Vård till personer utan tillstånd
Svar på skriftlig fråga 2018/19:521 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
S2019/01748/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19: 521 av Lars Beckman (M)
Vård till personer utan tillstånd
Lars Beckman har frågat mig om jag anser att det är rimligt att regioner ger planerad vård till personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd, och vilka åtgärder jag avser att vidta i tjänsten för att motverka detta?
Vuxna personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) har sedan 2013 rätt till vård som inte kan anstå enligt lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Lagen omfattar dock inte personer som vistas här tillfälligt.
Begreppet ”vård som inte kan anstå” innefattar sådan hälso- och sjukvård och tandvård som bedöms vara nödvändig omedelbart, men även sådan som med en måttlig fördröjning kan medföra allvarliga följder och ett mer omfattande vårdbehov för individen. Vad som räknas som vård som inte kan anstå måste alltid avgöras i det enskilda fallet av behandlande läkare, tandläkare eller annan ansvarig vårdpersonal.
Av lagen framgår även att landstingen har möjlighet att därutöver erbjuda vård, upp till samma nivå som för bosatta. Det är frivilligt för landstingen att använda sig av denna möjlighet. Regeringen gör bedömningen att det inte finns skäl att ändra denna ordning. Sådan vård som går utöver den vård som landstingen är skyldiga att erbjuda ersätts inte enligt den kommunala finansieringsprincipen (prop. 2012/13:109).
Hur enskilda landsting väljer att organisera sin vård och vilken vård de erbjuder personer som vistas i Sverige utan tillstånd är en fråga som varken jag som statsråd eller som regeringen kan överpröva.
Jag och regeringen kommer att fortsätta följa utvecklingen av vård och vårdkostnader.
Stockholm den 3 maj 2019
Lena Hallengren
Skriftlig fråga 2018/19:521 av Lars Beckman (M) (Besvarad 2019-04-10)
Fråga 2018/19:521 Vård till personer utan tillstånd
av Lars Beckman (M)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Av Sveriges 21 regioner har sex (Östergötland, Västernorrland, Gävleborg, Sörmland, Västmanland och Västerbotten) valt att ge utökad vård till vuxna asylsökande och personer utan tillstånd att vistas i landet, enligt riksdagens utredningstjänst. Omfattningen av vilken vård som erbjuds är i princip densamma, det vill säga att vård ges i enlighet med vad som gäller för folkbokförda i regionen, men den skiljer sig något avseende till exempel åldersgränser och om utökad tillgång till tandvård ges eller inte.
Kostnaden för den planerade vården för personer som befinner sig illegalt i Sverige är oklar. Sedan 2017 redovisar SKL uppgifter om kostnader för personer som vistas i landet utan tillstånd och som söker vård i Region Stockholm, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. SKL framhåller att det finns stora brister i statistiken och att uppgifterna därför ska tolkas med stor försiktighet. I rapporten extrapolerar SKL dessa till hela landet och får då fram att kostnaden för 2016 var ca 193 miljoner kronor och för 2017 ca 222 miljoner kronor, sålunda en ökning jämfört med tidigare år. Regionerna erhåller statsbidrag för vårdkostnaderna för denna grupp. Statsbidraget ingår sedan 2015 i det generella statsbidraget till kommuner och regioner. Bidraget om totalt 300 miljoner kronor per år fördelas utifrån hur många bosatta det finns inom regionernas upptagningsområden och inte utifrån antal besök.
I Region Sörmland får asylsökande och personer utan tillstånd att vistas i landet som fyllt 18 år hälso- och sjukvård, tandvård samt habilitering och hjälpmedel på samma villkor som för personer som är folkbokförda i Sörmland.[[1]] Detsamma gäller för Region Västmanland[[2]] och för Region Västerbotten[[3]] (i Västerbotten är tandvård gratis till och med det år patienten fyller 23 år). I Region Östergötland har asylsökande och personer som vistas i landet utan tillstånd som fyllt 20 år rätt till fullständig vård på samma villkor som svenska medborgare. Personer under 20 år har i Östergötland rätt till avgiftsfri vård på samma villkor som folkbokförda barn. Personer som fyllt 18 år har rätt till tandvård som inte kan anstå (det vill säga i enlighet med lagstiftningen).[[4]] I Region Gävleborg ges utöver vad lagen stipulerar tillgång till planerad vård (inklusive tandvård) för de aktuella grupperna. Barn som inte fyllt 20 år har rätt till avgiftsfri vård på samma villkor som alla andra barn som är folkbokförda i Sverige.[[5]]
I Region Västernorrland har asylsökande och personer som vistas i landet utan tillstånd som fyllt 18 år rätt till hälso- och sjukvård på samma villkor som folkbokförda i Västernorrlands län. Personer under 20 år har rätt till gratis sjukvård. Personer som fyllt 18 år har rätt till akut tandvård samt tandvård som inte kan anstå (det vill säga i enlighet med vad lagen föreskriver).[[6]]
Det kan anses stötande att regioner överprövar den svenska migrationspolitiken genom att man ger personer som befinner sig illegalt i Sverige planerad vård. Vård som inte kan anstå är självklart att man måste ge, men planerad vård och planerad tandvård är att överpröva den svenska migrationspolitiken. Även kommuner som ger försörjningsstöd till personer som befinner sig illegalt i Sverige överprövar den svenska migrationspolitiken.
Min fråga till socialminister Lena Hallengren är:
Anser ministern att det är rimligt att regioner ger planerad vård till personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd, och vilka åtgärder avser ministern att vidta i tjänsten för att motverka detta?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.