Bokföringslag (1976:125)

t.o.m. SFS 1997:979
SFS nr: 1976:125
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L1
Utfärdad: 1976-03-25
Omtryck: 1993:57
Ändrad: t.o.m. SFS 1997:979
Upphävd: 2000-01-01
Författningen har upphävts genom: SFS 1999:1078
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

Inledande bestämmelser

1 §   Näringsidkare är bokföringsskyldig enligt denna lag. Detsamma gäller aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar samt sådana europeiska ekonomiska intressegrupperingar som har sitt säte i Sverige, även om bolaget eller föreningen eller intressegrupperingen inte utövar näringsverksamhet. Förutsättningarna för att en stiftelse skall vara bokföringsskyldig framgår av stiftelselagen (1994:1220) och lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse.

Den som är skyldig att för inkomst av jordbruksfastighet föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) är ej bokföringsskyldig för inkomsten enligt denna lag. Hyr enskild person, dödsbo eller ideell förening ut byggnad eller del av byggnad föreligger bokföringsplikt på grund därav endast om verksamheten är att anse som hotell- eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regelmässigt uthyres och ej utgör del av egen bostad.

Staten, kommun, landsting, kommunalförbund, församling och kyrklig samfällighet är ej bokföringsskyldiga enligt denna lag.

Bestämmelserna i 11 och 13 21 §§ behöver ej tillämpas av enskild näringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller under den sista månaden av räkenskapsåret. Lag (1994:1930).

2 §   Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

Bokföringsskyldigheten innefattar att
   1. till upplysning om rörelsens förlopp kronologiskt och systematiskt löpande bokföra uppkomna affärshändelser samt i samband härmed tillse att verifikationer finns till alla bokföringsposter,
   2. med undantag i fall varom föreskrives i 1 § fjärde stycket till upplysning om rörelsens ekonomiska resultat och ställning vid räkenskapsårets utgång avsluta bokföringen med årsbokslut,
   3. arkivera verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmaterial.

3 §   Har bestämmelse som avviker från denna lag meddelats i eller med stöd av annan lag, gäller den bestämmelsen och i anslutning därtill meddelade verkställighetsföreskrifter.

Särskilda bestämmelser finns om skyldighet att sörja för underlag för deklarations- och uppgiftsskyldighet och för kontroll därav.

Löpande bokföring

4 §   I bokföringen skall som affärshändelser löpande noteras alla förändringar i förmögenhetens storlek och sammansättning såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Som affärshändelse räknas också den bokföringsskyldiges tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat. Inför bokslut skall bokföringen härutöver tillföras fordrings- och skuldposter som behövs för att bestämma de intäkter och kostnader som rätteligen hör till räkenskapsåret.

5 §   Bokföringen skall för varje affärshändelse grundas på handling som härrör från affärshändelsen eller särskilt upprättas med uppgifter om denna (verifikation). Har den bokföringsskyldige tagit emot handling om affärshändelsen, skall denna handling användas som verifikation. Om det är påkallat med hänsyn till arten av mottagen handling, får bokföringen i stället grundas på särskilt upprättad hänvisningsverifikation.

Verifikation skall på varaktigt sätt innehålla uppgifter om när den upprättats, när affärshändelsen inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller, vilken motpart den berör samt, i förekommande fall, vilka handlingar som legat till grund för affärshändelsen och var originalhandling förvaras.

För likartade affärshändelser får gemensam verifikation användas, om den innehåller eller hänvisar till uppgifter enligt andra stycket i fråga om de affärshändelser som verifikationen omfattar.
Gemensam verifikation får även användas för inbetalningarna under en dag vid kontant försäljning av varor och tjänster, om försäljningen sker under sådana förhållanden att enskild verifikation med uppgifter enligt andra stycket ej kan upprättas utan svårighet. I sådant fall får gemensam verifikation utgöras av kontrollremsa från kassaapparat, kassarapport eller annan handling som anger summan av erhållna betalningar.

Verifikationerna skall på varaktigt sätt vara försedda med verifikationsnummer eller andra identifieringstecken och i övrigt erforderliga uppgifter så att sambandet mellan verifikation och bokförd post utan svårighet kan fastställas. Verifikationerna skall både före och efter bokföring förvaras ordnade på betryggande och överskådligt sätt. Sker rättelse i verifikation, skall anges när rättelsen skett och vem som företagit den.

