En särskild straffskärpningsgrund för gängrelaterad brottslighet

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1507 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Ju2018/03455/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:1507 av Tomas Tobé (M) En särskild straffskärpningsgrund för gängrelaterad brottslighet

Tomas Tobé har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att se över möjligheterna att införa en särskild straffskärpningsgrund för gängrelaterad brottslighet.

Att bekämpa gängkriminaliteten är en av regeringens viktigaste frågor. Regeringen har därför initierat omfattande skärpningar i den straffrättsliga lagstiftningen under mandatperioden. Fler än 30 straffrättsliga bestämmelser relaterade till organiserad brottslighet har skärpts, bland dem allvarliga våldsbrott och grova vapenbrott. Ledare för kriminella organisationer som låter bli att förhindra vissa allvarliga brott inom ramen för sammanslutningen kan nu dömas för det. Fler brott än tidigare kan bedömas som grova när någon anspelar på ett våldskapital. Sedan tidigare finns det också en bestämmelse som innebär att straffen ska skärpas om brotten har utgjort ett led i organiserad brottslighet.

Vi arbetar nu med förslag som syftar till att åstadkomma ett skärpt straff för mord genom en ökad användning av livstids fängelse. Vi har också tillsatt en utredning för att se över den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år. Angreppen på polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård är ett allvarligt samhällsproblem. Därför kommer regeringen att föreslå ett nytt brott benämnt blåljussabotage.

Regeringen har agerat kraftfullt mot skjutningar under mandatperioden. Dels har vi riktat åtgärder mot förekomsten av illegala vapen, dels har åtgärder riktats mot de kriminella grupperingar som står bakom skjutningarna. Ett exempel är att minimistraffen för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor har fördubblats. Straffskärpningarna medför bl.a. att den som påträffas med ett skarpladdat vapen på allmän plats typiskt sett kommer att häktas i avvaktan på rättegång. Vi ser nu en tydlig ökning av antalet häktade för grova vapenbrott jämfört med förra året.

Straffrätten är ett av våra verktyg för att komma åt den organiserade brottsligheten. Men inte det enda.

Polismyndigheten måste ges möjlighet att öka antalet anställda och närvaron på lokal nivå. Regeringen har därför i en rad budgetar föreslagit och aviserat stora resursökningar till Polismyndigheten. Regeringen har också riktat och breddat tolv myndigheters gemensamma arbete mot den organiserade brottslighet som förekommer i de mest utsatta bostadsområdena.

Den 1 augusti 2018 införs en ny kamerabevakningslag som bl.a. ska göra det lättare att använda kamerabevakning i brottsbekämpande eller trygghetsskapande syften. Regeringen har också tillsatt en utredning som ska föreslå ytterligare förenklingar för den kamerabevakning som brottsbekämpande myndigheter bedriver.

Men vi kommer aldrig att komma tillrätta med den organiserade brottsligheten om vi inte också kraftsamlar för att förebygga den. I regeringens nationella brottsförebyggande program – Tillsammans mot brott – betonar vi vikten av breda brottsförebyggande insatser. Det kan handla om föräldraskapsstöd, avhopparverksamhet och återfallsförebyggande arbete. Det kan också handla om förebyggande åtgärder mot situationer eller platser där risken för brott är hög.

Regeringen har således vidtagit och kommer att fortsätta att vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa gängkriminaliteten.

Stockholm den 12 juli 2018

Morgan Johansson