kalla sig specialistsjuksköterska om utbildningen till sin längd och sitt innehåll motsvarar specialistsjuksköterskeexamen enligt högskoleförordningen (1993:100).

Sådan rätt medges endast för de specialområden och i förekommande fall den inriktning som anges i högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2002:148).


5 kap. Har upphävts genom förordning (2006:65).


6 kap. Särskilt förordnande att utöva yrke m.m.

1 § Särskilt förordnande att utöva yrke enligt 3 kap. 10 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område meddelas av Socialstyrelsen eller, efter styrelsens bemyndigande, av sådan nämnd som avses i 10 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) eller av någon annan myndighet.

Optiker

2 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om kompetenskrav för behörighet som kontaktlinsoptiker.

Tandhygienister och tandsköterskor

3 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om kompetenskrav för icke legitimerade tandhygienister och för tandsköterskor och om den behörighet som sådan kompetens ger.

Sjuksköterskor

4 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om kompetenskrav för sjuksköterskor för att de skall få förskriva läkemedel och om den behörighet som sådan kompetens ger. Förordning (2001-84).


7 kap. Utländsk utbildning som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) eller avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan

Apotekare

1 § En apotekare som har sin utbildning i farmaci från ett annat EES-land än Sverige, eller från Schweiz, eller, om apotekaren är medborgare i Island, Liechtenstein eller Luxemburg och har en utbildning från ett tredje land som godkänts av behöriga myndigheter i hemlandet, skall på ansökan få legitimation som apotekare här i landet om apotekaren har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis för apotekare som anges i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen. Förordning (2004:737).

Barnmorskor

2 § En barnmorska som har sin utbildning från ett annat EES- land än Sverige, eller från Schweiz, skall på ansökan få legitimation som barnmorska här i landet om barnmorskan har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis för barnmorskor och behövliga intyg om yrkespraktik som anges i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen. Förordning (2004:737).

Läkare

3 § En läkare som har sin utbildning från ett annat EES-land än Sverige, eller från Schweiz, skall på ansökan få legitimation som läkare här i landet om läkaren har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis för läkare som anges i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen. Förordning (2004:737).

4 § En läkare som efter föreskriven praktisk utbildning i ett annat EES-land än Sverige, eller i Schweiz, har rätt att kalla sig allmänpraktiserande läkare skall på ansökan få kompetens som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) här i landet om läkaren har svensk legitimation för yrket. Förordning (2002:148).

5 § En läkare som, efter föreskriven specialiseringstjänstgöring i ett annat EES-land än Sverige, eller i Schweiz, har rätt att kalla sig specialistkompetent läkare, ska på ansökan få bevis om specialistkompetens här i landet om läkaren har svensk legitimation för yrket och ett sådant bevis om specialistkompetens för läkare som anges i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen.

Bevis om specialistkompetens för läkare enligt 11 b § får tidsbegränsas.

Bevis om specialistkompetens utfärdas endast för specialiteter som är godkända i Sverige. Förordning (2007:806).

Sjuksköterskor

6 § En sjuksköterska som har sin utbildning från ett annat EES-land än Sverige, eller från Schweiz, skall på ansökan få legitimation som sjuksköterska här i landet om sjuksköterskan har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård som anges i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen.

En sjuksköterska som har sin vidareutbildning från ett annat EES-land än Sverige, eller från Schweiz, skall på ansökan få rätt att kalla sig specialistsjuksköterska här i landet om sjuksköterskan har svensk legitimation och ett sådant bevis över avslutad behörighetsgivande utbildning som följer av EES- avtalet eller av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan. Sådan rätt medges endast för de specialområden och i förekommande fall den inriktning som anges i högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2004:737).

Tandläkare

7 § En tandläkare som har sin utbildning från ett annat EES- land än Sverige, eller från Schweiz, skall på ansökan få legitimation som tandläkare här i landet om tandläkaren har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis för tandläkare som anges i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen. Förordning (2004:737).

