Försvarsberedningens formulering
Svar på skriftlig fråga 2017/18:578 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:578 av Sofia Damm (KD)
Försvarsberedningens formulering
Sofia Damm har frågat mig vilken är egentligen den utrikespolitiska hållningen i frågan – dvs. står jag bakom den formulering som Försvarsberedningen använder sig av.
Försvarsberedningens delrapport ”Motståndskraft – inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025” lyfter fram en rad viktiga frågor och förslag. Bland annat återfinns resonemang om vilka utgångspunkter och planeringsförutsättningar som bör ligga till grund för att utforma och dimensionera totalförsvaret för att möta väpnat angrepp mot Sverige. Att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas är en av de planeringsförutsättningar som rapporten anger.
Regeringen följer kontinuerligt den utrikes- och säkerhetspolitiska utvecklingen och har konstaterat att det säkerhetspolitiska läget i Europa och i närområdet har försämrats över tid. Det finns en bred enighet om denna bedömning och vi rustar nu upp totalförsvaret för att stärka Sveriges försvarsförmåga. Försvarsberedningens rapport har en bred partipolitisk förankring och utgör ett viktigt underlag för utformningen av försvars- och säkerhetspolitiken.
Den säkerhets- och försvarspolitiska inriktningen som fastställdes i riksdagens försvarsbeslut 2016-2020, inklusive vad avser militära hot mot Sverige, gäller fortfarande. Efter en säkerhetspolitisk analys konstateras där: ”Det går inte att se militära konflikter i vårt närområde som skulle påverka endast ett land. Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. Kriser eller incidenter som även inbegriper militära maktmedel kan dock uppstå och militära angreppshot kan likväl aldrig uteslutas. Rysslands aggression mot Ukraina innebär att risken för dessa har ökat, även i vårt närområde.”
Regeringen har redan agerat på flera förslag i Försvarsberedningens rapport och ser fram emot den bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen och dess konsekvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik som Försvarsberedningen aviserat till våren 2019. Försvarsberedningens samlade slutrapport kommer därefter att utgöra en grund för nästa inriktningsbeslut för perioden 2021-2025.
Stockholm den 24 januari 2018
Margot Wallström
Skriftlig fråga 2017/18:578 av Sofia Damm (KD) (Besvarad 2018-01-15)
Fråga 2017/18:578 Försvarsberedningens formulering
av Sofia Damm (KD)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
För en knapp månad sedan överlämnade Försvarsberedningen rapporten Motståndskraft – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025.
Försvarsberedningen är det forum där riksdagens samtliga partier samt regeringen är representerade för att staka ut svensk försvarspolitisk inriktning framgent.
I rapporten har samtliga partier, förutom Vänsterpartiet, ställt sig bakom formuleringen ”ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”. Detta är ett paradigmskifte från föregående formulering som löd ”ett enskilt angrepp mot Sverige är osannolikt”.
Då alla partier, inklusive Socialdemokraterna, är representerade i Försvarsberedningen och dessutom står bakom den formulering som går att läsa däri är det svårförståeligt att den äldre, väsentligen annorlunda, formuleringen används av både utrikesministern och Utrikesdepartementet.
Min fråga till utrikesminister Margot Wallström är därför:
Vilken är egentligen den svenska utrikespolitiska hållningen i frågan – står ministern bakom den formulering som Försvarsberedningen använder sig av?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.