Nya myndighetsinstruktioner som en följd av klimatlagen

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1618 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)

M2018/

02208/Kl

Miljö- och energidepartementet

Ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:1618 av Jens Holm (V)
Nya myndighetsinstruktioner som en följd av klimatlagen

Jens Holm frågat mig om alla statens myndigheter innan slutet av år 2018 kommer att ha fått nya instruktioner så att klimatlagen och andra miljö-relaterade mål ska kunna uppnås.

Jag vill börja med att tacka Jens Holm för att han tar upp den här viktiga frågan. Klimatperspektivet behöver integreras i alla politikområden och på alla nivåer i samhället för att styra om mot en cirkulär och biobaserad eko-nomi utan utsläpp av växthusgaser. Vi har kommit en bit på vägen men en hel del arbete återstår.

Klimatlagen är tillsammans med de nya klimatmålen och införandet av det klimatpolitiska rådet den viktigaste klimatreformen i svensk historia. Lagen innebär att varje regering har en skyldighet att föra en klimatpolitik som utgår från de klimatmål som riksdagen antagit. Varje regering ska också tydligt redovisa hur arbetet med att nå målen fortskrider. Den nya lagen är en central del i arbetet för att Sverige ska leva upp till Parisavtalet.

Regeringen arbetar aktivt med att integrera klimat och miljö i de politik-områden och utgiftsområden där drivkrafterna och lösningarna till miljö-problemen finns. Regeringskansliets interna processer och styrningen av myndigheter ska fortsätta utvecklas för ett mer integrerat miljö- och klimatarbete i hela regeringens politik.

När det gäller styrningen av myndigheter finns redan i dag 26 strategiskt utvalda myndigheter som har instruktionsenliga uppdrag att verka för att miljömålen ska nås. I detta ingår klimatmålen och etappmålen till 2030. Några av dessa myndigheter är Trafikverket, Energimyndigheten, Jordbruks-verket, Transportstyrelsen och Boverket. Flera av dessa myndigheter ingår
i Miljömålsrådet där myndighetscheferna träffas regelbundet och utbyter erfarenheter och samverkar kring klimat- och miljöfrågor.

De statligt ägda bolagen är också viktiga. I Statens ägarpolicy har regeringen fastslagit att bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende. Av Statens ägarpolicy framgår att det för staten som ägare är av särskild vikt att bolag med statligt ägande arbetar för en minskad klimat- och miljöpåverkan genom en hållbar och giftfri resursanvändning för att generationsmålet, miljökvalitetsmålen och Parisavtalet ska uppnås.

I juni lämnade regeringen in en proposition till riksdagen med förslag på ändring i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Enligt propo-sitionen bör det införas ett nytt mål för placeringsverksamheten inom
Första–Fjärde AP-fonderna som innebär att fondmedlen ska förvaltas på
ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Klimat- och miljöfrågorna ska integreras i alla politikområden och sektorer och på alla nivåer i samhället. En förutsättning för detta är att konsekvensanalyser görs av effekter för klimatet och miljön där så är relevant. Regering-en har aviserat att förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning bör ses över. En utgångspunkt i översynen är bl.a. att säkerställa att krav ställs på att konsekvenser för klimatet ska analyseras där så är rele-vant. Vidare anser regeringen att kommittéförordningen (1998:1474) bör
ses över. Utöver detta bedömer regeringen att när nya eller befintliga sam-hällsmål tas fram eller ses över bör hänsyn tas till miljö och klimat där så är relevant, t.ex. genom att analyseras och utformas i förhållande till klimatlagen (2017:720) och det klimatpolitiska ramverket i övrigt.

Sedan klimatlagen antogs av riksdagen för lite drygt ett år sedan har regering-en tagit viktiga steg för att införliva klimatramverket i alla relevanta politik-områden. Men det återstår arbete för kommande regeringar att säkerställa att

klimatlagen fullt ut blir det kraftfulla verktyg som regeringen vill att det ska vara.

Stockholm den 4 september 2018

Isabella Lövin