8 § En tandläkare som, efter föreskriven specialiseringstjänstgöring i ett annat EES-land än Sverige, eller i Schweiz, har rätt att kalla sig specialistkompetent tandläkare, ska på ansökan få bevis om specialistkompetens här i landet om tandläkaren har svensk legitimation för yrket och ett sådant bevis om specialistkompetens för tandläkare som anges i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen.

Bevis om specialistkompetens för tandläkare enligt 11 b § får tidsbegränsas.

Bevis om specialistkompetens utfärdas endast för specialiteter som är godkända i Sverige. Förordning (2007:806).

Övriga yrken med legitimation eller annat behörighetsbevis

9 § En sökande som har utbildning som arbetsterapeut, audionom, biomedicinsk analytiker, dietist, kiropraktor, logoped, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, sjukhusfysiker eller tandhygienist från ett annat EES-land än Sverige, eller från Schweiz, ska på ansökan få legitimation eller annat behörighetsbevis här i landet om
1. den sökande har ett sådant utbildnings-, examens- eller behörighetsbevis över behörighetsgivande utbildning som följer av EES-avtalet eller av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan, och
2. det yrke som sökanden avser att utöva här i landet och det yrke han eller hon är behörig för i ursprungsmedlemsstaten, är jämförbara yrkesverksamheter.

En yrkesutövare som avses i 1-3 och 5-8 §§ får ansöka om legitimation eller annat behörighetsbevis enligt de bestämmelser som anges i första stycket. Förordning (2007:806).

Gemensamma bestämmelser

10 § En sökande som avses i 1-3 och 5-9 §§ vars utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis inte uppfyller kraven för legitimation eller annat behörighetsbevis ska ändå få legitimation eller annat behörighetsbevis om den sökande genom yrkeserfarenhet förvärvat rättigheter till yrket eller har en jämställd utbildning och behörig myndighet intygat detta. Förordning (2007:806).

10 a § Ansökan om kompetensbevis eller behörighet enligt 1-10 §§ görs hos Socialstyrelsen. Förordning (2007:806).

11 § En yrkesutövare som avses i 1-3, 6-7, 9-10 och 12 §§ och som för första gången avser att temporärt och tillfälligt utöva yrket i Sverige ska skriftligen underrätta Socialstyrelsen om detta.

Om yrkesutövaren har för avsikt att ett senare år tillhandahålla temporära och tillfälliga tjänster här, ska en underrättelse om detta ske det året.

En underrättelse enligt denna bestämmelse ska anses innefatta även en ansökan om tidsbegränsad legitimation. Förordning (2007:806).

11 a § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om vilka handlingar som ska bifogas en underrättelse enligt 11 §. Förordning (2007:806).

11 b § En yrkesutövare som har ansökt om legitimation enligt 11 § och som uppfyller villkoren för legitimation enligt 1, 2, 3, 6, 7, 9, 10 eller 12 §, ska få en tidsbegränsad legitimation för yrket. Förordning (2007:806).

12 § En sökande som avses i 1-3, 6 eller 7 § som har sin utbildning från ett tredje land och som godkänts av behörig myndighet i ett annat EES-land än Sverige, eller i Schweiz, skall på ansökan få legitimation här i landet. Förordning (2004:737).

13 § Socialstyrelsen ska se till att en sökande enligt 1-11 §§ får de upplysningar om svenska författningar som är nödvändiga för att utöva yrket.

Socialstyrelsen ska även i övrigt på förfrågan från en yrkesutövare i ett EES-land eller i Schweiz som har för avsikt att etablera sig i Sverige lämna upplysningar om vad som gäller i fråga om självständig yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvården m.m. här i landet. Förordning (2007:806).

13 a § Socialstyrelsen skall vid prövning av ansökan om kompetensbevis eller behörighet enligt 1-3, 6 eller 7 § ta hänsyn till den sökandes yrkeserfarenhet, vidareutbildning och fortbildning i yrket. Förordning (2004:737).