6 §   Bokföringen skall ske på varaktigt sätt i ett ordnat och betryggande system av böcker, kort, lösblad eller andra hjälpmedel.
Vad som bokförts får ej utplånas eller göras oläsligt.

Vid rättelse av felförd post skall anges när rättelsen skett och vem som företagit den. Sker rättelse genom särskild rättelsepost, skall verifikation om rättelsen upprättas. Samtidigt skall genom anteckning på den tidigare verifikationen eller på annat sätt säkerställas att man vid granskning av den tidigare bokförda posten utan svårighet kan få kännedom om rättelsen.

7 §   Om det behövs för att ge överblick över tillämpat bokföringssystem, skall beskrivning upprättas över bokföringens organisation och uppbyggnad, över använda hjälpmedel och deras funktion samt över bokföringens konton och deras användning (kontoplan).

Användes automatisk databehandling i bokföringssystemet, skall beskrivning enligt första stycket kompletteras med systemdokumentation och behandlingshistorik i den mån det behövs för att man utan svårighet i efterhand skall kunna följa och kontrollera de enskilda posternas behandling och företagna bearbetningar inom systemet.

All beskrivning och dokumentation som avses i första och andra styckena är räkenskapsmaterial.

8 §   Affärshändelserna skall bokföras i kronologisk ordning post för post efter verifikationsnummer eller andra identifieringstecken som åsatts verifikationerna (grundbokföring). Verifikationer, som avser likartade affärshändelser, får bokföras i sammandrag i en post, om det utan svårighet kan klarläggas vilka affärshändelser som ingår i sådan post.

Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag (kassabokföring). Övriga affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske. I fråga om fordringar och skulder gäller att de skall bokföras så snart det kan ske sedan faktura eller annan handling, som tillkännager anspråk på vederlag, utfärdats eller mottagits eller sådan handling bort föreligga enligt god affärssed.

Om endast ett mindre antal fakturor eller andra handlingar, som tillkännager anspråk på vederlag, förekommer i rörelsen och fordringarna eller skulderna enligt dessa verifikationer ej uppgår till avsevärda belopp, kan bokföring av sådana fordringar och skulder dröja tills betalning sker, under förutsättning att detta är förenligt med god redovisningssed. Vid räkenskapsårets utgång skall dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.
Verifikationerna för obetalda fordringar och skulder skall ordnas och förvaras för sig så att betryggande överblick fortlöpande finns över dem.

9 §   Affärshändelserna skall bokföras i systematisk ordning så att bokföringen gör det möjligt att överblicka verksamhetens gång och dess resultat och ställning (huvudbokföring). Huvudbokföringen kan vara förenad med grundbokföringen.

Konton över tillgångar och skulder, vilka i huvudbokföringen föres i sammandrag, skall ytterligare specificeras i sidoordnad redovisning i den mån det behövs för att ge tillfredsställande överblick och kontroll. Huvudbokföringen skall hållas aktuell och avstämmas efter vad som med hänsyn till rörelsens förhållanden överensstämmer med god redovisningssed.

10 §   Verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmaterial kan utgöras av
   1. material i vanlig läsbar form,
   2. film eller annat material med registreringar i mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel,
   3. hålkort, hålremsa, magnetband eller annat material med registreringar som genom omedelbar utskrift kan tagas fram i form som avses i 1 eller 2.

Material som avses i första stycket 3 får ej användas för sammanfattningar av huvudbokföringen eller samtidigt för både verifikationer och grundbokföring.

Material som avses i första stycket 2 och 3 får användas endast om det kan anses säkerställt, att registreringarna är varaktiga, att registrerade uppgifter är lätt åtkomliga samt att materialet bevaras på betryggande sätt.

Årsbokslut

11 §   För varje räkenskapsår skall den löpande bokföringen avslutas med ett årsbokslut. Detta består av resultaträkning och balansräkning. Till dessa kan bilagor upprättas.

