Preskriptionstiden för ny asylansökan

Svar på skriftlig fråga 2016/17:143 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Dnr Ju2016/07149/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:143 av Johan Forssell (M) Preskriptionstiden för ny asylansökan

Johan Forssell har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att antingen fördubbla eller ta bort preskriptionstiden för asylansökan i Sverige. Enligt frågeställaren kan nuvarande regler för preskription av ett avlägsnandebeslut bidra till att människor avviker och håller sig gömda från myndigheterna.

Reglerna om preskription i den svenska utlänningslagstiftningen innebär att ett beslut om avvisning eller utvisning som inte har meddelats av allmän domstol upphör att gälla fyra år från det att beslutet fick laga kraft. Detta har bedömts vara en rimlig tidsmässig balans mellan att å ena sidan förskona den enskilde från att under mycket lång tid behöva leva under hot om avlägsnande på grund av ett beslut som av någon anledning inte har kunnat verkställas, och å andra sidan motverka att utlänningar förhindrar verkställigheten genom att hålla sig undan. I de fall där preskriptionen har föranletts av att personen i fråga har hållit sig undan eller på annat sätt bidragit till att beslutet inte har kunnat verkställas, är utrymmet att bevilja uppehållstillstånd ytterst begränsat. När det gäller 18-månadersfristen i så kallade Dublinärenden, regleras detta i Dublinförordningen som Sverige är direkt bunden av och alltså inte kan lagstifta om nationellt.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder och har tillfört resurser till berörda myndigheter för att få till stånd ett effektivt och välordnat återvändande, som i sin tur ska bidra till att motverka att personer med avlägsnandebeslut avviker i samband med verkställighetsprocessen.

I regleringsbreven för 2016 har Migrationsverket och Polismyndigheten med bistånd av Kriminalvården fått i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet i syfte att effektivisera återvändandet. Uppdraget ska redovisas senare i höst. Vidare har myndigheterna särskilt fått i uppdrag att korta tiden från ansökan till återvändande, att placera ut särskilda återvändandesambandsmän vid valda utlandsmyndigheter samt att utöka antalet förvarsplatser med ett hundratal platser från den 1 oktober, vilket innebär en ökning med 40 procent i förhållande till tidigare.

Även ändringar i lagstiftningen har genomförts, bland annat i syfte att öka incitamenten för att återvända självmant. Sedan den 1 juni i år är huvudregeln att vuxna utan barn förlorar rätten till bostad och dagersättning efter att ett avslagsbeslut fått laga kraft.

För att Migrationsverket, Polismyndigheten och övriga berörda myndigheter ska kunna fullgöra sina uppdrag på området presenterade regeringen den 22 september dessutom ytterligare åtgärder som förtydligar ansvarsfördelningen och ger myndigheterna bättre verktyg.

Bland annat föreslås polisen få möjligheter att genomföra arbetsplatsinspektioner för att kontrollera att arbetsgivare inte utnyttjar personer som inte får vistas i Sverige. Det handlar även om förbättrade möjligheter att kunna fastställa identiteten på personer som kan antas befinna sig i landet utan uppehållstillstånd och utökade möjligheter att omhänderta pass och andra identitetshandlingar. Därutöver föreslås förbättrade regler för förvar. Exempelvis vill regeringen införa en bestämmelse som tydliggör att en person får placeras utanför Migrationsverkets förvarslokaler av transporttekniska skäl i högst tre dygn. Detta kommer att ge Polismyndigheten nödvändig tid att kunna organisera ett välordnat återvändande utan risk för att personer avviker under tiden.

Nyligen tecknade regeringen och Afghanistan ett samförståndsavtal om återtagande, vilket kan bidra till att korta väntetiderna för personer som ska återvända till Afghanistan och även till en mer välordnad och förutsägbar process.

Slutligen kan det konstateras att återvändandet har ökat under 2016. Mellan januari och september var det totalt 15 500 personer som återvände, vilket är ca 70 procent mer än under motsvarande period 2015.

Regeringen kommer att fortsätta att följa frågan noga för att säkerställa att det finns ett fungerande återvändande. Mot ovanstående bakgrund anser jag dock inte att det finns skäl att ändra preskriptionstiden i utlänningsärenden.

Stockholm den 26 oktober 2016

Morgan Johansson