14 § Ärenden om legitimation eller annan behörighet enligt föreskrifter som avses i 1-11 §§ ska handläggas skyndsamt. Socialstyrelsens beslut i ärenden enligt 1-10 §§ ska fattas inom tre månader från ansökningsdagen. Om ansökan måste kompletteras eller om det finns andra särskilda skäl, får tidsfristen förlängas.

Socialstyrelsen ska om det behövs underrätta de behöriga hälso- och sjukvårdsmyndigheterna i det eller de EES-länder eller i Schweiz där yrkesutövaren tidigare varit verksam om beslut om legitimation eller behörighet som meddelats enligt 1-10 §§. Förordning (2007:806).

15 § Om en yrkesutövare med svensk legitimation eller annan behörighet som avses i 1-10 och 11 b §§ även har motsvarande utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis från ett annat EES-land än Sverige eller från Schweiz och yrkesutövaren här i landet
1. döms för brott i sin yrkesutövning,
2. meddelas disciplinpåföljd med anledning av sin yrkesutövning,
3. föreskrivs en prövotid,
4. får sin legitimation återkallad, eller
5. får sin rätt att förskriva läkemedel eller alkohol inskränkt,
ska Socialstyrelsen underrätta den behöriga hälso- och sjukvårdsmyndigheten i det andra landet om åtgärden och om skälen för åtgärden.

På begäran av en behörig hälso- och sjukvårdsmyndighet i ett annat EES-land eller i Schweiz, ska Socialstyrelsen skyndsamt lämna de upplysningar som kan behövas för prövning av behörighet i ett visst fall. Förordning (2007:806).

16 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om de utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis som anges i EES-avtalet och avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan och som enligt 1-3, 5-7 och 8 §§ ska ge legitimation eller bevis om specialistkompetens här i landet.

Socialstyrelsen får även meddela ytterligare föreskrifter om legitimation eller annan behörighet som avses i 1-10 och 11 b §§ samt om anpassningsperiod, lämplighetsprov och yrkesverksamhet i den utsträckning sådana krav enligt EES- avtalet eller avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan får ställas på en sökande. Förordning (2007:806).

17 § Socialstyrelsen skall i den utsträckning det behövs för att fullgöra Sveriges förpliktelser enligt EES-avtalet eller avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan lämna de upplysningar och utfärda de intyg om behörighet, yrkesverksamhet och liknande förhållanden som yrkesutövare och behöriga hälso- och sjukvårdsmyndigheter i andra EES-länder eller i Schweiz begär. Förordning (2002:148).


8 kap. Bestämmelser om nordisk eller annan utländsk utbildning

1 § Den som har genomgått annan utbildning utomlands än som avses i 7 kap. 1-10 §§ skall på ansökan få kompetensbevis för ett yrke inom hälso- och sjukvården, tandvården eller detaljhandeln med läkemedel för vilket det finns bestämmelser om legitimation eller behörighet här i landet om den sökande
1. har genomgått den kompletterande utbildning och fullgjort den praktiska tjänstgöring som behövs för att kunskaperna och färdigheterna skall motsvara de svenska kraven,
2. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska författningar, och
3. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket. Förordning (2006:65).

2 § Ansökan om kompetensbevis enligt 1 § görs hos Socialstyrelsen, som i varje enskilt fall prövar om den sökande uppfyller förutsättningarna för kompetensbevis. Bifaller Socialstyrelsen ansökan, skall styrelsen utfärda det kompetensbevis som den sökandes kompetens berättigar till.

3 § För att uppfylla kraven i 1 § 1 för legitimation som kiropraktor här i landet skall den som har examen som Doctor of Chiropractic vid utländsk högskola eller motsvarande utbildning för kiropraktor fullgöra praktisk tjänstgöring i svensk hälso- och sjukvård motsvarande ett års heltidstjänstgöring.

4 § Socialstyrelsen skall meddela ytterligare föreskrifter om kraven på utbildning, praktisk tjänstgöring, kunskaper i svenska författningar och språkkunskaper för dem som genomgått sådan utländsk utbildning som avses i 1 §.

