rättssäkerhet för svenska medborgare

Svar på skriftlig fråga 2001/02:561 besvarad av

den 30 januari

Svar på fråga 2001/02:561 om rättssäkerhet för svenska medborgare

Utrikesminister Anna Lindh

Johan Pehrson har frågat justitieministern på vilket sätt han verkar för att FN och EU ska vidta sådana rättelser att sanktionerna mot de svenska medborgarna uppfyller kraven på rättssäkerhet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag har full förståelse för de problem som har uppstått för dem som har fått sina tillgångar spärrade genom de aktuella besluten. Det kan vara svårt att inse varför detta har skett till följd av våra internationella förpliktelser och därför vill jag ge en kort bakgrund.

Enligt FN:s resolution 1333 av den 19 december 2000 blev alla stater skyldiga att utan dröjsmål spärra fonder och andra finansiella tillgångar som tillhör Usama bin Ladin och individer och organisationer som är kopplade till honom eller till al-Qaida. Denna skyldighet gäller även finansiella tillgångar och liknande som direkt eller indirekt kan komma Usama bin Ladin eller till honom knutna personer eller organisationer till godo. FN:s sanktionskommitté för Afghanistan har upprättat en lista med namn på de personer och organisationer som omfattas av sanktionerna. Namnlistan har kompletterats vid åtskilliga tillfällen och genom en ändring den 9 november 2001 kom bl.a. tre svenska personer att föras upp på listan.

Sanktionskommitténs beslut kom efter en mycket snabb procedur. Ett medlemsland, USA, förelade kommittén listan som därefter sändes ut till de övriga 14 medlemmarna i kommittén. Ingen hade några erinringar, och efter 48 timmar var därmed listan antagen. Tre av personerna på listan är svenska medborgare. Sanktionskommitténs beslut innehåller inga närmare uppgifter om varför just dessa personer finns med på listan. Några diskussioner om namnen på listan fördes inte heller i sanktionskommittén, varken innan eller efter det att den fattade sitt beslut. Sverige och alla andra medlemsstater har en folkrättslig förpliktelse att följa säkerhetsrådets och sanktionskommittéernas beslut.

FN-resolutionerna 1267 (1999) och 1333 (2000) har genomförts i EU genom en rådsförordning den 6 mars 2001. Rådsförordningen innehåller en bilaga med namn som motsvarar sanktionskommitténs lista. Rådet har gett EG-kommissionen rätt att ändra i namnlistan på grundval av beslut som fattas av FN:s säkerhetsråd eller av FN:s sanktionskommitté. Detta gjorde kommissionen den 12 november 2001 då bl.a. de svenska personer och organisationer som finns på FN-listan fördes upp på EG-listan. Som Johan Pehrson känner till har de tre svenskarna och organisationen al-Barakaat väckt talan vid EG-domstolens förstainstansrätt om ogiltigförklaring av beslutet att spärra deras tillgångar.

EU antog vidare i december 2001 ett särskilt regelverk för bekämpande av terrorism, som en uppföljning av säkerhetsrådets resolution 1373 (2001) om bekämpande av den internationella terrorismen. Regelverket innebär att EU upprättat egna listor över personer och organisationer vars tillgångar ska frysas i EU-länderna. Detta EU-system innehåller bl.a. ett antal fasta kriterier som måste vara uppfyllda för att en person eller organisation ska föras upp på en spärrlista.

Den 16 januari 2002 antog säkerhetsrådet en ny resolution (1390) om sanktioner riktade mot Usama bin Ladin, al-Qaida och taliban, jämte de organisationer och individer som har samröre med dessa. I resolutionen får sanktionskommittén i uppdrag att regelbundet uppdatera listan på grundval av relevant information från bl.a. FN:s medlemsstater. Kommittén ska också brådskande utarbeta sådana riktlinjer och kriterier som kan vara nödvändiga för att underlätta resolutionens genomförande.

Sverige har kontinuerligt agerat både i FN och EU för att olika rättssäkerhetsaspekter ska beaktas. Det regelverk för bekämpande av terrorism som antogs av EU i december 2001 innehåller också flera förbättringar jämfört med FN-systemet, som är betydelsefulla ur rättssäkerhetssynpunkt. Dessa har till stor del tillkommit på svenskt initiativ.

Jag och regeringen har dessutom agerat för att på lämpligt sätt bistå de tre svenskarna. I december förmedlade den svenska FN-delegationen till ordföranden i sanktionskommittén en begäran från de tre svenskarna om att deras namn skulle strykas från listan. Kommittén begärde därvid kompletterande underlag. Regeringen har också erbjudit sig att förmedla en begäran om undantag från sanktionerna för sådana medel som är nödvändiga för de tre svenskarnas dagliga livsföring. Deras ombud har inte velat framföra någon sådan begäran.

Regeringen har dock, utan att ta ställning till de tre svenskarnas eventuella skuld, den 22 januari, i samband med en uppvaktning av sanktionskommitténs ordförande, i eget namn begärt en omprövning av namnen på FN:s sanktionslista, däribland de tre svenskarna. Regeringen arbetar nu för att bara personer som uppfyller kriterier motsvarande dem som EU ställt upp ska finnas på FN:s lista. En dialog kring detta har förts både med FN och med EU:s medlemsstater. Jag välkomnar de åtgärder sanktionskommittén hittills har vidtagit för att förbättra de procedurer som gäller för sanktionerna och kommer att noga följa deras arbete.

Jag vill också erinra om att Rättshjälpsnämnden har beslutat att de tre svenskarna ska beviljas rättshjälp för åtgärder rörande beslutet av FN:s sanktionskommitté att föra upp dem på sanktionslistan. Detta innebär att de genom sina advokater bättre kan tillvarata sina intressen gentemot FN:s sanktionskommitté.

Avslutningsvis kan jag nämna att den svenska FN-representationen i fredags vidarebefordrade en ny begäran från de tre svenskarnas juridiska ombud, om att deras namn ska strykas från spärrlistan, till sanktionskommitténs ordförande. Ordföranden har i sin tur vidarebefordrat denna begäran till sanktionskommitténs samtliga medlemmar under s.k. tyst procedur. Tyst procedur innebär att om ingen medlem har några invändningar före dagens slut på fredag, New York-tid, kommer de att strykas från listan. Slutligt besked i frågan förväntas dock inte komma förrän på måndag.

Händelser

Inlämnad: 2002-01-21 Anmäld: 2002-01-29 Besvarad: 2002-01-30
Skriftlig fråga (Inlämnad 2002-01-21)