Säkerheten på landsbygden

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1163 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Svar på frågorna 2017/18:1163 av Sten Bergheden (M) Säkerheten på landsbygden och 2017/18:1171 av Björn Söder (SD) Hat och attacker mot svenska bönder

Sten Bergheden har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att säkerheten på landsbygden och för lantbrukarna ska prioriteras på samma sätt som i städerna. Därtill har Björn Söder frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att komma tillrätta med problemen med hat och hot som svenska bönder utsatts för i sociala medier.

I ett demokratiskt samhälle har ingen rätt att förstöra eller stjäla någon annans egendom, eller i värsta fall skada andra människor, för att uppnå politiska syften. De människor som begår dessa brott äventyrar dessutom det målmedvetna arbete för ett stärkt djurskydd som seriösa organisationer och lantbrukare arbetar för. Regeringen har fört samtal med både Lantbrukarnas riksförbund och Polismyndigheten kring denna fråga. Näringsidkare måste givetvis kunna bedriva sin verksamhet utan att riskera att utsättas för hot, trakasserier, skadegörelse eller ännu grövre brott.

Polismyndigheten agerar tillsammans med Säkerhetspolisen mot den som utsätter till exempel lantbrukare och näringsidkare för brott. Insatserna sker exempelvis inom ramen för det som polisen benämner som brottsaktiv inhemsk extremism. De polisiära åtgärderna består av att upptäcka, förebygga och förhindra brott genom sedvanliga utredningsåtgärder och genom inhämtning och bearbetning av underrättelser.

En effektiv brottsbekämpning kräver resurser. Regeringen har därför föreslagit och aviserat en historisk satsning på Polismyndigheten i budgetpropositionen för 2018 om sammanlagt 7,1 miljarder kronor de kommande tre åren för att bland annat utveckla verksamheten och öka antalet polisanställda. Därtill har regeringen avsatt ytterligare 200 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2018 för att ytterligare stärka polisverksamheten. Poliser i yttre tjänst behöver till exempel utrustas med kroppsburna kameror. Sådan utrustning kan bidra till ökad lagföring av personer som begår brott.

Att många brott numera begås på internet och i sociala medier kräver att lagstiftningen moderniseras. Den 1 januari i år trädde därför lagändringar i kraft som ger ett bättre skydd mot exempelvis ofredande på internet och i juli förra året höjdes minimistraffet för grovt olaga hot. Regeringen har också lämnat förslag om ändringar i straffbestämmelsen om olaga hot. Straffbestämmelsen föreslås bl.a. utvidgas så att det blir straffbart att hota med fler typer av brottsliga gärningar, t.ex. hota med att bryta sig in i någons bostad. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019, vilket beror på att de även föranleder ändringar i grundlagen.

Regeringen har således vidtagit ett antal åtgärder för att den typ av brott som bland annat lantbrukare utsätts för ska hanteras effektivt av rättsväsendet, både avseende lagstiftning och resurser. Hur Polismyndigheten väljer att organisera sina resurser samt på vilket sätt och med vilka metoder man bekämpar olika typer av brott måste vara upp till myndigheten att besluta om.

Stockholm den 18 april 2018

Morgan Johansson