Till innehåll på sidan

Arbeten med lägre löner

Svar på skriftlig fråga 2017/18:88 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Dnr A2017/01917/A

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknads- och etableringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:88 av Lars Beckman (M) Arbeten med lägre löner

Lars Beckman har frågat mig om regeringen motsätter sig inträdesjobben, vilka åtgärder vidtar då ministern och regeringen i stället för att arbetslösa ska kunna gå från arbetslöshet till egen försörjning?

Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med över 200 000 personer. Arbetslösheten är lägre än på mycket länge och ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 14 år. Den ekonomiska tillväxten är god och nu gäller det att fortsätta föra en ansvarsfull politik som säkerställer att fler kan få en egenförsörjning genom eget arbete.

Trots en god utveckling på arbetsmarknaden är det fortfarande många som har svårt att komma i arbete. Inte sällan är det arbetslösa med svag utbildningsbakgrund eller kort tid i landet som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Vägarna till jobb måste bli fler och enklare. En subventionerad anställning är en väg in på arbetsmarknaden för många som står långt ifrån arbetsmarknaden. De subventionerade stöden har dock upplevts som många och krångliga. Flera anställningsstöd ersätts nu med ett enhetligt stöd i syfte att underlätta för arbetsgivare att anställa.

Behovet av utbildning är stort då många arbetslösa saknar den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. I väldigt många yrken råder det brist på arbetskraft och för många arbetslösa är utbildning vägen till arbete. Regeringen har byggt ut antalet utbildningsplatser genom ett nytt kunskapslyft. För nyanlända i etableringsuppdraget med behov av utbildning införs en utbildningsplikt.

Regeringen anser inte att det är rätt väg att gå att lagstifta om lägre löner. I Sverige är det arbetsmarknadens parter som ansvarar för lönebildningen. Det är och har varit en mycket framgångsrik modell som på många sätt bidragit till vårt lands produktivitet, mycket höga sysselsättning och goda välstånd.

Arbetsmarknaden förändras snabbt. Lagstiftning är långsam. Att parterna snabbt kan förhandla om ändrade villkor i sina respektive avtal är något som är och har varit en framgångsfaktor på svensk arbetsmarknad. Regeringen är därför inte villig att slå sönder det som fungerar bra för att komma tillrätta med det som fungerar sämre. Tvärtom anser vi att partsmodellen bör användas för att lösa de utmaningar vi nu ser på arbetsmarknaden.

Regeringen välkomnar därför att LO-fack och arbetsgivare nu har inlett förhandlingar om avtal för att underlätta för nyanlända att komma i arbete. Kan arbetsmarknadens parter komma överens om särskilda avtal som underlättar inträdet på arbetsmarknaden så är regeringen beredd att se över vad som kan göras för att understödja sådana avtal.

Stockholm den 18 oktober 2017

Ylva Johansson

Skriftlig fråga 2017/18:88 av Lars Beckman (M) (Skickad 2017-10-10)

Fråga 2017/18:88 Arbeten med lägre löner

av Lars Beckman (M)

till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

 

I SVT:s partiledarledardebatt den 8 oktober 2017 påstod statsminister Stefan Löfven att 1 miljon svenskar riskerar att få sänkt lön om en kommande alliansregering skulle införa så kallade inträdesjobb, där arbetslösa har möjlighet att gå från arbetslöshet till egen försörjning.

Att statsministern i en offentlig debatt använder ett så svepande påstående är anmärkningsvärt, då det inte finns täckning för detta i någon svensk forskning. Snarare tvärtom. Per Skedinger, professor vid Linnéuniversitetet och arbetsmarknadsforskare vid Institutet för näringslivsforskning, menar att forskningen inte ger tillräckligt stöd för Stefan Löfvens påstående.

”Forskningen på området utgår från förändrade minimilöner på jobb som redan finns. När det handlar om helt nya jobb med lägre löner, som förslaget om inträdesjobb, är det svårt att dra slutsatser från amerikanska studier", säger Skedinger till SVT och fortsätter:

”De resultaten är inte relevanta för särskilt skapade nya jobb på den svenska arbetsmarknaden. Spridningseffekterna till löner på andra jobb är inte självklara och de lönerna kan till och med öka om de nya jobben innebär avlastningsfunktioner som gör redan anställda mer produktiva. För säkra slutsatser måste man göra studier på svenska data.”

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:

 

Om regeringen motsätter sig inträdesjobben, vilka åtgärder vidtar då ministern och regeringen i stället för att arbetslösa ska kunna gå från arbetslöshet till egen försörjning?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.