Kärnkraftssubventioner

Svar på skriftlig fråga 2011/12:332 besvarad av Miljöminister Lena Ek

Händelser

Inlämnad
2012-01-26
Anmäld
2012-01-27
Besvarad
2012-02-01
Svar anmält
2012-02-01

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 februari

Svar på fråga

2011/12:332 Kärnkraftssubventioner

Miljöminister Lena Ek

Lise Nordin har frågat mig när jag avser att återkomma med besked om regeringens ståndpunkt i frågan om fullt skadeståndsansvar.

Jag vill inledningsvis framhålla att regeringen redan 2010 lämnade tydligt besked i denna viktiga fråga.

I propositionen 2009/10:173 Kärnkraften – ökat skadeståndsansvar redovisade regeringen sin syn på frågan om vilket skadeståndsansvar som kan åläggas en anläggningsinnehavare vid en olycka och hur det ska garanteras att medel finns upp till en viss nivå.

Ikraftträdandet av den nya lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor har på grund av förseningar i det internationella och EU-rättsliga arbetet dragit ut på tiden. När den redan beslutade lagen träder i kraft kommer den att innebära ett obegränsat ansvar för innehavare av kärntekniska anläggningar, trots att detta inte krävs enligt Pariskonventionen och tilläggskonventionen. Det obegränsade ansvaret kommer att innebära att en anläggningshavares alla tillgångar vid behov kan tas i anspråk för att betala ersättning med anledning av en olycka.

En annan sak är vilka garantier som måste ställas för att medel upp till en viss nivå finns den dag de behövs för att betala ersättning. Det är i praktiken omöjligt att kräva finansiella garantier för ett obegränsat skadeståndsansvar. Därför blir innehavaren av en kärnkraftsreaktor enligt den nya lagen skyldig att ha en ansvarsförsäkring eller annan ekonomisk säkerhet för att garantera att medel upp till 1 200 miljoner euro, ca 12 miljarder kronor, finns för ersättning vid en olycka. Detta motsvarar den högsta nivån enligt konventionerna och är den högsta nivå som bedömts möjlig.

Jag följer frågan om när de nya bestämmelserna kan träda i kraft med stort intresse. Om det skulle visa sig att ikraftträdandet fördröjs avsevärt måste vi överväga att sätta delar av lagstiftningen i kraft.

Ett sådant ställningstagande kräver noggrann utredning av de EU-rättsliga konsekvenserna och troligen en ny proposition om ändringar i atomansvarighetslagen.

Lise Nordin nämner också kravet i riksdagsskrivelse 2009/10:359 på att kärnkraften inte ska ges vare sig direkta eller indirekta subventioner. Regeringens ställningstagande till denna skrivelse bereds på Näringsdepartementet och regeringen kommer enligt nuvarande tidplan att återkomma till riksdagen senast den 20 mars.

Skriftlig fråga 2011/12:332 av Nordin, Lise (MP) (korrekturläst 2012-01-26)

den 26 januari

Fråga

2011/12:332 Kärnkraftssubventioner

av Lise Nordin (MP)

till miljöminister Lena Ek (C)

Den 1 januari 2011 trädde lagstiftningen i kraft som tillåter ny kärnkraft. Ett villkor var att kärnkraften inte ska ges några subventioner, varken direkt eller indirekt. Trots att mer än ett år har gått har regeringen inte fullföljt sitt uppdrag om villkoret.

Lena Ek har nyligen gjort uttalanden som väckt frågor om regeringens ståndpunkt. Den 15 december i Ekot säger Lena Ek att den som vill bygga ny kärnkraft själv måste betala ansökningsavgiften på 100 miljoner kronor och att beslutet innebär att ”regeringen inte på något sätt går in och subventionerar ny kärnkraft”. Därav väcks frågan om regeringen nöjer sig med krav om finansiering av denna, i sammanhanget, lilla kostnad och inte avser att kräva kärnkraftsägarna på ett fullt skadeståndsansvar om en olycka sker.

Den 29 december i Ekot hänvisar Lena Ek till Pariskonventionens ratificering som förklaring till varför regeringen inte fullföljt sitt uppdrag. Detta är tveksamt av två skäl. För det första kräver Pariskonventionen endast skadeståndsansvar om 15 miljarder kronor medan olyckan i Fukushima bedöms kosta 1 000 miljarder kronor. För det andra ger Pariskonventionen utrymme för enskilda länder att gå före både i tid och i omfattning av skadeståndskrav.

Regeringens avvaktande innebär därmed att man avsiktligt fördröjer besked om subventionerna. Löftet om inga subventioner måste innebära krav om fullt skadeståndsansvar.

Med anledning av ovan önskar jag fråga miljöministern:

När avser miljöministern att återkomma med besked om regeringens ståndpunkt i frågan om fullt skadeståndsansvar?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.