Erkännande av det pågående folkmordet på kristna i Syrien och Irak

Svar på skriftlig fråga 2015/16:671 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:671 av Robert Halef (KD) Erkännande av det pågående folkmordet på kristna i Syrien och Irak

Robert Halef har frågat mig om jag kommer verka för att FN erkänner folkmordet på kristna och andra etniska folkgrupper såsom syrianer, armenier, kaldéer och yazidier.

Jag har tidigare svarat på interpellationerna 2014/15:57 och 181 som rört frågor om vad Sverige kan göra med anledning av situationen i Syrien och Irak.

Vi får alltjämt uppgifter om att Daesh begår grova, systematiska och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt i Syrien och Irak.

Jag delar Robert Halefs stora oro över de kristna och andra minoriteters situation i Syrien och Irak. Kristna och andra grupper är svårt drabbade av Daeshs brutalitet. Det är ingen tvekan om att mycket allvarliga internationella brott begås. Vi, tillsammans i Förenta Nationerna, har ett ansvar att verka för att människor i fara bereds skydd, ett snabbt slut på konflikten och att de ansvariga för övergreppen ställs till svars. Detta ansvar gäller oavsett om dessa brott kategoriseras som folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser. Det finns ingen hierarki dem emellan. Vi kommer därför fortsätta verka för att FN tar alla mått och steg som behövs. Regeringen anser att Daesh utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet. Sverige ingår därför i den breda globala koalitionen för att bekämpa Daesh och främja långsiktig stabilitet i Irak och Syrien. Det svenska stödet omfattar såväl politiskt och militärt stöd som utvecklings- och humanitära insatser.

De skyldiga till övergreppen och brotten mot mänskligheten måste ställas till svars. Regeringen har därför tillsammans med de andra EU-länderna uppmanat säkerhetsrådet att hänskjuta situationen i Syrien till Internationella brottmålsdomstolen och uppmanat Irak att ansluta sig till domstolen. En särskild undersökningskommission, med mandat från FN:s råd för de mänskliga rättigheterna har besökt Irak för att dokumentera brott begångna av Daesh. Kommissionen har också begärt att få komma in i Syrien men fått nej av den syriska regimen.

Sverige tar också ett stort ansvar för den svåra humanitära situationen som uppkommit till följd av konflikten i Syrien. Sedan 2011 har Sverige bidragit med 1,9 miljarder kronor i humanitärt bistånd och tagit emot över 130 000 asylsökande från Syrien. Vi stödjer Syriens grannländer som är utsatta för ett hårt tryck. Detta stöd kommer att öka genom vår nya femåriga Syrienkrisstrategi med 1,7 miljarder kronor för 2016-2020. I Irak har Sverige bidragit med över 600 miljoner kronor i humanitärt stöd sedan 2011, utöver ett bilateralt utvecklingssamarbete som i år omfattar 30 miljoner kronor och stöd på 35 miljoner kronor till FN:s stabiliseringinsatser i områden som befrias från Daesh. Under förra året tog Sverige emot drygt 20.000 asylsökande från Irak, en ökning med 700% jämfört med föregående år.

På lång sikt är det enbart en politisk lösning som kan få slut på konflikten i Syrien. Hur detta ska åstadkommas finns nu utstakat i säkerhetsrådets resolution 2254. Två svenska diplomater bistår FN-sändebudet Staffan de Misturas viktiga arbete. För att öka förutsättningarna att samtalen i Genève ska lyckas har Sverige även förberett ett omfattande stöd till bl.a. en kvinnlig rådgivargrupp och

till civilsamhällesföreträdares deltagande i Genève.

Stockholm den 3 februari 2016

Margot Wallström

Skriftlig fråga (Inlämnad 2016-01-22)