Redogörelse för bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar Skr. 2001/02:141

Skrivelse 2001/02:141

Regeringens skrivelse 2001/02:141 Redogörelse för bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar Skr. 2001/02:141 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 14 mars 2002 Göran Persson Björn Rosengren (Näringsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksdagen beslutade den 31 maj 2000 att affärsverket Statens järnvägar skulle ombildas till aktiebolag (prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238). I skrivelsen lämnas en redogörelse över bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar och för hur bolagiseringen genomförts samt viktiga frågeställningar som behandlats i samband med genomförandet. Innehållsförteckning 1 Ärendet 3 2 Tidigare organisation och verksamhet inom Statens järnvägar 3 3 Ny struktur 4 3.1 Konkurrensneutralitet 4 3.2 Fokusering på kärnverksamheten 5 3.3 Genomlysning 5 3.4 Möjligheter till god framtida styrning och kontroll av verksamheten 5 3.5 Sammanfattning 5 4 Genomförande av bolagiseringen 6 4.1 Värderingar 6 4.2 Kapitalstruktur 7 4.3 Särskilda frågeställningar - tillhandahållande av stationstjänster 7 4.4 Viktiga händelser under verksamhetsåret 2001 8 4.4.1 SJ AB 8 4.4.2 AB Swedcarrier 8 5 Affärsverket under avveckling 9 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2002 11 1 Ärendet Regeringen har i prop. 1999/2000:78 redogjort för bakgrunden till att affärsverksformen inte längre framstår som ändamålsenlig för Statens järnvägars konkurrensutsatta verksamhet. Den svenska, nordiska och även den europeiska järnvägstransportmarknaden genomgår för närvarande en strukturförändring vilket innebär att konkurrensen mellan företag och mellan olika transportslag ökar. Regeringen anser det viktigt att Statens järnvägar skall kunna anpassa såväl struktur som arbetsmetoder till de förändrade förutsättningarna. Den tidigare strukturen för Statens järnvägar, med en blandning av affärsverk och bolag, har av regeringen och av riksdagen bedömts som mindre ändamålsenlig. En ombildning av affärsverket Statens järnvägar till aktiebolag har syftat till att skapa enheter och verksamheter som, genom att verka under samma förutsättningar som övriga konkurrenter på marknaden, bättre skall kunna tillgodose kundernas krav på service, ge koncernen enhetligare juridisk struktur, underlätta effektivisering och rationalisering av företagets verksamhet samt möjliggöra en anpassning av verksamheten till den fortgående internationaliseringen inom transportmarknaden. Målet med bolagiseringen har varit att skapa effektiva och lönsamma järnvägsföretag som kan konkurrera på samma villkor som övriga intressenter på marknaden och som kan garantera kunderna en bra och prisvärd service inom järnvägstransportområdet samtidigt som man kan ge en affärsmässig avkastning på det kapital som ägaren tillskjutit. För att uppnå detta har regeringen ansett att det i samband med bolagiseringen krävs att de nya bolagen ökar fokuseringen på sin kärnverksamhet. Sådan verksamhet som inte bidragit till att affärsmässigt utveckla kärnverksamheten och varit i behov av externa utvecklingspartner har därför ansetts lämplig för försäljning till andra intressenter. En ytterligare förutsättning inför bolagiseringen har varit att samtliga aktier i bolag i vilka Statens järnvägars kärnverksamhet bedrivs skall ägas av staten. Riksdagen godkände den 31 maj 2000 (prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238) att verksamheten vid affärsverket Statens järnvägar skulle överföras till aktiebolag och regeringen bemyndigades att genomföra denna ombildning. 