Årsbokslutet skall färdigställas och tagas in i bunden bok (årsbok) så snart det kan ske och senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Bilaga till årsbokslutet behöver dock ej återges i årsboken.
Årsbokslutet och därtill hörande bilagor skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form. Bilaga som är av särskilt vidlyftig beskaffenhet får dock upprättas i form som avses i 10 § första stycket 2.
Årsbokslutet skall skrivas under av den bokföringsskyldige med angivande av dagen för underskriften. Är flera delägare obegränsat ansvariga för rörelsens förbindelser, underskrives bokslutet av dem alla.

När bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för sådan skyldighet ändras, skall balansräkning också utan dröjsmål uppgöras och tagas in i årsbok.

11 a §   I aktiebolag och sådana handelsbolag som omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554) skall årsbokslutet bestå av balansräkning, resultaträkning och noter. För årsbokslutet i sådana bolag gäller, i stället för 13-20 §§, bestämmelserna i 2 kap. 2 4 och 6 §§, 3 kap. 1 4, 6, 8 och 9 §§ samt 4 och 5 kap.
årsredovisningslagen. Lag (1995:1556).

11 b §   I företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall årsbokslutet bestå av balansräkning, resultaträkning och noter. För årsbokslutet i sådana företag som omfattas av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag gäller, i stället för 13-20 §§, bestämmelserna i 2 kap. 2 § samt 3-5 kap. lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. För årsbokslutet i företag som omfattas av lagen om årsredovisning i försäkringsföretag gäller, i stället för 13-20 §§, bestämmelserna i 2 kap. 2 § samt 3-5 kap. lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. I fråga om båda slagen av företag gäller dock att hänvisningarna till 3 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554) inte skall tillämpas. Lag (1995:1556).

11 c §   En ekonomisk förening får upprätta årsbokslut med tillämpning av 2 kap. 2 - 4 och 6 §§, 3 kap. 1 - 4, 6, 8 och 9 §§, 4 kap. 1 - 6 §§, 8 § första stycket och andra stycket 2 och 3, 9 - 13 §§, 14 § andra stycket samt 15 - 17 §§ samt 5 kap. 1 - 12 §§, 14 § andra stycket och 15 - 24 §§ årsredovisningslagen (1995:1554).

Vid tillämpningen av årsredovisningslagen gäller följande.
   1. Vad som sägs om aktiebolag och bolag gäller ekonomiska föreningar.
   2. Vad som sägs om moderbolag gäller moderförening.
   3. Med intresseföretag avses vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ årsredovisningslagen.
   4. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer.
   5. Uppskrivning får göras endast för avsättning till uppskrivningsfond.

En ekonomisk förening som upprättar sitt årsbokslut i enlighet med första stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 13 - 20 §§ denna lag. En sådan förening skall inte heller tillämpa 9 kap. 4 och 5 §§, 6 § första stycket och andra stycket första meningen, 7 § första och fjärde styckena samt 8 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar Lag (1996:1141).

11 d §   Ett handelsbolag som inte omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554) får upprätta årsbokslut med tillämpning av 2 kap. 2 - 4 och 6 §§, 3 kap. 1 - 4, 6, 8 och 9 §§ samt 4 kap. 1 - 5 och 9 - 13 §§, 14 § andra stycket och 15 - 17 §§ årsredovisningslagen.

Ett handelsbolag som upprättar årsbokslut i enlighet med första stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 13 - 19 §§ denna lag.

Om handelsbolaget är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt 2 kap. 1 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall årsbokslutet innehålla även upplysningar enligt 5 kap. 1 - 4 , 6 - 12 och 15 - 24 §§ årsredovisningslagen. I så fall skall 20 § denna lag och 2 kap. 7 § lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag inte tillämpas.

Vid tillämpningen av årsredovisningslagen avses med intresseföretag vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ den lagen. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer. Lag (1996:1141).

11 e §   En ekonomisk förening som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldig att upprätta koncernredovisning enligt de lagarna skall upprätta årsbokslut med tillämpning av de bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) som det hänvisas till i 11 c § första och andra styckena. En sådan förening skall inte tillämpa de bestämmelser i denna lag och lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar som anges i 11 c § tredje stycket. Lag (1996:1141).

11 f §   Ett handelsbolag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldigt att upprätta koncernredovisning enligt de lagarna skall upprätta årsbokslut med tillämpning av de bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) som det hänvisas till i 11 d § första, tredje och fjärde styckena. Ett sådant bolag skall inte tillämpa de bestämmelser i denna lag och lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag som anges i 11 d § andra och tredje styckena. Lag (1996:1141).