De nordiska länderna

5 § Den som har den utbildning eller det kompetensbevis som anges i kolumn 2 i nedanstående tabell skall anses uppfylla kraven i 1 § för legitimation eller annan behörighet här i landet för det yrke som anges i kolumn 1 i tabellen.

Kolumn 1                                Kolumn 2
Kompetensbevis                          I Danmark, Finland, Island
eller Norge genomgången utbildning eller förvärvat kompetensbevis

1. Legitimation som läkare              Obegränsad auktorisation som
läkare i Danmark, Finland, Island eller Norge

2. Specialistkompetens för en           Legitimation som läkare här
specialitet som anges i 4 kap. 1 §      i landet och
specialistkompetens för samma specialitet i Danmark, Finland, Island eller Norge

3. Legitimation som tandläkare          Obegränsad auktorisation som
tandläkare i Danmark, Finland, Island eller Norge

4. Specialistkompetens för en           Legitimation som tandläkare
specialitet som avses i 4 kap. 2 §      här i landet och
specialistkompetens för samma specialitet i Danmark, Finland, Island eller Norge

5. Legitimation som sjuksköterska       Legitimation eller motsvarande
godkännande som sjuksköterska i Danmark, Finland, Island eller Norge Auktorisation som sjuksköterska i Grönland, om det av beviset framgår att utbildningen är jämförbar med den danska utbildningen till sjuksköterska

6. Legitimation som barnmorska          Legitimation eller motsvarande
godkännande som jordemoder/ barnmorska/jordmor i Danmark, Finland, Island eller Norge eller kompetens som specialsjuksköterska i förlossnings- och moderskapsvård i Finland

7. Legitimation som sjukgymnast         Legitimation eller motsvarande
godkännande som fysioterapeut/ sjukgymnast i Danmark, Finland, Island eller Norge

8. Behörighet som distriktssköterska    Utbildning som sundhedsplejerske
i Danmark, hälsovårdare i Finland eller helsesöster i Norge

9. Legitimation som apotekare           Legitimation eller motsvarande
godkännande som apotekare/ provisor i Danmark, Island, Norge eller Finland

10. Legitimation som receptarie         Legitimation eller motsvarande
godkännande som farmaceut/ receptarie Finland, Island eller Norge

11. Legitimation som optiker            Legitimation eller motsvarande
godkännande som optiker i Danmark, Finland eller Norge

Legitimation i Island som optiker efter att ha gått igenom en utbildning i Danmark, Finland, Norge eller Sverige som kan ligga till grund för legitimation som optiker i det landet

12. Legitimation som psykolog           Legitimation eller motsvarande
godkännande som psykolog i Danmark, Finland, Island eller Norge

13. Behörighet som tandsköterska        Utbildning som
tandklinikassistent i Danmark, godkännande som tandsköterska/ närvårdare i Finland eller Island eller utbildning som tannlege- eller tannhelsesekretär eller tannlegeassistent i Norge

14. Legitimation som tandhygienist      Legitimation eller motsvarande
godkännande som tandhygienist i Danmark, Finland, Island eller Norge

15. Behörighet som tandtekniker         Fyra- eller femårig utbildning
till laboratorietekniker vid yrkesskola eller äldre, av behörig myndighet godkänd, utbildning till laboratorietandtekniker i Danmark, godkännande som tandtekniker i Finland eller innehav av gesällbrev i tandteknikerfacket i Norge

16. Behörighet som kontaktlinsoptiker   Legitimation som optiker här
i landet och kompetens som kontaktlinsoptiker i Danmark, Finland eller Norge

17. Legitimation som kiropraktor        Legitimation eller motsvarande
godkännande som kiropraktor i Danmark, Finland, Island eller Norge

18. Legitimation som logoped            Legitimation som talterapeut
i Finland, godkännande i Island som logoped efter att ha genomgått utbildning i Finland eller Sverige som kan ligga till grund för legitimation som logoped i det landet, examen i Norge från universitet eller vidareutbildning vid högskola i specialpedagogik med specialisering i logopedi

19. Legitimation som arbetsterapeut     Legitimation eller motsvarande
godkännande som ergoterapeut/ arbetsterapeut i Danmark, Finland, Island eller Norge

20. Legitimation som biomedicinsk       Godkännande som
analytiker                              laboratorieskötare/bioingenjör
i Finland, Island eller Norge eller utbildning som hospitalslaborant i Danmark

21. Legitimation som                    Godkännande som radiograf i
röntgensjuksköterska                    Danmark eller Norge,
röntgenskötare i Finland eller röntgentaeknar i Island Förodning (2006:65).

