Kommunernas verktyg mot brottslig verksamhet.

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1535 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Ju2018/

03504/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:1535 av Tomas Tobé (M)

Kommunernas verktyg mot brottslig verksamhet

Tomas Tobé har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder i syfte att förändra sekretesslagstiftningen för att förbättra möjligheterna till lokal och kommunal samverkan mot gängbrottsligheten.

Att bekämpa gängbrottsligheten är en av regeringens viktigaste frågor och en rad åtgärder har genomförts för att förebygga, förhindra och bekämpa sådan brottslighet. Regeringen har bl.a. initierat omfattande skärpningar i den straffrättsliga lagstiftningen och fler än 30 straffrättsliga bestämmelser relaterade till organiserad brottslighet har skärpts, bland dem allvarliga våldsbrott och grova vapenbrott. Regeringen underlättar också användningen av kameraövervakning och förslag om nya påföljder för unga lagöverträdare bereds i Regeringskansliet. För att ge Polismyndigheten möjlighet att öka antalet anställda och närvaron på lokal nivå har regeringen föreslagit och aviserat stora resursökningar till Polismyndigheten. Totalt förstärker vi polisen med 7,1 miljarder kronor under de närmsta åren. Regeringen har också riktat och breddat tolv myndigheters gemensamma arbete mot den organiserade brottslighet som förekommer i de mest utsatta bostadsområdena.

Regeringen presenterade i mars 2017 ett nationellt brottsförebyggande program. Programmet syftar till att skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela landet. Kommunerna är särskilt viktiga i detta avseende och regeringen ser positivt på en ökad samverkan mellan kommunerna och Polismyndigheten. Att myndigheter kan arbeta tillsammans har identifierats som en tydlig framgångsfaktor i arbetet mot organiserad brottslighet.

Enligt svensk rätt gäller som huvudregel sekretess mellan myndigheter. Sekretesslagstiftningen är dock uppbyggd så att den inte hindrar myndigheterna från att lämna ut uppgifter i situationer där intresset av att uppgifterna lämnas ut bör ha företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Det finns därför ett antal sekretessbrytande bestämmelser som möjliggör att sekretessreglerade uppgifter kan lämnas ut till en annan myndighet, bland annat vid misstanke om grova brott.

Regeringen beslutade den 22 juni 2017 att en särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar av de regler om sekretess och informationsutbyte som gäller för bland andra Polismyndigheten, socialtjänsten och Transportstyrelsen i arbetet mot terrorism (dir. 2017:75). Syftet är att säkerställa att det finns förutsättningar för ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte. Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2018.

Den 29 maj 2018 redovisades utredningen Att bryta ett våldsamt beteende – återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld (SOU 2018:37). Utredningen föreslår bl.a. att en ny sekretessbrytande regel ska införas i offentlighets- och sekretesslagen till förebyggande av allvarlig brottslighet mot person. Enligt förslaget ska sekretessen inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården inte hindra att uppgifter som rör en enskild lämnas till Polismyndigheten om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den enskilde kommer att begå brott som avses i 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken och för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år. För utlämning av uppgiften krävs att den kan antas bidra till att förhindra sådan brottslig verksamhet. Betänkandet är nu ute på remiss.

Frågan om i vilken utsträckning myndigheter ska kunna utbyta information är principiellt viktig och kräver noggranna avvägningar mellan olika intressen. Samtidigt är det av stor betydelse att myndigheterna har effektiva verktyg för att kunna utreda brott. Jag avser därför att noga följa frågan.

Stockholm den 12 juli 2018

Morgan Johansson