2 Tidigare organisation och verksamhet inom Statens järnvägar Affärsverkskoncernen Statens järnvägar bestod före bolagiseringen av ett affärsverk och ett antal bolag. Bolagen ingick i Swedcarrierkoncernen. AB Swedcarrier var ett av affärsverket helägt bolag. Statens järnvägars verksamhet var organiserad i sex sektorer: Resor, Cargo Group, Fastigheter, Teknik, Data och Terminalproduktion. Affärsverkskoncernen omsatte vid utgången av år 2000 drygt 12,7 miljarder kr exklusive jämförelsestörande poster och hade ca 11 700 anställda. Det redovisade egna kapitalet uppgick vid halvårsskiftet 2000 till drygt 1,6 miljarder kr, vilket innebar att affärsverket redovisade en soliditet om ca 9 %. 3 Ny struktur Bolagiseringen av Statens järnvägar (SJ) har skett genom att staten till tre separata koncerner, vilkas aktier ägs till 100 % direkt av staten genom en rad transaktioner har överlåtit huvuddelen av den egendom och den verksamhet som tidigare har förvaltats av affärsverket. De tre moderbolagen i de nya koncernerna är SJ AB (f.d. SJ Resor), som ansvarar för persontrafiken, Green Cargo AB (f.d. SJ Cargo Group), som ansvarar för godstrafiken och AB Swedcarrier, ett holdingbolag. I Swedcarrier ansvarar dotterbolaget Jernhusen AB (f.d. SJ Fastigheter) för fastighetsförvaltning, EuroMaint AB (f.d. SJ Teknik) för underhållsverksamhet, TraffiCare AB (f.d. SJ Terminalproduktion) för klargöring av tåg samt Unigrid AB (f.d. SJ Data) för IT-lösningar och IT-drift. I Swedcarrierkoncernen finns även dotterbolaget SweMaint och intressebolaget Nordwaggon. Överlåtelserna från affärsverket påbörjades vid årsskiftet 2000/2001 och slutfördes under våren 2001. Bolagen förvaltas av Regeringskansliet genom Näringsdepartementet. Den legala struktur som bildades efter bolagiseringen framgår nedan. Vid utformningen av den framtida strukturen för de nya bolagen har regeringen utgått från nedanstående förutsättningar. 3.1 Konkurrensneutralitet Avregleringen på såväl person- som godstransportsidan har lett till fler aktörer och större konkurrens, vilket har medverkat till ett bredare utbud och pressade priser. Samtidigt har kraven ökat från de nya operatörerna om att järnvägsgemensamma tjänster skall tillhandahållas på ett för sektorn konkurrensneutralt sätt. De järnvägsgemensamma tjänsterna tillhandahålls av EuroMaint (underhållsverksamhet), TraffiCare (terminalservice) och Jernhusen (stationsförvaltning). Vid bolagiseringen av verksamheten i Statens järnvägar var det därför naturligt att skilja ansvaret för dessa områden från deras största kunder SJ och Green Cargo. Genom denna åtgärd skapas bättre förutsättningar för att samtliga konkurrenter på marknaden skall få tillgång till de järnvägsgemensamma tjänsterna på lika villkor. 3.2 Fokusering på kärnverksamheten Riksdagen har vid ett antal tillfällen sedan delningen mellan Statens järnvägar och Banverket år 1988 slagit fast att en förutsättning för ett framtida förbättrat resultat - innefattande bättre service och kvalitet - i affärsverket Statens järnvägar är att företaget i ökad omfattning koncentrerar sig på kärnverksamheten. Denna utgörs av järnvägstrafik med en affärsmässig utveckling och sådana delar som inte utvecklar kärnverksamheten skall identifieras och avyttras. I enlighet med detta samt för att tydliggöra konkurrensneutraliteten har i samband med bolagiseringen inriktningen varit att delar av den verksamhet som förts över till AB Swedcarrier bör säljas till andra intressenter. 3.3 Genomlysning För att underlätta insynen i verksamheten samt jämförelser mellan de statliga företagen och övriga företag i branschen har en omstrukturering av Statens järnvägar så långt som möjligt haft till syfte att öka genomlysningen i de nya bolagen. Anledningarna till detta har varit flera. Dels för att undanröja eventuella misstankar från såväl konkurrenter som EU om korssubventioneringar och underprissättningar som skulle kunna anses som statsstöd. Dels för att inför alla externa intressenter (medborgare, konkurrenter, banker, etc.) redovisa verksamheten i de statliga företagen enligt samma principer som gäller för övriga på marknaden. 