Till innehåll på sidan

Nationell strategi för att eliminera hepatit C

Svar på skriftlig fråga 2017/18:224 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

S2017/06268/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:224 Nationell strategi för att eliminera hepatit C

Jenny Petersson (M) har frågat mig om det inte är dags för en nationell strategi för att eliminera hepatit C, där även stora grupper hepatit C-smittade som i dag inte uppfyller kraven för att få behandling mot hepatit C får tillgång till behandling.

Under de senaste åren har det kommit flera nya läkemedel mot hepatit C som är mycket effektiva och ger möjlighet att bota sjukdomen. Det är en stor framgång. Regeringen har också, bland annat i syfte att fler ska kunna ta del av dessa läkemedel, i flera års läkemedelsöverenskommelser med SKL bidragit med en omfattande delfinansiering av kostnaden för läkemedlen – utan att detta är en formell förpliktelse för staten. Detta är viktigt då läkemedlen är kostsamma, om än mindre så idag än vid introduktionen.

Precis som Jenny Petersson skriver beräknas kostnaderna för läkemedelsbehandling av hepatit C minska under 2017, jämfört med utfallet för 2016. Socialstyrelsen skriver i sin prognos av läkemedelsförsäljningen (Dnr 5.3-24047/2017) att kostnaden för läkemedel som används mot hepatit C beräknas uppgå till 785 miljoner kronor under 2017, vilket kan jämföras med 1 441 miljoner kronor under 2016. Enligt Socialstyrelsen beror minskningen huvudsakligen på att antalet behandlade patienter börjar minska eftersom de svårt sjuka redan har fått behandling, men även på att priserna för läkemedlen har sjunkit. Värt att notera är att Socialstyrelsen i sin prognos endast inkluderar de officiella så kallade listpriserna, och därmed inte tar hänsyn till eventuella återbäringsavtal som innebär att kostnaden för att använda läkemedlen i praktiken är lägre.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) är den myndighet som fattar beslut om pris och subvention för de läkemedel som omfattas av högkostnadsförmånen, där företagen ansöker om att få ingå. TLV fattar sina beslut om pris och subvention utifrån lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. I dag finns det förmånsbegränsningar för de nya läkemedlen mot hepatit C, som innebär att subventionen inte omfattar de med lindrigast sjukdom. Detta är ett beslut som myndigheten äger, och som regeringen inte har möjlighet att överpröva.

Det finns i dag inte någon nationell strategi avseende behandling mot hepatit C, och Sverige har överlag få nationella strategier som hanterar särskilda sjukdomsdiagnoser. Det är kopplat till hur hälso- och sjukvården är organiserad i Sverige. Det är enligt hälso- och sjukvårdslagen landstingen som har ansvar för att bedriva hälso- och sjukvård. De ska göra de bedömningar och prioriteringar som de anser lämpliga utifrån de förutsättningar som råder inom respektive landsting, för att erbjuda en god vård.

Jag kan glädjande nog konstatera att vi i Sverige har fått en tidig introduktion av dessa läkemedel jämfört många andra länder.

Stockholm den 15 november 2017

Annika Strandhäll

Skriftlig fråga 2017/18:224 av Jenny Petersson (M) (Besvarad 2017-11-06)

Fråga 2017/18:224 Nationell strategi för att eliminera hepatit C

av Jenny Petersson (M)

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

Staten har genom överenskommelsen om ersättning för läkemedelsförmåner bidragit med 858 miljoner kronor för hepatit C-läkemedel för 2017, en minskning från 2016. Ersättningen från staten är 70 procent av den beräknade kostnaden för dessa läkemedel. Det finns en vinst- och förlustdelningsmodell mellan parterna.

Ekonomirapporten, oktober 2017, från Sveriges Kommuner och Landsting belyser den ekonomiska situationen, förutsättningar och den samhällsekonomiska utvecklingen på några års sikt för Sveriges kommuner och landsting.

Landstingens kostnader för läkemedel i öppenvård utgör cirka 8 procent av de totala kostnaderna för hälso- och sjukvården. I rapporten framgår det även att kostnader för läkemedel mot hepatit C minskar. Utfallssiffror för 2017 indikerar en kraftig minskning av kostnaderna, som tyder på en halvering jämfört med förra året. Det beror på att färre patienter behandlats samt på lägre behandlingskostnader.

Det handlar om många patienter med hepatit C som kunde få behandling om fler grupper tillåtits få detta. Det är stora belopp som landsting och staten sparar genom att inte erbjuda behandling till fler.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

 

Är det inte dags för en nationell strategi för att eliminera hepatit C, där även stora grupper hepatit C-smittade som i dag inte uppfyller kraven för att få behandling mot hepatit C får tillgång till behandling?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.