Könsstympning

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1600 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

Dnr S2017/03611/FS

Socialdepartementet

Socialförsäkringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1600 av Boriana Åberg (M) Könsstympning

Boriana Åberg har frågat barn-, äldre- och jämställdhetsministern vilka åtgärder statsrådet avser vidta för att förhindra att flickor och kvinnor blir könsstympade.

Arbetet inom regeringen är nu så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Regeringens utgångspunkt är att könsstympning är en fråga om rätten till sexuell och reproduktiv hälsa samt rätten att skyddas från våld, övergrepp och skadliga sedvänjor. När det gäller barn framgår av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) att staterna ska vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor skadliga för barns hälsa. I ett jämställt samhälle ska alla ha rätt till kroppslig integritet och leva utan rädsla för att utsättas för våld och övergrepp.

I regeringens nyligen beslutade nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor ingår att motverka och förebygga könsstympning. Den nationella strategin ska bidra till att uppnå regeringens jämställdhetspolitiska delmål att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Strategin är en del av jämställdhetspolitiken och mäns våld mot kvinnor är ett av de yttersta uttrycken för bristande jämställdhet mellan kvinnor och män.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att inom socialtjänst samt hälso- och sjukvård stödja genomförandet av den nationella strategin. I uppdraget ingår bl.a. att utreda förutsättningarna för att inkludera uppgifter om könsstympning i öppna jämförelser av hälso- och sjukvården och att föreslå indikatorer för att följa omfattningen av bl.a. kvinnlig könsstympning samt utvecklingen av samhällets insatser över tid. I uppdraget ingår också att planera för fördjupad fortbildning om hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Vidare har Länsstyrelsen i Östergötlands län regeringens uppdrag att ansvara för ett nationellt kompetensteam med tillhörande stödtelefon för att samordna och stödja arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttryck som till exempel könsstympning.

Regeringen aviserade i BP 16 att årligen 2016-2019 avsätta 400 miljoner till förlossningsvården och kvinnors hälsa och 130 miljoner kronor för att stärka kvinnors hälsa i primärvården. Som en del av satsningen har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting ingått överenskommelser. Inom ramen för överenskommelsen 2017-2019 ska primärvårdens insatser stärkas för att främja kvinnors hälsa, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. I syfte att nå grupper som av olika skäl inte själva söker sig till hälso- och sjukvården trots att vårdbehov finns arbetar man inom ramen för överenskommelsen med metoder för att nå dessa patientgrupper. Mödravårdscentraler som övrig primärvård ingår och metoder som inkluderar samverkan mellan t.ex. hälso- och sjukvården och socialtjänsten har lyfts fram. Insatserna inkluderar information om att könsstympning och våld mot kvinnor av närstående är förbjudet i Sverige. Insatserna kan även gälla information om vilka stödinsatser som finns för våldsutsatta kvinnor och flickor samt att identifiera våldsutsatthet i mödrahälsovården.

Den 1 juli 2017 skärps straffskalorna för brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor. Skälen bakom straffskärpningen är att könsstympningsbrottet bör förses med straffskalor som avspeglar brottslighetens allvar och som motsvarar de som gäller övriga allvarliga våldsbrott.

Regeringen ser allvarligt på könsstympning och arbetar aktivt för att förhindra att flickor och kvinnor utsätts för detta brott. Regeringen kommer inom kort att presentera ytterligare åtgärder mot könsstympning.

Stockholm den 21 juni 2017

Annika Strandhäll