3.4 Möjligheter till god framtida styrning och kontroll av verksamheten En förutsättning för bolagiseringen har varit att kärnverksamheten skall ägas till 100 % av staten. Den verksamhet som i samband med och efter bolagiseringen skiljs av och säljs till andra intressenter måste hanteras så effektivt som möjligt för att staten vid en försäljning skall få ut ett bra värde samt för att ge de sålda bolagen bästa möjliga fortsättningar i nya ägares händer. 3.5 Sammanfattning Sammanfattningsvis har regeringen bedömt att den valda strukturen ger följande fördelar: * Samtliga nya enheter kan koncentrera sig på sin huvudverksamhet, vilket ökar förutsättningarna för att verksamheten bedrivs effektivare och att kvalitén därmed kan öka. * Genomlysningen ökar vilket tillgodoser medborgarnas och övrigas krav på insyn i de statliga bolagen och undanröjer misstankar från konkurrenter och EU om korssubventionering och underprissättning som skulle kunna anses som statsstöd. * Konkurrensneutraliteten stärks genom att de stödjande verksamheterna skiljs från sina största kunder SJ och Green Cargo för att därigenom kunna betjäna samtliga kunder på likartat sätt. * Trycket på snabb renodling och effektivisering i samtliga verksamheter ökar, vilket förväntas leda till bättre kvalitet och ökad service för kunderna. Bolagens verksamhet kommer att rapporteras och utvärderas i den verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande som årligen avlämnas av regeringen till riksdagen. 4 Genomförande av bolagiseringen 4.1 Värderingar Alla transaktioner som skett i samband med bolagiseringen av Statens järnvägar har genomförts till marknadsvärde, i stället för till bokfört värde, för att bättre spegla det verkliga värdet på tillgångarna och därmed ge de nya koncernerna initialt acceptabla balansräkningar. Detta innebär att samtliga ingående verksamheter har värderats och därefter överförts från staten till de nybildade bolagen till beräknade marknadsvärden. Nedan redovisas skillnaden mellan tillgångarnas bokförda värden och bedömda marknadsvärden vid årsskiftet 2000/2001. Verksamhet Skillnad marknadsvärde och bokfört värde SJ AB 400 miljoner kr Green Cargo AB 0 miljoner kr Jernhusen AB 1 550 miljoner kr Euromaint AB 150 miljoner kr Unigrid AB 50 miljoner kr TraffiCare AB 6 miljoner kr För Jernhusens del har övervärdet från värderingen använts för uppskrivning av fastighetsbeståndet. För övriga bolags del har övervärdet i huvudsak hänförts till balansposten goodwill. 4.2 Kapitalstruktur En grundläggande förutsättning inför bolagiseringen av affärsverket var att denna skulle genomföras utan kapitaltillskott från staten. Det kapital som tilldelades de nybildade bolagen var således likvärdigt med det tillgängliga egna kapitalet i Statens järnvägar. De nybildade bolagen tilldelades, efter vissa initiala transaktioner under våren 2001, ett eget kapital om ca: SJ AB 1 750 miljoner kr Green Cargo AB 900 miljoner kr Jernhusen AB 1 170 miljoner kr Unigrid AB 40 miljoner kr EuroMaint AB 150 miljoner kr TraffiCare AB 50 miljoner kr Summa eget kapital 4 060 miljoner kr För kärnverksamheterna i form av SJ, Green Cargo och Jernhusen innebar detta att bolagen redovisade en initial soliditet om 18 %, 21 % respektive 17 %. 