Skyddet av skog

Svar på skriftlig fråga 2016/17:258 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Dnr N2016/06793/SK

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till Riksdagen

Svar på fråga 2016/17:258 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) Skyddet av skog

Jonas Jacobsson Gjörtler beskriver i sin fråga till mig att nyckelbiotoper inte är ett formellt skydd, men innebär i praktiken ändå stora restriktioner för många skogsägare. Med anledning av detta frågar han mig på vilket sätt regeringen och jag avser agera för att undvika att skogsägare försätts i den situation som beskrivs ovan samt kompensera för de olägenheter som uppstår.

Låt mig inleda med att det formellt inte föreligger något strikt förbud för åtgärder i nyckelbiotoper, däremot finns en samrådsskyldighet med Skogsstyrelsen. Ett samråd som syftar att i dialog få till stånd en anpassning av den åtgärd som omfattas av samrådsanmälan. Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras antingen genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar. Såväl staten som skogsbruket bör göra stora ansträngningar för att skyddsvärda skogar inte ska avverkas.

Nyckelbiotopsinventeringen var ursprungligen tänkt som en inventering i syfte att kartlägga var i landskapet det finns värdefulla biotoper med mycket stor betydelse för skogens flora och fauna som myndigheten kunde använda i sin rådgivning och som ett underlag för skydd av skog. Begreppet nyckelbiotop har sedan, främst via skogscertifieringen, fått en innebörd som inte har kunnat förutspås. Det är därför viktigt att både myndigheter och skogsbruk fortsättningsvis tar ett gemensamt ansvar för nyckelbiotoperna.

Statens ansvar är att, i linje med den strategin för formellt skydd av skog som har utarbetats av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen (NV dnr 310-419-09, SKS dnr; 194/04 4,43), bland annat prioritera områdesskydd för nyckelbiotopsrika fastigheter. Det bedöms ge stor naturvårdsnytta och ökar förtroendet för naturvårdsarbetet i skogen. Regeringen har för det också ökat anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur med 340 miljoner kronor fr.o.m. 2016. För arbetet med skydd av skog har Skogsstyrelsen fått en årlig resursförstärkning med 100 miljoner kronor fr.o.m. 2016. Dessutom förstärks myndighetens eget arbete med 7 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2016.

Redan i prop. 2007/08:108: ”En skogspolitik i takt med tiden” fastställde regeringen att skogspolitikens två jämställda mål, miljömålet och produktionsmålet, samt det delade ansvaret mellan samhället och skogsägarna, förutsätter en tydligt definierad och långsiktig äganderätt. Frihet under ansvar innebär att den enskildes äganderätt till sin skog ska värnas samtidigt som skogsägaren har en betydelsefull del i det gemensamma ansvaret att förvalta skogsresursens alla nyttigheter på ett långsiktigt hållbart sätt i enlighet med ekosystemansatsen.

Bevarande av nyckelbiotoper och frivilliga avsättningar utgör en viktig del i arbetet med att bevara naturvärden i skogslandskapet. Det gläder mig att skogbruket tar ett stort ansvar i den frågan. Det är viktigt att de som äger och förvaltar skog fortsättningsvis har acceptans och känner ansvar för bevarandet av nyckelbiotoper.

Stockholm 11november 2016

Sven-Erik Bucht

Skriftlig fråga 2016/17:258 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) (Besvarad 2016-10-28)

Fråga 2016/17:258 Skyddet av skog

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Det är viktigt att uppfylla de svenska åtagandena om att skydda skog som är värdefull för den biologiska mångfalden. Till stor del skyddas skogsmark i dag genom att skogsägare gör frivilliga avsättningar, vilket är en del i att den svenska skogspolitiken är utformad enligt principen frihet under ansvar.

Det finns också olika möjligheter att upprätta formella skydd (naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal). De formella skydden innebär att ersättning till skogsägaren utgår från staten.

Tyvärr finns dock vissa problem med att juridiska gråzoner uppstår, främst i samband med att nyckelbiotoper pekas ut. En nyckelbiotop är inget formellt skydd, men den innebär i praktiken ändå stora restriktioner för skogsägaren. Enligt uppgift finns det till exempel ingen aktör som köper virke från nyckelbiotoper. Det betyder att skogen i praktiken blir omöjlig att bruka, samtidigt som formellt skydd saknas. Det är staten som, genom Skogsstyrelsen, pekar ut nyckelbiotoper. Det är problematiskt, eftersom staten genom detta agerande i princip lägger ett moratorium över möjligheten att på ett effektivt sätt bruka skogen.

Eftersom nyckelbiotoperna inte är ett formellt skydd blir effekten att skogsägare står med mark som de i praktiken inte kan bruka, men inte heller får ersättning för. För många skogsägare innebär det ett hårt slag mot den egna ekonomin och att generationers omsorgsfulla arbete och investeringar i skogen förlorar sitt ekonomiska värde.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

På vilket sätt avser regeringen och statsrådet att agera för att undvika att skogsägare försätts i den situation som beskrivs ovan samt kompensera för de olägenheter som uppstår?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.