11 g §   En ekonomisk förening eller ett handelsbolag som enligt 11 c - 11 f §§ har upprättat årsbokslut med tillämpning av bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) skall göra detta även under följande räkenskapsår. Lag (1996:1141).

12 §   Räkenskapsåret skall omfatta tolv månader. För enskild näringsidkare, dödsbo, handelsbolag där fysisk person eller dödsbo skall beskattas för bolagets inkomst och sådan samfällighetsförval- tande juridisk person som avses i 53 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall kalenderåret utgöra räkenskapsår. Annan bokförings- skyldig får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet räkenskapsår). Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 maj--den 30 april, den 1 juli--den 30 juni eller den 1 september--den 31 augusti.

Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra omständigheter finns synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge att annan period av tolv hela månader än som följer av första stycket skall utgöra räkenskapsår.

När bokföringsskyldighet inträder eller räkenskapsåret lägges om, får räkenskapsåret avse kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst aderton månader. Avkortning av räkenskapsåret får också göras om bokföringsskyldigheten upphör.

Tillämpas brutet räkenskapsår, får omläggning av räkenskapsåret ske till kalenderår. I annat fall får omläggning av räkenskapsåret ej ske med mindre tillstånd därtill ges av skattemyndigheten.

Den som är bokföringsskyldig i fråga om flera rörelser skall använda samma räkenskapsår för dessa. För att få samma räkenskapsår för flera rörelser får omläggning av räkenskapsår ske utan särskilt tillstånd.

Femte stycket äger motsvarande tillämpning på räkenskapsår inom koncern. Föreligger synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge att olika räkenskapsår får användas. Lag (1993:1557).

13 §   Med anläggningstillgång förstås tillgång, som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i rörelsen. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång.

Med en tillgångs anskaffningsvärde förstås utgiften för dess förvärv eller tillverkning och med återanskaffningsvärde motsvarande utgift, om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång (balansdagen).

14 §   Omsättningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. Är tillgångens verkliga värde på balansdagen lägre än anskaffningsvärdet, får tillgången dock ej tagas upp över detta verkliga värde.

Såsom verkliga värdet av omsättningstillgång anses försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad.
Om rörelsens förhållanden, tillgångens beskaffenhet eller andra omständigheter ger anledning härtill, får verkliga värdet dock bestämmas till återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag för inkurans, eller till annat värde som är förenligt med god redovisningssed.

Om varulager upptages till lägre värde än det i första stycket medgivna högsta värdet, skall skillnaden upptagas som lagerreserv.

Omsättningstillgång får tagas upp över anskaffningsvärdet, om särskilda omständigheter föreligger och det kan anses tillåtet enligt god redovisningssed.

15 §   Anläggningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. I anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för värdehöjande förbättring av tillgången, vilka nedlagts under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare räkenskapsår. I andra fall än som avses i fjärde stycket och 16 § andra stycket får anläggningstillgång ej tagas upp till högre värde än det, vartill den är uppförd i närmast föregående balansräkning.

På anläggningstillgång, som fortlöpande minskar i värde på grund av ålder eller nyttjande eller annan därmed jämförlig orsak, skall årligen avskrivning ske med minst belopp som svarar mot lämplig avskrivningsplan, om ej tillgången uppenbarligen redan är tillräckligt avskriven.

Har värdet på anläggningstillgång varaktigt gått ned, skall nedskrivning ske med det engångsbelopp som kan anses erforderligt enligt god redovisningssed.

Anläggningstillgång, som äger ett bestående värde väsentligt överstigande det belopp vartill den är uppförd i närmast föregående balansräkning, får upptagas till högst detta värde, om det belopp varmed uppskrivning sker användes till erforderlig nedskrivning av värdet på andra anläggningstillgångar och särskilda skäl föreligger för sådan utjämning. Fast egendom, som åsättes taxeringsvärde, får dock ej uppskrivas över taxeringsvärdet.

16 §   Fordran, som är osäker, tages upp till belopp varmed den beräknas inflyta. Värdelös fordran får ej tagas upp som tillgång.