4.3 Särskilda frågeställningar - tillhandahållande av stationstjänster Under ett flertal år före bolagiseringen pågick en renodling inom affärsverkskoncernen. Detta har bl.a. inneburit att samtliga fastigheter organisatoriskt har lyfts över från andra verksamheter inom affärsverket till SJ Fastigheter. Avsikten har varit att skapa förutsättningar för att konkurrensneutralt kunna tillhandahålla lokaler till samtliga intressenter, såväl publika som kommersiella. Dessutom har Riksantikvarieämbetet gjort en kulturhistorisk värdering av fastighetsbeståndet och redovisat förslag till vilka fastigheter som skall skyddas som byggnadsminnen före överlåtelse till Jernhusen eller annan fastighetsägare. Enligt regeringens bedömning i prop. 1999/2000:78 måste gemensamma funktioner, huvudsakligen stationer, betraktas som nyckelfunktioner i järnvägssystemet. Bakgrunden är att stationer och terminaler, i vart fall delar av dessa, används för ändamål som är direkt relaterade till järnvägstrafiken, som t.ex. vänthallar. Regeringen bedömer att det är ytterst väsentligt att sådana utrymmen även efter bolagiseringen av Statens järnvägar och ombildningen av SJ Fastigheter till Jernhusen AB garanteras för detta ändamål och att detta kan ske på ett konkurrensneutralt sätt gentemot alla operatörer. Regeringen anser vidare att detta dock inte skall få hindra en kommersiell utveckling av fastigheterna genom att utrymmen som inte är direkt relaterade till järnvägstrafiken kan användas för andra verksamheter. Huvudintressenterna när det gäller gemensamma funktioner är tågtrafikens operatörer, Rikstrafiken, upphandlande länshuvudmän, huvudmän och operatörer för regional och lokal busstrafik samt express- och veckoslutsbussar i den utsträckning dessa använder stationerna som bytespunkter. Tillgång till stationernas gemensamma funktioner är i många fall en förutsättning för att operatörerna/trafikhuvudmännen skall kunna bedriva tågtrafiken. För stationshållaren är det viktigt att avtalsförhållandena är långsiktiga med hänsyn till fastighetsinvesteringarnas karaktär. I stationsbyggnaderna behöver operatörerna, oavsett det framtida ägandet av själva fastigheten, bli tillförsäkrade: - Fortsatt tillgång till nödvändiga utrymmen och områden - Förutsägbar och rimlig avgifts- och kostnadsutveckling - Påverkbar och kontrollerbar servicenivå inom de definierade områdena Frågor om omfattning, standard och kostnader för daglig drift och skötsel samt utveckling av de gemensamma funktionerna hanteras för närvarande i regionala stationsråd där såväl anläggningsägare och operatörer är representerade. Det nybildade fastighetsbolaget Jernhusen AB har en betydelsefull roll vad avser gemensamma funktioner för passagerare och operatörer i de stationer som förts över till bolaget. Mot denna bakgrund finns det behov av att säkerställa den framtida tillgången till järnvägsfastigheterna för rese-/transportmarknadens samtliga aktörer enligt vad som redovisats ovan. Jernhusen har i enlighet med vad som redovisats i prop. 1999/2000:78 ett ansvar för att lösa denna fråga på ett sätt som accepteras av övriga aktörer och som tillgodoser regeringens krav på tillgänglighet. 4.4 Viktiga händelser under verksamhetsåret 2001 4.4.1 SJ AB Under det första räkenskapsåret har behov av förändringar identifierats avseende värdet på den verksamhet som övertagits från affärsverket Statens järnvägar. Detta har inneburit att förvärvsbalansräkningen i SJ AB omvärderats. Omvärderingen avser förluster i trafikavtal och utrangering av visst rullande material. Dessa förluster och utrangeringar fanns redan vid överlåtelsetidpunkten från staten, men till följd av förbättrad ekonomisk kontroll i verksamheten efter bolagiseringen har dessa identifierats först i efterhand. Genom ökade avsättningar för förlustavtal och utrangering av rullande material samt på grund av ändrade redovisningsprinciper har det ingående kapitalet i balansräkningen minskat med 857 miljoner kr. Då SJ AB redovisade en förlust om 49 miljoner kr för år 2001 har det egna kapitalet i bolaget uppgått till 844 miljoner kr vid årets slut, vilket har inneburit att bolaget vid utgången av år 2001 redovisat en soliditet om ca 9 %. 