Till innehåll på sidan

Ökat nationellt inflytande över EU:s naturvårdslagstiftning

Svar på skriftlig fråga 2016/17:552 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Dnr M2016/03004/Nm

Miljö- och energidepartementet

Miljöministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:552 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) Ökat nationellt inflytande över EU:s naturvårdslagstiftning

Jonas Jacobsson Gjörtler har frågat mig vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta för att revidera EU:s naturvårdslagstiftning. I sin skriftliga fråga anför Jonas Jacobsson Gjörtler bl.a. att fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet orsakar hinder mot en adaptiv och hållbar förvaltning av vargstammen samt problem för skogsbruket, när i Sverige vanligt förekommande arter kan orsaka att avverkningar inte kan genomföras.

EU-kommissionen initierade i februari 2014 en utvärdering, kallad ”fitness check” av EU:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv, de s.k. naturvårdsdirektiven. Utvärderingen inbegriper frågeställningar om huruvida direktivens mål har uppnåtts, om direktiven är kostnadseffektiva, om de är i överensstämmelse med annan EU-lagstiftning och om de fortfarande behövs. Utvärderingen omfattar även frågan om huruvida målen för direktiven på ett tydligt sätt bättre uppnås på EU-nivå än på nationell nivå.

Regeringen verkade för att Sverige skulle bli ett av de tio länder som kommissionen granskade extra noggrant, vilket också blev fallet. Vid de intervjuer som kommissionen och dess konsulter gjorde med svenska representanter verkade Regeringskansliet och Naturvårdsverket (som samordnare) för att en mycket bred representation av olika intresse- och branschorganisationer skulle komma till tals.

EU:s miljöråds slutsatser om halvtidsutvärderingen av EU:s strategi för biologisk mångfald anger bl.a. att målen och naturskyddsstandarderna i direktiven inte bör sänkas, och att det är viktigt att behålla rättssäkerheten. Sveriges inställning fastställdes i EU-nämnden den 11 december 2015. Regeringen stödde vid rådsmötet slutsatserna och påtalade särskilt vikten av att skapa förankring och acceptans i lokalsamhället för hur naturresurserna förvaltas. Detta budskap har även förts fram i informella sammanhang under 2016.

EU:s kommissionär för miljö, havs- och fiskerifrågor, Karmenu Vella, uttalade i ett pressmeddelande den 7 december i år att naturvårdsdirektiven inte kommer att ”öppnas” för översyn. Kommissionen publicerade kort därefter, den 16 december, ”fitness check”-utvärderingen av naturvårdsdirektiven. I utvärderingen drar kommissionen slutsatsen att naturvårdsdirektiven fortfarande är mycket relevanta och ändamålsenliga. Kommissionen drar samtidigt slutsatsen att genomförandet av naturvårdsdirektiven behöver förbättras väsentligt i medlemsstaterna för att direktivens mål ska uppnås fullt ut. För att kunna leverera konkreta resultat för natur, människor och för ekonomin inom hela EU behöver genomförandet förbättras i nära samarbete med lokala myndigheter och med olika aktörer i medlemsstaterna.

Jag har för avsikt att fortsättningsvis verka för att naturvårdsdirektivens mål uppfylls inom EU och att förankring och acceptans ökar i lokalsamhället för hur naturresurserna förvaltas.

Stockholm den 2 januari 2017

Karolina Skog

Skriftlig fråga 2016/17:552 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) (Skickad 2016-12-16)

Fråga 2016/17:552 Ökat nationellt inflytande över EU:s naturvårdslagstiftning

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

 

EU:s naturvårdslagstiftning (fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet) orsakar en del problem för Sverige. Bland annat rör det sig om hinder mot en adaptiv och hållbar förvaltning av vargstammen samt problem för skogsbruket, när i Sverige vanligt förekommande arter kan orsaka att avverkningar inte kan genomföras. Dessutom kan nämnas att arter som när regelverket togs i bruk hade mycket dålig bevarandestatus i dag är skyddade, fastän de egentligen skulle behöva förvaltas enligt vanliga principer för viltförvaltning. Vitkindad gås är ett exempel på en sådan art – arten är på grund av olika samspelande faktorer i dag mycket vanligt förekommande och har i flera städer blivit ett problemdjur. Regelverken har under alltför lång tid varit statiska och fungerar helt enkelt inte för dagens svenska och europeiska sammansättning av vilt- och fågelstammar. Det finns goda skäl för EU:s naturvårdslagstiftning att ses över, vilket också tillkännagavs till regeringen i april 2015.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

 

Vilka åtgärder har ministern för avsikt att vidta för att revidera EU:s naturvårdslagstiftning?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.