elpriser för Västernorrlands basindustri och 2099 om energipolitiken och konsekvenser för företagen

Svar på skriftlig fråga 2005/06:2099 besvarad av

den 14 september

Svar på frågorna 2005/06:2090 om elpriser för Västernorrlands basindustri och 2099 om energipolitiken och konsekvenser för företagen

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin

Solveig Hellquist har frågat näringsministern vilka omedelbara åtgärder han tänker vidta för att Västernorrlands basindustri ska kunna överleva och utvecklas i stället för att avvecklas och flytta utomlands. Ola Sundell har frågat näringsministern vad han avser att vidta för åtgärder för att inte företag ska tvingas minska eller lägga ned produktion till följd av dagens energipolitik.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna och det är lämpligt att så sker i ett sammanhang.

Jag välkomnar Solveig Hellquist och Ola Sundells frågor, då en konkurrenskraftig inhemsk basindustri och en väl fungerande nordisk och svensk elmarknad med hög leveranssäkerhet är högt prioriterade frågor för regeringen. I riksdagen har Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet inom ramen för det energipolitiska samarbetet länge varit engagerade i frågan, nu förefaller det som att fler riksdagspartier intresserar sig för utvecklingen på elmarknaden. Som frågeställarna vet har regeringen också nyligen lagt fram en rad propositioner, vilka alla antagits av riksdagen, i syfte att få en bättre elmarknad.

Jag vill framhålla att Sverige, trots ökande elpriser, är ett av de länder i Europa där den totala elkostnaden för den elintensiva industrin är som lägst. De elintensiva företagen betalar inte elcertifikatsavgift och blir helt befriade från skatt under förutsättningen att företaget deltar i programmet för energieffektivisering (PFE), vilket drygt 120 företag valt att göra (för övriga företag gäller en mycket låg skatt på el om 0,5 öre per kilowattimme).

Rapporter kommer om att konkurrensen på elmarknaden är bristfällig. Elkostnaden utgör en allt större del av både hushållens och företagens kostnader. Sveriges elintensiva basindustri drabbas därför hårt av de kraftigt stigande elpriser Sverige upplevt de senaste åren. Den senaste tidens händelser med avstängda kärnkraftsreaktorer och tomma vattenmagasin har ytterligare understrukit problematiken. Redan inför den hearing om elmarknaden som riksdagen hade i näringsutskottet, presenterade jag områden och frågeställningar som är viktiga för att åstadkomma ytterligare förbättringar. Det handlar om områden som skärpt tillsyn på elmarknaden, ökad konkurrens både på råkraftsmarknaden och slutkundsmarknaden, förenklingar vad gäller tillståndsprocessen för att öka utbudet av förnybar el och en rad insatser för ökat fokus på energieffektivisering med mera.

Jag vill gå vidare med att undersöka om priserna på den nordiska elbörsens spotmarknad skulle kunna sänkas genom att dela upp spothandeln av el i två marknader med två olika prisbildningsmekanismer, en baslasttjänst och en toppkrafttjänst. Idén bakom denna kraftfulla åtgärd kommer från svensk basindustri. Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet har därför beställt en förstudie som senast den 15 november ska belysa frågan.

Inriktningen på bolaget Vattenfalls dubbla uppgift, att samtidigt vara pådrivande i den gröna omställningen och erbjuda basindustrin konkurrenskraftiga energipriser, är likaså tydlig. Regeringen vill således att Vattenfall ska vara en strategisk partner till svensk basindustri och kunna erbjuda långsiktiga kontrakt med Europas lägsta energipriser. För att klara det investerar Vattenfall 40 miljarder kronor i bland annat förnybar energi och förstärkt leveranssäkerhet i elnäten under den kommande tioårsperioden. Dessa investeringar är ett resultat av långsiktig politik och tydlig bolagsstyrning. Att staten äger Vattenfall är en förutsättning för att Sverige ska klara såväl energiförsörjningen som omställningen till ett hållbart samhälle.

På sikt måste elmarknadens funktion förbättras genom att mer energi tillförs systemet, genom ny produktion och genom att frigöra el genom energieffektivisering. Inom elcertfikatssystemet är ambitionen 17 terawattimmar ny förnybar energi till år 2016. Under den kommande tioårsperioden kommer elproduktionen i Sverige enligt prognoser att byggas ut med ca 20 terawattimmar el, vilket kommer att vara prispressande på sikt. Det är därför felaktigt och missledande att som Ola Sundell påstå att regeringen skulle nonchalera de stegrande elpriserna. Tvärtom driver regeringen en ansvarsfull energi- och klimatpolitik där basindustrin ska erbjudas konkurrenskraftiga villkor.