4.4.2 AB Swedcarrier Swedcarrier sålde i juli 2001 bolaget Unigrid (f.d. SJ Data) till Cap Gemini Ernst & Young, som tillsammans med norska EDB Teamco kommer att vidareutveckla verksamheten. Köpeskillingen för aktierna i Unigrid uppgick till 218 miljoner kr. Swedcarrier har genom denna affär funnit en köpare som satsar kraftfullt på rese- och transportmarknaden och som dessutom är etablerad i branschen och har många ytterligare kundkontakter. Med dessa nya ägare bedömer regeringen att verksamheten kan fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt. Swedcarrier sålde vidare i augusti 2001 bolaget TraffiCare (f.d. SJ Terminalproduktion) till ISS Sverige AB. Förvärvet av TraffiCare har varit i linje med ISS ambition att bredda serviceutbudet och erbjuda kunderna ett komplett utbud av tjänster. ISS har precis som TraffiCare service som kärnverksamhet och har lång erfarenhet av ledarskap och entreprenörskap. Köpeskillingen för aktierna i TraffiCare uppgick till 115 miljoner svenska kronor. 5 Affärsverket under avveckling I samband med bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar har det av formella och ekonomiska skäl inte varit möjligt eller ansetts lämpligt att föra över all egendom och personal och alla administrativa uppgifter till de nybildade bolagen. Skälen till detta har varit flera. När det gäller fastigheterna så är vissa fastigheter av sådan karaktär att regeringen anser att dessa skall kvarstanna i statlig ägo. I fråga om leasingavtalen är staten den som tecknat och garanterat avtalen, vilket gör dem svåra att omedelbart överföra till bolagen. När det gäller personalen finns anställda med s.k. konstitutorialanställning, livstidsanställning, i staten. De åtaganden som hanteras av affärsverket under en övergångsperiod har därmed främst samband med fastighetsförvaltningen (inklusive vissa kulturhistoriskt värdefulla byggnader i avvaktan på byggnadsminnesbeslut), hanteringen av vissa personalkategorier, miljöåtaganden och tvister samt med de leasing- och leaseholdåtaganden som fanns i affärsverket vid tidpunkten för bolagiseringen. De leasingkontrakt som tills vidare ligger kvar inom affärsverket uppgick vid bolagiseringen till ca 7 miljarder kr. Det är således affärsverket som är avtalspart mot de externa finansiärerna. Alla avtal har därefter i allt väsentligt "speglats" i underuthyrningsavtal mot de nya bolagen SJ och Green Cargo. Med spegling menas att alla betalningstidpunkter och räntevillkor i de externa avtalen är identiska i de nytecknade underuthyrningsavtalen. Genom att spegla avtalen flyttas risken till operatörerna och affärsverket agerar endast som mellanhand mot den externa finansieringen. Affärsverket har inte några ränterisker. Under år 2001 påbörjades ett arbete inom Näringsdepartementet med fokus på att så långt möjligt avveckla affärsverket och föra över eventuella utestående åtaganden till andra huvudmän. I samband därmed utreder staten vilka av statens betalningsförpliktelser för leasing- och leaseholdåtaganden som kan överföras till respektive bolag och kompletteras med statliga garantier i enlighet med den statliga garantimodellen. Avsikten är att en avvecklingsplan för affärsverket skall vara fastlagd och beslutad vid utgången av år 2002. I den mån avvecklingen kräver riksdagens ställningstaganden i vissa frågor kommer regeringen att återkomma till dessa. Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2002 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström, Karlsson, Sommestad Föredragande: Björn Rosengren Regeringen beslutar Regeringens skrivelse 2001/02:141 Redogörelse för bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar Skr. 2001/02:141 10 1 11 11
Skrivelsen bereds i utskott

Händelser

Inlämning: 2002-03-18 Bordläggning: 2002-03-21 Hänvisning: 2002-03-22 Motionstid slutar: 2002-04-09