Fordran som är anläggningstillgång får tagas upp till sitt beräknade värde, även om fordringen såsom osäker eller värdelös tagits upp till lägre belopp eller utelämnats i närmast föregående balansräkning.

17 §   Har den bokföringsskyldige övertagit rörelse mot vederlag som överstiger det behållna värdet av de övertagna tillgångarna, får skillnaden tagas upp som anläggningstillgång till den del den representerar affärsvärde (goodwill). Denna tillgång skall årligen avskrivas med skäligt belopp, dock minst en tiondel.

Utgifter för teknisk hjälp, forsknings- och utvecklingsarbete, provdrift, marknadsundersökningar och liknande får tagas upp som anläggningstillgång, om de är av väsentligt värde för den bokföringsskyldiges rörelse under kommande år. Sådan tillgång skall årligen avskrivas med skäligt belopp, dock minst en femtedel, om ej på grund av särskilda omständigheter avskrivning med en mindre del får anses överensstämma med god redovisningssed.

Kapitalrabatt och direkta emissionsutgifter vid upptagande av långfristigt lån får, om beloppen ej omedelbart redovisas såsom kostnad, avskrivas enligt lämplig avskrivningsplan under tiden till dess skulden förfaller till betalning.

18 §   Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa samtliga intäkter och kostnader i rörelsen under räkenskapsåret samt lämna en med hänsyn till rörelsens förhållanden tillfredsställande redovisning för hur räkenskapsårets resultat uppkommit.

För resultaträkningen användes med de avvikelser som betingas av rörelsens art och omfattning nedan intagna schema.
Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. Annan uppställningsform får användas endast om under räkenskapsåret i medeltal mindre än tio anställda sysselsatts i rörelsen och uppställningsformen uppfyller de krav som anges i första stycket.

Rörelsens intäkter

Försäljningssumman

Övriga rörelseintäkter
   -- Rörelsens kostnader Rörelseresultat före avskrivningar
   -- Avskrivningar Rörelseresultat efter avskrivningar

+ Finansiella intäkter

Utdelning på aktier och andelar

Ränteintäkter -- Finansiella kostnader

Räntekostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader.

+ Extraordinära intäkter -- Extraordinära kostnader Resultat före bokslutsdispositioner och skatt

k Bokslutsdispositioner

Förändringar i lagerreserv

Förändringar i investeringsfonder och liknande fonder, var för sig

Övriga bokslutsdispositioner, var för sig Resultat före skatt
   -- Skatt Redovisat årsresultat

Vinster och förluster på avyttring av anläggningstillgångar samt avskrivningar och nedskrivningar på sådana tillgångar skall fördelas på samma sätt som motsvarande tillgångar i balansräkningen. Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till sin art.

19 §   Balansräkningen skall i sammandrag redovisa rörelsens samtliga tillgångar och skulder samt eget kapital i rörelsen på balansdagen. Ställda panter och ansvarförbindelser skall upptagas inom linjen.

För balansräkningen användes med de avvikelser som betingas av rörelsens art och omfattning nedan intagna schema eller annan uppställningsform som ger en likvärdig överblick över rörelsens ställning.

I schemat angivna poster skall upptagas var för sig.
Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. För varje sammandragen post i balansräkningen skall i specificerad bilaga upptagas de belopp som ingår i posten, om icke postens sammansättning klart framgår av bokföringen i övrigt.

A Tillgångar

I Omsättningstillgångar

1. Kassa- och banktillgodohavanden 2. Aktier och andra andelar 3. Obligationer och andra värdepapper 4. Växelfordringar 5. Kundfordringar 6. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7. Övriga fordringar 8. Varulager 9. Förskott till leverantörer

II Spärrkonto hos Riksbanken för investeringsfond och liknande fonder, var för sig

III Anläggningstillgångar

1. Aktier och andra andelar 2. Obligationer och andra värdepapper 3. Lån till delägare och denne närstående personer 4. Andra fordringar 5. Förskott till leverantörer 6. Patent och liknande rättigheter 7. Hyresrätt och liknande rättigheter 8. Goodwill, som avses i 17 § första stycket 9. Oavskriven utgift, som avses i 17 § andra stycket 10. Skepp 11. Maskiner, inventarier och dylikt 12. Byggnader 13. Fast egendom, som ej är maskin eller byggnad