6 § Om en myndighet som prövar frågor om kompetensbevis i annan nordisk stat begär det, skall Socialstyrelsen lämna myndigheten de upplysningar som denna kan behöva för att avgöra prövningen i ett visst fall.

7 § Om en yrkesutövare med kompetensbevis här i landet även har sådant bevis i annan nordisk stat och han eller hon
1. får sin legitimation återkallad, eller
2. får sin rätt att förskriva läkemedel eller alkohol inskränkt,
skall Socialstyrelsen underrätta myndigheten i den andra stat där yrkesutövaren innehar kompetensbevis om åtgärden och om skälen för åtgärden.


9 kap. Avgifter och överklagande av beslut

Avgifter för vissa ärenden

1 § Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område eller enligt denna förordning i de fall som framgår av andra stycket.

För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i 9-14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser tillämpas:

Ärendeslag                                      Avgiftsklass
Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Ansökan om legitimation (3 kap. 2 §)

Kiropraktor, läkare, naprapat, psykolog eller           4
psykoterapeut

Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska,        2
biomedicinsk analytiker, dietist, logoped, optiker, ortopedingenjör, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist eller tandläkare

Meddelande av kompetens som allmänpraktiserande läkare 2 (Europaläkare)

Meddelande av specialistkompetens                       4
Denna förordning

Meddelande av kompetensbevis för den som har            4
genomgått utbildning utomlands (7 kap. 1-10 §§ eller 8 kap. 1 §), dock ej personal som tidigare har meddelats motsvarande kompetensbevis i ett EES-land eller i Schweiz. Kiropraktor, läkare, naprapat, psykolog eller psykoterapeut

Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska,        2
biomedicinsk analytiker, dietist, logoped, optiker, ortopedingenjör, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, sjukhusfysiker, sjuksköterska, specialistsjuksköterska, tandhygienist eller tandläkare Förordning (2006:65).

Överklagande m.m.

2 § Ett beslut av Socialstyrelsen att avslå en ansökan om kompetensbevis skall innehålla uppgift om i vilka avseenden kompetensen ansetts otillräcklig.

3 § Socialstyrelsens beslut att inte medge undantag från kravet att allmäntjänstgöring skall fullgöras på blockförordnande får inte överklagas. Övriga bestämmelser om överklagande m.m. som finns i 8 kap. 15 och 16 §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall gälla även för denna förordning.


Övergångsbestämmelser

1998:1513
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999 då förordningen (1984:545) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. och förordningen (1994:1290) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården skall upphöra att gälla.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har fattats före ikraftträdandet.
3. Läkare som före den 1 juli 1979 fått bevis om en specialistkompetens får tillkännage denna enligt äldre bestämmelser. Han eller hon får dock använda de beteckningar på specialiteter som anges i denna förordning.
4. Bevis om allmänläkar- eller specialistkompetens som utfärdats av Nämnden för läkares vidareutbildning gäller fortfarande.
5. Bevis om allmänläkarkompetens enligt äldre föreskrifter gäller som bevis om specialistkompetens i allmänmedicin.
6. Äldre föreskrifter om allmäntjänstgöring som tandläkare gäller fortfarande i fråga om tandläkare med examen enligt äldre bestämmelser i högskoleförordningen (1993:100). Allmäntjänstgöringen får dock fullgöras även hos en privatpraktiserande tandläkare som Socialstyrelsen har godkänt för sådan tjänstgöring.

2005:1250

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2006. En läkare som fått legitimation före ikraftträdandet har rätt att få bevis om specialistkompetens enligt äldre bestämmelser om ansökan om detta görs senast den 31 december 2013.