skillnad mellan privat- och offentliganställda

Svar på skriftlig fråga 2000/01:289 besvarad av

den 29 november

Svar på fråga 2000/01:289 om skillnad mellan privat- och offentliganställda

Justitieminister Thomas Bodström

Gun Hellsvik har frågat mig om jag är beredd att ta initiativ till en lagändring som undanröjer skillnaden mellan privatanställda och offentliganställda med likartade arbetsuppgifter och arbetssituation när de utsätts för våld eller hot i verksamheten. I frågan påstås bl.a. att det skulle vara lättare att få åklagare att begära häktning av en person som utövar hot på ett offentligt vårdhem än vid vård på ett privatägt vårdhem.

Inledningsvis bör sägas att jag inte har tillräckligt underlag för att bedöma om det verkligen förhåller sig på det sätt Gun Hellsvik påstår i sin fråga. I fråga om den rättsliga regleringen kan emellertid följande sägas.

Det som avgör om bestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman i 17 kap. 1 § brottsbalken är tillämplig är huruvida våldet eller hotet utövats mot någon i dennes myndighetsutövning, för att tvinga honom till eller hindra honom från åtgärd däri eller för att hämnas för sådan åtgärd. Avgörande är alltså inte om den utsatte är privatanställd eller offentliganställd.

Myndighetsutövning förekommer inte bara hos olika typer av myndigheter utan även hos privata rättssubjekt. Dessutom är det så att inte all offentlig verksamhet innefattar myndighetsutövning. Med andra ord kan en privatanställd person omfattas av det förstärkta skyddet i 17 kap. 1 § brottsbalken medan en offentliganställd kan falla utanför.

Det är enligt min mening rimligt att det finns ett förstärkt straffrättsligt skydd för den som utövar myndighet, bl.a. därför att det finns ett starkt intresse av att se till att myndighetsutövning fullgörs på ett objektivt sätt utan ovidkommande hänsyn.

I fråga om häktning gäller att den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller mer får häktas om det föreligger någon häktningsgrund, häktningen uppfyller proportionalitetskravet och det inte kan antas att den misstänkte endast kommer att dömas till böter. Såväl olaga hot som våld eller hot mot tjänsteman hör till de brott för vilka häktning kan ske under förutsättning att någon av häktningsgrunderna föreligger.

Mot bakgrund av att det inte är anställningen i sig, privat eller offentlig, som avgör om bestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman är tillämplig, finner jag inte skäl att ta initiativ till en ändring av de straff- och straffprocessrättsliga regler som aktualiseras.