B Skulder och eget kapital

I Kortfristiga skulder

1. Växelskulder 2. Leverantörskulder 3. Skatteskulder 4. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 5. Övriga kortfristiga skulder 6. Förskott från kunder

II Långfristiga skulder

1. Avsatt till pensioner 2. Andra långfristiga skulder

III Obeskattade reserver

1. Lagerreserv 2. Investeringsfonder och liknande fonder, var för sig 3. Övriga obeskattade reserver, var för sig

IV Eget kapital, med angivande av ingående belopp, insättningar eller uttag under räkenskapsåret, redovisat årsresultat samt utgående belopp

C Ställda panter m. m.

1. Inteckningar i fast egendom, företagsinteckningar och andra inteckningar, varje slag för sig 2. Andra ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag för sig, med angivande av de belastade tillgångarnas värde enligt balansräkningen

D Ansvarsförbindelser

1. Diskonterade växlar 2. Borgensförbindelser och övriga ansvarförbindelser 3. Pensionsåtaganden som ej upptagits bland skulderna och ej har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet

20 §   I resultaträkningen och balansräkningen skall ytterligare, anpassat efter rörelsens förhållanden, lämnas uppgifter och upplysningar om
   1. grunderna för värdering av tillgångar och skulder med angivande av sådana ändringar i värderingsgrunderna som avsevärt påverkat årsresultatet,
   2. grunderna för avskrivning av olika grupper av anläggningstillgångar med angivande av betydelsefulla ändringar i dessa grunder,
   3. uppskrivning av anläggningstillgångar som verkställts för räkenskapsåret med angivande av uppskrivningsbeloppet och dess användning,
   4. annat förhållande av väsentlig betydelse för att bedöma rörelsens resultat och ställning.

De uppgifter och upplysningar som avses i första stycket får intagas i noter, om tydliga hänvisningar göres vid de poster i bokslutshandlingarna, till vilka de hänför sig.

21 §   Enskild näringsidkare samt varje delägare som är obegränsat ansvarig för rörelsens förbindelser skall till årsbokslutet foga sammanställning över sina privata tillgångar och skulder.
Sammanställningen får utgöras av förmögenhetsbilaga till särskild självdeklaration, i förekommande fall kompletterad med hänsyn till förändringar i förmögenhetsläget som inträffat före balansdagen.

Om enskild näringsidkare driver mer än en rörelse, skall uppgift om balansomslutning, årsresultat och eget kapital i varje annan rörelse tagas upp i bilaga till årsbokslutet. Samtliga rörelser får också var för sig redovisas i samma årsbok. Lag (1994:492).

Arkivering

22 §   Allt räkenskapsmaterial skall bevaras i ordnat skick och på betryggande sätt inom landet under minst tio år från utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Vad nu sagts gäller också avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa rörelsens ekonomiska förhållanden.

Skyldighet att som räkenskapsmaterial bevara material enligt 10 § första stycket 3 upphör, om registrerade uppgifter på betryggande sätt föres över till vanlig läsbar form eller till film eller annat material med registreringar i mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel.

Om särskilda skäl föreligger, får skattemyndigheten för visst fall tillåta, att räkenskapsmaterial i vanlig läsbar form förstöres före utgången av den i första stycket angivna tiden. Materialet skall därvid under betryggande former mikrofilmas eller kopieras på likvärdigt sätt. Kopiorna skall ordnas så att sökta uppgifter lätt kan återfinnas och läsas samt bevaras under den tid som återstår av den i första stycket angivna tiden.

Tillstånd som avses i tredje stycket medges dock av Finansinspektionen när det gäller rörelse som står under inspektionens tillsyn. Lag (1995:1556).

Besvär

23 §   Skattemyndighetens beslut i ärenden enligt 12 § fjärde stycket får överklagas hos Riksskatteverket genom besvär.
Riksskatteverkets beslut i sådana ärenden får inte överklagas.

Myndigheters beslut enligt denna lag får i övriga fall överklagas hos regeringen genom besvär. Lag (1990:1439).


