Tydliga nationella riktlinjer
Svar på skriftlig fråga 2017/18:778 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2017/18:778 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Tydliga nationella riktlinjer
Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vilka åtgärder socialministern ämnar vidta för att minska antalet patienter som riskerar att drabbas av hypotermi i samband med operation till följd av brister i efterlevnad och implementering av kunskapsstöd.
Ytterst är det vårdgivarna som ansvarar för att utifrån hälso- och sjukvårdslagen ge en god och säker vård, bl. a med stöd av befintliga evidensbaserade riktlinjer och rekommendationer.
För att stärka en kunskapsbaserad och jämlik vård genom ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården tillsatte regeringen 2015 en utredning om hur det kan uppnås. I betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård – Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård (SOU 2017:48) görs bedömningen att staten behöver ta ett övergripande ansvar genom en mer strategisk styrning. Betänkandet har remitterats och bereds nu inom regeringskansliet. Parallellt utvecklar landstingen gemensamt en nationell struktur för en mer sammanhållen kunskapsstyrning. Utredningen föreslår också former för hur statens mer strategiska styrning och landstingens kunskapsstyrningsmodell bör mötas.
Regeringen följer löpande tillsammans med ansvariga myndigheter att utvecklingen i vården går åt rätt håll. Genom bland annat. 2018 års överenskommelse
mellan regeringen och SKL om kvalitetsregister fortsätter arbetet med att utveckla kvaliteten och verka för en mer jämlik och jämställd vård.
Stockholm den 21 februari 2018
Annika Strandhäll
Skriftlig fråga 2017/18:778 av Camilla Waltersson Grönvall (M) (Besvarad 2018-02-14)
Fråga 2017/18:778 Tydliga nationella riktlinjer
av Camilla Waltersson Grönvall (M)
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Vid operation sjunker kroppstemperaturen och det är därför viktigt att motverka att patienten får hypotermi. Detta kan till exempel göras genom att patient och operationsbord värms med varmluftstäcke före operation. Särskilt utsatta är de patienter som får ryggbedövning eller sömnmedel.
En ny studie visar att 60 procent av de patienter som vistas i en operationssal gör det under en tid då rumstemperaturen är under den lägsta gränsen om 22 grader. Studien bygger på rekommendationer i SKL:s och Socialstyrelsens föreskrifter. En del av motverkandet av postoperativa sårinfektioner är att bibehålla temperaturen. Trots detta tog SKL år 2010 bort den del av rekommendationerna som handlar om bibehållen temperatur och värme i samband med operation.
Om patientens kroppstemperatur sjunker för mycket kan trycksår uppstå, blödningsrisken kan öka, ett ökat behov av blodtransfusioner kan uppstå och sjukhusvistelsen kan bli längre. Detta kan i värsta fall leda till döden. Det finns stora vinster att göra när det kommer till prevention av hypotermi, både i fråga om onödigt mänskligt lidande för den enskilde individen och kostnadseffektivitet. Sverige har, till skillnad från Norge, USA och England, inga tydliga nationella riktlinjer för detta.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Vilka konkreta åtgärder ämnar socialministern vidta för att minska antalet patienter som drabbas av hypotermi i samband med operation?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.