Övergångsbestämmelser

1976:125
   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. Länsstyrelsen får dock före nämnda dag pröva ansökan om tillstånd enligt 12 § tredje stycket eller 22 § tredje stycket, såvitt avser tid efter utgången av år 1976.
Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning på tillstånd enligt 12 § första stycket.
   2. Genom lagen upphävs bokföringslagen (1929:117). Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift, som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
Vissa frågor om rättsverkan av att någon är bokföringsskyldig skall dock enligt särskilda bestämmelser därom avgöras med ledning av den äldre lagen.
   3. Den som är bokföringsskyldig enligt den äldre lagen får för räkenskapsår som börjat löpa före den nya lagens ikraftträdande fullgöra sin skyldighet i enlighet med den äldre lagen.
   4. Den som ej är bokföringsskyldig enligt den äldre lagen behöver icke vid ikraftträdandet av den nya lagen upprätta balansräkning enligt 11 § tredje stycket.
   5. Tillämpas räkenskapsår som avviker från 12 § första stycket, skall det räkenskapsår som börjar löpa närmast efter lagens ikraftträdande avkortas eller förlängas så att därefter följande räkenskapsår kommer att överensstämma med föreskrifterna i nämnda paragraf.
   6. Har bolag, förening eller annan sammanslutning i sin bolagsordning eller sina stadgar bestämmelse om räkenskapsåret, som strider mot nya lagen, skall styrelsen utan dröjsmål vidtaga åtgärder för ändring av bestämmelsen till överensstämmelse med nya lagen.
   7. I fråga om renskötselrörelse tillämpas denna lag från och med den 1 januari 1978. Punkterna 4 och 5 äger motsvarande tillämpning räknat från nämnda dag. Lag (1976:455).

1979:142

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Bestämmelserna i 11 och 13--21 §§ behöver ej tillämpas år 1979 av näringsidkare i vars verksamhet kalenderåret är räkenskapsår och bruttoomsättningssumman för räkenskapsåret 1979 understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sista månaden av räkenskapsåret.

1979:1065

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Bestämmelserna i 11 och 13--21 §§ behöver ej tillämpas år 1979 av enskild näringsidkare i vars verksamhet kalenderåret är räkenskapsår och bruttoomsättningssumman för räkenskapsåret 1979 understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sista månaden av räkenskapsåret.

1985:929

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. I fråga om överklagande av beslut som länsstyrelser har meddelat före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

1990:368

Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991.

1990:665

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Skall kalenderåret enligt de nya bestämmelserna utgöra räkenskapsår gäller följande. Ett brutet räkenskapsår, som har börjat löpa före ikraftträdandet och som omfattar del av år 1991, skall avkortas så att det slutar den 31 december 1990. Ett brutet räkenskapsår som börjar löpa under perioden den 1 juli -- den 31 december 1990 skall avkortas så att det slutar den 31 december 1990 eller förlängas så att det slutar den 31 december 1991.

1994:492

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

1995:1556
   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
   2. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1§ andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall 11 a § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995.

I övriga bolag som omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554) skall 11 a § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996.
Aktiebolag som vid utgången av år 1997 tillämpat äldre bestämmelser får dock göra det även fortsättningsvis intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 april 1998. I aktiebolag som har avförts från aktiebolagsregistret senast den 31 december 1997 och i aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret enligt punkten 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) efter ansökan som har skett före utgången av oktober 1997 skall 11 a § över huvud taget inte tillämpas. Lag (1997:979).
   3. Bestämmelserna i 11 b § skall tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995.

1996:1141
   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
   2. Bestämmelserna i 11 c - 11 f §§ tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996.
   3. En ekonomisk förening som upprättar årsbokslut i enlighet med 11 c eller 11 e § och ett handelsbolag som upprättar årsbokslut i enlighet med 11 d eller 11 f § skall inte tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen (1995:1554) på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande.
   4. En ekonomisk förening som upprättar årsbokslut i enlighet med 11 c eller 11 e § får använda belopp som har avsatts till uppskrivningsfond före lagens ikraftträdande för nödvändiga nedskrivningar på anläggningstillgångar. Om detta görs, skall upplysning om detta lämnas i not.

1999:1078

Lagen skall dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt. I fråga om juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket, med undantag av Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar, skall lagen även tillämpas för räkenskapsår som inleds före utgången av år 2000. Lagen skall vidare tillämpas på understödsföreningar som med stöd av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1114) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag alltjämt tillämpar 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar.