Årsredovisning för staten

Regeringens skrivelse 2014/15:101

Årsredovisning för staten 2014

Regeringens skrivelse 2014/15:101

Årsredovisning för staten 2014

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 9 april 2015

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2014. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

Sammanfattning

Skr. 2014/15:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2014

Den offentliga sektorn redovisade 2014 ett underskott som uppgick till 74 miljarder kronor eller 1,9 procent av BNP. Det finansiella sparandet försämrades med ca 22 miljarder kronor jämfört med 2013.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 28 procent av BNP. Underskottet i statens budget uppgick till 72 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 59 miljarder kronor jämfört med 2013.

Resultaträkningen uppvisade ett underskott på 68 miljarder kronor. Jämfört med 2013 försämrades resultatet med 44 miljarder kronor. Statsskulden ökade med 110 miljarder kronor till 1 347 miljarder kronor vid utgången av 2014. Som andel av BNP ökade statsskulden från 32,7 procent 2013 till 34,5 procent 2014.

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2014 jämfört med 2013.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

 

 

Procent

 

Procent

 

2014

av BNP1

2013

av BNP2

Den offentliga sektorns

 

 

 

 

finansiella sparande

-74

-1,9

-52

-1,4

 

 

 

 

 

Statens

 

 

 

 

budgetsaldo

-72

-1,8

-131

-3,5

 

 

 

 

 

Utgiftstak

1 107

28,3

1 095

29,0

Takbegränsade

 

 

 

 

utgifter

1 096

28,0

1 067

28,3

 

 

 

 

 

Statens nettoförmögenhet

-413

-10,6

-346

-9,2

Statsskuld

1 347

34,5

1 236

32,7

 

 

 

 

 

Årets över-/underskott

 

 

 

 

i resultaträkningen

-68

-1,7

-24

-0,6

 

 

 

 

 

Utlåning3

415

10,6

379

10,0

Garantiförbindelser4

1 727

44,2

1 668

44,2

1Prel. BNP för 2014 uppgår till 3 908 miljarder kronor (löpande priser).

2Rev. BNP för 2013 uppgår till 3 776 miljarder kronor (löpande priser).

3Inklusive utlåning till Riksbanken.

4Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

5

Skr. 2014/15:101

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

 

2014

2013

Inkomster

1 896

1 861

Skatter och avgifter

1664

1 613

Övriga inkomster

232

248

Utgifter

1 970

1 912

 

 

 

Finansiellt sparande

-74

-52

 

 

 

varav staten

-56

-43

varav ålderspensionssystemet

3

-5

varav kommunala sektorn

-21

-3

 

 

 

Utfallet

för det finansiella sparandet 2014

blev

-74 miljarder

kronor,

motsvar-

ande -1,9 procent av BNP. Det genomsnittliga

finansiella

sparandet

2005–2014 uppgick till

0,4 procent

av BNP.

Det finansiella sparandet

har försämrats de senaste åren. På liknande sätt har det strukturella sparandet försämrats de senaste åren. År 2014 låg det strukturella sparandet under målet med närmare 2 procent- enheter.

En samlad bedömning av måluppfyllelsen för 2014 visar att det finansiella sparandet avvek tydligt från den målsatta nivån om ett sparande på 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.

Utgiftstaket för staten

Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

 

2014

2013

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå

1 103

1 093

Tekniska justeringar

4

2

Utgiftstak, slutligt fastställt

1 107

1 095

Takbegränsade utgifter

1 096

1 067

Budgeteringsmarginal

11

28

Budgeteringsmarginal, procent av

 

 

takbegränsade utgifter

1,0

2,6

 

 

 

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2014 uppgick till 1 107 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 096 miljarder kronor, dvs. 11 miljarder kronor lägre än fastställt tak.

Utfallet för statens budget

Utfallet för statens budget 2014 och 2013

Miljarder kronor

 

Statens

 

 

 

budget

 

 

 

20141

2014

2013

Totala inkomster

820

790

791

Statens

 

 

 

skatteinkomster

812

802

777

Övriga inkomster

9

-12

13

Totala utgifter m.m.

866

862

921

Utgiftsområden exkl.

 

 

 

statsskuldsräntor

 

 

 

m.m.

835

838

811

Statsskuldsräntor

 

 

 

m.m.

22

3

17

Förändring av

 

 

 

anslagsbehållningar

-2

 

 

Riksgäldskontorets

 

 

 

nettoutlåning

11

22

96

Kassamässig

 

 

 

korrigering

0

0

-2

 

 

 

 

Budgetsaldo

-45

-72

-131

1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2013.

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 820 miljarder kronor. Utfallet blev drygt 790 miljarder kronor, vilket är 30 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. Skatteinkomsterna för staten blev 10 miljarder kronor lägre än budget. Det är främst skatt på arbete som blivit lägre. Det beror bl.a. på högre husavdrag (ROT och RUT) än väntat. Övriga inkomster blev drygt 20 miljarder kronor lägre än budget. Det beror dels på att utdelningarna från statens aktier blev lägre än väntat, dels på att inga större försäljningar av egendom gjordes under 2014.

Utgifter m.m. i statens budget uppgick till 862 miljarder kronor, vilket är 3,3 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2014. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades ytterligare 10 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 14 miljarder kronor lägre.

6

Resultaträkning

Resultaträkning

Miljarder kronor

 

2014

2013

Intäkter

 

 

Skatteintäkter

1 023

999

Övriga intäkter

101

112

Summa intäkter

1 124

1 111

Kostnader

 

 

Transfereringar m.m.

-929

-925

Statens egen verksamhet

-252

-247

Summa kostnader

-1 182

-1 173

Resultat från andelar i hel- och

 

 

delägda företag

12

7

Finansiella intäkter och kostnader,

 

 

netto

-21

31

 

 

 

Årets överkott/underskott

-68

-24

Årets underskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till knappt 68 miljarder kronor och innebär en för- sämring med 44 miljarder kronor jämfört med 2013. Skatteintäkterna ökade med 24 miljarder kronor.

Skatteintäkterna uppgick till 1 023 miljarder kronor och utgjorde 90 procent av de totala intäkterna.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 921 miljarder kronor, en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med 2013.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 252 miljarder kronor, vilket mot- svarar en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2013.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 12 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2013.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till drygt -21 miljarder kronor, vilket är en försämring med 53 miljarder kronor jämfört med 2013. Drygt 33 miljarder kronor av resulta- tet 2013 avsåg reavinst från försäljningen av aktieinnehavet i Nordea AB. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 32 miljarder kronor, vilket är en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med 2013.

Skr. 2014/15:101

Balansräkning

Balansräkning

Miljarder kronor

 

2014

2013

Tillgångar

 

 

Immateriella anläggningstillgångar

8

8

Materiella anläggningstillgångar

519

497

Finansiella anläggningstillgångar

393

389

Utlåning

415

379

Varulager m.m.

3

3

Fordringar

142

83

Periodavgränsningsposter

28

28

Kortfristiga placeringar

18

15

Kassa och bank

7

7

Summa tillgångar

1 533

1 410

Kapital och skulder

 

 

Nettoförmögenhet

-413

-346

Fonder

139

131

Avsättning för pensioner m.m.

232

225

Statsskulden

1 347

1 236

Skulder m.m.

147

84

Periodavgränsningsposter

81

80

Summa kapital och skulder

1 533

1 410

Garantiförbindelser

1 513

1 435

Övriga ansvarsförbindelser

18

17

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -413 miljarder kronor vid utgången av 2014, vilket motsva- rar -10,6 procent av BNP. I förhållande till 2013 försämrades nettoförmögenheten med 67 mil- jarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden ökade med 110 miljarder kronor till 1 347 miljarder kronor vid utgången av 2014. Lån i svenska kronor ökade med 72 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med 38 miljarder kronor.

7

Skr. 2014/15:101

Statliga garantier

Statliga garantiåtaganden

Miljarder kronor

 

2014

2013

Insättningsgarantin

1 389

1 313

Investerarskyddet

 

 

Kreditgarantier

206

233

Garantier om tillförsel av kapital

122

112

Pensionsgarantier

8

8

Övriga garantier

2

2

 

 

 

Totalt

1 727

1 668

 

 

 

Statliga garantiåtaganden ökade med 59 miljarder kronor jämfört med 2013 och uppgick till 1 727 miljarder kronor vid utgången av 2014. Som andel av BNP ligger de statliga garanti- åtagandena på ca 44 procent. Insättningsgarantin uppgick till 1 389 miljarder kronor, vilket är en ökning med 76 miljarder kronor jämfört med 2013. Kreditgarantier inklusive exportgarantier uppgick till 206 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 27 miljarder kronor i för- hållande till 2013. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 122 miljarder kronor, vilket utgör en ökning med 10 miljarder kronor jäm- fört med 2013.

Den samlade risken i statens garantier och utlåning bedöms som låg.

Garantiåtagandena i denna tabell avviker från de garantier som redovisas inom linjen till balansräkningen. Avvikelsen avser garantier för vilka avsättning görs i balansräkningen.

Statlig utlåning

Statens utlåning

Miljarder kronor

lån/ändamål

2014

2013

Lån till Riksbanken

227

193

Studielån

174

170

Lån till andra stater

6

7

Övriga lån

8

9

 

 

 

Summa

415

379

 

 

 

Statens utlåning uppgick till 415 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och CSN:s studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, vilket omfattar en resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

 

2014

2013

Betalningar till EU

42

37

Betalningar från EU

12

10

 

 

 

Nettoflöde från statens budget till EU

30

27

 

 

 

Sveriges avgift till EU uppgick till 42 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 12 mil- jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 30 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 2,5 mil- jarder kronor jämfört med 2013. Ökningen jämfört med 2013 förklaras främst av att de rabatter som Sverige erhåller på BNI-avgiften 2014–2020 och den momsbaserade avgiften ännu inte realiserats utan kommer att hanteras retroaktivt.

8

Skr. 2014/15:101

Innehållsförteckning

 

Sammanfattning…………………………………………………………………...5

 

Årsredovisning för staten 2014 ...........................................................................

21

1

Uppföljning av de budgetpolitiska målen...........................................................

27

 

1.1

Den offentliga sektorns finansiella sparande .................................

27

 

1.2

Utgiftstaket för 2014 .......................................................................

30

2

Utfallet för statens budget...................................................................................

35

 

2.1

Saldot i statens budget 2014............................................................

35

 

2.2

Inkomster i statens budget 2014.....................................................

38

 

2.2.1

Prognosförutsättningar ...................................................................

38

 

2.2.2

Totala skatteintäkter........................................................................

41

 

2.2.3

Övriga inkomster.............................................................................

46

 

2.3

Utgifter i statens budget 2014.........................................................

53

 

2.3.1

Utgifter i statens budget – sammanfattning ..................................

53

 

2.3.2

Förklarande faktorer till avvikelserna mot budgeten ....................

57

 

2.3.3

Indragningar.....................................................................................

59

 

2.3.4

Överskridanden................................................................................

60

 

2.4

Utfall per utgiftsområde..................................................................

60

 

2.4.1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .....................................................

61

 

2.4.2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning............

64

 

2.4.3

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.....................................

67

 

2.4.4

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet.......................................................

68

 

2.4.5

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan ....................................

70

 

2.4.6

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ...............

71

 

2.4.7

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ........................................

75

 

2.4.8

Utgiftsområde 8 Migration .............................................................

78

 

2.4.9

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg .............

80

2.4.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

funktionsnedsättning.......................................................................

83

2.4.11

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ..................

86

2.4.12

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn......

89

2.4.13

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ............................

91

2.4.14

Utgiftsområde 14

Arbetsmarknad och arbetsliv............................

94

2.4.15

Utgiftsområde 15

Studiestöd ..........................................................

98

2.4.16

Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning............

101

2.4.17

Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid .........

108

2.4.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

 

byggande samt konsumentpolitik.................................................

111

2.4.19

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt...............................................

113

9

Skr. 2014/15:101

 

2.4.20

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård...........................

115

 

2.4.21

Utgiftsområde 21 Energi................................................................

118

 

2.4.22

Utgiftsområde 22 Kommunikationer............................................

120

 

2.4.23

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel .....

125

 

2.4.24

Utgiftsområde 24 Näringsliv .........................................................

127

 

2.4.25

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner......................

130

 

2.4.26

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.....................................

131

 

2.4.27

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen....................

134

 

2.4.28

Förändring av anslagsbehållningar ................................................

135

 

2.4.29

Riksgäldskontorets nettoutlåning .................................................

136

 

2.4.30

Kassamässig korrigering.................................................................

140

 

2.4.31

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ...................

141

 

2.5

Underliggande saldo och engångseffekter ....................................

143

 

2.6

Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget..............

146

 

2.7

Beställningsbemyndiganden...........................................................

150

 

2.8

Inomstatliga lån ..............................................................................

151

 

2.9

Övriga krediter ...............................................................................

152

3

Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ..................................

155

 

3.1

Resultaträkning...............................................................................

155

 

3.1.1

Intäkter............................................................................................

156

 

3.1.2

Kostnader........................................................................................

157

 

3.1.3

Transfereringar ...............................................................................

158

 

3.1.4

Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade .........................

160

 

3.1.5

Förbättrat resultat i statliga företag...............................................

160

 

3.1.6

Nettokostnaden för statsskulden ökade .......................................

161

 

3.2

Balansräkning..................................................................................

161

 

3.2.1

Nettoförmögenheten minskade ....................................................

162

 

3.2.2

Övriga förändringar i balansräkningen .........................................

162

 

3.3

Finansieringsanalys med kommentarer.........................................

164

 

3.3.1

Statens verksamhet gav negativt kassaflöde..................................

165

 

3.3.2

Kassaflödet från investeringar blev svagare...................................

165

 

3.3.3

Statens nettoutlåning var lägre än 2013.........................................

166

 

3.3.4

Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades.....................

166

 

3.3.5

Statens lån minskade ......................................................................

166

 

3.3.6

Samband mellan resultaträkningen och utfallet på

 

 

 

statens budget .................................................................................

166

 

3.3.7

Justeringar som är hänförliga till statsskulden..............................

167

 

3.4

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ..........................

167

 

3.4.1

Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning ....................

167

 

3.4.2

Redovisningsprinciper för statens budget ....................................

176

 

3.4.3

Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget..............

176

 

3.5

Noter ...............................................................................................

178

 

3.5.1

Noter till resultaträkningen ...........................................................

178

 

3.5.2

Noter till balansräkningen .............................................................

200

 

3.5.3

Noter till finansieringsanalysen.....................................................

230

4

Utvecklingen av statsskulden .............................................................................

237

 

4.1

Definition av statsskulden .............................................................

237

 

4.2

Statsskuldens fördelning och löptid ..............................................

238

 

4.3

Statsskuldens kostnader .................................................................

240

10

 

 

 

Skr. 2014/15:101

5

Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.........................

245

 

5.1

Statliga garantier.............................................................................

245

 

5.1.1

Garantiportföljens sammansättning .............................................

246

 

5.1.2

De olika garantityperna .................................................................

248

 

5.1.3

Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj................

252

 

5.1.4

Tillgångar i garantiverksamheten ..................................................

253

5.1.5Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och

tillgångar i garantiverksamheten ...................................................

255

5.1.6Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på statens finanser

 

 

.........................................................................................................

255

 

5.2

Statlig utlåning med kreditrisk......................................................

257

 

5.2.1

Utlåningsportföljens sammansättning .........................................

258

 

5.2.2

De olika lånen med kreditrisk .......................................................

259

 

5.3

Stabilitetsfonden ............................................................................

261

 

5.4

Samlad analys av statens risker......................................................

261

 

5.4.1

Kreditrisk – den ordinarie portföljen ...........................................

261

 

5.4.2

Likviditetsrisk – den ordinarie portföljen ....................................

262

 

5.4.3

Statens åtagande i den finansiella sektorn ....................................

262

6

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.............................

265

6.1Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska

statsförvaltningen ..........................................................................

265

6.1.1Innehållet i regeringens nationella intygande avseende

 

EU-medel .......................................................................................

265

6.1.2

Ramverket för intern styrning och kontroll ................................

266

6.1.3

Omfattningen av regeringens nationella intygande.....................

266

6.2

Räkenskapssammanställning av EU-medel..................................

268

6.2.1

Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen..........

268

6.2.2

Resultaträkning ..............................................................................

269

6.2.3

Balansräkning .................................................................................

270

6.2.4

Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning .........

270

6.3

Bedömning av ansvariga myndigheter ..........................................

271

6.3.1Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning

och kontroll....................................................................................

271

6.3.2Ekonomistyrningsverkets iakttagelser samt åtgärder vid

myndigheterna ...............................................................................

272

6.3.3Riksrevisionens granskning av myndigheternas

 

årsredovisningar och ledningens förvaltning ...............................

275

6.4

Regeringens övergripande bedömning och

 

 

nationella intygande av EU-medel................................................

275

6.5Europeiska revisionsrättens årsrapport om

 

budgetgenomförandet ...................................................................

276

6.5.1

Väsentliga iakttagelser budgetåret 2013 .......................................

276

6.5.2

Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige .............................

276

6.5.3

Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser ............

277

6.6

Redovisning av samtliga EU-medel ..............................................

277

6.6.1

Avgiften till EU:s budget ..............................................................

277

6.6.2

Redovisningen i statens budget.....................................................

278

6.6.3

Redovisning i resultaträkningen ...................................................

280

11

Skr. 2014/15:101

Bilagor:

Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden

Bilaga 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Bilaga 5 Tabellsamling

Bilaga 6 Statliga myndigheter m.m. Bilaga 7 Ordlista

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2015

12

Skr. 2014/15:101

Tabellförteckning

 

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande...................................................

28

Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande, exkl. ändrad

 

bruttoredovisning till följd av ENS 20101 ........................................................................

28

Tabell 1.3 Det finansiella sparandet i delsektorerna .....................................................

28

Tabell 1.4 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för

 

avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande .....................

29

Tabell 1.5 Utgiftstaket ....................................................................................................

30

Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå för 2014......................................

31

Tabell 1.7 Takbegränsade utgifter ..................................................................................

31

Tabell 1.8 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet

 

av utgiftstaket för 2014 till utfallet för 2014.................................................................

32

Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2014 ......................................................................

35

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget......

36

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2013–2014 .........................................................

37

Tabell 2.4 Utgifter...........................................................................................................

38

Tabell 2.5 Skattereformer 2014 ......................................................................................

38

Tabell 2.6 Antaganden i 2015 års ekonomiska vårproposition jämfört med

 

budgetpropositionen för 2014 .......................................................................................

39

Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu

 

saknar utfall för 2014......................................................................................................

40

Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i

 

årsredovisningen för staten och slutligt utfall ..............................................................

41

Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget,

 

jämfört med statens budget för 2013 och 2014 ............................................................

42

Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning ............................................................

47

Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt ................................................

47

Tabell 2.12 Rörelseöverskott..........................................................................................

47

Tabell 2.13 Ränteinkomster............................................................................................

48

Tabell 2.14 Aktieutdelning 2013 och 2014 ....................................................................

49

Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom ...................................................................

50

Tabell 2.16 Återbetalning av lån.....................................................................................

50

Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster.............................................................................

51

Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter..............................................................................

51

Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU ...................................................................................

52

Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ....................................

53

Tabell 2.21 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto........................

53

Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2014 ....................................................................

54

Tabell 2.23 Utfallet för statens budget 2013–2014 .......................................................

55

Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2014....

57

Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar.............................................................

58

Tabell 2.26 Indragningar 2014........................................................................................

59

13

Skr. 2014/15:101

 

Tabell 2.27 Medgivna överskridanden 2014 ...................................................................

60

Tabell 2.28 UO 1 Anslag.................................................................................................

61

Tabell 2.29 UO 1 Beställningsbemyndiganden..............................................................

62

Tabell 2.30 UO 1 Garantier ............................................................................................

62

Tabell 2.31 UO 1 Inomstatliga lån .................................................................................

62

Tabell 2.32 UO 2 Anslag.................................................................................................

64

Tabell 2.33 UO 2 Beställningsbemyndiganden..............................................................

64

Tabell 2.34 UO 2 Utlåning .............................................................................................

65

Tabell 2.35 UO 2 Garantier ............................................................................................

65

Tabell 2.36 UO 2 Inomstatliga lån .................................................................................

66

Tabell 2.37 UO 2 Övriga krediter ..................................................................................

66

Tabell 2.38 UO 3 Anslag.................................................................................................

67

Tabell 2.39 UO 4 Anslag.................................................................................................

68

Tabell 2.40 UO 5 Anslag.................................................................................................

70

Tabell 2.41 UO 5 Beställningsbemyndiganden..............................................................

70

Tabell 2.42 UO 6 Anslag.................................................................................................

71

Tabell 2.43 UO 6 Beställningsbemyndiganden..............................................................

72

Tabell 2.44 UO 6 Garantier ............................................................................................

73

Tabell 2.45 UO 6 Inomstatliga lån .................................................................................

73

Tabell 2.46 UO 6 Övriga krediter ..................................................................................

73

Tabell 2.47 UO 7 Anslag.................................................................................................

75

Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 .......................................................................

76

Tabell 2.49 UO 7 Beställningsbemyndiganden..............................................................

76

Tabell 2.50 UO 7 Garantier ............................................................................................

76

Tabell 2.51 UO 7 Övriga krediter ..................................................................................

77

Tabell 2.52 UO 8 Anslag.................................................................................................

78

Tabell 2.53 Asylsökande m.m. 2014 ...............................................................................

78

Tabell 2.54 UO 8 Beställningsbemyndiganden..............................................................

79

Tabell 2.55 UO 9 Anslag.................................................................................................

80

Tabell 2.56 UO 9 Beställningsbemyndiganden..............................................................

82

Tabell 2.57 UO 10 Anslag...............................................................................................

83

Tabell 2.58 UO 10 Ohälsomått ......................................................................................

84

Tabell 2.59 UO 10 Beställningsbemyndiganden............................................................

85

Tabell 2.60 UO 10 Övriga krediter ................................................................................

85

Tabell 2.61 UO 11 Anslag...............................................................................................

86

Tabell 2.62 UO 11 Övriga krediter ................................................................................

87

Tabell 2.63 UO 12 Anslag...............................................................................................

89

Tabell 2.64 UO 13 Anslag...............................................................................................

91

Tabell 2.65 Kommunmottagna flyktingar och andra skydds-behövande

 

samt deltagare i etableringsuppdraget............................................................................

91

Tabell 2.66 UO 13 Beställningsbemyndiganden............................................................

92

Tabell 2.67 UO 14 Anslag...............................................................................................

94

Tabell 2.68 Arbetslöshet..................................................................................................

94

Tabell 2.69 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser .........................................

96

Tabell 2.70 Bidrag till lönegarantiersättning ..................................................................

96

Tabell 2.71 UO 14 Beställningsbemyndiganden............................................................

96

Tabell 2.72 UO 15 Anslag...............................................................................................

98

Tabell 2.73 UO 15 Beställningsbemyndiganden............................................................

99

Tabell 2.74 UO 15 Utlåning .........................................................................................

100

Tabell 2.75 UO 16 Anslag.............................................................................................

101

Tabell 2.76 UO 16 Beställningsbemyndiganden..........................................................

103

14

 

Skr. 2014/15:101

Tabell 2.77 UO 16 Garantier........................................................................................

104

Tabell 2.78 UO 17 Anslag ............................................................................................

108

Tabell 2.79 UO 17 Beställningsbemyndiganden.........................................................

109

Tabell 2.80 UO 17 Utlåning.........................................................................................

109

Tabell 2.81 UO 18 Anslag ............................................................................................

111

Tabell 2.82 UO 18 Beställningsbemyndiganden.........................................................

111

Tabell 2.83 UO 18 Garantier........................................................................................

112

Tabell 2.84 UO 18 Övriga krediter..............................................................................

112

Tabell 2.85 UO 19 Anslag ............................................................................................

113

Tabell 2.86 UO 19 Beställningsbemyndiganden.........................................................

113

Tabell 2.87 UO 20 Anslag ............................................................................................

115

Tabell 2.88 UO 20 Beställningsbemyndiganden.........................................................

116

Tabell 2.89 UO 21 Anslag ............................................................................................

118

Tabell 2.90 UO 21 Beställningsbemyndigande ...........................................................

119

Tabell 2.91 UO 21 Utlåning.........................................................................................

119

Tabell 2.92 UO 21 Inomstatliga lån.............................................................................

119

Tabell 2.93 UO 22 Anslag ............................................................................................

120

Tabell 2.94 Utveckling av statens transportinfrastruktur...........................................

121

Tabell 2.95 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur .................................

122

Tabell 2.96 UO 22 Beställningsbemyndiganden.........................................................

122

Tabell 2.97 UO 22 Utlåning.........................................................................................

123

Tabell 2.98 UO 22 Garantier........................................................................................

123

Tabell 2.99 UO 22 Inomstatliga lån.............................................................................

123

Tabell 2.100 UO 23 Anslag ..........................................................................................

125

Tabell 2.101 UO 23 Beställningsbemyndiganden.......................................................

126

Tabell 2.102 UO 23 Garantier......................................................................................

126

Tabell 2.103 UO 23 Övriga krediter............................................................................

126

Tabell 2.104 UO 24 Anslag ..........................................................................................

127

Tabell 2.105 UO 24 Beställningsbemyndigande .........................................................

128

Tabell 2.106 UO 24 Utlåning.......................................................................................

128

Tabell 2.107 UO 24 Garantier......................................................................................

128

Tabell 2.108 UO 24 Övriga krediter............................................................................

128

Tabell 2.109 UO 25 Anslag ..........................................................................................

130

Tabell 2.110 UO 26 Anslag ..........................................................................................

131

Tabell 2.111 Räntor på statsskulden 2010–2014, fördelning på

 

anslagets komponenter.................................................................................................

132

Tabell 2.112 Räntor och valutakurser 2010–2014 årsgenomsnitt ..............................

132

Tabell 2.113 Avgiften till Europeiska unionen ............................................................

134

Tabell 2.114 Förändringar av anslagsbehållningar exkl.

 

UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2010–2014.................................................................

135

Tabell 2.115 Specifikation av anslagsbehållningar över

 

1 000 miljoner kronor under något av åren 2010–2014..............................................

136

Tabell 2.116 Riksgäldskontorets nettoutlåning...........................................................

137

Tabell 2.117 Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto .....................

137

Tabell 2.118 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret........................................

139

Tabell 2.119 Kassamässig korrigering ..........................................................................

140

Tabell 2.120 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ............................

142

Tabell 2.121 Statens budgetsaldo 2014 och 2013 justerat för större

 

engångseffekter.............................................................................................................

145

Tabell 2.122 Realekonomisk fördelning av statens budget ........................................

147

Tabell 2.123 Beställningsbemyndiganden 2014...........................................................

151

15

Skr. 2014/15:101

 

Tabell 2.124 Inomstatliga lån ........................................................................................

151

Tabell 2.125 Övriga krediter .........................................................................................

152

Tabell 3.1 Resultaträkning.............................................................................................

156

Tabell 3.2 Balansräkning................................................................................................

161

Tabell 3.3 Finansieringsanalys.......................................................................................

165

Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningens statens budgetsaldo 2014 .................

166

Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget...........................

177

Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2014 ........

237

Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2014....................................................................

238

Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning...........................................

239

Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor...................................................................

239

Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader...............................................................................

240

Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser ....................................................

246

Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier .........................................................

248

Tabell 5.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader (exklusive

 

insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital)...............

253

Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten (exklusive stabilitetsfonden) ................

254

Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar

 

i garantiverksamheten (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet,

 

bankgarantier och garantikapital).................................................................................

255

Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten......................................................................

256

Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet....................................

257

Tabell 5.8 Statens utlåning med kreditrisk...................................................................

258

Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori.....................................

259

Tabell 6.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramarna 2007–2013

 

och 2014–2020 ...............................................................................................................

269

Tabell 6.2 Balansräkning avseende fleråriga budgetramarna 2007–2013

 

och 2014–2020 ...............................................................................................................

270

Tabell 6.3 Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramarna 2007–2013

 

och 2014–2020 ...............................................................................................................

270

Tabell 6.4 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)........................................

279

Tabell 6.5 Anslag finansierade med EU-medel ............................................................

280

16

Skr. 2014/15:101

Diagramförteckning

 

 

Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990–2014..............

143

Diagram 2.2 procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2014,

 

realekonomiskt fördelade.............................................................................................

146

Diagram 2.3 Transfereringar i statens budget, fördelade efter

 

mottagarkategori 2014..................................................................................................

148

Diagram 3.1 Statens intäkter........................................................................................

156

Diagram 3.2 Statens kostnader ....................................................................................

157

Diagram 3.3 Transfereringar per sektor.......................................................................

158

Diagram 5.1

Garantiåtaganden 2010-2014 ..................................................................

247

Diagram 5.2

Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och

 

administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2010-2014 ....................

257

Diagram 5.3

Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för

 

osäkra fordringar 2010 – 2014......................................................................................

259

17

Årsredovisning för staten 2014

Skr. 2014/15:101

Årsredovisning för staten 2014

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisningen för staten 2014 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redo- visningssed. Regeringen bedömer att års- redovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till stats- redovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har komplet- terande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redo- visningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt

3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupp- lysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2014 redovisas i balansräkningen. Finansierings- analysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2014 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2013.

Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2014 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetprop- ositionen för 2014, dels med utfallet för 2013.

Ekonomistyrningsverket och Riksgälds- kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2015/1192).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för national- räkenskaperna som är en statistisk samman- ställning i kontoform över den samlade svenska

21

Skr. 2014/15:101

ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. Nationalräkenskapernas avgräns- ning skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvud- sakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbe- myndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansierings- analys, statsskuldens utveckling samt redovis- ning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redo- visning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt komplette- rats eller tagits fram internt inom Regerings- kansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatte- intäkter och uppföljningen av överskottsmålet. Stora delar av skatteintäkterna för 2014 bygger fortfarande på en prognos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetpropositioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska central- byrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vår- propositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse 2010/11:79 Ramverk för finanspolitiken.

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredo- visningar, vilka ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighets- ledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsoliderings- arbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets- kontroller och analys av poster samt doku- menterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsoliderings- arbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2014

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 232 myndigheters årsredo- visningar för 2014.

Riksrevisionen uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och årsredovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild. Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamåls- enliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

För 2014 har Riksrevisionen lämnat femton modifierade revisionsberättelser, dvs. med reservation, avvikande mening eller inget uttalande. Följande fjorton myndigheter har fått revisionsberättelse med reservation: Domar- nämnden, Exportkreditnämnden, Forum för levande historia, Försäkringskassan, Läns- styrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Myndigheten för yrkeshögskolan, Riks- antikvarieämbetet, Statens historiska museer, Specialpedagogiska myndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Umeå universitet och

22

Skr. 2014/15:101

Vetenskapsrådet. Riksrevisionen har avseende Nämnden för hemslöjdsfrågor avstått från att uttala sig. Tretton myndigheter har erhållit revisionsberättelse med upplysning, varav en är myndighet som fått en modifierad revisions- berättelse. De myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse eller upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2010–2014. Antalet har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Den stora ökningen mellan 2013 och 2014 beror på att Riksrevisionen har ändrat utformningen av revisionsberättelsen, som fr.o.m. 2014 innehåller fem olika uttalanden i stället för ett, vilket medför mer preciserade uttalanden. Ökningen är således inte någon indikation på försämrad kvalitet i myndigheternas årsredovisningar. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Antal modifierade revisionsberättelser 2010–2014

 

2010

2011

2012

2013

2014

Summa

2

4

4

7

15

 

 

 

 

 

 

23

1

Uppföljning av de budgetpolitiska målen

Skr. 2014/15:101

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av de tre budgetpolitiska målen för 2014, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2015 års ekonomiska vårproposition.

1.1Den offentliga sektorns finansiella sparande

År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på tre år, ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. År 2007 fastställde riksdagen efter en teknisk justering att målet skulle uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel i stället för 2 procent (bet. 2006/2007:FiU20).

Definitioner av finansiellt sparande och målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värde- förändringar på tillgångar och skulder.

Att målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är formulerat som ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabili- seringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle

finanspolitiken behöva stramas åt när konjunk- turen försvagas för att säkerställa att det årliga målet nås. Finanspolitiken skulle då förstärka konjunkturförsvagningen istället för att stabilisera den. Det finns således goda skäl för att formulera ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när målet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.

Det finansiella sparandet 2014

Det offentliga finansiella sparandet 2014 visade ett underskott på 74 miljarder kronor, mot- svarande 1,9 procent av BNP. I prognosen till budgetpropositionen för 2014 beräknades ett underskott på 58 miljarder kronor. Således blev det finansiella sparandet 16 miljarder kronor lägre än beräknat (se tabell 1.1). Utfallet för både den offentliga sektorns inkomster och utgifter blev brutto betydligt högre än prognostiserat i budgetpropositionen. Merparten av differens- erna rör dock övergången från den gamla standarden för nationalräkenskaper ENS 1995, till den nya ENS 2010. Den nya standarden medför bl.a. att vissa poster bruttoförs, vilket sin tur innebar att såväl inkomster som utgifter justerades upp med ca 60 miljarder kronor 2014.

27

Skr. 2014/15:101

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

 

2014

2014

Utfall-

2013

 

BP2014

Utfall

BP14

Utfall

Inkomster

1 842

1 896

54

1 861

Skatter och avgifter1

1 654

1 664

11

1 613

varav ENS 2010

 

11

11

9

Övriga inkomster

188

232

43

248

varav ENS 2010

 

49

49

46

Utgifter

1 900

1 970

70

1 912

varav ENS 2010

 

60

60

55

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

-58

-74

-16

-52

Procent av BNP

-1,5

-1,9

-0,3

-1,4

1 Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2014 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Justerat för bruttoeffekter av övergången till ENS 2010 fördelar sig avvikelsen mellan beräkningarna i budgetpropositionen för 2014 och utfallet 2014 relativt lika mellan inkomster och utgifter. Merparten av avvikelsen för inkomsterna rör kapitalinkomster medan underskattning av de kommunala utgifterna i huvudsak förklarar utgiftsavvikelserna.

Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande, exkl. ändrad bruttoredovisning till följd av ENS 20101

Miljarder kronor

 

2014

2014

Utfall-

2013

 

BP2014

Utfall

BP14

Utfall

Inkomster

1 842

1 836

-6

1 805

Skatter och avgifter2

1 654

1 654

-0

1 603

Övriga inkomster

188

183

-5

202

 

 

 

 

 

Utgifter

1 900

1 910

10

1 858

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

-58

-74

-16

-52

Procent av BNP

-1,5

-1,9

-0,3

-1,4

1Avser bruttoförändringar som sammantaget är neutrala för det finansiella sparandet. Utöver bruttoeffekten har övergången till ENS 2010 också inneburit att det finansiella sparandet försämrats med ca 2 miljarder kronor 2014.

2Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2014 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Staten och kommunsektorn redovisade under- skott 2014, medan ålderspensionssystemet uppvisade ett mindre överskott. Jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2014, blev utfallet för det finansiella sparandet lägre än beräknat för staten och kommunsektorn, medan sparandet i ålderspensionssystemet i stället underskattades.

Det svagare finansiella sparandet i staten 2014 kan till stor del förklaras av att inkomsterna från aktieutdelningar blev lägre än beräknat. Detta

beror bl.a. på att övergången till ENS 2010 medförde att delar av Riksbankens inlevererade överskott klassats om till extraordinära utdelningar. Avvikelsen i kommunsektorn beror framför allt på att utgifterna för investeringar underskattades i prognosen. I ålderspensions- systemet förklaras avvikelsen av högre kapitalinkomster än prognostiserat.

Jämfört med 2013 försvagades det finansiella sparandet i staten och kommunsektorn medan en svag utveckling av pensionsutgifterna medförde att sparandet i ålderspensionssystemet förstärktes (se tabell 1.3).

Tabell 1.3 Det finansiella sparandet i delsektorerna

Miljarder kronor

 

2014

2014

Utfall-

2013

 

BP2014

Utfall

BP14

Utfall

Staten

-47

-56

-9

-43

Ålderspensionssystemet

2

3

2

-5

Kommunala sektorn

-12

-21

-8

-3

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen anser att det är viktigt att det finns tydliga principer för hur målet för den offentliga sektorns sparande följs upp, och att upp- följningen är transparent. I uppföljningen använder sig regeringen av ett antal indikatorer. Det är dock viktigt att peka på problemen med en allt för mekanisk tillämpning av dessa indikatorer. Framför allt finns en risk för att finanspolitiken vid en allt för mekanisk tillämpning riskerar att förstärka konjunktur- svängningarna i stället för att dämpa dem. Regeringens utgångspunkt är därför att inriktningen på finanspolitiken ska bedömas med en bred ansats där ett antal enskilda mål och restriktioner ställs mot varandra.

För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet för det finansiella sparandet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren 2005–2014. Syftet med denna bakåt- blickande redovisning är att bedöma om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som riskerar att minska sannolikheten för att målet ska nås i framtiden.

28

Skr. 2014/15:101

Tabell 1.4 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP

 

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Finansiellt sparande

0,3

1,8

2,2

3,3

2,0

-0,7

0,0

-0,1

-0,9

-1,4

-1,9

Bakåtblickande tioårssnitt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande

1,4

2,2

1,5

1,7

2,3

1,6

1,9

1,2

0,1

-0,5

-0,9

Anm.: Den så kallade sjuårsindikatorn beräknas delvis utifrån prognoser för det finansiella sparandet och redovisas därför inte i årsredovisning för staten (se dock 2015 års ekonomiska vårproposition).

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

För att beakta vilken påverkan konjunkturläget har på den offentliga sektorns sparande, använder regeringen också det strukturella sparandet som indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort den offentliga sektorns finansiella sparande skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunkturläget eller engångs- effekter (från och med 2015 års ekonomiska vårproposition beräknas det strukturella sparan- det med en ny beräkningsmetod).1

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande till och med 2014

År 2014 uppgick det finansiella sparandet till -1,9 procent av BNP och det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2005–2014 uppgick till 0,4 procent av BNP. Det finansiella sparandet har märkbart försämrats de senaste åren (se tabell 1.4). På liknande sätt har det strukturella sparandet försämrats betydligt de senaste åren. År 2014 låg det strukturella sparandet under målet med närmare 2 procent- enheter.

En samlad bedömning av måluppfyllelsen för 2014 visar att det finansiella sparandet avvek tydligt från den målsatta nivån om ett sparande på 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. I den ekonomiska vårpro- positionen för 2014 redovisar regeringen sin bedömning om hur en återgång till målet ska ske.

1 Se fördjupningsrutan Ny ansats för att beräkna det strukturella sparandet, 2015 års ekonomiska vårproposition.

29

Skr. 2014/15:101

1.2Utgiftstaket för 2014

Tabell 1.5 Utgiftstaket

Miljarder kronor

 

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Utgiftstaket, ursprungligt fast-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ställd nivå

877

894

931

949

971

989

1 018

1 050

1 074

1 093

1 103

Tekniska justeringar

-19

-24

-24

0

-14

0

6

13

10

2

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reella justeringar1

 

 

 

-11

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftstak, slutligt fastställt

858

870

907

938

957

989

1 024

1 063

1 084

1 095

1 107

Takbegränsade utgifter

856

864

895

910

943

965

986

989

1 022

1 067

1 096

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

2

6

12

28

14

24

38

74

62

28

11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal, procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

av takbegränsade utgifter

0,3

0,7

1,3

3,1

1,4

2,5

3,9

7,5

6,0

2,6

1,0

1Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Detta är inte en teknisk justering utan en finanspolitiskt motiverad ändring. Anm.: För åren 1997–2003 se Årsredovisning för staten 2009

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgifts- taket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits.

Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt håll- bara finanser. Nivån på utgiftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Tillsammans med överskotts- målet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.

De takbegränsade utgifterna omfattar utgifts- område 1–25 och 27 samt utgifterna för ålders- pensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa

utgifter. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de tak- begränsade utgifterna.

I budgetpropositionen för 2011 föreslog regeringen att utgiftstakets nivå för 2014 skulle uppgå till 1 103 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de för- ändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen.

De tekniska justeringar som gjorts sedan utgiftstaket för 2014 ursprungligen fastställdes redovisas i tabell 1.6. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2014 höjts med 4 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flertalet av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetförändringar som föranlett justering av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel leder en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer till att kommunernas och lands-

30

tingens skatteintäkter försämras, vilket för- anleder en höjning av statsbidraget till kommun- sektorn i motsvarande mån. Detta motiverar en teknisk justering av utgiftstaket.

Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå för 2014

Miljarder kronor

 

2014

Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2011)

1 103

 

 

Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2012

 

 

 

Bruttoredovisning av jämställdhetsbonus

0,17

Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrade 3:12

 

regler

0,22

En route-avgiften ingick felaktigt i bruttoredovisning av

 

Transportstyrelsens avgiftsintäkter i budgetpropositionen

 

för 2011

-0,15

 

 

Ny nivå i Budgetpropositionen för 2012

1 103

Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2013

 

 

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrad

 

fastighetsavgift

0,55

 

 

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

0,20

 

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt

 

utjämningsbelopp Sverige-Danmark

0,13

 

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt

 

grundavdrag till pensionärer

1,10

 

 

Ny nivå i Budgetpropositionen för 2013

1 105

Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2014

 

 

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt

 

grundavdrag till pensionärer

2,43

 

 

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

0,16

 

 

Ändrade principer för förlusthantering på studielån

-0,48

Ny nivå i Budgetpropositionen för 2014

1 107

 

 

Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2015

 

 

 

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

0,00

Ny nivå i bet. 2014/15:FiU1

1 107

 

 

Slutligt utgiftstak

1 107

 

 

Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de tak- begränsade utgifterna, 2014 till 1 095,5 miljarder kronor. Därmed underskred utgifterna utgifts- taket med en marginal på 11,5 miljarder kronor (se tabell 1.7).

De takbegränsade utgifterna blev 4,8 miljarder kronor högre än den av riksdagen antagna budgeten för 2014. Detta förklaras främst av högre utgifter inom utgiftsområdena 27 Avgiften till Europeiska unionen, 8 Migration och 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

Skr. 2014/15:101

funktionsnedsättning med 3,9, 2,6 respektive 2,5 miljarder kronor.

Inom några utgiftsområden blev utgifterna lägre än i den av riksdagen antagna budgeten för 2014, bl.a.: 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 7 Internationellt bistånd och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn med 3,5, 0,8 respektive 0,8 miljarder kronor.

I avsnitt 2 Utfallet för statens budget redo- visas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Tabell 1.7 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

20141

2014

2014

2013

Utgifter exkl.

 

 

 

 

statsskuldsräntor2

833,0

837,5

4,5

810,6

Ålderspensionssystemet

 

 

 

 

vid sidan av statens

 

 

 

 

budget

257,7

258,0

0,3

256,7

Takbegränsade utgifter

1 090,7

1 095,5

4,8

1 067,3

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

16,3

11,5

-4,8

27,7

 

 

 

 

 

Utgiftstak

1 107

1 107

0

1 095

1Den av riksdagen i december 2013 fastställda budgeten för 2014, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2014.

2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 258 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än beräkningen i budgeten för 2014.

Budgeteringsmarginalens användning

Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2014 på den nivå som regeringen föreslog i budget- propositionen för 2011. Budgeteringsmarginalen uppgick då till 60,0 miljarder kronor. I utfallet för 2014 uppgick budgeteringsmarginalen till 11,5 miljarder kronor. Det betyder att budget- eringsmarginalen har blivit 48,6 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2014 fastställdes.

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna kan öka och nivån bör fastställas så att den stödjer målet för det finansiella sparandet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. På längre sikt kan utgifts- takets nivå ses som ett utryck för regeringens syn på hur statens och ålderspensionssystemets totala utgifter bör utvecklas och begränsas i ett medelfristigt perspektiv. Efter att utgiftstakets nivå har fastställts av riksdagen bör det dock inte

31

Skr. 2014/15:101

betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 1.8 redovisas hur användningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymförändringar) samt övriga faktorer.

Tabell 1.8 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2014 till utfallet för 2014

Miljarder kronor

 

2014

Budgeteringsmarginal i budgetproposi-

 

tionen för 2011

60,0

Reformer

-34,0

Reviderad pris- och löneomräkning

3,9

Övriga makroekonomiska förändringar

7,7

Volymförändringar

-19,7

Övrigt1

-6,4

Total förändring av budgeteringsmargi-

 

nalen

-48,6

 

 

Budgeteringsmarginal i utfallet för

 

2013

11,5

1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar.

Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, dvs. högre utgifter.

Sammantaget har 34,0 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fastställdes. I budget- propositionen för 2012 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken och infrastrukturområdet (prop. 2011/12:1). I budgetpropositionen för 2013 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. rättsväsendet, migration, arbetsmarknadspolitiken samt inom forskning och utbildning (prop. 2012/13:1). I budgetpropositionen för 2014 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. familjepolitiken, arbetsmarknadspolitiken samt inom forskning och utbildning (prop. 2013/14:1).

Reviderade bedömningar av de makroekono- miska förutsättningarna har medfört att budge- teringsmarginalen blivit 7,7 miljarder kronor större. Det är främst utgifterna för ålderspens- ionssystemet som blivit lägre till följd av att inkomstindex och balansindex successivt har reviderats ner sedan bedömningen i budget- propositionen för 2011. Utgifterna för bistånd har också blivit lägre till följd av att nivån på

bruttonationalinkomsten (BNI) för 2014 stegvis bedömts bli mindre.

Ändrade makroekonomiska förutsättningar har vidare medfört högre utgifter inom vissa områden, i första hand arbetsmarknadsområdet. I budgetpropositionen för 2012 och i 2013 års ekonomiska vårproposition bedömdes utveckl- ingen på arbetsmarknaden bli sämre än i tidigare bedömningar, med högre utgifter för arbetslös- hetsförsäkringen och de arbets-marknadspoli- tiska garantiprogrammen under de därpå följande åren.

Reviderade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfe- reringssystem (volymförändringar) har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 19,7 miljarder kronor mindre. Det är i första hand antalet personer i systemet för sjuk- och rehabiliterings- penning som i prognoserna för 2014 successivt bedömts vara fler. Mätt som helårsekvivalenter, uppgick antalet ersättningsmottagare 2014 till ca 200 000, vilket är ca 55 procent fler än bedöm- ningen i budgetpropositionen för 2011. Även inom sjuk- och aktivitetsersättningen var antalet personer fler 2014 än vad som bedömdes för 2014 i budgetpropositionen för 2011. Samman- taget blev utgifterna för ohälsan ca 12,0 miljarder kronor högre för 2014 än i budgetpropositionen för 2011 till följd av volymförändringar.

Vidare uppgick antalet inskrivna asylsökande 2014 till ca 63 000, vilket är ca 150 procent fler än bedömningen för samma år i budgetproposit- ionen för 2011. Utgifterna för migration och integration 2014 (inklusive avräkning från biståndsutgifterna i enlighet med OECD:s biståndskommitté DAC:s definition) har sammantaget blivit ca 8 miljarder kronor högre 2014 till följd av volymförändringar jämför med budgetpropositionen för 2011.

Utgiftsförändringar till följd av övriga fak- torer kan föranledas av nya prognosmetoder, ju- steringar till följd av ny information, korrige- ringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. änd- ringar i EU:s regelverk. Sammantaget medför förändringar till följd av övriga faktorer att bud- geteringsmarginalen blivit 6,4 miljarder kronor mindre. En bidragande orsak är att avgiften till EU blev högre 2014 än i budgetpropositionen för 2014 till följd av övriga orsaker. Det beror dels på revidering av medlemsstaternas BNI- och mervärdsskattebaser, dels på sent beslutade ändringsbudgetar i EU för 2014.

32

2

Utfallet för statens budget

Skr. 2014/15:101

2 Utfallet för statens budget

Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar, anslag och statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som saldot i statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.

Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2013 (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU10, rskr. 2013/14:139). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.

2.1Saldot i statens budget 2014

Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2014

Miljoner kronor

 

 

 

 

Skillnad

 

Statens

Ändrings-

Utfall

mot statens

 

budget

budget

2014

budget

Totala inkomster

820 424

 

790 210

-30 215

Statens

811 812

 

801 952

-9 860

skatteinkomster

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

8 612

 

-11 743

-20 355

 

 

 

 

 

Totala utgifter m.m.

865 678

10 480

862 404

-3 274

 

 

 

 

 

Utgiftsområden

834 674

10 480

837 546

2 872

exkl. statsskulds-

 

 

 

 

räntor m.m.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statsskuldsräntor

22 084

 

3 325

-18 759

m.m.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändring av

-1 660

 

 

1 660

anslags-

 

 

 

 

behållningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets

10 580

 

22 023

11 443

nettoutlåning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kassamässig

0

 

-491

-491

korrigering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgetsaldo

-45 254

 

-72 194

-26 940

 

 

 

 

 

Budgetsaldot

blev -72 miljarder

kronor 2014

(tabell 2.1).

I

budgeten

beräknades

saldot

till -45 miljarder

kronor.

Saldot

blev

därmed

27 miljarder kronor lägre än beräknat. Inkoms- terna blev 30 miljarder kronor lägre och utgift- erna blev 3 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.

Högre husavdrag och lägre elkonsumtion ger lägre skatteintäkter

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 820 miljarder kronor. Utfallet blev 790 mil- jarder kronor, vilket är 30 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 10 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 20 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är främst skatt på arbete som blivit lägre än beräknat. Det beror bl.a. på högre husavdrag (ROT och RUT) än väntat. Även skatt på konsumtion och insatsvaror blev lägre. Orsaken är främst att försäljningen av elektrisk kraft blev lägre.

35

Skr. 2014/15:101

Övriga inkomster blev drygt 20 miljarder kro- nor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2014. Det beror dels på att utdelningarna från statens aktier blev lägre än väntat, dels på att inga större försäljningar av egendom gjordes under 2014. Beräkningstekniskt antogs in- komster från försäljning av egendom uppgå till 15 miljarder kronor i statens budget för 2014.

Historiskt låga räntor på statsskulden medför lägre utgifter än anvisat

Det slutliga utfallet för utgifter m.m. i statens budget blev 862 miljarder kronor, vilket är 3 miljarder kronor lägre än den ursprungliga budgeten för 2014. Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev nästan 19 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Den huvudsakliga orsaken till skillnaden är högre inkomster från överkurser vid emission än beräknat. Utgifterna inom flera andra utgiftsområden blev i stället högre än anvisat.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan riksdagens anvisade belopp och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

Skillnad

 

 

Statens

Ändrings

Utfall

mot statens

Utgiftsområde

budget

budget

2014

budget

8 Migration

9 919

3 847

12 551

2 632

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk

 

 

 

 

trygghet vid

 

 

 

 

sjukdom och

 

 

 

 

funktions-

 

 

 

 

nedsättning

96 520

4 131

99 036

2 516

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad

 

 

 

 

och arbetsliv

70 375

 

66 901

-3 474

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

21 005

 

19 953

-1 052

 

 

 

 

 

 

26

Statsskulds-

 

 

 

 

räntor m.m.

22 084

 

3 325

-18 759

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till

 

 

 

 

Europeiska unionen

37 700

 

41 553

3 853

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets

 

 

 

 

nettoutlåning

10 580

 

22 023

11 443

 

 

 

 

 

Övriga utgifter

597 494

2 501

597 060

-434

Summa utgifter m.m.

 

 

 

 

i statens budget

865 678

10 480

862 404

-3 274

Fler asylsökande och fler sjuka medför högre utgifter än anvisat

Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick utgifterna till 13 miljarder kronor, vilket är

3 miljarder kronor (26,5 procent) högre än det belopp som riksdagen anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att antalet asylsökande ökade mer än beräknat. Efter riksdagens beslut om ändringar i budgeten för 2014 anvisades ytterligare nästan 4 miljarder kronor.

För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgif- terna 99 miljarder kronor, vilket är nästan 3 miljarder kronor högre än vad riksdagen anvisade. Det beror bl.a. på att fler personer fick sjukpenning, aktivitets- eller sjukersättning än beräknat. Under hösten beslutade riksdagen därför att anvisa ytterligare drygt 4 miljarder kronor.

Färre arbetslösa än beräknat medför lägre utgifter än anvisat

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 67 miljarder kronor, vilket är drygt 3 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror till största delen på att antalet arbetslösa blev färre än beräknat. Det beror också på att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program minskade mer än beräknat. Dessutom minskade antalet företagskonkurser och företagsrekonstruktioner under året, vilket medför lägre utgifter för lönegarantiersättning.

Färre studenter än beräknat

Inom utgiftsområde 15 Studiestöd uppgick utgifterna till nästan 20 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades på den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att antalet studerande blev färre än beräknat.

EU-avgiften högre än anvisade medel till följd av sent beslut om ändringsbudgetar på EU-budgeten

Avgiften till Europeiska unionen uppgick till knappt 42 miljarder kronor, vilket är nästan 4 miljarder kronor högre än det belopp som riksdagen anvisat. Det förklaras av revideringar av medlemsstaternas faktiska BNI och mer- värdesskattebas och av att ändringsbudgetar på EU-budgeten beslutades så sent att den minskning av inbetalningar som detta skulle ha lett till inte hann utföras under 2014. År 2015 har detta lett till motsvarande minskade betalningar till EU om närmare 3 miljarder kronor.

36

Engångseffekter påverkar saldot negativt med 14 miljarder kronor

Saldot i statens budget påverkades sammantaget negativt av engångseffekter (se även avsnitt 2.5). Engångseffekterna uppgick till drygt 14 mil- jarder kronor 2014. Nästan 6 miljarder kronor avser EU-avgiften till följd av sent beslut om ändringsbudgetar på EU-budgeten samt av försenad rabatt.

Utfallet på posten Riksgäldskontorets netto- utlåning blev drygt 11 miljarder kronor högre än det belopp som riksdagen anvisat. Kärnavfalls- fonden minskade sin kontobehållning i Riks- gäldskontoret med knappt 5 miljarder kronor 2014. Affärsverket Svenska Kraftnät ökade sina lån i Riksgäldskontoret med drygt 2 miljarder kronor som följd av omfattande investeringar i det svenska stamnätet. Båda dessa poster påverkade saldot i statens budget negativt.

Statens budget 2013 och 2014

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2013 och 2014. Statens budget visar för 2014 ett underskott på 72 miljarder kronor, jämfört med ett underskott på 131 miljarder kronor 2013, vilket är en förbättring med nästan 59 miljarder kronor.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2013–2014

Miljoner kronor

 

 

 

Skillnad

 

Utfall 2014

Utfall 2013

mot 2013

Totala inkomster

790 210

790 535

-325

 

 

 

 

Statens skatteinkomster

801 952

777 295

24 657

Övriga inkomster

-11 743

13 239

-24 982

 

 

 

 

Totala utgifter m.m.

862 404

921 408

-59 004

 

 

 

 

Utgiftsområden exkl.

 

 

 

statsskuldsräntor m.m.

837 546

810 614

26 932

 

 

 

 

Statsskuldsräntor m.m.

3 325

16 774

-13 449

Riksgäldskontorets

 

 

 

nettoutlåning

22 023

96 225

-74 202

Kassamässig

 

 

 

korrigering

-491

-2 205

1 714

Budgetsaldo

-72 194

-130 873

58 679

 

 

 

 

Skatteinkomsterna ökade men statens övriga inkomster minskade

Statens inkomster minskade med drygt 0,3 miljarder kronor mellan 2013 och 2014. Statens skatteinkomster däremot ökade med

Skr. 2014/15:101

nästan 25 miljarder kronor (3,2 procent). Det beror främst på högre arbetsgivaravgifter.

Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter för 2014, beräknas öka med 22 miljarder kronor (2,8 procent). Direkta skatter på arbete beräknas öka med 2,7 miljarder kronor (0,5 pro- cent) och indirekta skatter på arbete beräknas öka med 15 miljarder kronor (3,4 procent). Skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas ha ökat med 13 miljarder kronor (2,8 procent) och avgående poster och skatter till andra sektorer

beräknas ha ökat

med 26 miljarder kronor

(3,2 procent). Posten Periodiseringar har

ökat

med 2,7 miljarder

kronor. Där redovisas

bl.a.

uppbörds- och betalningsförskjutningar, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Övriga inkomster minskade med 25 miljarder kronor jämfört med 2013 varav Inkomster av försåld egendom minskade med ca 20,6 miljarder

kronor.

 

 

Utgifterna minskade till följd av större

engångseffekter 2013

 

Utgifterna

i statens budget minskade med

59 miljarder

kronor (6,4 procent)

mellan 2013

och 2014.

Riksgäldskontorets

nettoutlåning

minskade

med drygt 74 miljarder kronor

(77,1 procent), till stor del beroende på engångs- effekter, under 2013. Utgifterna för utgiftsom- råde 26 Statsskuldräntor m.m. blev drygt 13 miljarder kronor (80,2 procent) lägre än 2013. Inom flera andra utgiftsområden blev utgifterna högre.

Tabell 2.4 visar de poster på budgetens utgiftssida som hade störst förändringar av utfallet mellan 2013 och 2014.

37

Skr. 2014/15:101

Tabell 2.4 Utgifter

Miljoner kronor

 

 

 

 

Skillnad

Utgiftsområde

Utfall 2014

Utfall 2013

mot 2013

1 Rikets styrelse

12 902

11 823

1 079

 

 

 

 

2 Samhällsekonomi och

 

 

 

finansförvaltning

14 122

16 052

-1 930

 

 

 

 

6 Försvar och samhällets

 

 

 

krisberedskap

47 978

45 410

2 567

 

 

 

 

8 Migration

12 551

9 870

2 681

9 Hälsovård, sjukvård och

 

 

 

social omsorg

61 589

58 994

2 595

10

Ekonomisk trygghet vid

 

 

 

sjukdom och funktions-

 

 

 

nedsättning

99 036

96 394

2 642

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för

 

 

 

familjer och barn

80 809

78 533

2 276

 

 

 

 

13 Integration och

 

 

 

jämställdhet

12 225

8 836

3 388

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och

 

 

 

arbetsliv

66 901

69 721

-2 820

 

 

 

 

 

16

Utbildning och

 

 

 

universitetsforskning

59 419

56 484

2 935

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

45 962

43 655

2 307

25

Allmänna bidrag till

 

 

 

kommuner

93 599

88 915

4 684

26

Statsskuldsräntor m.m.

3 325

16 774

-13 449

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska

 

 

 

unionen

41 553

37 412

4 141

 

 

 

 

Riksgäldskontorets

 

 

 

nettoutlåning

22 023

96 225

-74 202

 

 

 

 

Övriga utgifter

188 409

186 308

2 101

 

 

 

 

Summa utgifter m.m.

 

 

 

i statens budget

862 404

921 408

-59 004

 

 

 

 

 

2.2Inkomster i statens budget 2014

Inkomsterna i

statens budget

2014 blev

790,2 miljarder

kronor, vilket är

30,2 miljarder

kronor lägre än budgeterat. Statens skatte- inkomster 2014 uppgick till 802,0 miljarder kronor. Detta var 9,9 miljarder lägre än beräknat i statens budget för 2014. Den storleksmässigt största differensen inom skatteinkomsterna uppstod inom området skatt på arbete.

I tabell 2.9 redovisas totala skatteintäkter och inkomster för 2013 och 2014. I tabellen redovi- sas även skillnaden mellan utfall och statens budget. Statens budget för 2014 baseras på den av riksdagen godkända beräkningen för 2014 (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU10, rskr. 2013/14:139).

2.2.1Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms- terna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2014 skattereformer som sammanlagt be- dömdes minska skatteintäkterna med 19 mil- jarder kronor.

Tabell 2.5 Skattereformer 2014

Miljarder kronor

Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna

Skatt på arbete

-20

Skatt på kapital

0

 

 

Skatt på konsumtion och insatsvaror

1

 

 

Övriga skatter

0

Summa skattebeslut

-19

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Källa: Egna beräkningar.

De minskade skatteintäkter som uppstår genom de regelförändringar som riksdagen beslutat om med anledning av budgetpropositionen för 2014 påverkar huvudsakligen skatt på arbete. De nämnvärda regelförändringar som påverkar in- komster från skatt på arbete 2014 är bl.a. förstärkt jobbskatteavdrag, förhöjt grundavdrag för pensionärer och höjd nedre skiktgräns för statlig inkomstskatt.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utveckl- ingen. I tabell 2.6 redovisas några av de makroe- konomiska förutsättningar som påverkar skatte- intäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2015 års eko- nomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med antaganden i budgetpropositionen för 2014.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekono- min. Lönesumman 2014 blev 0,3 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2014.

Konsumentprisindex, KPI, påverkar intäk- terna då skiktgränserna styrs av KPI. Om lö- nerna i samhället ökar med mer än KPI plus

38

2 procentenheter, hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. KPI används även till att omräkna skattesatserna för skatt på energi. Perioden juni 2013–juni 2014 var KPI- utvecklingen betydligt svagare än vad som förväntades i budgetpropositionen för 2014. I stället för en uppgång om 1,1 procent var KPI- utvecklingen bara, 0,2 procent.

BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i ekonomin. Utfallet för BNP-tillväxten 2014 var bara något starkare mot vad som förväntades i budgetpropositionen för 2014. Hushållens kon- sumtion är en delkomponent inom BNP-måttet som påverkar intäkterna från såväl mervärdeskatt som punktskatter.

Skr. 2014/15:101

Tabell 2.6 Antaganden i 2015 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2014

Procentuell utveckling om inget annat anges.

 

2013

2014

BNP, marknadspris 1

2,4

3,5

Diff. BP14

0,7

0,1

 

 

 

Arbetade timmar

0,6

1,9

Diff. BP14

0,1

1,4

Timlön2

1,9

1,7

Diff. BP14

-0,9

-1,2

 

 

 

Utbetald lönesumma, skatteunderlag

2,4

3,7

Diff. BP14

-0,9

0,3

 

 

 

Arbetslöshet 3

8,0

7,9

Diff. BP14

-0,1

-0,1

Arbetsmarknadspolitiska program 4

3,9

3,7

Diff. BP14

0,0

-0,3

 

 

 

Hushållens konsumtionsutgifter 1

2,7

3,1

Diff. BP14

0,0

-1,0

 

 

 

Kommunal medelutdebitering 5

31,73

31,86

Diff. BP14

0,0

0,1

Statslåneränta 5

2,0

1,6

Diff. BP14

0,1

-0,6

 

 

 

KPI juni-juni 6

-0,1

0,2

Diff. BP BP1413

0,0

-0,9

 

 

 

Inkomstbasbelopp 7

56,6

56,9

Diff. BP14

0,0

0,0

Prisbasbelopp 7

44,5

44,4

Diff. BP14

0,0

0,0

 

 

 

Inkomstindex

154,8

155,6

Diff. BP14

0,0

0,0

 

 

 

Skiktgräns 7

413,2

420,8

Diff. BP14

0,0

-15,1

 

 

 

Övre skiktgräns 7

591,6

602,6

Diff. BP14

0,0

0,0

1Löpande priser, procentuell förändring.

2Enligt nationalräkenskapernas definition.

3Arbetslöshet 15–74 år.

4Procent av arbetskraften.

5Procent.

6Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år.

7Tusental kronor.

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Bedömningar om utfallet för 2014

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2014 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.

39

Skr. 2014/15:101

I tabellen nedan redovisas berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2014

1100

Direkta skatter på arbete

 

1110

Inkomstskatter

nov 15

1120

Allmänpensionsavgift

nov 15

1140

Skattereduktioner

nov 15

1200

Indirekta skatter på arbete

 

1210

Arbetsgivaravgifter, 1218

aug 15

1240

Egenavgifter

nov 15

1270

Särskild löneskatt, 1274

nov 15

1280

Nedsättningar,1283-1284

nov 15

1300

Skatt på kapital

 

1310

Skatt på kapital, hushåll

nov 15

1320

Skatt på företagsvinster

nov 15

1340

Avkastningsskatt, 1341-1342

nov 15

1350

Fastighetsskatt

nov 15

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

 

1410

Mervärdesskatt, 1411

sep 15

1600

Restförda och övriga skatter

 

1620

Övriga skatter, hushåll

maj 16

1630

Övriga skatter, företag

maj 16

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

 

1810

Skatter till andrasektorer

nov 15

1900

Periodiseringar

 

1910

Uppbördsförskjutningar

maj 16

1920

Betalningsförskjutningar

nov 15

Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2014.

För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2014, vilken blir känd i november 2015.

För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) fastställs utfallet i augusti 2015 när skatte- deklarationerna för juli blir kända. För mer- värdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i september 2015.

För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i maj 2016, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbörds- förskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2013 och 2014 på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således

fortfarande bedömningar vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning.

Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna

I tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för åren 2008–2012. Skillnaden mellan budget och utfall har varierat mellan 0,1 och 1,5 procent av utfallet för statens skatteintäkter.

År 2008 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- fall 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,1 procent av statens skatteintäkter. Detta är i linje med prognos.

År 2009 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- fall 7,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,1 procent av statens skatteintäkter. Det förkla- ras främst av att skatt på kapital blev högre än beräknat.

År 2010 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- fall 11,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,5 procent av statens skatteintäkter. Skillnaden förklaras främst av att skatt på kapital blev högre än beräknat.

År 2011 var skillnaden mellan slutgiltigt utfall och beräknat utfall i årsredovisningen för staten 6,2 miljarder kronor. Detta motsvarar 0,8 pro- cent av statens skatteintäkter. Skillnaden uppstår i huvudsak inom intäkterna från skatt på arbete och kapital.

År 2012 blev skillnaden mellan slutgiltigt utfall och beräknat utfall i årsredovisningen för staten 6,6 miljarder kronor. Detta motsvarar 0,9 procent av statens skatteintäkter. Skillnaden uppstår i huvudsak inom intäkterna från skatt på kapital och konsumtion.

40

Skr. 2014/15:101

Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall

Miljarder kronor

Inkomstår

2008

2009

2010

2011

2012

Skatt på arbete

3,3

-0,5

-0,8

-3,6

1,7

Skatt på kapital

-2,3

11,4

10,6

-3,5

-2,8

Skatt på konsumtion och insatsvaror

0,1

-0,8

0,2

-1,3

-2,5

Restförda och övriga skatter

0,5

-0,6

-1,2

-1,2

-1,2

 

 

 

 

 

 

Totala skatteintäkter

1,7

9,5

8,8

-9,5

-5,1

Avgår: EU-skatter

0,1

0,3

0,0

0,0

0,0

Offentliga sektorns skatteintäkter

1,6

9,2

8,8

-9,5

-5,1

Avgår: Kommunal inkomstskatt

0,9

0,8

-2,6

-3,0

0,9

Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet

0,1

0,5

-0,3

-0,2

0,6

Statens skatteintäkter

0,7

7,9

11,6

-6,2

-6,6

 

 

 

 

 

 

Procent av slutgiltigt utfall

0,1

1,1

1,5

0,8

0,9

 

 

 

 

 

 

2.2.2Totala skatteintäkter

De totala skatteintäkterna 2014 beräknas uppgå till 1 657,5 miljarder kronor. Detta är 4 miljarder kronor lägre i förhållande till statens budget för 2014. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommu- nalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till knappt 820 miljarder kronor. Statens förväntade skatteintäkter är därmed 2 miljarder kronor lägre än i budgeten. Förväntade intäkter 2014 för såväl skatt på arbete och konsumtion inklusive insatsvaror är lägre i förhållande till budget, medan förväntade intäkter för skatt på kapital är högre än i budgeten. Den beloppsmässigt största negativa avvikelsen, jämfört med beräkningen i statens budget, återfinns inom skatteintäkter på arbete. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 2.9 nedan redovisas såväl skatteintäk- ter som inkomster samt avvikelser mot budget. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas progno- ser för 2014, dvs. stor del av skatteintäkterna 2014 är fortfarande prognoser.

Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatteintäkternas utveckling har en direkt kopp- ling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregeler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvud- grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.

Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålders- pensionssystemet och staten.

41

Skr. 2014/15:101

Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med statens budget för 2013 och 2014

Miljarder kronor

 

Beräknat utfall

Beräknat utfall

Skillnad mot statens budget

Inkomstår

2014

2013

2014

2013

Skatt på arbete

982,8

964,8

-9,4

-14,6

Direkta skatter

525,7

523,0

-5,6

-7,2

Kommunal inkomstskatt

600,0

581,9

-2,9

-2,7

Statlig inkomstskatt

46,2

44,8

0,8

-2,7

Allmän pensionsavgift

103,9

100,9

-0,4

-0,3

Skattereduktioner m.m.

-224,4

-204,6

-3,1

-1,5

Artistskatt

0,0

0,0

0,0

-0,1

Indirekta skatter

457,1

441,9

-3,8

-7,4

Arbetsgivaravgifter

471,5

454,3

1,1

-3,3

Egenavgifter

12,4

11,6

-1,7

-2,0

Särskild löneskatt

38,2

36,8

-2,0

-3,1

Nedsättningar

-33,8

-30,5

-1,2

0,9

Skatt på tjänstegruppliv

0,7

0,7

-0,2

0,1

Avgifter till premiepensionssystemet

-31,9

-31,0

0,2

0,0

 

 

 

 

 

Skatt på kapital

191,8

172,7

6,5

-5,7

Skatt på kapital, hushåll

40,6

32,3

6,2

6,0

Skatt på företagsvinster

95,5

89,0

-1,7

-14,3

Avkastningsskatt

10,3

6,9

0,4

-0,4

Fastighetsskatt och fastighetsavgift

31,9

31,6

0,9

1,8

Stämpelskatt

9,3

8,9

0,9

1,4

Kupongskatt m.m.

4,2

4,1

-0,2

-0,2

 

 

 

 

 

Skatt på konsumtion och insatsvaror

474,0

461,1

-4,6

-17,4

Mervärdesskatt

353,8

339,5

1,2

-10,1

Skatt på tobak

11,4

11,1

-0,1

-0,5

Skatt på alkohol

12,8

12,2

-0,4

0,1

Energiskatt

39,0

40,9

-2,6

-1,2

Koldioxidskatt

23,3

24,0

-0,8

-2,4

Övriga skatter på energi och miljö

4,4

4,4

-1,6

-1,7

Skatt på vägtrafik

16,8

16,5

-0,2

-1,1

Skatt på import

5,8

5,2

0,6

-0,5

Övriga skatter

6,7

7,2

-0,6

0,0

 

 

 

 

 

Restförda och övriga skatter

8,9

11,1

3,3

7,2

Restförda skatter

-5,9

-6,6

0,4

-0,3

Övriga skatter

14,8

17,7

2,9

7,4

 

 

 

 

 

Totala skatteintäkter

1 657,5

1 609,8

-4,2

-30,6

Avgår, EU-skatter

-8,4

-6,9

-16,2

0,5

Offentliga sektorns skatteintäkter

1 649,2

1 602,8

-4,8

-30,1

Avgår, kommunala inkomstskatter

-615,7

-597,4

2,8

2,5

Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet

-213,6

-207,5

0,2

0,1

 

 

 

 

 

Statens skatteintäkter

819,9

797,9

-1,8

-27,4

 

 

 

 

 

Periodiseringar

-17,9

-20,6

-8,1

-10,8

Statens skatteinkomster

802,0

777,3

-9,9

-38,2

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

-11,7

13,2

-20,4

-0,9

 

 

 

 

 

Inkomster i statens budget

790,2

790,5

-30,2

-39,0

42

Skatt på arbete

Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indi- rekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skattereduktionerna.

Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utveck- lingen av utbetalda löner och transfereringar.

Posterna under direkta skatter fastställs 2015 och uppgifterna för 2014 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos.

År 2014 beräknas skatt på arbete ha uppgått till 982,8 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2014 har intäkterna reviderats ned med 9,4 miljarder kronor. Det beror bl.a. på att lönesumman blev lägre jämfört med vad som förväntades i den prognos som låg till grund för budgeten. Utbetalade löner har reviderats ned huvudsakligen till följd av att taxeringsutfallet blev lägre än förväntat för 2013, vilket även får effekter på prognosåren. Skattereduktionen för husarbeten blev ca 3 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget, vilket minskar intäkterna från skatt på arbete med samma belopp.

Direkta skatter

De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2013 blev utfallet för de direkta skatterna 523,0 mil- jarder kronor. År 2014 beräknas de direkta skatterna ha uppgått till 525,7 miljarder kronor.

Jämfört med staten budget för 2014 har de direkta skatterna 2014 reviderats ned med 5,6 miljarder kronor, vilket dels beror på att den kommunala inkomstskatten blev totalt 2,9 miljarder kronor lägre, dels på att skatte- reduktionerna blev 3,1 miljarder kronor högre.

Skr. 2014/15:101

Kommunal inkomstskatt

År 2014 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten ha uppgått till 600,0 miljar- der kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna för 2014 reviderats ned med 2,9 miljarder kronor. Det förklaras framför allt av att lönesumman blev lägre än vad som bedömdes i budgeten.

Statlig inkomstskatt

Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 46,2 miljarder kronor 2014. I jämfö- relse med statens budget för 2014 har den statliga inkomstskatten reviderats upp med 0,8 miljarder kronor. Den ursprungligt beslutade budgeten för 2014 innehöll ett förslag om att höja den nedre skiktgränsen för statlig inkomst- skatt, vilket beräknades minska intäkterna från statlig inkomstskatt med ca 3 miljarder kronor. Höjningen av den nedre skiktgränsen slopades dock senare genom beslut i riksdagen. Det förklarar att intäkterna från statlig inkomstsatt nu har reviderats upp. Samtidigt motverkas denna upprevidering av att lönesumman blev lägre än enligt vad som bedömdes i statens budget.

Allmän pensionsavgift

Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärv- sinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter. Prognosen för 2014 beräknas bli 103,9 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2014.

Skattereduktioner

År 2014 beräknas den totala skattereduktionen utgöra 224,4 miljarder kronor, vilket är 3,1 mil- jarder kronor högre än i statens budget. Avvikel- sen beror bl.a. på en högre skattereduktion för husarbeten (nästan uteslutande ROT-avdrag) än beräknat i budget.

Indirekta skatter

De indirekta skatterna på arbete utgjorde 46 procent av skatt på arbete och beräknas 2014 ha uppgått till 457,1 miljarder kronor. Till skillnad från de direkta skatterna där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller

43

Skr. 2014/15:101

de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet.

Arbetsgivaravgifter

Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. För år 2014 är utfallet nästan fullständigt. Arbetsgivaravgifterna 2014 blev 1,1 miljarder kronor högre än i statens budget.

Särskild löneskatt

År 2013 beräknas den särskilda löneskatten bli 38,2 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats ned med 2,0 miljarder kronor. Nedrevideringen beror huvudsakligen på att företagens kostnader för pensionsförmåner till de anställda har reviderats ned.

Nedsättningar

Jämfört med statens budget för 2014 beräknas nedsättningarna bli 1,2 miljarder kronor lägre. Revideringen bidrar därmed till ökade totala skatteintäkter.

Skatt på kapital

Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företags- vinster, hushållens kapitalinkomster samt kom- munal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2014 beräknas skatt på kapital utgöra ca 11,6 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster utgör knappt hälften av skatt på kapital.

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.

De flesta skatter i undergruppen skatt på ka- pital fastställs i den årliga beskattningen i no- vember året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fast- ställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2014 fortfarande är en prognos.

Skatt på hushållens kapital

Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna har varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av

olika tillgångar samt när de ackumulerade vins- terna realiseras.

Hushållens skatt på kapital beräknas uppgå till 40,6 miljarder kronor 2014. Det är 6,2 miljarder kronor högre än i statens budget. Revideringen beror framför allt på att hushållens kapitalvinster blev betydligt högre än vad som förväntades i budgeten. Revideringen beror också på att hus- hållens ränteinkomster nu bedöms bli högre och av att intäkterna från skatt på hushållens utgifts- räntor bedöms bli lägre än vad som bedömdes i budgeten.

Skatt på företagsvinster

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga juste- ringar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten.

Skatt på företagsvinster bedöms uppgå till drygt 95,5 miljarder kronor 2014. Detta är 1,7 miljarder kronor lägre än i statens budget för 2014. Den slutgiltiga taxeringen för 2013 visade på lägre företagsskatteintäkter än förväntat. Detta föranledde ett nivåskifte nedåt för de framtida förväntade intäkterna från företags- beskattningen.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på till- gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. Skattesatsen 2014 är 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 pro- cent på kapitalförsäkringar.

Intäkten från avkastningsskatten ökar 2014 till 10,3 miljarder kronor, från 6,9 miljarder kronor 2013. Detta kan i all väsentlighet knytas till en uppgång i statslåneräntan under 2013.

Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt

År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- ten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick 2013 till 7 075 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- delen i hyreshus uppgick till 1 210 kronor per lägenhet, dock högst 0,4 procent av taxerings- värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet.

44

Intäkterna från den kommunala fastighets- avgiften 2014 beräknas uppgå till 16,1 miljarder kronor, varav 13,5 miljarder kronor för småhus och 2,6 miljarder kronor för bostadsdelen i hyreshus. Jämfört med beräkningen i statens budget för 2014 har prognosen reviderats upp med 0,1 miljarder kronor.

Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hy- reshus som avser lokaler samt på industrifastig- heter. Den statliga fastighetsskatten för 2014 beräknas uppgå till 15,8 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än i statens budget för 2014. Upprevideringen förklaras av högre intäkter från fastighetsskatt på lokaldelen i hyreshusenheter och fastighetsskatt på indu- strin.

Stämpelskatt

Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2014 blev 9,3 miljarder kronor. Det är 0,9 miljar- der kronor högre än i statens budget för 2014.

Kupongskatt

Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta ut- omlands och som fått utdelning från svenska aktiebolag.

Kupongskatten uppgick till 4,2 miljarder kronor 2014, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2014.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på im- port bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2014 uppgick intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror till 474 mil- jarder kronor, vilket är 4,6 miljarder kronor lägre än i statens budget för 2014.

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sam- mansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till pri- sökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens

Skr. 2014/15:101

konsumtion består skattebasen för mervär- desskatt även av offentlig konsumtion, samt förbrukning i icke skattepliktig verksamhet i både privata företag och offentlig sektor, dvs. verksamhet där ingående mervärdesskatt inte är avdragsgill.

Intäkterna från mervärdesskatten uppgick till 353,8 miljarder kronor 2014, vilket är 1,2 mil- jarder kronor högre än beräknat i statens budget för 2014.

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbruk- ning av vissa varor och tjänster. Punktbeskatt- ning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi.

Punktskatterna skiljer sig från exempelvis mervärdesskatten i det avseendet att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris.

Intäkterna från punktskatterna totalt uppgick 2014 till 120,3 miljarder kronor, vilket är 5,7 miljarder kronor lägre än i statens budget för 2014.

Intäkterna från skatt på tobak uppgick till 11,4 miljarder kronor 2014, vilket är 0,1 mil- jarder kronor lägre än budgeten.

Intäkterna från skatt på alkohol uppgick 2014 till 12,8 miljarder kronor. Det är 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2014.

Intäkterna från skatt på energi uppgick 2014 till 39,0 miljarder kronor och det är 2,6 miljarder kronor lägre än väntat. Koldioxidskatten beräk- nas ha inbringat 23,3 miljarder kronor 2014, vilket är 0,8 miljarder kronor lägre än väntat. Att intäkterna från både energi- och koldioxidskatt blev lägre än väntat i statens budget för 2014 beror på att konjunkturläget blev svagare än väntat, vilket medförde en lägre användning av olika energislag hos både företag och hushåll.

Övriga skatter på energi och miljö uppgick 2014 till 4,4 miljarder kronor, vilket är 1,6 miljarder kronor lägre än väntat. Det beror på att intäkterna från auktioner med utsläpps- rätter blev betydligt lägre än väntat.

45

Skr. 2014/15:101

Intäkterna från skatt på vägtrafik uppgick till 16,8 miljarder kronor 2014 och det är 0,2 miljarder kronor lägre än väntat.

Intäkterna från skatt på import uppgick till 5,8 miljarder kronor 2014, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget.

Intäkterna från övriga skatter uppgick 2014 till 6,7 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget.

Restförda och övriga skatter

Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte- verkets tidigare fattade beskattningsbeslut samt diverse inkomster som exempelvis Insätt- ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Av- gifter till Kärnavfallsfonden m.fl.

Tillsammans uppgick restförda och övriga skatter till 8,9 miljarder kronor 2014. Restförda skatter är 0,4 miljarder kronor högre än beräknat medan övriga skatter är 2,9 miljarder kronor högre än väntat.

Periodiseringar

Periodiseringarna består av uppbörds- och betal- ningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den lö- pande redovisningen och den periodiserade in- täkten. Betalningsförskjutningarna består av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samt- liga skattekonton och debiterade skatter.

Periodiseringarna väntas 2014 ha uppgått till -17,9 miljarder kronor, vilket är 8,1 miljarder kronor lägre än väntat. Uppbördsförskjut- ningarna beräknas ha blivit 6,8 miljarder kronor lägre än beräknat medan betalningsförskjut- ningarna beräknas blivit 1,3 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2014.

Uppskjuten beskattning

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för upp-

skjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrät- terna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, och framför allt avtalspens- ionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dess- utom kan företag göra skattemässiga avskriv- ningar som är större än den beräknade ekono- miska värdeminskningen (överavskrivningar).

De fordringar som är kopplade till olika for- mer av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redo- visning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skatte- fordran vilket gör skattningen än mer osäker.

2.2.3Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2014 uppgick till -11 743 miljoner kronor och var därmed 20 355 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget för 2014. Övriga inkomster blev 24 982 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år.

46

Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2014

2014

2014

2013

Inkomster av

 

 

 

 

statens

 

 

 

 

verksamhet

45 319

41 712

-3 607

48 141

Inkomster av

 

 

 

 

försåld egendom

15 000

182

-14 818

20 772

Återbetalning av

 

 

 

 

lån

1 053

945

-108

1 105

Kalkylmässiga

 

 

 

 

inkomster

10 254

9 868

-386

9 938

Bidrag m.m. från

 

 

 

 

EU

12 406

11 864

-542

10 265

Avräkningar m.m.

 

 

 

 

i anslutning till

 

 

 

 

skattesystemet

-75 419

-76 313

-894

-76 979

 

 

 

 

 

Utgifter som

 

 

 

 

redovisas som

 

 

 

 

krediteringar på

 

 

 

 

skattekonto

 

0

0

-3

Övriga inkomster

8 612

-11 743

-20 355

13 239

 

 

 

 

 

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelse- överskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktie- utdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksam- het.

Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2014

2014

2014

2013

Rörelseöverskott

4 157

4 149

-8

7 603

 

 

 

 

 

Överskott av statens

 

 

 

 

fastighetsförvaltning

467

488

21

457

 

 

 

 

 

Ränteinkomster

1 333

2 074

741

6 020

Inkomster av statens

 

 

 

 

aktier

18 000

12 436

-5 564

20 655

Offentligrättsliga

 

 

 

 

avgifter

8 171

8 308

137

11 070

Försäljningsinkomster

55

62

7

54

 

 

 

 

 

Böter m.m.

1 216

1 130

-86

1 373

 

 

 

 

 

Övriga inkomster av

 

 

 

 

statens verksamhet

11 920

13 065

1 145

910

 

 

 

 

 

Inkomster av statens

 

 

 

 

verksamhet

45 319

41 712

-3 607

48 141

 

 

 

 

 

Skr. 2014/15:101

Inkomsterna inom inkomsttypen uppgick till 41 712 miljoner kronor, vilket är 3 607 miljoner kronor (8,0 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2014. Skillnaden jämfört med budgeten beror främst på att inkomsterna av

statens aktier

blev

5 564 miljoner

kronor

(30,9 procent) lägre än beräknat.

 

Inkomsterna

av statens verksamhet blev

6 429 miljoner

kronor

(13,4 procent)

lägre än

2013.

 

 

 

Lägre rörelseöverskott än beräknat från Riksbanken

Rörelseöverskotten uppgick till 4 149 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än beräknat. Riksbanken levererade ett lägre överskott än beräknat, men det kompense- ras av att det inlevererade överskottet av statligt stöd till exportkredit blev högre än beräknat.

Tabell 2.12 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-

Utfall

 

2014

2014

SB 2014

2013

Luftfartsverkets

 

 

 

 

inlevererade överskott

2

 

-2

 

Affärsverket Svenska

 

 

 

 

Kraftnäts inlevererade

 

 

 

 

utdelning och inleverans

 

 

 

 

av motsvarighet till

 

 

 

 

statlig skatt

480

553

73

618

Sjöfartsverkets

 

 

 

 

inlevererade överskott

 

 

 

 

Inlevererat överskott av

 

 

 

 

Riksgäldskontorets

 

 

 

 

garantiverksamhet

25

42

17

56

 

 

 

 

 

Inlevererat överskott av

 

 

 

 

statsstödd exportkredit

50

254

204

128

 

 

 

 

 

Riksbankens

 

 

 

 

inlevererade överskott

3 600

3 300

-300

6 800

 

 

 

 

 

Rörelseöverskott

4 157

4 149

-8

7 603

Affärsverket svenska kraftnät redovisade under föregående år 850 miljoner kronor i resultat efter finansiella poster, vilket är en försämring med 100 miljoner kronor jämfört med året innan. Av affärsverkens utdelningspolicy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Detta innebär att affärsverken levererade 553 miljoner kronor i utdelning till staten under

2014. Utdelningen var

71 miljoner

kronor

(14,7 procent) högre

än beräknat

och

65 miljoner kronor (10,5 procent) lägre än 2013. Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet av den stats-

47

Skr. 2014/15:101

stödda kreditverksamheten. Överskottet redo- visas på inkomsttitel. Överskottet uppgick till 254 miljoner kronor, vilket var 204 miljoner kronor mer än vad som beräknats i statens budget för 2014. Överskottet är 126 miljoner kronor (98,4 procent) högre än föregående år.

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 3 300 miljoner kronor, vilket var 300 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än beräknat. Över- skottet är 80 procent av Riksbankens genom- snittliga resultat under den senaste femårs- perioden, före bokslutsdispositioner m.m. Riksbanken redovisade ett negativt resultat på 2 000 miljoner kronor för 2013. Det inlevererade överskottet 2014 var 3 500 miljoner kronor (51,5 procent) lägre än föregående år.

Högre överskott av statens fastighetsförvaltning

 

Överskotten

av statens

fastighetsförvaltning

uppgick till

488 miljoner

kronor,

vilket

är

21 miljoner

kronor (4,5 procent)

högre

än

beräknat och 31 miljoner kronor (6,8 procent) högre än föregående år.

Överskottet från Statens fastighetsverk var 441 miljoner kronor. Överskottet består dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2013 på 195 miljoner kronor, dels av en prelimi- när inleverans av avkastningskrav för 2014 på 246 miljoner kronor. Fortifikationsverket levererade ett överskott på 47 miljoner kronor. Även detta består av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2013 på 14 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2014 på 33 miljoner kronor.

Lägre räntor på studielån på grund av ny kreditmodell

Ränteinkomster uppgick till 2 074 miljoner kronor, vilket är 741 miljoner kronor (55,6 pro- cent) högre än beräknat och 3 946 miljoner kronor (65,5 procent) lägre än föregående år.

Tabell 2.13 Ränteinkomster

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-

Utfall

 

2014

2014

SB 2014

2013

Räntor på näringslån

0

-1

0

-1

 

 

 

 

 

Räntor på studielån

44

37

-7

3 660

Övriga ränteinkomster

1 290

2 038

748

2 361

 

 

 

 

 

Ränteinkomster

1 333

2 074

741

6 020

 

 

 

 

 

Räntor

på studielån uppgick till 37 miljoner

kronor,

vilket

är 7 miljoner kronor (15,9 pro-

cent) lägre än

beräknat i statens budget och

3 623 miljoner

kronor (99,0 procent) lägre än

föregående år. Anledningen var att CSN införde en kreditmodell för studielånen år 2014, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. Kreditmodellen innebär bland annat att ränte- inkomster inte längre redovisas mot inkomsttitel utan istället används för att finansiera ränte- kostnader av CSN:s lån i Riksgäldskontoret.

Övriga

ränteinkomster

uppgick

till

2 038 miljoner kronor, vilket

är 748 miljoner

kronor (58,0 procent) högre än beräknat och 323 miljoner kronor (13,7 procent) lägre än föregående år. Räntor på skattekonto sorterar under övriga ränteinkomster och utgör 96,5 procent av utfallet för dessa inkomster.

Inkomster av statens aktier lägre än beräknat

Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består av utdelning från statligt ägda bolag. Den utbetalade utdelningen baseras på bolagens resultat från föregående år. Inkomster av statens aktier uppgick till 12 436 miljoner kronor, vilket är 5 564 miljoner kronor (30,9 procent) lägre än beräknat i statens budget och 8 219 miljoner kronor (39,8 procent) lägre än föregående år.

48

Tabell 2.14 Aktieutdelning 2013 och 2014

Miljoner kronor

 

Utfall 2014

Utfall 2013

Skillnad

Akademiska hus AB

1 374

1 355

19

 

 

 

 

Apoteket AB

150

31

119

 

 

 

 

Apoteket Produktion &

 

 

 

Laboratie AB

3

 

3

 

 

 

 

Apoteksgruppen i

 

 

 

Sverige Holding AB

4

 

4

 

 

 

 

AB Bostadsgaranti

9

9

-1

Ersättningsmark i

 

 

 

Sverige AB

113

 

113

Jernhusen AB

100

100

0

 

 

 

 

Lernia AB

58

 

58

 

 

 

 

Luossavaara-

 

 

 

Kiirunavaara AB

 

 

 

(LKAB)

3 500

5 500

-2 000

 

 

 

 

Nordea Bank AB

 

745

-745

 

 

 

 

Nordiska

 

 

 

investeringsbanken

190

170

20

 

 

 

 

PostNord AB

78

63

15

SJ AB

73

157

-84

 

 

 

 

Specialfastigheter AB

481

260

221

 

 

 

 

Sveaskog AB

450

435

15

Svensk bilprovning AB

290

70

220

 

 

 

 

Svensk exportkredit AB

327

213

114

 

 

 

 

Svenska

 

 

 

Rymdaktiebolaget

3

 

3

 

 

 

 

Teliasonera

4 844

4 601

243

Teracom Group AB

290

125

165

 

 

 

 

Vasallen AB

100

30

70

 

 

 

 

Vattenfall AB

 

6 774

-6 774

Vectura Consulting AB

 

17

-17

 

 

 

 

Totalt

12 436

20 655

-8 219

 

 

 

 

Utdelningen från Akademiska hus AB uppgick till 1 374 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor (1,4 procent) högre än 2013. Bolaget redovisade 2013 ett resultat på 1 181 miljoner kronor, vilket är 17,2 procent högre än 2012.

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) har en utdelningspolicy som innebär att utdelning till ägaren långsiktigt ska vara 30 till 50 procent av resultatet efter skatt. Utdelningen ska anpassas till en genomsnittlig resultatnivå över en konjunkturcykel. LKAB:s resultat efter skatt uppgick för 2013 till 4 312 miljoner kronor, vilket är 1 935 miljoner kronor (31,0 procent) lägre än 2012 års resultat. Utdelningen från LKAB uppgick till sammanlagt 3 500 miljoner kronor 2014, vilket är 2 000 miljoner kronor lägre än 2013.

Skr. 2014/15:101

Staten avyttrade under 2013 sitt aktieinnehav i Nordea AB. På grund av detta minskade aktieutdelningarna 2014 med 745 miljoner kronor.

Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till 4 844 miljoner, vilket är 243 miljoner kronor högre än 2013. Resultatet för 2013 uppgick till 17 128 miljoner kronor, vilket är 4 770 miljoner kronor (38,6 procent) högre än 2012.

Vattenfall AB gjorde under 2013 stora avskrivningar som medförde ett negativt resultat för året och att bolaget inte beslutade om några utdelningar 2014. Utdelningen var 6 774 mil- joner kronor 2013.

Inlandsinnovation AB beslutade under 2014 om en utdelning med 100 miljoner kronor. Beloppet betalades inte ut under 2014 men förväntas betalas ut under 2015.

År 2014 gjorde två bolag extra utdelningar till staten, vilka betraktas som engångsvisa inkomster. Det gällde Svensk Bilprovning AB som avyttrade huvuddelen av sitt stationsnät (252 miljoner kronor) och Vasallen AB (47 miljoner kronor). Svensk bilprovning delade även ut 38 miljoner kronor i ordinarie utdelning och Vasallen delade ut 53 miljoner kronor i ordinarie utdelning under 2014.

Lägre inkomster från offentligrättsliga avgifter än 2013

Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter var 8 308 miljoner kronor, vilket är 137 miljoner kronor (1,7 procent) högre än beräknat i statens budget för 2014.

Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter är dock 2 763 miljoner kronor (25 procent) lägre än 2013. Skillnaden mot 2013 förklaras främst av lägre finansieringsavgifter från arbetslöshets- kassor och lägre avgifter vid Kronofogde- myndigheten.

Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor uppgick till 2 848 miljoner kronor, vilket är 2 672 miljoner kronor (51,6 procent) lägre än 2013. Detta beror på att arbetslöshetsavgiften avskaffades den 1 januari 2014.

Avgifterna vid Kronofogdemyndigheten upp- gick till 1 501 miljoner kronor, vilket är 209 mil- joner kronor (12,4 procent) lägre än 2013. Skill- naden beror huvudsakligen på att Kronofogde- myndigheten under 2013 ändrade principerna för redovisning av avgifter mot inkomsttiteln när det gäller grundavgifter i allmänna mål. De

49

Skr. 2014/15:101

förändrade principerna resulterade i en över- gångseffekt på ca 300 miljoner kronor.

Högre inkomster av felparkeringsavgifter

Statens försäljningsinkomster uppgick till 62 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (13,1 procent) högre än beräknat och 8 miljoner kronor (15,3 procent) högre än föregående år. I inkomstgruppen försäljningsinkomster ingår även felparkeringsavgifter. Dessa förklarar huvuddelen av ökningen i inkomstgruppens utfall.

Lägre inkomster från sanktionsavgifter

Inkomsterna

från böter m.m.

uppgick till

1 130 miljoner

kronor, vilket är

86 miljoner

kronor (7,1 procent) lägre än beräknat i statens budget och 243 miljoner kronor (17,7 procent) lägre än föregående år. Skillnaden i förhållande till statens budget samt utfallet för 2013 berodde till största delen på inkomsttiteln för bötes- medel. Inlevererade medel uppgick till 910 mil-

joner kronor,

vilket

är

105 miljoner

kronor

(10,3 procent)

mindre

än

beräknat i

statens

budget och 124 miljoner kronor (11,9 procent) mindre än föregående år.

Införandet av kreditmodell för studielånen försvårar jämförelsen mellan åren

De övriga inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 13 065 miljoner kronor, vilket är 1 145 miljoner kronor (9,6 procent) högre än beräknat i statens budget och 12 155 miljoner kronor högre än 2013.

Den enskilt största händelsen under året var en engångsinbetalning på 11,7 miljarder kronor från CSN i januari med anledning av att de införde en kreditmodell för studielån 2014, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. Kreditmodellen innebär bland annat att kapitali- serad ränta från och med 2014 lånefinansieras. En engångseffekt uppstod eftersom CSN tog upp lån i Riksgäldskontoret för ackumulerad kapitaliserad ränta. Den ökade upplåningen motsvarades av en engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket innebar att budgetsaldot inte påverkades.

I december gjorde Kronofogden en utmätning av ett tullärende från 2012 som resulterade i att 500 miljoner kronor betalades in på inkomst- titeln. Under december betalade även Statens skolverk in 200 miljoner kronor för återbetal- ning av bidrag från tidigare projekt, där det

ursprungliga uppdraget inte längre fanns kvar att redovisa emot.

Inkomster från försäljning av egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bland annat inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruv- egendom och aktier.

Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2014

2014

2014

2013

Inkomster av försåld

 

 

 

 

egendom

15 000

182

-14 818

20 772

 

 

 

 

 

Låga inkomster av försåld egendom år 2014

Inkomsterna av försåld egendom uppgick till 182 miljoner kronor, vilket är 14 818 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 20 590 miljoner kronor lägre än 2013. Det beräknade beloppet utgör en beräkningsteknisk schablon på 15 000 miljoner kronor.

Skillnaden mellan åren beror huvudsakligen på att staten under 2013 sålde aktier i Nordea (19,7 miljarder kronor) och Vectura Consulting AB (0,9 miljarder kronor). Inkomsterna för 2014 avser andelar av intäkter på de exportaffärer som Försvarsexportmyndigheten förvaltar (Gripenkontraktet) och likvidation av två bolag, Ersättningsmark i Sverige AB och Apotekens Service AB.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- visas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studiemedel.

Tabell 2.16 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2014

2014

2014

2013

Återbetalning av

 

 

 

 

näringslån

2

1

-1

2

Återbetalning av

 

 

 

 

studielån

910

818

-92

968

Återbetalning av

 

 

 

 

övriga lån

141

127

-14

135

Återbetalning av lån

1 053

945

-108

1 105

 

 

 

 

 

50

Återbetalning av lån lägre än föregående år

Utfallet på inkomsttypen uppgick till 945 miljoner kronor, vilket är 108 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än beräknat i statens budget och 160 miljoner kronor (14,5 procent) lägre än 2013.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensions- avgifter.

Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2014

2014

2014

2013

Avskrivningar och

 

 

 

 

amorteringar

536

541

5

534

 

 

 

 

 

Avskrivningar på

 

 

 

 

fastigheter

536

541

5

534

 

 

 

 

 

Uppdragsmyndigheters

 

 

 

 

komplementkostnader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statliga

 

 

 

 

pensionsavgifter

9 718

9 327

-391

9 404

 

 

 

 

 

Kalkylmässiga inkomster

10 254

9 868

-386

9 938

Inkomsterna uppgick till 9 868 miljoner kronor, vilket är 386 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2014. Utfallet för statliga pensionsavgifter blev 9 327 miljoner kronor, vilket är 391 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än beräknat i statens budget.

De statliga pensionsavgifterna minskade

Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick totalt till 9 327 miljoner kronor under 2014. Avgifterna för statlig tjänstepensionering upp- gick till 7 654 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 747 miljoner kronor. Administra- tionskostnaderna för det statliga tjänstepen- sionssystemet blev 197 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har avgifterna minskat med 77 miljoner kronor (0,9 procent).

Skr. 2014/15:101

Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2014

2014

2014

2013

Statlig

 

 

 

 

tjänstepensionering

 

7 654

 

7 755

 

 

 

 

 

Särskild löneskatt på

 

 

 

 

pensionskostnader

 

1 747

 

1 753

 

 

 

 

 

Statlig

 

 

 

 

grupplivförsäkring

 

48

 

49

 

 

 

 

 

Premieskatt, gruppliv

 

38

 

38

 

 

 

 

 

Statlig

 

 

 

 

personskadeförsäkring

 

48

 

9

 

 

 

 

 

Avdrag för

 

 

 

 

administrations-

 

 

 

 

kostnader

 

-197

 

-187

 

 

 

 

 

Administration,

 

 

 

 

personskadeförsäkring

 

-12

 

-12

 

 

 

 

 

Statliga pensionsavgifter

9 718

9 327

-391

9 404

 

 

 

 

 

Bidrag m.m. från EU

Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen finansieras av Europeiska regionala utveck- lingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonder. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgifts- områdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional tillväxt, 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Bidragen avser vanligen fleråriga projekt där ersättningarna från EU ökar i takt med att projekten arbetar upp sina kostnader.

51

Skr. 2014/15:101

Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2014

2014

2014

2013

Bidrag från EU:s

 

 

 

 

jordbruksfonder

9 848

8 110

-1 738

7 453

 

 

 

 

 

Gårdsstöd

5 859

5 859

0

5 671

 

 

 

 

 

Övriga interventioner

133

124

-9

98

Exportbidrag

 

 

 

0

 

 

 

 

 

Djurbidrag

 

0

0

0

 

 

 

 

 

Offentlig lagring

12

 

-12

8

Övriga bidrag från

 

 

 

 

Europeiska

 

 

 

 

garantifonden för

 

 

 

 

jordbruket

8

181

173

74

 

 

 

 

 

Bidrag från EU till

 

 

 

 

landsbygdsutveck-

 

 

 

 

lingen

3 836

1 945

-1 891

1 602

Bidrag från EU till

 

 

 

 

fiskenäringen

88

38

-50

94

Bidrag från

 

 

 

 

Europeiska regionala

 

 

 

 

utvecklingsfonden

1 191

1 395

204

1 292

 

 

 

 

 

Bidrag från

 

 

 

 

Europeiska

 

 

 

 

socialfonden

880

1 982

1 102

842

 

 

 

 

 

Bidrag till

 

 

 

 

transeuropeiska

 

 

 

 

nätverk

300

294

-6

393

Övriga bidrag från EU

99

45

-54

192

 

 

 

 

 

Bidrag m.m. från EU

12 406

11 864

-542

10 265

 

 

 

 

 

Inkomsterna uppgick till 11 864 miljoner kronor och är därmed 542 miljoner kronor (4,4 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2014. Jämfört med 2013 blev bidragen från EU 1 599 miljoner kronor (15,6 procent) högre.

Bidragen från EU:s jordbruksfonder högre än 2013 men lägre än beräknat i statens budget

Bidragen från EU:s jordbruksfonder var 8 110 miljoner kronor, vilket är 1 738 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget för 2014. Jämfört med 2013 ökade bidragen från EU:s jordbruksfonder med 658 miljoner kronor (8,8 procent).

Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen uppgick till 1 945 miljoner, vilket är 1 891 mil- joner kronor lägre än beräknat. Anledningen är främst att bidrag för landsbygdsutveckling i den nya programperioden 2014–2020 kommer att betalas från EU först 2015. Jämfört med 2013 ökade bidragen med 343 miljoner kronor. Orsaken är främst att många projekt avseende

programperioden 2007–2013 slutredovisades under 2014.

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 173 miljoner kronor högre än vad som beräknats i statens budget. Löpande redovisningar till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygdsfonderna) sker i euro vilket innebär att Sverige bär kursrisken. År 2014 uppgår kursvinsten för de belopp EU betalade till Sverige till ca 173 miljoner kronor. Den främsta orsaken till vinsten är att gårdsstödet för stödåret 2013 utbetalats med kursen 8,66 kronor per euro samtidigt som den svenska kronan minskade något i värde mot euron när inbetalningar inkom från EU för förskotterade stöd.

Högre inkomster från regionala utvecklingsfonden och socialfonden

Bidragen från Europeiska regionala utveck- lingsfonden blev 1 395 miljoner kronor, vilket är 204 miljoner kronor (17,1 procent) högre än beräknat i statens budget för 2014. Jämfört med 2013 ökade intäkterna med 104 miljoner kronor.

Bidragen från

Europeiska

socialfonden blev

1 982 miljoner

kronor, vilket

är 1 102 miljoner

kronor (135 procent) högre än i budgeten och 1 140 miljoner kronor högre än 2013. Orsaken till de högre utfallen är att fler projekt än väntat avseende programperioden 2007–2013 slutredo- visades under 2014.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader [lagen (1993:387) om stöd- och service för vissa funktionshindrade]. Dessutom ingår olika avräkningar som avser dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.

52

Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2014

2014

2014

2013

Tillkommande skatter

13 371

14 511

1 140

10 195

 

 

 

 

 

EU-skatter

10 277

11 045

768

6 889

 

 

 

 

 

Mervärdesskattebase

 

 

 

 

rad EU-avgift

5 106

5 252

146

1 714

 

 

 

 

 

Tullmedel

4 919

5 724

805

4 908

Jordbrukstullar och

 

 

 

 

sockeravgifter

252

70

-182

267

Kommunala

 

 

 

 

utjämningsavgifter

 

 

 

 

för LSS-kostnader

3 093

3 465

372

3 306

 

 

 

 

 

Avräkningar

-88 790

-90 824

-2 034

-87 175

Intäkter som förs till

 

 

 

 

fonder

-7 691

-7 655

36

-7 520

Kompensation för

 

 

 

 

mervärdesskatt

-81 100

-83 169

-2 070

-79 655

Avräknad

 

 

 

 

mervärdesskatt,

 

 

 

 

statliga myndigheter

-28 960

-28 712

248

-28 641

 

 

 

 

 

Kompensation för

 

 

 

 

mervärdesskatt,

 

 

 

 

kommuner

-52 140

-54 458

-2 318

-51 014

 

 

 

 

 

Avräkningar m.m. i

 

 

 

 

anslutning till

 

 

 

 

skattesystemet

-75 419

-76 313

-894

-76 979

I statens budget för 2014 beräknades avräk- ningarna uppgå till -75 419 miljoner kronor. Utfallet blev -76 313 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså - 894 miljoner kronor. Orsaken är främst högre kompensation för mervärdesskatt till kom- munerna.

Jämfört med 2013 minskade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 666 miljoner kronor, vilket bl.a. beror på att de tillkommande skatter som bidrar till att finansiera EU-avgiften blivit 4 141 miljoner kronor högre. Orsaken är främst att EU- kommissionen gjort ett högre uttag av den BNI- baserade avgiften och den mervärdesskatte- baserade avgiften i avvaktan på realisering av Sveriges rabatt för perioden 2014–2020. Åt motsatt håll går avräkningarna för kompensation för mervärdesskatt till kommunerna som ökat med 3 443 miljoner kronor.

Skr. 2014/15:101

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonton. De flesta av de krediteringar som tidigare kredi- terades skattekonto har numera upphört eller flyttats till utgiftssidan i statens budget.

Tabell 2.21 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2014

2014

2014

2013

Anställningsstöd

0

0

0

 

 

 

 

Jämställdhetsbonus

0

0

-3

 

 

 

 

Utgifter som redovisas

 

 

 

som krediteringar på

 

 

 

skattekonto

0

0

-3

 

 

 

 

2.3Utgifter i statens budget 2014

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds- kontorets nettoutlåning och Kassamässig korri- gering på budgetens utgiftssida.

Posten förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverk- ar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

Skillnaden mellan utfallet och de medel som anvisades av riksdagen i statens budget för 2014 redovisas i tabell 2.22. Riksdagen sammanställde statens budget den 18 december 2013. Under 2014 har riksdagen vid två tillfällen beslutat om justerade anslagsnivåer, efter förslag om ändring- ar från regeringen. Totalt anvisade medel för budgetåret är summan av det som ursprungligen anvisades och det som anvisats efter riksdagens beslut om ändringar av budgeten.

2.3.1Utgifter i statens budget – sammanfattning

I tabell 2.22 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprung- ligen anvisade medel, dels med totalt anvisade medel. En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom att utnyttja ett eventuellt ingående anslagssparande, eller anslagskredit.

53

Skr. 2014/15:101

Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2014

Miljoner kronor

 

 

Statens

Ändrings-

 

 

Utfall-Statens

Utfall-Totalt

Utgiftsområde

budget

budget

Totalt anvisat

Utfall

budget

anvisat

1

Rikets styrelse

12 896

 

12 896

12 902

6

6

 

 

 

 

 

 

 

 

2

Samhällsekonomi och

 

 

 

 

 

 

 

finansförvaltning

14 121

0

14 121

14 122

1

1

 

 

 

 

 

 

 

 

3

Skatt, tull och exekution

10 516

75

10 591

10 384

-132

-207

4

Rättsväsendet

40 292

200

40 492

40 194

-98

-298

 

 

 

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

2 018

 

2 018

1 662

-356

-356

 

 

 

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets

 

 

 

 

 

 

 

krisberedskap

47 196

1 960

49 157

47 978

781

-1 179

 

 

 

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

31 831

-962

30 869

31 027

-804

158

8

Migration

9 919

3 847

13 767

12 551

2 632

-1 216

 

 

 

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social

 

 

 

 

 

 

 

omsorg

62 161

0

62 161

61 589

-572

-572

 

 

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

 

 

funktionsnedsättning

96 520

4 131

100 651

99 036

2 516

-1 614

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

39 013

83

39 096

39 313

300

217

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och

 

 

 

 

 

 

 

barn

81 610

70

81 680

80 809

-801

-870

 

 

 

 

 

 

 

 

13

Integration och jämställdhet

12 432

550

12 982

12 225

-207

-757

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

70 375

 

70 375

66 901

-3 474

-3 474

 

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

21 005

 

21 005

19 953

-1 052

-1 052

 

 

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

60 110

6

60 116

59 419

-691

-697

17

Kultur, medier, trossamfund och

 

 

 

 

 

 

 

fritid

12 880

 

12 880

12 827

-53

-53

18Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande samt

 

konsumentpolitik

1 230

 

1 230

1 076

-153

-153

 

 

 

 

 

 

 

 

19

Regional tillväxt

2 973

-33

2 940

2 879

-94

-62

20

Allmän miljö- och naturvård

5 156

 

5 156

5 085

-71

-71

 

 

 

 

 

 

 

 

21

Energi

2 830

 

2 830

2 858

28

28

 

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

45 428

0

45 428

45 962

534

534

23

Areella näringar, landsbygd och

 

 

 

 

 

 

 

livsmedel

15 278

515

15 793

16 203

924

410

24

Näringsliv

5 588

33

5 622

5 439

-149

-183

 

 

 

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

93 596

3

93 599

93 599

3

0

 

 

 

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

22 084

 

22 084

3 325

-18 759

-18 759

27

Avgiften till Europeiska unionen

37 700

 

37 700

41 553

3 853

3 853

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändring av anslagsbehållningar

-1 660

 

-1 660

 

1 660

1 660

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

855 098

10 480

865 578

840 872

-14 226

-24 706

Riksgäldskontorets nettoutlåning

10 580

 

10 580

22 023

11 443

11 443

 

 

 

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

0

 

0

-491

-491

-491

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter i statens budget

865 678

10 480

876 158

862 404

-3 274

-13 754

De totala utgifterna blev lägre än anvisat

Utfallet för utgifterna i statens budget uppgick till 862 404 miljoner kronor. Det är 3 274 mil- joner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. I förhåll-

ande till det totalt anvisade beloppet, den ursprungliga budgeten och de ändringar i budgeten som riksdagen beslutat om, blev utgifterna 13 754 miljoner kronor lägre. Den största skillnaden mellan det totalt anvisade

54

beloppet och utfall är utgifterna för Statsskulds- räntor m.m. som blev lägre än anvisat. Utgifterna inom flera andra utgiftsområden blev i stället högre än anvisat.

Fler asylsökande och fler sjuka medför högre utgifter än anvisat

Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick utgifterna till 12 551 miljoner kronor, vilket är 2 632 miljoner kronor (26,5 procent) högre än i statens budget för 2014. Det beror framför allt på att antalet asylsökande ökade mer än beräknat. Efter riksdagens beslut om ändringar i budgeten för 2014 anvisades ytterligare 3 847 miljoner kronor.

För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgif- terna 99 036 miljoner kronor, vilket är 2 516 mil- joner kronor högre än vad riksdagen anvisade. Det beror bl.a. på att fler personer fick sjukpenning, aktivitets- eller sjukersättning än beräknat i statens budget. Hösten 2014 beslutade riksdagen därför att anvisa ytterligare 4 131 miljoner kronor.

Färre arbetslösa och studerande än beräknat medför lägre utgifter än anvisat

Inom utgiftsområdet 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 66 901 miljoner kronor, vilket är 3 474 miljoner kronor lägre än vad som anvisades av riksdagen i statens budget för 2014. Det beror till största del på att antalet arbetslösa blev färre än beräknat. Det beror också på att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program minskade mer än beräknat. Dessutom minskade antalet företagskonkurser och företagsrekonstruktioner under året, vilket medför lägre utgifter för lönegarantiersättning.

Inom utgiftsområdet 15 Studiestöd blev utfallet 19 953 miljoner kronor, vilket är 1 052 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att antalet studerande blev färre än beräknat.

Utgifterna inom utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m. uppgick till 3 325 miljoner kronor, vilket är 18 759 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Den huvudsakliga orsaken till skillnaden är större inkomster från överkurser vid emission än beräknat.

Skr. 2014/15:101

EU-avgiften högre än anvisat - kompenseras delvis 2015

Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 41 553 miljoner kronor, vilket är 3 853 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisat. Under 2015 har detta initialt motsvarats av minskade betalningar från Sverige till EU om 2 804 mil- joner kronor.

Kärnavfallsfondens minskade placeringar och Affärsverket svenska kraftnäts ökade lån ger högre nettoutlåning

Utfallet på posten Riksgäldskontorets netto- utlåning blev 11 443 miljoner kronor högre än anvisat. Det beror bl.a. på att Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret samtidigt som Affärsverket svenska kraftnät ökade lånen i Riksgäldskontoret.

Utfall för 2014 och 2013

Tabell 2.23 Utfallet för statens budget 2013–2014

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

Skillnad

Utgiftsområde

Utfall 2014

Utfall 2013

mot 2013

1

Rikets styrelse

12 902

11 823

1 079

 

 

 

 

 

2

Samhällsekonomi och

 

 

 

finansförvaltning

14 122

16 052

-1 930

 

 

 

 

 

3

Skatt, tull och exekution

10 384

10 388

-4

4

Rättsväsendet

40 194

39 297

897

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

1 662

1 826

-164

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets

 

 

 

krisberedskap

47 978

45 410

2 567

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

31 027

30 776

252

8

Migration

12 551

9 870

2 681

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och

 

 

 

social omsorg

61 589

58 994

2 595

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid

 

 

 

sjukdom och funktions-

 

 

 

nedsättning

99 036

96 394

2 642

11

Ekonomisk trygghet vid

 

 

 

ålderdom

39 313

39 985

-673

12

Ekonomisk trygghet för

 

 

 

familjer och barn

80 809

78 533

2 276

13 Integration och

 

 

 

jämställdhet

12 225

8 836

3 388

14

Arbetsmarknad och

 

 

 

arbetsliv

66 901

69 721

-2 820

15

Studiestöd

19 953

20 567

-614

 

 

 

 

 

16

Utbildning och

 

 

 

universitetsforskning

59 419

56 484

2 935

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier,

 

 

 

trossamfund och fritid

12 827

12 730

97

 

 

 

 

 

 

55

Skr. 2014/15:101

18

Samhällsplanering,

 

 

 

bostadsförsörjning och

 

 

 

byggande samt

 

 

 

konsumentpolitik

1 076

999

77

 

 

 

 

 

19

Regional tillväxt

2 879

3 270

-392

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och

 

 

 

naturvård

5 085

4 807

278

 

 

 

 

 

21

Energi

2 858

2 613

245

22

Kommunikationer

45 962

43 655

2 307

 

 

 

 

 

23

Areella näringar,

 

 

 

landsbygd och livsmedel

16 203

16 006

196

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

5 439

5 248

191

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till

 

 

 

kommuner

93 599

88 915

4 684

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

3 325

16 774

-13 449

27

Avgiften till Europeiska

 

 

 

unionen

41 553

37 412

4 141

Förändring av

 

 

 

anslagsbehållningar

 

 

 

Summa

840 872

827 388

13 484

 

 

 

 

Riksgäldskontorets

 

 

 

nettoutlåning

22 023

96 225

-74 202

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

-491

-2 205

1 714

 

 

 

 

Summa utgifter m.m.

 

 

 

på statens budget

862 404

921 408

-59 004

 

 

Utgifterna minskade till följd av större

 

engångseffekter 2013

 

 

 

Utgifterna i statens

budget

minskade med

59 004 miljoner kronor (6,4 procent)

mellan

2013 och 2014. Riksgäldskontorets nettout- låning minskade med 74 202 miljoner kronor (77,1 procent), till stor del beroende på engångs- effekter under 2013. Utgifterna för utgiftso- mråde 26 Statsskuldräntor m.m. blev drygt 13 449 miljoner kronor (80,2 procent) lägre än 2013. Inom flera andra utgiftsområden blev utgifterna högre.

Högre utgifter för allmänna val

Utgifterna för utgiftsområde 1 Rikets styrelse blev 1 079 miljoner kronor (9,1 procent) högre än 2013. Under 2014 inföll val till Europaparla- mentet, riksdag, kommun- och landstings- fullmäktige, vilket ökade utgifterna.

Engångsutbetalning till EIB under 2013

Inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskade i stället utgifterna med 1 930 miljoner kronor (12,0 procent). Det beror på att Sverige, under 2013, gjorde en engångsutbetalning till Europeiska investerings- banken (EIB).

Flygplanet JAS 39 E medför högre utgifter för staten

Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ökade med 2 567 mil- joner kronor (5,7 procent). Det beror framför allt på högre utgifter för anskaffning och utveckling av flygplanet JAS 39 E.

Antalet asylsökande ökar

Även utgifterna för utgiftsområde 8 Migration blev högre än 2013. Ökningen uppgår till 2 681 miljoner kronor (27,2 procent) och beror på att antalet asylsökande till Sverige har ökat.

Assistansersättningen fortsätter öka

Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjuk- vård och social omsorg ökade med 2 595 mil- joner kronor (4,4 procent). Kostnaderna för statlig assistansersättning ökade med 1 338 mil- joner kronor (6,0 procent) och Bidrag till läkemedelsförmånerna ökade med 721 miljoner kronor (3,5 procent).

Ökade utgifter för sjukpenning

Även utgifterna för utgiftsområde 10 Ekono- misk trygghet vid sjukdom och funktionsned- sättning blev högre än 2013. Utgifterna inom utgiftsområdet ökade med 2 642 miljoner kronor (2,7 procent). Ökningen beror bland annat på att fler erhåller sjukpenning och att fler får sjukpenning under en längre tid.

Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade

Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 2 276 miljoner kronor (2,9 procent). Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med 934 miljoner kronor (2,5 procent), eftersom både ersätt- ningen per dag blev högre och antalet uttagna dagar blev fler än 2013.

Fler kommunmottagna ger högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade med 3 388 miljoner kronor (38,3 procent), vilket beror på att kommunerna tagit emot fler flyktingar 2014 jämfört med föregående år.

Aktivitetsstödet minskade

Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 2 820 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än 2013, vilket till stor del beror på att antalet deltagare i program med

56

aktivitetsstöd minskade under året. Antalet arbetslösa är i princip oförändrat mellan åren.

Kapitaltillskott till ESS ger ökade utgifter

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universi- tetsforskning ökade utgifterna med 2 935 mil- joner kronor (5,2 procent). En av orsakerna till det högre utfallet är ett kapitaltillskott med 794 miljoner kronor till European Spallation Source ESS AB, vilket är en ökning med 394 miljoner kronor jämfört med 2013.

Järnvägsinvesteringarna ökade

Utgifterna för utgiftsområde 22 Kommuni- kationer ökade med 2 307 miljoner kronor (5,3 procent). Till stor del beror ökningen på att järnvägsinvesteringarna i nationell plan ökade.

Kommunerna kompenseras för sänkt skatt till pensionärer

Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 4 684 miljoner kronor (5,3 procent). Det beror framför allt på ekonomiska regleringar för att kompensera kommuner och landsting för sänkt skatt till pensionärer. Reformen ger minskade skatte- intäkter till kommuner och landsting.

Utgifterna för statsskuldsräntor historiskt låga

Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. minskade utgifterna med 13 449 miljoner kronor (80,2 procent). Utgifterna är historiskt låga och minskningen beror till stor del på inkomster efter överkurser vid emission.

Engångseffekter påverkar jämförelsen i nettoutlåningen

Under 2014 minskade Riksgäldskontorets netto- utlåning med 74 202 miljoner kronor (77,1 pro- cent). Det beror framför allt på att lånen till Riksbanken ökade med 103 621 miljoner kronor 2013. Samtidigt ökade behållningen på stabi- litetsfondens konto med 25 901 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen 2013.

2.3.2Förklarande faktorer till avvikelserna mot budgeten

Utgifterna i statens budget blev 3,3 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt redo- visas hur stor del av denna skillnad som beror på reviderade bedömningar dels av de makro-

Skr. 2014/15:101

ekonomiska förutsättningarna, dels av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redo- visas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen, regeringen eller Riksbanken. Reste- rande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i följande tabell och kommenteras därefter.

Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2014

Miljarder kronor

 

 

 

Makro-

 

 

 

 

 

förutsätt

 

Övrigt 2

 

Totalt

Volym

ningar

Beslut

Utgiftsområden,

 

 

 

 

 

exklusive räntor 1

4,5

3,2

-2,2

2,8

0,7

Statsskuldsräntor

 

 

 

 

 

m.m.

-18,8

0,0

-18,7

0,0

0,0

Riksgäldskontorets

 

 

 

 

 

nettoutlåning 3

11,0

0,0

3,5

0,4

7,1

Summa utgifter

-3,3

3,2

-17,4

3,2

7,8

1Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

2Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.

3Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

Skillnader till följd av reviderade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volym)

Utgifterna blev 3,2 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade volymer, vilket i första hand förklaras av utvecklingen inom två utgiftsområden.

Fler personer än beräknat i statens budget erhöll sjukpenning och sjuk- och aktivitets- ersättning 2014. Det är den huvudsakliga förklaringen till att utgifterna under utgifts- område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 2,5 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten.

Det genomsnittliga antalet inskrivna asyl- sökande personer i Migrationsverkets mot- tagande uppgick till ca 64 000 personer 2014, vilket är närmare 50 procent fler än beräknat. Det är den huvudsakliga förklaringen till att utgifterna under utgiftsområde 8 Migration blev 2,6 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten. Samtidigt blev utgifterna under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 0,8 miljarder kronor lägre än i statens budget,

57

Skr. 2014/15:101

vilket främst förklaras av att biståndsutgifterna kan användas för att finansiera högre utgifter för ersättningar och bostadskostnader för asyl- sökande i enlighet med de definitioner som utfärdas av OECD:s biståndskommitté DAC.

Utgifterna under utgiftsområde 15 Studiestöd blev 1 miljard lägre än anvisat, vilket i första hand beror på att färre studerande än beräknat, under 2014, hade rätt till den högre bidragsnivån i studiestödssystemet.

Skillnader till följd av reviderade bedömningar av den makroekonomiska utvecklingen

Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 17,4 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Skillnaden återfinns framför allt på anslaget för statsskuldsräntor, som under denna kategori blev 18,7 miljarder kronor lägre än i statens budget. Det beror främst på betydligt högre inkomster av överkurs vid emission, 15,2 mil- jarder kronor högre än beräknat i budgeten. Sådana överkurser uppstår när Riksgälds- kontoret emitterar obligationer med kupong- räntor som överstiger de aktuella marknads- räntorna. Detta innebär endast en omfördelning av räntebetalningar över tiden. Överkurserna blev ovanligt stora 2014 till följd av de exceptionellt låga marknadsräntorna. Ränte- anslaget påverkas av många tekniska faktorer som beror på Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Hela skillnaden för statsskuldsräntorna klassificeras som makro- beroende, utom den del som är en följd av ett annat lånebehov än beräknat. Denna skillnad, som för 2014 endast var marginell, redovisas under kategorin Övrigt.

Utgifterna för Riksgäldskontorets nettout- låning blev, som följd av ändrade makro- förutsättningar, 3,5 miljarder kronor högre än i statens budget. Det beror främst på att en svagare krona än beräknat har medfört att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökat mer än väntat när lån refinansierats till en högre dollar- respektive eurokurs än den ursprungliga.

Utgifterna för utgiftsområdena, exkl. utgifts- område 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 2,2 miljarder kronor lägre än i statens budget beroende på ändrade makroekonomiska förut- sättningar. Det förklaras i första hand av att färre personer erhöll arbetslöshetsersättning eller deltog i ett arbetsmarknadspolitiskt program som berättigade till aktivitetsstöd än vad som

antogs vid budgeteringen, vilket har medfört lägre utgifter under utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv.

Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar

 

 

 

 

Skillnad

 

Utfall

SB

Utfall

utfall

 

2014-

 

2013

2014

2014

SB 2014

Procentuell förändring

 

 

 

 

från föregående år:

 

 

 

 

BNP (fasta priser) 1

1,3

2,5

2,1

-0,4

KPI (årsgenomsnitt) 1

0,0

0,9

-0,2

-1,1

Antal sysselsatta,

 

 

 

 

15–74 år 1

1,0

0,8

1,4

0,6

Timlön (enligt

 

 

 

 

nationalräkenskaperna)

1,9

2,9

1,7

-1,2

 

 

 

 

 

Nivåer:

 

 

 

 

Arbetslöshet, 15–74

 

 

 

 

år, procent av arbets-

 

 

 

 

kraften 1, 2

8,0

8,1

7,9

-0,2

SEK/Euro 3

8,65

8,45

9,10

0,65

SEK/USD 3

6,51

6,56

6,86

0,30

6-mån ränta,

 

 

 

 

årsgenomsnitt 3

0,9

1,1

0,4

-0,6

5-årig statsobligation,

 

 

 

 

årsgenomsnitt 3

1,6

1,9

0,9

-1,0

Källa: Statistiska centralbyrån.

2Exklusive heltidsstuderande arbetssökande.

3Källa: Riksbanken.

Skillnader till följd av beslut

De totala utgifterna blev 3,2 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen, regeringen eller Riks- banken.

Utfallet för samtliga utgiftsområden, exkl. utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev till följd av beslut 2,8 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten. Det förklaras i första hand av att riksdagen anvisade ytterligare 2 miljarder kronor under hösten 2014 till utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap mot bakgrund av uteblivna intäkter från Schweiz avseende medfinansiering för anskaffning och utveckling av JAS 39 E. Vidare anslog riksdagen under våren 2014 ytterligare medel till lång- siktiga åtgärder för landbygdens utveckling under utgiftsområde 23 Areella näringar, lands- bygd och livsmedel.

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 0,4 miljarder kronor högre till följd av beslut, vilket avsåg Riksbankens lån i Riksgälds- kontoret. Lånevolymen i dollar utökades något,

58

vilket klassificeras under kategorin Beslut. Under kategorin Makro klassificeras sådana förändringar av Riksbankens lån som beror på att lån refinansieras till en annan växelkurs än den ursprungliga.

Skillnader till följd av övriga orsaker

Utgifterna blev 7,8 miljarder kronor högre än i statens budget på grund av övriga orsaker. Riksgäldskontorets nettoutlåning (inkl. kassamässig korrigering) blev 7,1 miljarder kronor högre, medan utgiftsområdenas utgifter (exkl. räntor) blev 0,7 miljarder kronor högre.

Utgifterna under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 3,9 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statens budget av övriga orsaker. Det förklaras av revideringar av medlemsstaternas faktiska BNI- och mervärdes- skattebas för 1995–2013 samt av sent beslutade ändringsbudgetar i EU för 2014.

Inom flera utgiftsområden blev utgifterna lägre än anvisat till följd av övriga orsaker, framför allt under områdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 7 Internationellt bistånd, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitetsforskning.

I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten.

2.3.3Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av stats- finansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2014 har regeringen dragit in anslagsmedel på totalt 21 459 miljoner kronor. Det är 6 429 mil- joner kronor mer än 2013. De 26 största indragningarna, som översteg 100 miljoner kronor, svarar för 89 procent av totalbeloppet under 2014. I tabell 29 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

Skr. 2014/15:101

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör

anslagssparande

 

Den största

indragningen,

som uppgick till

5 334 miljoner

kronor, avser

räntor på stats-

skulden. Den näst största indragningen gjordes av medel på anslaget för bidrag till arbetslöshets-

ersättning

och

aktivitetsstöd

och uppgick

till

2 913 miljoner

kronor. Båda

är indragning

av

anslagssparande.

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 2.26 Indragningar 2014

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

UO Anslag

 

 

 

 

 

5 1:1

Avgifter till internationella organisationer

 

170

6 1:2

Försvarsmaktens insatser internationellt

1 066

 

 

 

 

 

 

7 2:1

 

 

 

 

 

(2013)

Reformsamarbete i Östeuropa

 

 

133

 

 

 

 

9 1:4

Tandvårdsförmåner

 

1 007

 

 

 

9 1:5

Bidrag för läkemedelsförmånerna

1 375

9 1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

 

158

 

 

 

 

 

 

 

Stimulansbidrag och åtgärder inom

 

 

9 4:5

äldrepolitiken

 

 

522

 

 

 

 

 

 

 

Ersättning för vanvård i den sociala barn-

 

 

9 4:8

och ungdomsvården

 

 

150

 

 

 

 

 

10

1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

 

140

 

 

 

 

 

10

1:6

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

 

220

12

1:2

Föräldraförsäkring

 

 

231

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunersättningar vid

 

 

 

13

1:2

flyktingmottagande

 

 

406

 

 

 

 

 

 

 

Etableringsersättning till vissa nyanlända

 

 

13

1:3

invandrare

 

 

248

 

 

 

 

 

 

 

Ersättning till etableringslotsar och

 

 

13

1:4

insatser för vissa nyanlända invandrare

 

853

 

 

 

 

 

 

 

Bidrag till arbetslöshetsersättning och

 

 

14

1:2

aktivitetsstöd

 

2 913

 

 

 

 

 

 

 

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

 

 

14

1:3

program och insatser

 

 

178

 

 

 

 

 

 

14

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

 

 

316

 

 

 

 

 

15

1:2

Studiemedel

 

1 840

 

 

Utveckling av skolväsendet och annan

 

 

16

1:5

pedagogisk verksamhet

 

 

336

16

1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

 

185

 

 

 

 

 

16

1:14

Statligt stöd till vuxenutbildning

 

319

 

 

 

 

 

 

 

Särskilda utgifter inom universitet och

 

 

16

2:64

högskolor

 

 

356

 

 

 

 

 

23

1:11

Intervention för jordbruksprodukter m.m.

 

170

 

 

Från EU-budgeten finansierade åtgärder

 

 

23

1:19

för landsbygdens miljö och struktur

 

426

26

1:1

Räntor på statsskulden

 

5 334

 

 

 

 

 

 

 

Övriga indragningar

 

2 408

 

 

 

 

 

Summa

 

 

 

21 459

59

Skr. 2014/15:101

2.3.4Överskridanden

Medgivna överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om ett medgivet överskridande för 2014.

Tabell 2.27 Medgivna överskridanden 2014

Miljoner kronor

 

 

Medgivet

Utnyttjat

 

 

överskridande

medgivet

UO

Anslag

 

 

överskridande

 

 

Avgiften till

 

 

27

1:1

Europeiska unionen

300

273

I

statens

budget anvisades

37 700 miljoner

kronor på anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen som ligger under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Regeringen medgav i beslut den 27 november 2014 att

anslaget

fick

överskridas

med

300 miljoner

kronor

(dnr

Fi2014/4150).

Anslagskredit

3 728 miljoner

kronor utnyttjades

och av

det

medgivna överskridandet utnyttjades 273 mil- joner kronor.

Icke medgivna överskridanden

Under 2014 har inget anslag överskridits utan medgivande från regeringen.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan ursprungligen budgeterade belopp och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2014 med utfallet 2013. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.

Förutom anslagsutfallet redovisas per utgiftsområde hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndigan- den avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats redovisas. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyn- digande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2014 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2014 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3.

Efter de 27 avsnitten om de olika utgifts- områdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.4.31).

2.4Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt (2.4.1–2.4.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

60

Skr. 2014/15:101

2.4.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.28 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2014

2014

2014

2014

2014

2013

1:1

Kungliga hov- och slottsstaten

127

 

127

0

-0,1

124

2:1

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

843

 

837

-6

-0,7

802

 

 

 

 

 

 

 

 

2:2

Riksdagens förvaltningsanslag

717

 

703

-14

-2,0

690

 

 

 

 

 

 

 

 

2:3

Riksdagens fastighetsanslag

80

 

70

-10

-12,4

57

4:1

Regeringskansliet m.m.

6 844

 

6 926

82

1,2

6 577

 

 

 

 

 

 

 

 

5:1

Länsstyrelserna m.m.

2 523

 

2 529

6

0,2

2 472

 

 

 

 

 

 

 

 

6:1

Allmänna val och demokrati

631

 

630

-2

-0,3

39

8:2

Presstöd

567

 

519

-48

-8,5

518

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

565

 

563

-2

-0,4

545

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

12 896

 

12 902

6

0,0

11 823

Utgiftsområdet omfattar utgifter för stats- chefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även utgifter för bl.a. länsstyrelserna, allmänna val och stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet

Utfallet uppgick till 12 902 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (0,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 1 079 miljoner kronor (9,1 procent).

Lägre utgifter för riksdagens fastigheter än budgeterat

Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighets- anslag blev 70 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor (12,4 procent) lägre än anvisat i budgeten. Det låga utfallet för 2014 beror i huvudsak på lägre kostnader än planerat för underhållsåtgärder och avskrivningskost- nader.

Under 2014 har byggnadsarbetet i och med renoveringen av fastigheten Mercurius färdig- ställts. Renoveringen av Mercurius, som ligger i Gamla Stan i Stockholm, påbörjades under 2012. Under 2014 har fastigheten tagits i bruk, men fulla avskrivningskostnader har ännu inte be- lastat anslaget på grund av förseningar i färdig- ställandet. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 13 miljoner kronor (23,4 procent).

Utgifterna för Regeringskansliet blev något högre än anvisat i budgeten

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 6 926 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Jämfört med 2013 blev utfallet 349 miljoner kronor högre. Under 2014 ökade antalet årsarbetskrafter med 48 till 4 515 och personalkostnaderna ökade bl.a. med anledning av avgångsvederlag i samband med regerings- skiftet i september.

Valår medförde ökade utgifter för Allmänna val och demokrati

Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 630 miljoner kronor, vilket är 591 miljoner kronor högre än 2013. Under 2014 inföll val till Europaparlamentet, riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige för första gången under samma år vilket förklarar de högre utgifterna.

61

Skr. 2014/15:101

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.29 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2014-12-31

6:6

Stöd till politiska partier

171

128

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 171 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 128 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- diganden och utestående åtaganden uppgick till 43 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 2.30 UO 1 Garantier

Miljoner kronor

 

 

Utestående

 

 

åtaganden

Garanti

Garantiram

2014-12-31

Kreditgarantier till

 

 

UD-anställda 1

50

1

1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV)

Inomstatliga lån

Tabell 2.31 UO 1 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram

Lån 2014-12-31

Riksdagsförvaltningens

 

 

investeringar som används i

 

 

verksamheten

100

59

Riksdagsförvaltningens

 

 

investeringar i fastigheter och

 

 

tekniska anläggningar

500

414

 

 

 

Summa

600

473

 

 

 

Riksdagen har beslutat om låneramar på 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2014 var 473 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Länsstyrelsen i Dalarnas län har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation.

Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning, har myndig- heten i alla väsentliga avseenden, förutom vad gäller effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket med reservation nedan, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.

Grund för uttalande med reservation

Myndigheten har överskridit av regeringen beslutad anslagskredit med 7 995 000 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder anslagspost 16 under utgiftsområde 19. Myndigheten har beskrivit förhållandet i sin årsredovisning.

Länsstyrelsen i Jämtlands län

Länsstyrelsen i Jämtlands län har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation.

Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten i alla väsentliga avseenden:

förutom effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, upprättat årsredovisningen enligt förordningen (2000:605) om årsredo- visning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten.

förutom effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, gett en rättvisande bild av Länsstyrelsens i Jämtlands län ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2014.

lämnat en resultatredovisning och information i övrigt som är förenlig med årsredovisningen som helhet.

Grund för uttalande med reservation

Myndigheten redovisar upplupna bidrags- intäkter och oförbrukade bidrag i balans- räkningen med felaktiga belopp. Båda dessa poster har genom bristande kontroll av redovisningen, redovisats med för högt belopp om 18 miljoner kronor.

Länsstyrelsen i Västerbottens län

Länsstyrelsen i Västerbottens län har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation.

62

Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten i alla väsentliga avseenden:

upprättat årsredovisningen enligt förord- ningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndig- heten,

förutom effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, gett en rättvisande bild av Länsstyrelsens i Västerbottens län ekono- miska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2014, samt

lämnat en resultatredovisning och information i övrigt som är förenlig med årsredovisningen som helhet.

Grund för uttalande med reservation

Länsstyrelsen i Västerbottens län har redovisat lämnade bidrag till kommunerna i transfererings- avsnittet om 27 618 000 kronor avseende bygde- och fiskemedel. Utbetalningarna har gjorts med delegerad rätt för kommunerna att fatta beslut om utbetalning till slutliga mottagare. För- farandet strider mot förordningen (1998:928) om bygde- och fiskeavgifter. Enligt uppgift från länsstyrelsen uppgår den ackumulerade behåll- ningen hos kommunerna av ännu inte utbetalade medel från kommunerna per den 31 december 2014 till 49 477 000 kronor. Om utbetalning och beslut i dessa bidragsärenden hade fattats av Länsstyrelsen i Västerbottens län enligt förordningen skulle fonden för bygdemedel i Länsstyrelsens redovisning ha redovisats med motsvarande högre belopp.

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att myndigheten redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten inom djurskyddsområdet. Som framgår av myndig- hetens beskrivning har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.

Skr. 2014/15:101

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att myndigheten redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten inom djurskyddsområdet. Som framgår av myndig- hetens beskrivning har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.

63

Skr. 2014/15:101

2.4.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.32 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2014

2014

2014

2014

2014

2013

1:5

Statliga tjänstepensioner m.m.

11 764

 

11 857

93

0,8

11 351

1:9

Statistiska centralbyrån

550

 

541

-9

-1,7

531

 

 

 

 

 

 

 

 

1:10

Bidragsfastigheter

335

 

330

-4

-1,2

333

 

 

 

 

 

 

 

 

1:11

Finansinspektionen

417

 

408

-9

-2,1

333

1:12

Riksgäldskontoret

304

 

253

-50

-16,6

281

 

 

 

 

 

 

 

 

1:15

Riksrevisionen

311

 

301

-10

-3,0

279

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

441

 

431

-9

-2,0

2 942

Summa

 

14 121

 

14 122

1

0,0

16 052

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsför- valtning.

Utfallet uppgick till 14 122 miljoner kronor och blev därmed 1 miljon kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 1 930 miljoner kronor (12,0 procent) lägre.

Utfallet för statliga tjänstepensioner högre än 2013 Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 11 857 miljoner kronor. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 505 miljoner kronor (4,5 procent). Ökningen beror på att fler personer erhåller pensionsförmån samt att till- kommande individer har högre förmånsbelopp.

Utfallet för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret blev 253 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor (16,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror bl.a. på att Riksgäldskontoret har haft lägre kostnader för marknadsföring och IT-konsulter. Minskningen jämfört med 2013 förklaras även av att riksdagen har beslutat att flytta 15 miljoner kronor i anslag hänförliga till statsskuldsupplåningen till utgiftsområde 26 anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter.

Utfallet lägre 2014 på grund av Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken 2013

Den främsta förklaringen till att utfallet för utgiftsområdet som helhet blev lägre än för 2013 är att en engångsutbetalning till Europeiska investeringsbanken (EIB) på 2 517 miljoner kronor gjordes i februari 2013, vilket belastade anslaget 1:18 (2013) Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.33 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2014-12-31

 

Verksamhetsstöd för den

 

 

 

statliga

 

 

1:3

budgetprocessen

45

0

1:10

Bidragsfastigheter

30

0

 

 

 

 

Summa

 

75

0

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 75 miljoner kro- nor. Bemyndigandena har inte utnyttjats, varför det inte fanns några utestående åtaganden vid utgången av 2014.

64

Utlåning

Tabell 2.34 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor eller annan angiven valuta

Utlåning

Låneram

Lån 2014-12-31

Kredit till Island 1

0

0

Kredit till Irland 2

600 EUR

600 EUR

Riksbanken 3

 

227 011

1Prop. 2010/11:132, bet. 2010/11:FiU36, rskr. 2010/11:310. Island betalade i juli 2014 tillbaka sitt lån till Sverige i förtid.

2Prop. 2011/12:119, bet 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209, prop. 2014/15:9, bet. 2014/15:FiU12, rskr. 2014/15:8.

3Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

Sverige beslutade i samband med finanskrisen 2008 att stödja Island med lån för att motverka finanskrisens effekter. Island amorterade hela lånet i förtid under 2014.

Lånet till Irland är ett tillägg till ett lånepaket som IMF och EU gett, på villkor att Irland genomför ett ekonomiskt reformprogram. Sverige betalade ut lånet till Irland i fyra delar efter att IMF och EU godkänt landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012 och de andra två under 2013. Lånet på motsvarande 5 243 miljoner kronor ska vara återbetalt senast 2022.

I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 198 525 miljoner kronor, utan valutaomvär- dering. Jämfört med 2013 ökade utlåningen till Riksbanken med 4 467 miljoner kronor. I ovans- tående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs.

Skr. 2014/15:101

Garantier

Tabell 2.35 UO 2 Garantier

Miljoner kronor eller annan angiven valuta

 

 

 

Utestående

 

 

Utestående

åtaganden

 

 

åtaganden

utländsk

Garanti

Garantiram

2014-12-31

valuta

Insättningsgarantin 1

Obegränsad

1 388 869

 

Garanti till insättare i

 

 

 

utländska instituts

 

 

 

filialer i Sverige 2

Obegränsad

 

 

Investerarskyddet 3

Obegränsad

 

 

Garantier till banker

 

 

 

m.m. för skuld-

 

 

 

förbindelser 4

Obegränsad

935

 

Garantikapital i

 

 

 

Europeiska investerings-

 

 

6 565

banken (EIB) 5

6 565 EUR

62 467

EUR

Garantikapital i Nordiska

 

 

 

investeringsbanken

 

 

1 963

(NIB) 6

1 963 EUR

18 682

EUR

Nordiska

 

 

 

investeringsbanken,

 

 

 

projektinvesteringslån 7

671 EUR

6 077

639 EUR

Garantikapital i

 

 

 

Europeiska utvecklings-

 

 

 

banken (EBRD) 8

542 EUR

5 153

542 EUR

Garantikapital till

 

 

 

Europarådets

 

 

 

utvecklingsbank (CEB) 9

124 EUR

1 177

124 EUR

Pensionsgaranti (inkl.

 

 

 

efterborgen) Akademiska

 

 

 

Hus 10

Obegränsad

79

 

A/O Dom Shvetsii 11

100

9

1 USD

Summa

 

1 483 448

 

1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2013.

2Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare.

3Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.

4Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

5Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200.

6Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

7Prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16.

8Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

9Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.

10I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2013.

11Prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75.

Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2014.

EUR=9,5155

USD=7,8117

65

Skr. 2014/15:101

Inomstatliga lån

Tabell 2.36 UO 2 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram

Lån 2014-12-31

Statens fastighetsverks

 

 

investeringar i fastigheter

12 800

12 012

 

 

 

Statens järnvägars långfristiga lån

 

 

exkl. finansiell leasing

2 915

1 677

 

 

 

Fortifikationsverkets investeringar i

 

 

mark, anläggningar och lokaler

11 500

10 092

 

 

 

Riksrevisionen -

 

 

anläggningstillgångar som används

 

 

i verksamheten

15

6

Sjunde AP-fondens investeringar i

 

 

anläggningstillgångar som används

 

 

i verksamheten

5

0

 

 

 

Summa

27 235

23 787

Riksdagen

har

beslutat

om

låneramar

27 235 miljoner

kronor

inom

utgiftsområdet.

Utestående

lån

vid utgången

av 2014

var

23 787 miljoner kronor.

 

 

 

Övriga krediter

Tabell 2.37 UO 2 Övriga krediter

Miljoner kronor

 

 

Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2014-12-31

Insättningsgarantin1

Obegränsad

0

Investerarskyddet 2

Obegränsad

0

Garantier till banker m.m. för

 

 

skuldförbindelser 3

Obegränsad

0

Kredit för infriande av

 

 

kapitalgarantier till

 

 

internationella finansiella

 

 

institutioner 4

Obegränsad

0

Kredit för infriande av

 

 

Riksgäldskontorets garantier

 

 

(ordinarie garantireserv) 5

Obegränsad

0

För Riksgäldskontorets

 

 

utlåningsverksamhet 6

Obegränsad

0

Sjunde AP-fondens kredit på

 

 

räntekonto

100

0

 

 

 

Kammarkollegiets behov av

 

 

likviditet för inrättande av nya

 

 

myndigheter

355

0

Statens tjänstepensionsverk -

 

 

behov av likviditet i

 

 

pensionshanteringen

100

62

 

 

 

Kammarkollegiets kredit för

 

 

statliga försäkringssystemet 7

100

0

Summa

 

0

1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

2Lagen (1999:158) om investerarskydd.

3Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

4Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2013/14:139.

5Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2013/14:139.

6Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211).

7Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.

Riksdagen har beviljat krediter inom utgifts- området, bl.a. för insättningsgarantin och inves- terarskyddet. Det var inga krediter inom utgifts- området som var utnyttjade vid utgången av 2014.

66

Skr. 2014/15:101

2.4.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslag

Tabell 2.38 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2014

2014

2014

2014

2014

2013

1:1

Skatteverket

7 042

 

6 970

-73

-1,0

6 934

1:2

Kronofogdemyndigheten

1 797

 

1 763

-34

-1,9

1 794

 

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Tullverket

1 677

75

1 651

-26

-1,5

1 660

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

10 516

75

10 384

-132

-1,3

10 388

Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring, fastighetstaxering och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltnings- myndigheter för respektive område. Även Kustbevakningen har viss verksamhet inom utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 10 384 miljoner kronor och blev därmed 132 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 minskade utgifterna med 4 miljoner kronor (0,0 procent).

Utgifterna för Skatteverket, Kronofogde-

 

myndigheten och Tullverket lägre än beräknat

 

Utfallet

för

anslaget

1:1

Skatteverket

blev

6 970 miljoner

kronor,

vilket

är 73 miljoner

kronor

lägre

än anvisat

i

budgeten

och

36 miljoner kronor högre än föregående år. Den låga utgiftsökningen förklaras bl.a. av återhållsamhet vid återrekrytering.

Utgifterna för anslaget 1:2 Kronofogde- myndigheten uppgick till 1 763 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Utfallet blev 31 miljoner kronor lägre än föregående år. Kronofogdemyndighetens lägre utfall kan även det förklaras med en återhållsamhet vad det gäller återrekrytering.

Utfallet för anslaget 1:3 Tullverket uppgick till 1 651 miljoner kronor. Det är 26 miljoner kro- nor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 9 miljoner kronor lägre än föregående år. Minskningen beror bl.a. på färre antal anställda än 2013. Tullverket tillfördes 75 miljoner kronor efter beslut av riksdagen hösten 2014

67

Skr. 2014/15:101

2.4.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag

Tabell 2.39 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2014

2014

2014

2014

2014

2013

1:1

Polisorganisationen

21 080

200

21 079

-1

0,0

20 698

 

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Säkerhetspolisen

1 104

 

1 106

2

0,2

1 070

1:3

Åklagarmyndigheten

1 306

 

1 310

4

0,3

1 278

 

 

 

 

 

 

 

 

1:4

Ekobrottsmyndigheten

589

 

582

-7

-1,2

532

 

 

 

 

 

 

 

 

1:5

Sveriges Domstolar

5 346

 

5 226

-120

-2,2

5 171

1:6

Kriminalvården

7 835

-25

7 744

-91

-1,2

7 604

 

 

 

 

 

 

 

 

1:8

Rättsmedicinalverket

379

 

362

-17

-4,4

345

 

 

 

 

 

 

 

 

1:11

Ersättning för skador på grund av brott

122

 

111

-11

-9,1

98

1:12

Rättsliga biträden m.m.

2 306

 

2 432

127

5,5

2 260

 

 

 

 

 

 

 

 

1:13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

40

25

67

27

67,2

54

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

184

 

174

-10

-5,5

187

Summa

 

40 292

200

40 194

-98

-0,2

39 297

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Även verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister mellan enskilda samt mellan enskilda och det allmänna ingår. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polis- och åklagarväsendena, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffer- myndigheten.

Utfallet uppgick till 40 194 miljoner kronor och blev därmed 98 miljoner kronor (0,2 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utgifterna 897 miljoner kronor (2,3 procent) högre.

Utfallet för polisen och Kriminalvården

Utfallet för anslaget 1:1 Polisorganisationen uppgick till 21 079 miljoner kronor, vilket är en miljon lägre än vad som anvisades i statens budget. Polisens totala kostnader ökade med 381 miljoner kronor jämfört med 2013, vilket motsvarar en ökning på ca två procent. Anslaget tillfördes 200 miljoner kronor efter riksdagens beslut hösten 2014 vilket medförde att den nya Polismyndigheten kunde starta verksamheten den 1 januari 2015 med en ekonomi i balans.

Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 7 744 miljoner kronor. Det är 91 miljoner kro- nor lägre än vad som anvisades i statens budget.

Medelbeläggning i anstalt och häkte har under perioden 2010–2014 minskat kontinuerligt. Under 2014 har dock intagna i häkte stabiliserats runt samma nivå som 2013 och trenden med en minskande medelbeläggning i anstalt har mattats av.

Jämfört med föregående år ökade utfallet för anslaget med 140 miljoner kronor. En stor del av det högre utfallet 2014 beror på ökade personalkostnader, framför allt inom anstaltsverksamheten.

Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 67 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (67,2 procent) högre än ursprungligen anvisade medel i statens budget. Anslaget används bl.a. för ersättning vid frihetsinskränkningar, frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Det används också till skadestånd på grund av fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Det är framför allt utgif- terna för ersättning vid frihetskränkning som ökat under året. Under 2014 avgjordes 1 918 ärenden där ersättning utbetalades, vilket innebar en ökning med 17 procent jämfört med 2013. Andelen ärenden där ersättning för frihetskränk- ning beviljats har de senaste tre åren varit stabilt runt cirka 90 procent.

68

Utgifterna för Rättsliga biträden m.m. blev högre än 2013

Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. blev 2 432 miljoner kronor, vilket är 127 miljoner kronor (5,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utgifterna 172 miljoner kronor (7,6 procent) högre. Ökningen beror delvis på att timkostnadsnormen höjdes för offentliga försvarare och att antalet debiterade timmar per förordnande ökade. Även antalet omfattande mål, med flera tilltalade i samma mål, har ökat. Ett stort mål i Södertälje tingsrätt i juni 2014 är ett sådant exempel.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Domarnämnden

Domarnämnden har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisionsberättelse med reservation.

Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten i alla väsentliga avseenden:

förutom avseende det förhållande som beskrivs i stycket grund för uttalande med reservation, upprättat årsredovisningen enligt förordningen (2000:605) om årsredo- visning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten,

gett en rättvisande bild av Domarnämndens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2014, samt

lämnat en resultatredovisning och information i övrigt som är förenlig med och stödjer en rättvisande bild i årsredovisningen som helhet.

Grund för uttalande med reservation

Årsredovisningen för Domarnämnden inkom till regeringen den 24 februari 2015. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Om den 22 februari infaller på en helgdag är det tillåtet att lämna årsredovisningen näst påföljande vardag. Årsredovisningen har lämnats för sent och därmed inte i enlighet med förordningens villkor.

Skr. 2014/15:101

Rikspolisstyrelsen

Övrig upplysning

Polisen redovisar i sin årsredovisning stora underskott i vissa offentligrättsliga verksam- heter. På grund av att det råder osäkerhet kring vilka ekonomiska mål som gäller för verksamheterna har Polisen inte getts möjlighet att efterleva det övergripande målet om full kostnadstäckning i avgiftsfinansierad verksam- het. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2014:6 Att överklaga till förvaltnings- rätten – handläggningstider och information till enskilda

Riksrevisionen har granskat förvaltnings- rätternas hantering av överklagade beslut.

Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningsrapporten i skrivelsen Riks- revisionens rapport om förvaltningsrätternas hantering av överklagade beslut (skr. 2013/14:253). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

69

Skr. 2014/15:101

2.4.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anslag

Tabell 2.40 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2014

2014

2014

2014

2014

2013

1:1

Avgifter till internationella organisationer

1 429

 

1 104

-325

-22,8

1 275

1:11

Samarbete inom Östersjöregionen

189

 

167

-22

-11,5

157

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

401

 

392

-9

-2,2

395

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

2 018

 

1 662

-356

-17,6

1 826

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisa- tioner.

Utfallet uppgick till 1 662 miljoner kronor, vilket är 356 miljoner kronor (17,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 164 miljoner kronor (8,9 procent) lägre.

Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev lägre än beräknat och jämfört med 2013

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 104 miljoner kronor, vilket är 325 miljoner kronor (22,8 procent) lägre än anvisat i budgeten. Skillnaden beror främst på att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev 395 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor lägre än beräknat. Utfallet för anslaget är 171 miljoner kronor (13,4 procent) lägre än föregående år. Skillnaden förklaras till stor del av att en del av avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer beräknas belasta 2015 års budget, bl.a. på grund av förändrade mandat beroende på omvärldsförändringar.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.41 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2014-12-31

1:11

Samarbete inom

 

 

 

Östersjöregionen

160

80

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 160 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 80 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- digande och utestående åtaganden uppgick till 80 miljoner kronor. Sida byggde upp en ny avtalsportfölj 2014. Det arbetet avslutades inte under 2014 vilket är förklaringen till att bemyndigandet inte utnyttjades fullt ut.

70

Skr. 2014/15:101

2.4.6Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag

Tabell 2.42 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2014

2014

2014

2014

2014

2013

1:1

Förbandsverksamhet och beredskap

23 711

232

23 483

-228

-1,0

22 953

1:2

Försvarsmaktens insatser internationellt

1 875

-647

972

-903

-48,1

1 208

 

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Anskaffning av materiel och anläggningar

8 856

2 000

10 864

2 008

22,7

8 826

 

 

 

 

 

 

 

 

1:4

Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel

 

 

 

 

 

 

 

och anläggningar

6 704

 

6 564

-140

-2,1

6 471

 

 

 

 

 

 

 

 

1:5

Forskning och teknikutveckling

623

 

627

5

0,7

613

1:7

Officersutbildning m.m.

220

-15

204

-16

-7,1

195

 

 

 

 

 

 

 

 

1:8

Försvarets radioanstalt

860

 

852

-8

-0,9

832

 

 

 

 

 

 

 

 

2:1

Kustbevakningen

1 047

57

1 055

8

0,8

1 084

2:3

Ersättning för räddningstjänst m.m.

21

250

128

107

506,0

34

 

 

 

 

 

 

 

 

2:4

Krisberedskap

1 113

89

1 100

-13

-1,2

1 096

 

 

 

 

 

 

 

 

2:7

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

1 060

 

1 053

-7

-0,7

1 057

3:1

Strålsäkerhetsmyndigheten

361

 

351

-9

-2,5

360

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

746

-6

724

-22

-2,9

683

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

47 196

1 960

47 978

781

1,7

45 410

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.

Utfallet uppgick till 47 978 miljoner kronor och blev därmed 781 miljoner kronor (1,7 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 2 568 miljoner kronor (5,7 procent) högre.

Ytterligare beredskapsövningar ledde till utgiftsökningar jämfört med 2013

Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 23 483 miljoner kronor, vilket är 228 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten och 530 miljoner kronor (2,3 procent) högre än före- gående år. Riksdagen beslutade att anvisa anslaget ytterligare medel hösten 2014 vilket medförde att försvaret kunde genomföra ytterligare beredskapsövningar under hösten.

Lägre utgifter än väntat för avvecklingen av International Security Assistance Force (ISAF) Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 972 miljoner kronor,

vilket är 903 miljoner kronor (48,1 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten och 236 miljoner kronor (19,5 procent) lägre än föregående år. Skillnaden i förhållande till budgeten beror bland annat på att avvecklingen av International Security Assistance Force (ISAF) kunde göras till en lägre kostnad än beräknat. Detta på grund av att den afghanska armén övertog Camp Northern Ligths istället för att basen helt avvecklades. Delar av det planerade materielunderhållet sköts också upp till 2015 vilket bidrog till lägre utgifter. I och med att ISAF avvecklades minskade Sveriges internationella truppnärvaro. I Afghanistan minskade antalet stationerade med ca 270 individer till 30 personer i och med övergången till Resolut Support Mission (RSM). År 2014 förberedde Försvarsmakten svenskt styrkebidrag till FN-insatsen i Mali. Under första kvartalet 2015 ska det svenska bidraget till insatsen anlända.

71

Skr. 2014/15:101

Högre utgifter för anskaffning av materiel och anläggningar

Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 10 864 miljoner kronor. Det är 2 008 miljoner kronor (22,7 procent) högre än anvisade medel. I utgifterna ingår bl.a. leveranser av pansarterrängbil 360, modifierade flygplan JAS 39 C/D, nya bandvagnar samt beställningar som Försvarsmakten lagt på mark- baserat luftvärn. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 2 000 miljoner kronor hösten 2014. Anslagsmedlen användes till att fortsätta arbetet med anskaffningen och utvecklingen av flyg- planet JAS 39 E enligt den befintliga tidplanen. Vid budgeteringen avsåg Sverige att göra inför- skaffningen gemensamt med Schweiz men under våren 2014 avbröt Schweiz förhandlingarna efter en folkomröstning, vilket medförde ökade kostnader för Sverige. Detta förklarar även skillnaden på 2 038 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Färre studenter på officersprogrammet innebär lägre utgifter

Utfallet för anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. uppgick till 204 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor (7,1 procent) lägre än vad som anvisats i budgeten. Skillnaden mellan utfallet och budgeten beror på att antalet studenter som läser på officersprogrammet är färre än beräknat.

Högre utgifter än beräknat på grund av branden i Västmanlands län

Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddnings- tjänst m.m. uppgick till 128 miljoner kronor, vilket är 107 miljoner kronor (506 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Hösten 2014 beslutade riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 250 miljoner kronor. Medlen användes för att kompensera kommunerna för de utgifter som uppstod i samband med sommarens skogsbrand i Västmanland. Utgifterna för skogsbranden blev lägre än vad som beräknades hösten 2014, vilket resulterade i ett anslagssparande på 143 miljoner kronor. Under 2014 behandlades i stort sett alla ersätt- ningsanspråk och därför drogs stora delar av anslagssparandet in 2015.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.43 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2014-12-31

1:3

Anskaffning av materiel

 

 

 

och anläggningar

72 700

62 588

1:4

Vidmakthållande,

 

 

 

avveckling m.m. av

 

 

 

materiel och

 

 

 

anläggningar

18 800

15 545

 

 

 

 

2:2

Förebyggande åtgärder

 

 

 

mot jordskred och andra

 

 

 

naturolyckor

30

24

2:4

Krisberedskap

560

467

 

 

 

 

3:1

Strålsäkerhets-

 

 

 

myndigheten

55

53

 

 

 

 

Summa

 

92 145

78 677

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 92 145 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till

78 677 miljoner

kronor. Skillnaden mellan

bemyndiganden

och utestående åtaganden

uppgick till 13 468 miljoner kronor och den är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:3

Anskaffning av materiel och anläggningar. För detta anslag är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden 10 112 miljoner kronor. Skillnaden beror bl.a. på osäkerhet om hur utveckling och anskaffning av flygplanet JAS 39 E skulle hanteras då det var planerat att göras tillsammans med annat land. Det har medfört att Försvarsmakten använt en större marginal till bemyndigandet än tidigare år.

Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av

materiel och anläggningar

uppgick till

18 800 miljoner kronor.

De

utestående

åtagandena uppgick till 15 545 miljoner kronor. Skillnaden på 3 255 miljoner kronor beror främst på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning, på grund av den pågående strukturomvandlingen inom försvarslogistiken.

72

Garantier

Tabell 2.44 UO 6 Garantier

Miljoner kronor

 

 

Utestående

 

 

åtaganden

Garanti

Garantiram

2014-12-31

Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 1

24

10

1 Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74.

Inomstatliga lån

Tabell 2.45 UO 6 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram Lån 2014-12-31

Beredskapsinvesteringar inom

 

 

ramen för Myndigheten för

 

 

samhällsskydd och

 

 

beredskapsverksamhet

300

0

 

 

 

Beredskapsinvesteringar inom

 

 

ramen för Socialstyrelsens

 

 

verksamhet

350

87

 

 

 

Summa

650

87

 

 

 

Krig, krigsfara eller andra

 

 

utomordentliga förhållanden

40 000

0

 

 

 

Riksdagen har beslutat

om låneramar

650 miljoner kronor för inomstatliga lån, exklu- sive den särskilda krediten för krig och krigsfara på 40 000 miljoner kronor. Utestående lån var 87 miljoner kronor vid utgången av 2014.

Övriga krediter

Tabell 2.46 UO 6 Övriga krediter

Miljoner kronor

 

 

Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2014-12-31

Försvarets materielverks behov

 

 

av rörelsekapital

12 000

5 837

 

 

 

Försvarsexportmyndighetens

 

 

behov av rörelsekapital

7 000

499

 

 

 

Summa

19 000

6 336

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 19 000 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2014 uppgick till 6 336 miljoner kronor.

Skr. 2014/15:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2013:22 Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser

Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Försvarsmaktens förmåga till uthålliga in- satser (skr. 2013/14:185). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:FöU12, rskr. 2013/14:353).

RiR 2014:4 Försvarsmaktens omställning

Riksrevisionen har granskat om Försvars- maktens omställning har varit tydlig och transparent.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapporter under 2014 om regeringens och Försvars- maktens genomförande av riksdagens beslut om försvaret (skr. 2014/15:255). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:FöU3, rskr. 2014/15:103).

RiR 2014:7 Ekonomiska förutsättningar för en fortsatt omställning av försvaret

Riksrevisionen har granskat de ekonomiska förutsättningarna för Försvarsmakten att genomföra den omställning som följer av riksdagens beslut från 2009 om ny försvars- politisk inriktning.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapporter under 2014 om regeringens och Försvars- maktens genomförande av riksdagens beslut om försvaret (skr. 2014/15:255). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:FöU3, rskr. 2014/15:103).

73

Skr. 2014/15:101

RiR 2014:8 Försvaret – en utmaning för staten. Granskningar inom försvarsområdet 2010– 2014

Riksrevisionen har i sin slutrapport i granskningsstrategin för försvaret granskat regeringens och Försvarsmaktens genomförande av riksdagens beslut om försvaret och övriga intentioner med försvaret.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapporter under 2014 om regeringens och Försvars- maktens genomförande av riksdagens beslut om försvaret (skr. 2014/15:255). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:FöU3, rskr. 2014/15:103).

RiR 2014:23 Informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen

Riksrevisionen har granskat informations- säkerhet i den civila statsförvaltningen.

Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningsrapporten i skrivelsen Riks- revisionens rapport om informationssäkerheten i den civila statsförvaltningen (skr. 2014/15:84). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

74

Skr. 2014/15:101

2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslag

Tabell 2.47 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2014

2014

2014

2014

2014

2013

1:1

Biståndsverksamhet

30 678

-954

29 856

-822

-2,7

28 512

 

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

985

-8

973

-12

-1,3

980

 

 

 

 

 

 

 

 

2:1 (2013)

Reformsamarbete i Östeuropa

 

 

37

37

0,0

1 161

 

Övriga anslag

167

 

161

-7

-4,0

123

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

31 831

-962

31 027

-804

-2,5

30 776

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar internationellt utveck- lingssamarbete.

Utfallet blev 31 027 miljoner kronor, vilket är 804 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 252 miljoner kronor (0,8 pro- cent) högre.

Lägre utgifter för biståndsverksamheten än beräknat men högre än 2013

Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet

uppgick till

29 856 miljoner kronor,

vilket

är

822 miljoner

kronor (2,7 procent)

lägre

än

anvisat i den ursprungliga budgeten. Anslaget minskades med 954 miljoner kronor genom riksdagens beslut våren 2014, främst för att finansiera ökade utgifter för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande under utgifts- område 8 Migration. Bland annat minskades budgeten för bidrag till multilaterala och inter-

nationella organisationer och

fonder

med

550 miljoner kronor.

 

 

 

 

Jämfört med 2013 blev utfallet för anslaget 1:1

Biståndsverksamhet

1 345 miljoner

kronor

(4,7 procent) högre.

Orsaken

är

främst

att

utgifter för reformsamarbeten i Östeuropa fr.o.m. 2014 redovisas under anslaget. Fram t.o.m. 2013 redovisades dessa utgifter under anslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa, vilket förklarar det låga utfallet på detta anslag under 2014. Utgifterna för globala insatser för social hållbar utveckling ökade med 429 miljoner kronor 2014. Inom ramen för en ny strategi utökade Sida insatserna för området bl.a. för att förbättra tillgången på vatten och sanitet. Åt motsatt håll gick utbetalningarna till multi- laterala och internationella organisationer och fonder som minskade med 775 miljoner kronor.

Orsaken är främst den minskade tilldelningen som beslutades av riksdagen våren 2014.

Höjd biståndsram 2014

Anslagstilldelningen för utgiftsområdet är huvudsakligen baserad på bruttonational- inkomstens (BNI) utveckling. Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år och var 1,0 procent av BNI 2014. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Den totala svenska biståndsramen under ett år rapporteras årligen till OECD:s bistånds- kommitté DAC, som ansvarar för att samman- ställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rap- porteringen till DAC görs under våren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7, som klassificeras som bi- stånd enligt DAC:s definition. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för flyktingar från biståndsländer (utgiftsområde 8 Migration), administration av bistånd inom Utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget.

Biståndsramen för 2014 uppgår till 38 370 mil- joner kronor, vilket motsvarar en procent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell 2.48 redovisas DAC-rapporteringen för åren 2005– 2014. Det preliminära utfallet för 2014 är 1,10 procent av BNI enligt DAC:s redovisnings- principer. Procentandelen för det preliminära utfallet har beräknats med den senaste BNI- prognosen.

75

Skr. 2014/15:101

Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014

Miljoner kronor

 

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Totalt utbetalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bistånd

25 120

29 161

29 320

31 607

34 713

32 651

35 360

35 468

37 954

42 686

Totalt bistånd i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

procent av BNI 1

0,94

1,02

0.93

0,98

1,12

0,97

1,02

0,97

1,01

1,10

1 Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.49 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2014-12-31

1:1

Biståndsverksamhet

69 221

60 521

 

 

 

 

1:5

Riksrevisionen:

 

 

 

Internationellt

 

 

 

utvecklingssamarbete

20

6

Summa

 

69 241

60 526

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 69 241 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 60 526 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden upp- gick till 8 715 miljoner kronor och var huvud- sakligen hänförlig till anslaget 1:1 Biståndsverk- samhet. De största beloppsmässiga skillnaderna inom detta anslag är relaterade till områdena Afrika, Asien och Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet.

Utestående åtaganden för fleråriga projekt under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet påverkas av vilken strategi som implementeras och i vilken fas projekten befinner sig i. Den största skillnaden från bemyndigandet rör Afrika. År 2014 avslutades många av strategierna för området och Sida tecknade därför kortare avtal. Det låga utnyttjandet av bemyndigandet för området Asien beror på att Sida har tecknat ettåriga avtal 2014 i stället för fleråriga. Nya strategier implementerades för Reform- samarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. Arbetet med att bygga upp en ny avtals- portfölj som är i linje med den nya strategin påbörjades under 2014, men har inte avslutats.

Garantier

Tabell 2.50 UO 7 Garantier

Miljoner kronor eller annan angiven valuta

 

 

 

 

Utestående

 

 

 

Utestående

åtaganden

 

 

 

åtaganden

utländsk

Garanti

Garantiram

2014-12-31

valuta

Garantikapital,

 

 

 

 

Internationella

 

 

 

 

återuppbyggnads- och

 

 

 

 

utvecklingsbanken

 

 

 

 

(IBRD) 1

2247

USD

15 921

2038 USD

Garantikapital,

 

 

 

 

Afrikanska

 

 

 

 

utvecklingsbanken

 

 

 

 

(AfDB) 2

971

SDR

10 597

937 SDR

Garantikapital,

 

 

 

 

Interamerikanska

 

 

 

 

utvecklingsbanken

 

 

 

 

(IDB) 3

538

USD

3 507

449 USD

Garantikapital, Asiatiska

 

 

 

 

utvecklingsbanken

 

 

 

 

(AsDB) 4

343

SDR

3 882

343 SDR

Garantier inom

 

 

 

 

biståndsverksamheten

10 000

3 481

 

 

 

 

 

 

EIB-lån inom ramen för

 

 

 

 

Lomé IV Bis och

 

 

 

 

Cotonou-avtalet

152

EUR

 

26 EUR

 

 

 

 

 

Nordiska

 

 

 

 

Investeringsbankens

 

 

 

 

miljöinvesteringslån 5

104

EUR

236

25 EUR

Garantikapital

 

 

 

 

Multilaterala

 

 

 

 

investeringsorganet

 

 

 

 

MIGA 6

16

USD

127

16 USD

Summa

 

 

37 752

 

1Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.

2Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet AfDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91).

3Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.

4Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88.

5Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91.

6Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 11,3143 den 30/12

2014.

Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2014. USD=7,8117

EUR=9,5155

76

Skr. 2014/15:101

Krediter

Tabell 2.51 UO 7 Övriga krediter

Miljoner kronor

 

 

Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2014-12-31

Kredit för infriande av

 

 

kapitalgarantier till

 

 

internationella finansiella

 

 

institutioner 1

Obegränsad

0

Kredit för infriande av

 

 

Riksgäldskontorets garantier

 

 

(ordinarie garantireserv) 2

Obegränsad

0

Kredit för infriande av Sidas

 

 

garantier 2

Obegränsad

0

Summa

 

0

1Prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1 s. 290-292, rskr. 2001/02:34.

2Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2014:19 Valuta för biståndspengarna? – valutahantering i det internationella utvecklingssamarbetet

Riksrevisionen har granskat den statliga hanteringen av valutaväxling och valutarisker i det internationella utvecklingssamarbetet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse (skr. 2014/15:49). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2014:24 Bistånd genom internationella organisationer

Riksrevisionen har granskat regeringens och Utrikesdepartementets hantering av det multilaterala utvecklingssamarbetet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer (skr. 2014/15:92). Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.

77

Skr. 2014/15:101

2.4.8Utgiftsområde 8 Migration

Anslag

Tabell 2.52 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2014

2014

2014

2014

2014

2013

1:1

Migrationsverket

3 159

476

3 608

449

14,2

3 057

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

4 906

3 372

7 315

2 409

49,1

5 088

 

 

 

 

 

 

 

 

1:5

Kostnader vid domstolsprövning i

 

 

 

 

 

 

 

utlänningsärenden

160

 

121

-39

-24,2

117

 

 

 

 

 

 

 

 

1:6

Offentligt biträde i utlänningsärenden

290

 

245

-45

-15,6

255

 

 

 

 

 

 

 

 

1:7

Utresor för avvisade och utvisade

306

 

242

-64

-21,0

298

1:8

Från EU-budgeten finansierade insatser för

 

 

 

 

 

 

 

asylsökande och flyktingar

111

 

87

-24

-21,6

122

 

Övriga anslag

986

 

933

-54

-5,4

933

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

9 919

3 847

12 551

2 632

26,5

9 870

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör migration till och från Sverige, flyktingpolitik inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige.

Utfallet uppgick till 12 551 miljoner kronor och är därmed 2 632 miljoner kronor (26,5 pro- cent) högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utgifterna 2 681 miljoner kronor (27,2 procent) högre.

Utgifterna för mottagandet av asylsökande högre än budgeterat

Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 7 315 miljoner kronor. Det är 2 409 miljoner kronor (49,1 procent) högre än ursprungligen anvisat i statens budget. Det genomsnittliga antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande uppgick till ca 64 000 personer, vilket är ca 22 000 fler än beräknat. För att finansiera de högre utgifterna beslutade riksdagen om ändringar i statens budget under våren och hösten 2014 och anvisade sammantaget ytterligare 3 372 miljoner kronor.

Antalet inskrivna i mottagningssystemet ökade med 27 000 personer jämfört med 2013

Tabell 2.53 Asylsökande m.m. 2014

Antal personer

 

SB

Utfall

Utfall SB

Utfall

 

2014

2014

2014

2013

Antal asylsökande

 

81 301

 

54 529

- varav

 

 

 

 

ensamkommande barn

 

 

 

 

och ungdomar

 

7 049

 

3 852

Avgjorda ärenden

 

53 503

 

49 870

 

 

 

 

 

Inskrivna personer i

 

 

 

 

Migrationsverkets

 

 

 

 

mottagande i

 

 

 

 

genomsnitt

42 100

63 939

21 839

43 200

 

 

 

 

 

Inskrivna personer i

 

 

 

 

Migrationsverkets

 

 

 

 

boende vid utgången

 

 

 

 

av året

 

79 387

 

52 775

- varav

 

 

 

 

anläggningsboende

 

52 674

 

34 489

 

 

 

 

 

Inskrivna personer i

 

 

 

 

Migrationsverkets

 

 

 

 

mottagande med

 

 

 

 

uppehållstillstånd

 

12 460

 

11 832

Källa: Migrationsverket

Antalet inskrivna i mottagningssystemet upp- gick i slutet av året till drygt 79 000. Det är en ökning med knappt 27 000 personer jämfört med 2013. Utgifterna för anslaget 1:2

Ersättningar och bostadskostnader ökade med 2 227 miljoner kronor jämfört med 2013.

78

Ersättningarna till asylsökande, kommuner och landsting ökade med 1 071 miljoner kronor (27,2 procent) och utgifterna för anläggnings- boende ökade med 1 157 miljoner kronor (100 procent). Antalet personer i anläggnings- boende ökade från ca 34 000 år 2013 till knappt 53 000 i slutet av 2014. Till följd av brist på bl.a. hyreslägenheter har Migrationsverkets ökning av antalet boendeplatser även i år främst bestått av s.k. tillfälliga anläggningsboenden där kost- naderna är betydligt högre än inom Migrations- verkets ordinarie bostadsbestånd.

Ökat kapacitetsbehov vid Migrationsverket

Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket uppgick till 3 608 miljoner kronor 2014, vilket är 449 miljoner kronor (14,2 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i budgeten och 550 miljoner kronor högre än 2013. Orsaken till att ökningen blev högre än beräknat är främst att det skett en utbyggnad av kapaciteten inom mottagande- och prövningsverksamheten vid Migrationsverket för att möta det ökade antalet asylsökande. Jämfört med 2013 ökade personal- kostnaderna med drygt 300 miljoner kronor (15 procent) till 2 434 miljoner kronor och medeltalet anställda ökade från 4 142 till 4 766. För att finansiera de ökade utgifterna beslutade riksdagen att anvisa 476 miljoner kronor under våren respektive hösten 2014.

Antalet asylsökande ökade med 50 procent jämfört med 2013

År 2014 ansökte 81 301 personer om asyl i Sverige, vilket är en ökning med 26 772 (50,0 procent) jämfört med föregående år. Till följd av konflikten i Syrien är syriska med- borgare fortsatt den största gruppen med 30 583 ansökningar, vilket är en ökning med 87 procent. Antalet asylsökande från Eritrea ökade från 4 844 år 2013 till 11 499, vilket är en ökning med 137 procent. Antalet ansökningar från ensam- kommande barn ökade från 3 852 till 7 049, vilket är en ökning med 83,0 procent jämfört

med föregående år.

 

 

 

År

2014 avgjorde Migrationsverket

53 503

asylansökningar

varav

31 220

beviljades

(58,0 procent).

År 2013 avgjorde Migrations-

verket

49 870

asylansökningar varav

24 498

beviljades (49,0 procent). Sökande från Syrien och Eritrea samt statslösa beviljades flest uppehållstillstånd 2014.

Migrationsverket beviljade 12 094 personer arbetstillstånd 2014, vilket är en minskning med

Skr. 2014/15:101

3 263 personer (21,2 procent) jämfört med föregående år. Minskningen gäller främst arbetstillstånd för arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning, som har minskat med 3 460 personer (49,1 procent).

År 2014 beviljades 42 435 personer arbets- och uppehållstillstånd på grund av familje- anknytning, vilket är en ökning med 6,0 procent jämfört med 2013. Kategorin med familje- anknytning utgör den till antalet största gruppen av personer som 2014 beviljades uppehålls- tillstånd .

Tabell 2.54 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2014-12-31

1:8

Från EU-budgeten

 

 

 

finansierade insatser för

 

 

 

asylsökande och

 

 

 

flyktingar

140

83

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 140 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 83 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndi- ganden och utestående åtaganden uppgick till 57 miljoner kronor. Arbetet med bidrags- ansökningar från EU:s Asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF) har inte startat under året. Det beror på att det svenska nationella programmet för AMIF måste godkännas av EU- kommissionen, vilket inte skedde under 2014. En ytterligare orsak var de lägre än förväntade ingående åtagandena från 2013.

79

Skr. 2014/15:101

2.4.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslag

Tabell 2.55 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2014

2014

2014

2014

2014

2013

1:4

Tandvårdsförmåner

5 685

 

5 226

-459

-8,1

5 200

1:5

Bidrag för läkemedelsförmånerna

21 230

 

21 546

316

1,5

20 825

 

 

 

 

 

 

 

 

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

1 732

 

1 625

-107

-6,2

1 542

 

 

 

 

 

 

 

 

1:7

Sjukvård i internationella förhållanden

658

 

489

-169

-25,7

781

1:12

E-hälsomyndigheten

109

 

54

-56

-50,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2:2

Insatser för vaccinberedskap

85

 

0

-85

-99,6

1

 

 

 

 

 

 

 

 

4:2

Vissa statsbidrag inom

 

 

 

 

 

 

 

funktionshindersområdet

339

-20

302

-36

-10,8

338

 

 

 

 

 

 

 

 

4:3

Bilstöd till personer med

 

 

 

 

 

 

 

funktionsnedsättning

347

20

315

-32

-9,2

368

 

 

 

 

 

 

 

 

4:4

Kostnader för statlig assistansersättning

23 235

 

23 794

559

2,4

22 455

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder inom

 

 

 

 

 

 

 

äldrepolitiken

1 745

 

1 605

-140

-8,0

1 251

4:7

Bidrag till utveckling av socialt

 

 

 

 

 

 

 

arbete m.m.

520

 

451

-69

-13,2

378

4:8

Ersättning för vanvård i den sociala barn-

 

 

 

 

 

 

 

och ungdomsvården

365

 

212

-153

-42,0

159

6:1

Alkoholsortimentsnämnden

0

 

0

0

-78,7

0

 

 

 

 

 

 

 

 

6:2

Åtgärder avseende alkohol, narkotika,

 

 

 

 

 

 

 

dopning, tobak, samt spel

299

 

266

-33

-10,9

247

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

5 812

 

5 704

-108

-1,9

5 450

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

62 161

0

61 589

-572

-0,9

58 994

Utgiftsområdet omfattar hälso- och sjukvårds- politik, folkhälsopolitik, funktionshinderspoli- tik, politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning samt barnrättspolitik.

Utfallet uppgick till 61 589 miljoner kronor och är därmed 572 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 2 595 miljoner kronor (4,4 procent).

Högre utfall än budgeterat för läkemedels- förmånerna, men lägre för tandvårdsförmåner

Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. uppgick till 5 226 miljoner kronor, vilket är 459 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. En orsak till skillnaden mot budgeten var att efterfrågan av det statliga tandvårdsstödet under 2014 blev lägre än vad regeringen räknat

med. Under året justerades även referenspri- serna, som används för att beräkna ersättningar i högkostnadsskyddet, vilket påverkade utfallet.

Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedels- förmånerna uppgick till 21 546 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inte haft någon överenskommelse för läkemedelsförmånernas kostnader sedan 2011. Kammarkollegiet betalade ut bidraget till landstingen i enlighet med det av regeringen beslutade beloppet.

Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden uppgick till 489 miljoner kronor, vilket är 169 miljoner kronor lägre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Avvikelsen jämfört med anvisat på statens budget förklaras främst av att ersättningen för sjuk- och tandvårdstjänster blev

80

lägre än beräknat. Detta beror på att vård- kostnaderna sedan hösten 2013 endast ersätts upp till den nivå som vården hade kostat om den hade getts i Sverige. Tidigare ersattes de faktiska vårdkostnaderna enligt vårdlandets utgiftsnivåer. En annan förklaring till avvikelsen mellan budget och utfall 2014 är att det är svårt att förutsäga hur patienter kommer att söka vård inom EES. Det gäller både de som kommer från andra länder och söker vård här och personer som söker vård utomlands.

Utfallet för nya myndigheten E-hälsomyndigheten cirka hälften av budgeterat belopp

Utfallet för anslaget 1:12 E-hälsomyndigheten uppgick till 54 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor (50,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det låga utfallet kan till stor del förklaras av att upphandlingen av

internethälsoplattformen

HälsaFörMig över-

prövades. Ärendet är ännu inte avgjort.

Utfallet för anslaget 2:2 Insatser för

vaccinationsberedskap uppgick till

mindre än

1 miljon kronor, vilket är

knappt

85 miljoner

kronor (99,6 procent) lägre än vad som an- visades i statens budget. Av de anvisade medlen fick 83,5 miljoner användas för att stärka förutsättningar att skydda Sveriges befolkning mot pandemisk influensa.

Efterfrågan på bilstöd lägre än budgeterat

Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning uppgick till 315 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor lägre än vad som ursprungligen anvisats i statens budget. Anslaget tillfördes 20 miljoner kronor hösten 2014 då utgifterna för anpassningsbidraget befarades bli högre än förväntat. Det lägre utfallet jämfört med budgeten beror delvis på att medelbeloppet för anpassningsbidraget blev lägre än förväntat. Genomsnittsutbetalningen för anpassningsbidraget har under de senaste tio åren ökat, men under 2014 började beloppet minska. Grundbidraget och anpassningsbidraget betalades också ut i mindre omfattning än beräknat i budgeten. Antalet personer som beviljats assistansersättning har varit relativt konstant de senaste åren men ökade 2014.

Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 23 794 miljoner kronor, vilket utgör en ökning med 1 339 mil- joner kronor (6,0 procent) jämfört med 2013. Det är 559 miljoner kronor (2,4 procent) högre

Skr. 2014/15:101

än budgeterat och medförde en belastning av anslagskrediten på 1 141 miljoner kronor.

De senaste årens trend med ett relativt konstant antal personer med assistansersättning bröts 2014. I december 2014 hade 16 158 perso- ner assistansersättning, ungefär 300 fler än i december 2013. Det genomsnittliga antalet be- viljade timmar per vecka och person fortsatte att öka. Det genomsnittliga antalet beviljade timmar ökade från 121,2 timmar per vecka i december 2013 till 123,9 timmar per vecka i december 2014.

Schablonbeloppet som Försäkringskassan betalar ut för varje timme utförd assistans ökar varje år, detsamma gäller det högsta möjliga timbeloppet. För 2014 var schablonbeloppet 280 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 314 kronor. Schablonbeloppet för 2013 var 275 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 308 kronor.

Utfallet för stimulansbidrag lägre än budgeterat

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 1 605 miljoner kronor, vilket är 140 miljoner kronor (8,0 pro- cent) lägre än anvisat i budgeten. Avvikelsen från ursprungligt budgeterat belopp är främst hän- förlig till insatser för ökad kompetens inom äldrevården. Årets utfall motsvarade i princip det budgeterade beloppet, dock så gjordes åter- betalningar av bidragsutbetalningar från tidigare år på 111 miljoner kronor, vilket förklarar en stor del av skillnaden mot budgeten.

Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbetet m.m. blev 451 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor (13,2 procent) lägre än anvisat i budgeten. Det lägre utfallet förklaras delvis av återbetalningar av medel från tidigare år på 23 miljoner kronor.

Utfallet för ersättning för vanvård ökade

Utfallet för anslaget 4:8 Ersättning för vanvård i

den sociala

barn- och ungdomsvården blev

212 miljoner

kronor, vilket

är 153 miljoner

kronor lägre

än anvisat i

budgeten, men

53 miljoner kronor högre än utfallet för 2013. Ersättningsnämnden betalade 208 miljoner kronor (98 procent) i ersättning för övergrepp eller försummelser. Anslaget användes också till utgifter för reseersättningar och stödsamtal med sammanlagt 4 miljoner kronor (2 procent).

81

Skr. 2014/15:101

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.56 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2014-12-31

1:6

Bidrag till folkhälsa och

 

 

 

sjukvård

30

30

1:8

Bidrag till psykiatri

22

18

 

 

 

 

2:2

Insatser för

 

 

 

vaccinberedskap

170

0

4:5

Stimulansbidrag och

 

 

 

åtgärder inom

 

 

 

äldrepolitiken

670

634

7:2

Forskningsrådet för

 

 

 

hälsa, arbetsliv och

 

 

 

välfärd: Forskning

973

946

Summa

 

1 865

1 628

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 1 865 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 628 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 237 miljoner kronor. Huvudelen av skillnaden mellan bemyndiganden och ute- stående åtaganden avser anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap. Sverige behövde inte ingå ekonomiska åtaganden för pandemivaccin för influensa under 2014.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2014:9 Stödet till anhöriga omsorgsgivare

Riksrevisionen har granskat om staten har gett förutsättningar för ett stöd till anhöriga omsorgsgivare som motsvarar behoven.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse till riksdagen Riksre- visionens rapport om stödet till anhöriga omsorgsgivare (skr. 2014/15:11). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:SoU4, rskr. 2014/15:126).

RiR 2014:20 Överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården – frivilligt att delta men svårt att tacka nej

Riksrevisionen har granskat överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården (skr. 2014/15:52). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2014:22 Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan?

Riksrevisionen har granskat hur de statliga reformerna om vårdval och lagstadgad vård- garanti påverkat möjligheterna för primär- vården att verka för en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Regeringen har redovisat åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Regering- ens skrivelse Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning (skr. 2014/15:72). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

82

Skr. 2014/15:101

2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Anslag

Tabell 2.57 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2014

2014

2014

2014

2014

2013

1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

31 078

1 422

32 300

1 222

3,9

27 941

1:2

Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

49 553

2 474

50 828

1 274

2,6

52 240

 

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Handikappersättningar

1 314

63

1 331

17

1,3

1 317

 

 

 

 

 

 

 

 

1:4

Arbetsskadeersättningar m.m.

3 479

171

3 610

131

3,8

3 831

1:6

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

3 119

 

3 056

-63

-2,0

2 300

 

 

 

 

 

 

 

 

1:6 (2013)

Bidrag för arbetet med sjukskrivningar

 

 

 

 

 

 

 

inom hälso- och sjukvård

 

 

 

0

0,0

1 000

 

 

 

 

 

 

 

 

2:1

Försäkringskassan

7 869

 

7 811

-58

-0,7

7 660

 

 

 

 

 

 

 

 

2:2

Inspektionen för socialförsäkringen

67

 

61

-6

-8,4

64

 

Övriga anslag

41

 

40

-1

-2,4

42

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

96 520

4 131

99 036

2 516

2,6

96 394

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjuk- penning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar

även myndigheterna

Försäkringskassan

och

Inspektionen för socialförsäkringen.

 

 

Utfallet för

utgiftsområdet

uppgick

till

99 036 miljoner

kronor och

blev

därmed

2 516 miljoner

kronor

(2,6 procent)

högre

än

vad som anvisades i statens budget. Jämfört med

2013 blev

utfallet 2 642 miljoner

kronor

(2,7 procent)

högre. Det

beror främst

på att

utgifterna för sjukpenning

ökade.

 

Utgifterna för sjukpenning ökade

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 32 300 miljoner kronor, vilket är 1 222 miljoner kronor (3,9 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Ytterligare medel tillfördes anslaget av riksdagen hösten 2014 med anledning av att utgifterna för sjukpenning ökade mer än beräknat under året. Det i sin tur berodde i huvudsak på ett ökat antal sjukfall.

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 50 828 miljoner kronor. Det är 1 274 miljoner kronor (2,6 pro- cent) högre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden beror framför allt på att

inflödet av personer som får sjuk- och aktivitetsersättning blev högre än beräknat och att utflödet blev lägre. Medelersättningen höjdes också för både sjuk- och aktivitetsersättning. Under hösten tillförde riksdagen anslaget 2 474 miljoner kronor med anledning av att sjuk- och aktivitetsersättning ökade mer än beräknat.

Ökade utgifter för sjukpenning även jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utfallet på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

4 359 miljoner kronor (15,6 procent) högre. Ökningen förklaras av ett ökat inflöde av nya sjukfall och på att fler sjukfall blivit längre under året. Under 2014 beräknas 345 000 sjukfall ha startats med en varaktighet om minst 30 dagar, vilket är en ökning med 8 procent jämfört med föregående år.

Antalet pågående sjukfall ökade, från ca 156 000 i december 2013 till ca 180 000 personer samma månad 2014. Det är en ökning med 15 procent. Ökningen var ca 16 procent för kvinnor och 13 procent för män.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för

sjukskrivningsprocessen

blev

3 056 miljoner

kronor, vilket är

755 miljoner kronor

(32,8 procent) högre

än 2013.

Fr.o.m. 2014

redovisas utgifter, som tidigare redovisades under anslaget 1:6 (2013) Bidrag för arbetet med

83

Skr. 2014/15:101

sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård, i stället under anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivnings- processen.

Utgifterna för sjukersättning minskade jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 1 412 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än för 2013. Utgifterna för sjukersättning har minskat från 37 622 miljoner kronor år 2013 till 36 035 miljoner kronor för 2014. Minskningen beror på att utflödet av antalet personer från sjukersättningen varit större än inflödet till ersättningen. Det stora utflödet förklaras av att många som uppbär sjukersättning fyllt 65 år. Sjukersättning betalas ut till den som är 30–64 år och har stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. I december 2014 hade 320 300 personer sjuk- ersättning, varav 191 200 var kvinnor och 129 100 män. Jämfört med december 2013 är det en minskning med 12 300 personer.

Aktivitetsersättning betalas ut till den som är 19–29 år och har nedsatt arbetsförmåga i minst ett år på grund av sjukdom. Aktivitetsersättning kan också betalas ut till personer som på grund av funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. I december 2014 hade 34 500 personer aktivitetsersättning, varav 16 200 var kvinnor och 18 400 män. Jämfört med december 2013 är det en ökning med 3 500 personer. Aktivitetsersättning kan som längst beviljas t.o.m. månaden före det att personen fyller 30 år. Utgifterna för aktivitetsersättning uppgick till 3 397 miljoner kronor 2014, vilket är en ökning med 299 miljoner kronor (9,7 procent) jämfört med 2013.

Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskade- ersättningar m.m. uppgick till 3 610 miljoner kronor, vilket är 221 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än 2013. Riksdagen tillförde anslaget ytterligare 171 miljoner kronor hösten 2014 då minskningstakten för arbetsskade- ersättningar inte har varit lika stor som förväntat och fler livräntor har tillkommit. Under 2014 hade 40 000 personer arbetsskadelivränta i Sverige, jämfört med 43 600 vid motsvarande tidpunkt 2013. Antal personer med arbetsskade- livränta minskar emellertid kontinuerligt eftersom de flesta som nu får livränta finns i åldersgruppen 60–64 år. Färre personer ansöker också om arbetsskadelivränta.

Ohälsotalet vänder svagt uppåt

Tabell 2.58 UO 10 Ohälsomått

 

År 2014

År 2013

Ohälsotalet

27,3

26,8

 

 

 

därav kvinnor

32,8

32,0

därav män

22,1

21,8

 

 

 

Sjukpenningtalet

9,4

8,4

 

 

 

därav kvinnor

12,2

10,8

därav män

6,7

6,0

Källa: Försäkringskassan

Ohälsotalet är ett mått på antalet frånvarodagar per registrerad försäkrad som ersätts från sjukförsäkringen under ett år. Talet summerar utbetalade nettodagar med sjukpenning, rehabi- literingsersättning, sjukersättning och aktivitets- ersättning. Ohälsotalet relaterar till antalet personer i befolkningen mellan 16–64 år. Ohälsotalet var 27,3 år 2014, vilket är en ökning från föregående år då ohälsotalet var 26,8. Det innebär att den långvariga nedåtgående trend som pågick mellan 2003 och 2011 och som därefter planat ut nu har vänt svagt uppåt. Under året ökade ohälsotalet med 1,9 procent. År 2013 minskade ohälsotalet med 0,7 procent.

År 2014 var ohälsotalet högre för kvinnor (32,8) än för män (22,1) och skillnaden har ökat under de senaste åren. Skillnaden mellan könen ökade något 2014 då ohälsotalet ökade för kvinnor samtidigt som det minskade något för män.

Sjukpenningtalet anger hur många frånvaro- dagar som ersätts med sjukpenning eller rehabi- literingsersättning per registrerad försäkrad (16– 64 år). Sjukpenningtalet är exklusive försäkrade personer med hel sjukersättning eller aktivitets- ersättning under en tolvmånadersperiod. Alla dagar är omräknade till nettodagar.

I december 2014 var sjukpenningtalet 9,4 dagar. Män har ett lägre sjukpenningtal (6,7) än kvinnor (12,2). Sjukpenningtalet minskade markant mellan 2002 och 2010, därefter har det skett en ökning. Kvinnors sjukpenningtal har ökat mer än mäns.

84

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.59 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2014-12-31

1:6

Bidrag för

 

 

 

sjukskrivningsprocessen

3 190

3 250

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 3 190 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 250 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 60 miljoner kronor. Skillnaden beror på att vissa åtaganden som redovisas mot bemyndigandet avser överenskommelser mellan staten och SKL som ingicks i december 2013 utan stöd av beställningsbemyndigande, men med förbehåll för riksdagens godkännande av budgetpropositionen för 2014, 2015 och 2016 (dnr S2013/8821/SF och S2013/8822/SF). Dessa åtaganden var således inte beräknade i regeringens förslag om beställningsbemyn- digande i budgetpropositionen för 2014.

Övriga krediter

Tabell 2.60 UO 10 Övriga krediter

Miljoner kronor

 

 

Utnyttjad

 

 

kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2014-12-31

Försäkringskassans behov av

 

 

likviditet i utbetalning av ersättning

 

 

för vård i andra länder

60

57

 

 

 

Skr. 2014/15:101

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Försäkringskassan

Försäkringskassan har, avseende sin årsredo- visning för 2014, fått en revisionsberättelse med reservation.

Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndigheten förutom det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, i alla väsentliga avseenden, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.

Grund för uttalande med reservation

Myndigheten redovisar ingångna åtaganden utöver tilldelad ram för beställningsbemyn- digande med 62 500 000 kronor. Detta avser anslag 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen, anslagspost 9 Försäkringsmedicinska utred- ningar under utgiftsområde 10. Åtagandena har ingåtts av regeringen, men anslagsposten disponeras av myndigheten. Myndigheten har beskrivit förhållandet i sin årsredovisning.

85

Skr. 2014/15:101

2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Anslag

Tabell 2.61 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2014

2014

2014

2014

2014

2013

1:1

Garantipension till ålderspension

16 359

 

16 539

180

1,1

16 751

1:2

Efterlevandepensioner till vuxna

13 059

 

13 035

-24

-0,2

13 883

 

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Bostadstillägg till pensionärer

8 384

 

8 493

109

1,3

8 182

 

 

 

 

 

 

 

 

1:4

Äldreförsörjningsstöd

678

83

724

46

6,8

658

2:1

Pensionsmyndigheten

532

 

522

-10

-2,0

511

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

39 013

83

39 313

300

0,8

39 985

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet

 

omfattar

ersättning

vid

ålderdom

(garantipension,

bostadstillägg

till

pensionärer

samt

äldreförsörjningsstöd)

och

ersättning

vid

dödsfall

(omställningspension,

änkepension och

särskild

efterlevandepension

samt garantipension till dessa förmåner).

 

Inkomstrelaterad ålderspension

redovisas

under avsnittet

2.4.31 Ålderspensionssystemet

vid sidan av statens budget.

 

 

 

 

Utfallet

för

utgiftsområdet

uppgick

till

39 313 miljoner

kronor

och

blev

därmed

300 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 minskade

utgifterna

med

672 miljoner

kronor

(1,7 procent).

 

 

 

Utgifterna för garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd högre än anvisat

Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 16 539 miljoner kronor, vilket är 180 miljoner kronor (1,1 pro- cent) högre än det anvisade beloppet. Både antalet förmånstagare och medelbeloppet blev högre än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 8 493 miljoner kronor, vilket är 109 miljoner kronor (1,3 procent) högre än vad som anvisats i budgeten. Det beror på att fler pensionärer än beräknat fått bostads- tillägg.

Utgifterna för anslaget 1:4 Äldreförsörjnings- stöd uppgick till 724 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (6,8 procent) högre än an- visat. Ytterligare 83 miljoner kronor anvisades av riksdagen hösten 2014. Kostnaderna för äldre-

försörjningsstöd ökar till följd av att fler personer än beräknat är berättigade till sådant stöd och att de som får stödet är berättigade till högre belopp. Detta är främst en följd av att antalet invandrade med asylskäl under det senaste året ökade mer än vad som tidigare beräknats.

Sänkt prisbasbelopp ger lägre utgifter för garantipension jämfört med 2013

Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension blev 212 miljoner kronor (1,3 pro- cent) lägre än föregående år. Minskningen beror på att prisbasbeloppet sänktes 2014.

Ungefär 787 000 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2014, vilket är 25 000 fler än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 20 800 kronor per år 2014, en minskning med 900 kronor per år jämfört med 2013.

Lägre utgifter då färre får änkepension

Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 13 035 miljoner kronor, vilket är 848 miljoner kronor (6,1 procent) lägre än föregående år. Änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet personer med änkepension successivt. Mellan 2013 och 2014 minskade de med ca 11 000 personer, till 287 000 personer.

86

Bostadstilläggen ökar då inkomstpensionen minskade

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 8 493 miljoner kronor. Det är en ökning med 311 miljoner kronor (3,8 procent) jämfört med 2013. Ökningen beror huvudsakligen på att inkomstpensionen minskade 2014. Bostadstillägget ökar då pens- ionen minskar. En annan förklaring till ökningen är högre boendekostnader för pensionärerna.

Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick under 2014 till 286 000 personer, en ökning med 11 000 personer jämfört med 2013. För 2014 var det genomsnittliga årsbeloppet 29 000 kronor, en ökning med 100 kronor eller 0,3 procent jämfört med 2013.

Ökad asylinvandring medför högre utgifter för äldreförsörjningsstöd

De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet

för anslaget

1:4

Äldreförsörjningsstöd är

724 miljoner

kronor,

vilket är 66 miljoner

kronor högre än föregående år. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 9,1 procent jämfört med 2013 och uppgick till 19 000 personer 2014. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 1,9 procent och uppgick till 38 500 kronor 2014. Ökningen beror på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år utan det krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. En annan förklaring till ökningen är ökad asylinvandring.

Skr. 2014/15:101

Övriga krediter

Tabell 2.62 UO 11 Övriga krediter

Miljoner kronor

 

 

Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2014-12-31

Pensionsmyndighetens behov av

 

 

likviditet i handeln med fondandelar

8 000

3

 

 

 

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Krediten utnyttjades med ca 3 miljoner kronor vid årsskiftet. Maximalt utnyttjad kredit 2014 var 338 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Pensionsmyndigheten

Övriga upplysningar

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid redovisning av inkomstpension i myndighetens årsredovisning.

Av Pensionsmyndighetens regleringsbrev framgår att inkomstpensionens finansiella ställ- ning och utveckling ska redovisas i ett särskilt avsnitt i resultatredovisningen. Redovisningen regleras i Socialförsäkringsbalk (2010:110) samt förordning (2002:780) om beräkning av balanstal. Detta redovisas i årsredovisningen i avsnitt 8 Resultatredovisning inkomstpensions- systemet. Som framgår av årsredovisningen är redovisningen i detta avsnitt en sammanställning som delvis baseras på uppgifter från andra aktörer än Pensionsmyndigheten, den baseras också delvis på preliminära uppgifter. Gransk- ningen har omfattat uppgifter från och beräkningar utförda av Pensionsmyndigheten. Uppgifter från andra aktörer har inte granskats av Riksrevisionen.

I avsnitt 8 redovisar Pensionsmyndigheten jämförelsetal från tidigare års Orange rapport. Dessa jämförelsetal har inte granskats av Riksrevisionen. I avsnitt 8.3 Prognos balanstalet redovisar Pensionsmyndigheten ett antal prognoser för balanstalets utveckling över ett antal år. Detta avsnitt har inte granskats av Riksrevisionen.

87

Skr. 2014/15:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2014:13 Att gå i pension – varför så krångligt?

Riksrevisionen har granskat om regeringen och Pensionsmyndigheten har utformat och informerat om valmöjligheterna i det allmänna pensionssystemet på ett sådant sätt att individen ges tillräckliga förutsättningar att göra bra val. Riksrevisionen har även granskat om regeringen har verkat för en motsvarande ordning inom tjänstepensionen.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om att gå i pension (skr. 2014/15:33). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:SfU8, rskr. 2014/15:117).

RiR 2014:17 Det allmänna pensionssystemet – en granskning av granskningen

Riksrevisionen har granskat statens förutsätt- ningar för att granskningen av det allmänna pensionssystemet ska bidra till att upprätthålla rättssäkerhet och effektivitet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om granskningen av det allmänna pensions- systemet (skr. 2014/15:34). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:SfU9, rskr. 2014/15:118).

88

Skr. 2014/15:101

2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Anslag

Tabell 2.63 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

SB procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2014

2014

2014

2014

2014

2013

1:1

Allmänna barnbidrag

25 132

 

25 220

88

0,4

24 723

1:2

Föräldraförsäkring

38 686

 

37 654

-1 032

-2,7

36 720

 

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Underhållsstöd

2 056

 

2 060

4

0,2

2 052

 

 

 

 

 

 

 

 

1:4

Bidrag till kostnader för internationella

 

 

 

 

 

 

 

adoptioner

36

 

14

-22

-61,1

15

 

 

 

 

 

 

 

 

1:5

Barnpension och efterlevandestöd

841

70

876

35

4,2

876

1:6

Vårdbidrag för funktionshindrade barn

3 201

 

3 295

94

2,9

3 147

 

 

 

 

 

 

 

 

1:7

Pensionsrätt för barnår

6 732

 

6 732

0

0,0

6 468

 

 

 

 

 

 

 

 

1:8

Bostadsbidrag

4 926

 

4 958

32

0,7

4 533

Summa

 

81 610

70

80 809

-801

-1,0

78 533

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar bland annat barn- bidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 80 809 miljoner kronor. Det är 801 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utgifterna 2 276 miljoner kronor (2,9 procent) högre.

Utgifterna för föräldraförsäkring lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 37 654 miljoner kronor, vilket är 1 032 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Den främsta orsaken är att utgifterna för föräldrapenning blev lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:5 Barnpension och efterlevandestöd blev 876 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor (4,2 procent) högre än anvisat i statens budget. Det finns två skäl till detta. Beviljandefrekvensen för ärenden som avser enbart efterlevandestöd ökade under 2014 på grund av ändrad tillämpning efter en dom från Högsta förvaltningsdomstolen som medfört förändrad rättspraxis. Beviljandefrekvensen blev 76 procent i genomsnitt under 2014. Det högre utfallet jämfört med anvisad budget beror också på att antalet ansökningar ökade under 2013 som en följd av stor flyktinginvandring. Antalet ansökningar har legat kvar på ungefär samma nivå 2014. Detta har resulterat i många beslut om efterlevandestöd under 2013 och 2014. Barn

under 18 år som har invandrat till Sverige och vars ena eller båda föräldrar har avlidit kan få efterlevandestöd. Hösten 2014 tilldelade riksdagen anslaget ytterligare 70 miljoner kronor på grund av det ökade antalet ansökningar om efterlevandestöd till följd av ökad migration och förändrad rättspraxis.

Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn blev 3 295 miljoner kronor, vilket är 94 miljoner kronor (2,9 pro- cent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken till det högre utfallet är en fortsatt ökning av andelen barn vars föräldrar beviljas vårdbidrag.

Utgifterna för föräldraförsäkring och barnbidrag ökade jämfört med 2013

Att utgifterna för utgiftsområdet blev högre än för 2013 beror främst på att utgifterna på anslaget 1:2 Föräldraförsäkring ökade med 934 miljoner kronor (2,5 procent). Föräldra- penningen utgjorde 72,6 procent av utgiften för föräldraförsäkringen 2014. Utgifterna för föräldrapenning ökade med 466 miljoner kronor jämfört med 2013. Ökningen beror dels på att det betalades ut drygt 306 000 fler föräldra- penningdagar och dels på att den totala medel- ersättningen ökade med 1,1 procent mellan 2013 och 2014. År 2014 var den genomsnittliga medelersättningen för kvinnor 489 kronor per dag och för män 650 kronor per dag. Skillnaden förklaras dels av skillnader i arbetsinkomst

89

Skr. 2014/15:101

mellan män och kvinnor men också av att kvinnor i mycket högre utsträckning får ersättning på grundnivå och lägstanivå. Under 2014 betalades föräldrapenning för drygt 51,8 miljoner dagar ut, vilket är 0,6 procent fler än 2013. Ökningen av antalet föräldrapenning- dagar är främst en följd av att antalet födda barn har stigit de senaste åren. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) föddes preliminärt 114 907 barn fram till december 2014, vilket är 1 314 fler barn än under motsvarande period föregående år. Även utgifterna för den tillfälliga föräldra- penningen ökade till följd av att fler nettodagar användes. Ökningen var ca 4 procent och för- klaras främst av att antalet barn i åldrarna 1-4 år, som tillfällig föräldrapenning utges för, har ökat.

Utgifterna för anslaget 1:1 Allmänna barnbidrag ökade med 497 miljoner kronor (2,0 procent) jämfört med föregående år. Det beror framför allt på att antalet barn i åldrarna 0– 16 år ökade.

Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag ökade med 425 miljoner kronor (9,4 procent), vilket beror på att det särskilda bidraget till hemmavarande barn höjdes 2014. Detta ledde till ökade utgifter samt fler barnhushåll med bostadsbidrag. Antal hushåll med bostadsbidrag var i genomsnitt 251 530 under 2014, varav 189 334 barnhushåll och 62 196 ungdomshus- håll. Jämfört med 2013 ökade antalet barnhushåll med 4 procent och antalet ungdomshushåll minskade med 1 procent.

Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn ökade med 148 miljoner kronor (4,7 procent). Antalet barn som har föräldrar som får vårdbidrag fortsatte att öka under 2014. Vårdbidrag är vanligare bland pojkar än flickor i alla åldersgrupper och det är vanligast med vårdbidrag bland barn i åldern 10–14 år. Antalet nybeviljade vårdbidrag har ökat varje år sedan 2007. År 2014 uppgick antalet nybeviljade vårdbidrag till 10 400 och den vanligaste diagnosgruppen var psykiska sjukdomar och syndrom.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2010:22 Underhållsstödet – för barnets bästa?

Riksrevisionen har granskat om underhålls- stödet är ett ändamålsenligt verktyg inom den ekonomiska familjepolitiken och om systemet hanteras effektivt.

Regeringen har redovisat vissa vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Årsredovisning för staten 2010, 2011 och 2012.

Betänkandet Fortsatt föräldrar – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51), bereds fortfarande inom Regerings- kansliet. Regeringen gjorde i budgetpropo- sitionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.6) bedömningen att det finns behov av mer stöd och rådgivning om civilrättslig underhållsreglering utanför underhållsstödet. Socialdepartementet har under 2014 remitterat promemorian Ökat stöd för underhållsreglering (Ds 2014:27) där det lämnas förslag om att föräldrar ska få tillgång till sådant stöd, vilket till viss del tillgodoser Riksrevisionens rekom- mendationer. I sammanhanget bör även nämnas den lagändring i socialtjänstlagen (2001:453) som trädde i kraft den 1 juli 2014 som innebär att kommuner ska vara skyldiga att bereda föräldrar möjlighet att i samarbetssamtal ta upp frågor som gäller barnets försörjning om föräldrarna så önskar.

Regeringen kommer att återkomma till Riks- dagen om de ytterligare åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Ärendet bereds inom Regerings- kansliet.

90

Skr. 2014/15:101

2.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Anslag

Tabell 2.64 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

SB procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2014

2014

2014

2014

2014

2013

1:1

Integrationsåtgärder

197

80

245

48

24,3

205

1:2

Kommunersättningar vid

 

 

 

 

 

 

 

flyktingmottagande

7 362

90

6 968

-394

-5,4

5 542

1:3

Etableringsersättning till vissa nyanlända

 

 

 

 

 

 

 

invandrare

2 342

450

2 685

342

14,6

1 668

1:4

Ersättning till etableringslotsar och

 

 

 

 

 

 

 

insatser för vissa nyanlända invandrare

1 961

-70

1 743

-218

-11,1

930

1:5

Hemutrustningslån

145

 

171

25

17,3

106

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

424

 

413

-11

-2,7

385

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

12 432

550

12 225

-207

-1,7

8 836

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering och jämställdhets- politik.

Utgifterna uppgick till 12 225 miljoner kronor och är därmed 207 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 3 388 miljoner kronor (38,4 procent).

Fler kommunmottagna flyktingar än beräknat för 2014

Tabell 2.65 Kommunmottagna flyktingar och andra skydds- behövande samt deltagare i etableringsuppdraget

Antal personer

 

 

 

Utfall-

 

 

SB

Utfall

SB

Utfall

Anslag

2014

2014

2014

2013

Totalt antal

 

 

 

 

kommunmottagna

40 000

45 836

5 836

34 499

 

 

 

 

 

1varav barn och

ungdomar

17 942

17 035

 

 

 

2varav ensamkomm ande barn

och

 

 

 

 

ungdomar

3 000

3 370

370

2 331

 

 

 

 

 

Antal deltagare i

 

 

 

 

etableringsuppdrag

 

 

 

 

i genomsnitt

30 600

36 478

5 878

22 871

Källa: Migrationsverket och Arbetsförmedlingen

Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 6 968 miljoner kronor,

vilket är 394 miljoner kronor (5,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Ersättningarna till kommunerna för mottagandet av ensamkommande barn blev 275 miljoner kronor lägre, trots att kommunerna tog emot fler än beräknat. Det lägre utfallet beror främst på eftersläpningar i ärendehantering och antal beviljade uppehållstillstånd på grund av det stora antalet asylsökande. Det innebär att ett stort antal ansökningar från kommunerna som avser mottagande 2014 kommer att betalas ut först under 2015. Kommunerna tog under 2014 emot 45 836 personer, vilket är 5 836 personer fler än beräknat i statens budget. Av dessa var 3 370 ensamkommande barn och ungdomar, vilket är 370 fler än väntat.

Utgifterna för anslaget 1:3 Etablerings- ersättning till vissa nyanlända invandrare blev 342 miljoner kronor (14,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken är ett högre antal nyanlända i etableringsinsatser än beräknat. För att finansiera de ökade utgifterna beslöt riksdagen att tillföra anslaget ytterligare 450 miljoner kronor hösten 2014.

Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare blev 218 miljoner kronor (11,1 procent) lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2014. Orsaken är framför allt ett lägre utnyttjande av etablerings- lotsarnas tjänster än förväntat.

91

Skr. 2014/15:101

Kommunerna tog emot fler nyanlända invandrare 2014 jämfört med 2013

Utgifterna för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 1 426 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Det högre utfallet beror främst på att kommunerna tagit emot fler nyanlända invandrare 2014 jämfört med föregående år. Antalet kommun- mottagna ökade från 34 499 personer 2013 till 45 836 personer 2014. Antalet barn och ungdomar ökade från 17 035 till 17 942, varav ensamkommande barn ökade från 2 331 till 3 370.

Antalet nyanlända i etableringsuppdraget ökade kraftigt 2014

Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare ökade med 1 017 miljoner kronor (61 procent) jämfört med 2013. Orsaken är att antalet nyanlända i etableringsuppdraget ökade från i snitt 22 871 deltagare 2013 till 36 478 deltagare 2014.

Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare blev 813 miljoner kronor (87,5 procent) högre än 2013. Orsaken är det större antalet nyanlända invandrare i etablerings- uppdraget.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.66 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2014-12-31

1:4

Ersättning till

 

 

 

etableringslotsar och

 

 

 

insatser för vissa

 

 

 

nyanlända invandrare

2 600

2 363

 

 

 

 

1:6

Från EU-budgeten

 

 

 

finansierade insatser för

 

 

 

integration av

 

 

 

tredjelandsmedborgare

44

28

 

 

 

 

3:1

Särskilda

 

 

 

jämställdhetsåtgärder

27

0

 

 

 

 

Summa

 

2 671

2 391

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 2 671 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 391 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 280 miljoner kronor. Skillnaden för anslag 1:4

Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare beror på att etableringslotsarnas tjänster utnyttjades i lägre omfattning än beräknat vid budgeteringen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2014:3 Staten och det civila samhället i integrationsarbetet

Riksrevisionen har granskat hur staten har lyckats undanröja hinder och skapa förutsätt- ningar för det civila samhällets medverkan på integrationsområdet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om staten och det civila samhället i integrations- arbetet (skr. 2013/14:244). Granskningsrappor- ten är därmed slutbehandlad

RiR 2014:11 Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens – Rätt insats i rätt tid?

Riksrevisionen har granskat statsens insatser för att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens (skr. 2014/15:19). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

RIR: 2014:14 Etableringslotsar – fungerar länken mellan individen och arbets- marknaden?

Riksrevisionen har undersökt om den arbets- förberedande insatsen etableringslots är utform- ad på ett effektivt sätt, så att den kan bidra till att påskynda individens etablering i arbetslivet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om etableringslotsar (skr. 2014/15:23). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

92

Skr. 2014/15:101

RiR:2014:15 Nyanländ i Sverige – Effektiva insatser för ett snabbt mottagande?

Riksrevisionen har granskat statliga insatser för mottagande och bosättning av nyanlända invandrare i kommunerna.

Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningsrapportens slutsatser samt vidtagna och planerade åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statliga insatser för mottagande och bosättning av nyanlända (skr. 2014/15:31). Granskningsrap- porten är därmed slutbehandlad.

93

Skr. 2014/15:101

2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Anslag

Tabell 2.67 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2014

2014

2014

2014

2014

2013

1:1

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

7 111

 

6 919

-191

-2,7

7 108

 

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och

 

 

 

 

 

 

 

aktivitetsstöd

32 135

 

30 067

-2 067

-6,4

31 780

 

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program

 

 

 

 

 

 

 

och insatser

9 224

 

8 662

-563

-6,1

8 862

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

17 831

 

17 549

-282

-1,6

17 040

 

 

 

 

 

 

 

 

1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden

 

 

 

 

 

 

 

2014–2020

50

 

9

-41

-81,3

 

1:11

Bidrag till lönegarantiersättning

2 000

 

1 587

-413

-20,6

2 447

 

 

 

 

 

 

 

 

1:12

Europeiska socialfonden m.m. för perioden

 

 

 

 

 

 

 

2007–20131

1 009

 

1 132

123

12,2

1 507

2:1

Arbetsmiljöverket

622

 

600

-22

-3,6

602

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

392

 

374

-18

-4,6

374

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

70 375

 

66 901

-3 474

-4,9

69 721

1 Inkl. den svenska medfinansieringen

Utgiftsområdet omfattar områdena arbets- marknad och arbetsliv och består i huvudsak av arbetsförmedling, utgifter för arbetsmarknads- politiska program, bidrag till arbetslöshets- ersättning och lönegarantiersättning samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbets- löshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.

Utfallet uppgick till 66 901 miljoner kronor, vilket är 3 474 miljoner kronor (4,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 2 820 miljoner kronor (4,0 procent) lägre. En förklaring till det lägre utfallet är att färre personer uppbar arbetslöshetsersättning eller deltog i ett arbets- marknadspolitiskt program som berättigade till aktivitetsstöd än vad som antogs vid budgete- ringen. Jämfört med föregående år minskade utgifterna, bl.a. på grund av lägre program- deltagande och att färre personer fick löne- garantiersättning.

Antalet arbetslösa på samma nivå som förra året

Tabell 2.68 Arbetslöshet

 

Antal

 

Antal

 

 

personer

Procent

personer

Procent

 

2014

2014

2013

2013

Antal arbetslösa,

 

 

 

 

15–74 år

411 000

 

410 900

 

 

 

 

 

 

- därav

 

 

 

 

heltidsstuderande

135 300

32,9

137 800

33,5

 

 

 

 

 

- därav personer med

 

 

 

 

utomnordiskt ursprung

145 900

35,5

137 700

33,5

 

 

 

 

 

- därav

 

 

 

 

långtidsarbetslösa

116 700

28,4

121 200

29,5

 

 

 

 

 

- därav långtids-

 

 

 

 

arbetslösa personer

 

 

 

 

med utomnordiskt

 

 

 

 

ursprung

53 600

13,0

54 300

13,2

 

 

 

 

 

- därav ungdomar,

 

 

 

 

15–24 år

152 600

37,1

156 200

38,0

 

 

 

 

 

Arbetslösheten, 15–74

 

 

 

 

år (arbetslösa som

 

 

 

 

andel av arbetskraften)

 

7,9

 

8,0

 

 

 

 

 

Ungdomsarbetslös-

 

 

 

 

heten, 15-24 år

 

 

 

 

(arbetslösa ungdomar

 

 

 

 

som andel av samtliga

 

 

 

 

ungdomar i

 

 

 

 

arbetskraften)

 

22,9

 

23,6

Anm. Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2013 respektive 2014. Källa: SCB.

94

Tabell 2.68 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökning (AKU) som görs av Statistiska centralbyrån (SCB). Statistiken är från helårsundersökningarna för 2014 och 2013.

Det genomsnittliga antalet arbetslösa enligt AKU ökade med 100 personer mellan 2013 och 2014. Ökningen är för låg för att vara statistisk säkerställd. Antalet arbetslösa som är heltids- studerande minskade med 2 500 personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, minskade med 4 500 personer under 2014. Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung ökade med 8 200 personer. Däremot minskade antalet personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet 2014 jämfört med 2013.

Ungdomar 15–24 år utgör 37,1 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar minskade mellan åren både i faktiskt antal och som andel av den totala arbetskraften i undersökningen.

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader minskade under 2014

Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 6 919 miljoner kronor, vilket är 191 miljoner kronor lägre än anvisade medel och 189 miljoner kronor lägre än 2013. Antalet årsarbetskrafter vid Arbetsförmedlingen minskade med 278 och uppgick vid utgången av 2014 till 11 452 stycken.

Lägre arbetslöshet än beräknat leder till att utgifterna blev lägre än budgeterat

Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 30 067 miljoner kronor, vilket är 2 067 miljoner kronor (6,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Antalet arbetslösa blev lägre än vad som antogs i budgetberäkningen, både i antal och i procent av arbetskraften. Detta påverkar både utgifterna för bidrag till arbetslösersättning och aktivitetstöd. Framför allt fick färre personer arbetslöshetsersättning än vad som antogs när budgeten beräknades.

Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 8 662 miljoner kronor, vilket är 563 miljoner kronor (6,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna under anslaget påverkas främst av omfattningen av de arbetsmarknads- politiska programmen och under 2014 minskade genomsnittligt antal deltagare i arbetsmarknads-

Skr. 2014/15:101

politiska program med 12 761 personer till 176 624 personer vilket var en större minskning än vad som räknats med vid budgeteringen.

Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 17 549 miljoner kronor, vilket är 282 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror på att antalet beslut om lönebidrag minskade mer under 2014 än vad som bedömdes vid budgetberäkningen.

Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning uppgick till 1 587 miljoner kronor, vilket är 413 miljoner kronor (20,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Antalet personer som omfattades av löne- garantin minskade under 2014.

Minskade utgifter för arbetslöshetsersättning och aktivitetstöd jämfört med föregående år

Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbets- löshetsersättning och aktivitetsstöd minskade med 1 713 miljoner kronor (5,4 procent) mellan åren. Det är en minskning av utgifterna för såväl arbetslöshetsersättningen som aktivitetsstödet. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd minskade under året. Av de öppet arbetslösa fick 36 procent arbetslöshetsersättning i september 2014.

Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade jämfört med föregående år

Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbets- marknadspolitiska program och insatser minskade med 200 miljoner kronor (2,3 procent) mellan åren. Utgifterna under anslaget påverkas främst av omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen.

I tabell 2.69 visas statistik om deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program, med specifikt fokus på jobb- och utvecklingsgarantin.

95

Skr. 2014/15:101

Tabell 2.69 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser

 

 

Antal

Antal

 

 

personer

personer

 

 

2014

2013

Sökande i program

176 624

189 384

 

 

 

Jobb- och utvecklingsgarantin

103 026

98 635

3

därav fas 1 och 2

68 640

64 440

 

 

 

 

4

därav sysselsättningsfasen

34 386

34 196

 

 

 

Män i sysselsättningsgarantin

18 228

18 270

Kvinnor i sysselsättningsgarantin

16 158

15 926

 

 

 

Utrikesfödda i sysselsättningsgarantin

70 582

67 556

Anm. Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2013 respektive 2014. Källa: Arbetsförmedlingen

Av samtliga inskrivna arbetslösa under 2014 deltog i genomsnitt 47 procent i arbets- marknadspolitiska program, samma andel som 2013. Det största programmet är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 58 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 och 2 var i genomsnitt 68 640 personer, vilket är en ökning med 6,5 procent jämfört med 2013. Andelen deltagare som var i jobb- och utvecklings- garantins fas 1 och 2 i mer än 450 ersättnings- dagar var ungefär samma 2014 som 2013. Efter 450 ersättningsdagar blir deltagaren upptagen i sysselsättningsfasen. År 2014 ingick i genom- snitt 34 386 arbetssökande per månad i syssel- sättningsfasen jämfört med 34 196 personer 2013. I sysselsättningsfasen uppgick andelen kvinnor 2014 till 47 procent och andelen män till 53 procent. Andelen utrikesfödda deltagare var 37 procent, en ökning med 3 procentenheter jämfört med föregående år.

Fler subventionerade anställningar för personer med funktionsnedsättning jämfört med föregående år

Utgifterna för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ökade med 509 miljoner kronor jämfört med föregående år. De särskilda subventionerade anställningarna för arbets- sökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, dvs. anställningar med lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklings- anställning och offentligt skyddat arbete ökade sammantaget för 2014. Ökningen avser trygghetsanställningar och utvecklingsanställ- ningar. Den minskning av antalet anställningar med lönebidrag som pågått sedan flera år tillbaka fortsatte.

Färre konkurser och rekonstruktioner 2014 ledde till lägre utgifter än 2013

I tabell 2.70 visas omfattningen av lönegarantier- sättningen och antalet konkurser och rekon- struktioner.

Tabell 2.70 Bidrag till lönegarantiersättning

 

2014

2013

Antal personer med lönegarantiersättning

23 708

34 187

 

 

 

Antal företagskonkurser och

 

 

företagsrekonstruktioner

3 080

3 564

Genomsnittligt antal dagar

63

63

 

 

 

Genomsnittlig ersättning per person

74 473

73 587

 

 

 

Källa: Kammarkollegiet

 

 

Utgifterna för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning minskade med 860 miljoner kronor mellan åren 2013 och 2014. Antalet personer som fick lönegarantiersättning blev

23 708 under 2014, en minskning

med

30,7 procent. Det genomsnittliga antalet

dagar

som ersättning betalades ut var oförändrat, 63 dagar, jämfört med föregående år. Den genom- snittliga ersättningen per person ökade med 1,2 procent och uppgick till 74 473 kronor. Antalet företagskonkurser och företagsrekon- struktioner var 3 080 stycken, en minskning med 13,6 procent.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.71 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2014-12-31

1:3

Kostnader för arbets-

 

 

 

marknadspolitiska

 

 

 

program och insatser

5 025

4 152

 

 

 

 

1:4

Lönebidrag och Samhall

 

 

 

m.m.

13 000

12 178

 

 

 

 

1:6

Europeiska socialfonden

 

 

 

m.m. för perioden

 

 

 

2014–2020

1 000

11

1:7

Institutet för

 

 

 

arbetsmarknadspolitisk

 

 

 

utvärdering

9

8

 

 

 

 

1:12

Europeiska socialfonden

 

 

 

m.m. för perioden

 

 

 

2007–2013

199

145

 

 

 

 

2:1

Arbetsmiljöverket

18

18

 

 

 

 

Summa

 

19 251

16 512

96

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 19 251 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 16 512 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 739 miljoner kronor. Skillnaden beror på att det finns en stor osäkerhet i budgeteringen av de utestående åtagandena som bl.a. beror på längden och omfattningen av besluten om insatser och vid vilken tidpunkt arbetsgivare och anordnare av insatser rekvirerar bidrag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2014:5 Effekter av förändrade regler i arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetslösa

Riksrevisionen har granskat effekterna av att reglerna i arbetslöshetsförsäkringen för deltids- arbetslösa förändrades 2008.

Skr. 2014/15:101

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effekter av förändrade regler för deltids- arbetslösa (skr. 2013/14:252). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2014:27 Arbetsförmedlingens arbete vid varsel – Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?

Riksrevisionen har granskat om Arbets- förmedlingen i sitt arbete med varsel bidrar till att skapa effektiva omställningsinsatser för personer som varslas om uppsägning.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel m.m. (skr. 2014/15:42). Granskningsrapporten är där- med slutbehandlad.

97

Skr. 2014/15:101

2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Anslag

Tabell 2.72 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2014

2014

2014

2014

2014

2013

1:1

Studiehjälp

3 382

 

3 365

-17

-0,5

3 474

1:2

Studiemedel

14 034

 

13 037

-997

-7,1

12 859

 

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Avsättning för kreditförluster

1 542

 

1 569

26

1,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1:3 (2013)

Studiemedelsräntor

 

 

-16

-16

0,0

3 853

1:4

Statens utgifter för studiemedelsräntor

1 602

 

1 620

18

1,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1:5

Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning

 

 

 

 

 

 

 

och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk

61

 

52

-9

-14,6

51

 

 

 

 

 

 

 

 

1:7

Centrala studiestödsnämnden

344

 

288

-56

-16,3

294

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

40

 

40

0

0,1

36

Summa

 

21 005

 

19 953

-1 052

-5,0

20 567

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Området omfattar även utgifter för att hantera studiestöden, vilket huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Även ärendehanteringen inom Överklagandenämnden för studiestöd ingår i utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 19 953 miljoner kronor och blev därmed 1 052 miljoner kronor (5,0 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Den förändrade hanteringen av studielånen (se följande avsnitt) innebär att den totala utgiftsnivån på utgiftsområdet minskade jämfört med 2013, framför allt till följd av att utgifterna för studiemedelsräntor nettoredovisas. Jämfört med 2013 blev utgifterna 614 miljoner kronor (3,0 procent) lägre.

Förändringar till följd av anpassning till budgetlagens bestämmelser

Från och med den 1 januari 2014 har redo- visningen av studielån anpassats till budgetlagens (2011:203) bestämmelser om utlåning. Budget- lagen innehåller generella bestämmelser om den statliga utlåning som finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Bestämmelserna innebär en enhetlig hantering av garantier och lån, en garanti- och kreditmodell. Kreditmodellen innebär att den förväntade kostnaden ska

beräknas innan ett lån ställs ut, på samma sätt som för garantier.

Budgetlagens bestämmelser om finansiering av förväntad förlust tillämpas fullt ut på ny- utlåning av studielån fr.o.m. 2014. Det innebär att medel för förväntade förluster ska beräknas och belasta anslag när utlåning sker. På så sätt tas hänsyn till statens kostnader för studielånen när beslut om utlåning tas. Medlen förs till en räntebärande kreditreserv i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida förluster till följd av utlåningen. Anslagsmedel motsvarande 7,3 pro- cent av utlånade medel avsattes till kredit- reserven under 2014. Medel för förluster på utlåning före 2014 (stocken) tillförs kredit- reserven genom att belasta anslag det år då förlusten är konstaterad. Förluster på utlåning före 2014 och som således inte belastat anslag, kan beräknas utifrån redovisade nedskrivningar för osäkra fordringar i årsredovisningen för staten 2013. Dessa uppgår till 27,6 miljarder kronor.

För att få en överensstämmelse mellan statens fordringar på låntagarna och statens upplåning lånar CSN medel för kapitaliserade räntor. Denna del av upplåningen används för att finansiera räntekostnaderna i Riksgäldskontoret.

Budgetlagen föreskriver att det för ett lån ska tas ut en ränta som motsvarar statens förväntade kostnad för lånet. Kreditmodellen innebär för studielånens del att ränteinbetalningarna från

98

studerande får disponeras för att betala räntekostnaderna till Riksgäldskontoret. Detta innebär att bruttoredovisningen av studie- medelsräntor har avskaffats. I stället disponerar CSN mottagna räntor från studerande för att finansiera räntan på lånen i Riksgäldskontoret. Riksdagen anvisar anslagsmedel för att täcka statens nettokostnad för studiemedelsräntor som utgörs av den 30-procentiga nedsättningen av räntan som gäller i förhållande till CSN:s låntagare.

Poster i statens budget som berördes av om- läggningen var inkomsttitel 2343 Ränte- inkomster på studielån efter 1988, inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet, anslaget 1:3 (2013) Studiemedelsräntor, 1:3

Avsättning för kreditförluster (nytt anslag), anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor

(nytt anslag) samt Riksgäldskontorets netto- utlåning.

Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i statens budget

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 13 037 miljoner kronor, vilket är 997 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används till utgifter för studiebidrag, tilläggs- bidrag och pensionsavgifter.

För studiebidraget finns två olika nivåer: en generell nivå där bidragsdelen under 2014 var 31,3 procent av totalbeloppet för studiemedel (studiebidrag och studielån) och en högre nivå där bidragsdelen var 73 procent av totalbeloppet. Det är främst utgifterna för studerande med rätt till den högre bidragsnivån som blev lägre än anvisade medel. Inom denna grupp är det huvud- sakligen utgifterna för studier på grundskolenivå och gymnasial nivå till vuxna studerande som saknar fullständig grundskole- eller gymnasie- utbildning som blev lägre än anvisade medel. Antalet studerande var färre än det antal studerande som anslaget beräknades för.

Utfallet för anslaget 1:7 Centrala studiestöds- nämnden blev 56 miljoner kronor eller 16,3 pro- cent lägre än anvisade medel i statens budget. Det lägre utfallet beror till stora delar på för- skjutningar i tid avseende kostnader i samband med myndighetens arbete att byta ut och effektivisera systemstödet för administration av studiestödet. Det beror även på att de inbetalda avgifterna blev högre än vad som beräknats.

Skr. 2014/15:101

Utgifterna för såväl studiehjälp som studiemedel följer utvecklingen av antalet studerande

Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev 110 miljoner kronor lägre än föregående år. Det totala antalet studerande som fick studiehjälp och lärlingsersättning under 2014 var 406 395 stycken. Det är en minskning med 17 880 personer, 4,2 procent, jämfört med 2013. Antalet studerande med studiehjälp har minskat under de senaste tre åren. Förändringen följer befolkningsutvecklingen i åldern 16–20 år. Det totalt utbetalda beloppet minskade men inte i motsvarande omfattning som antal studerande. Det beror på att en lärlingsersättning tillkom 2014. Om man bortser från utbetalad lärlings- ersättning minskade beloppet för studiehjälp i motsvarande omfattning som antalet studerande.

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel ökade med 178 miljoner kronor jämfört med före- gående år. Det totala antalet studerande som fick studiemedel under 2014 var 482 155 stycken. Det är en ökning med 10 205 personer, 2,2 procent, jämfört med 2013. Utvecklingen av utbetalade bidrag följer utvecklingen av antalet studerande. Ökningen av antalet studerande med studiemedel på gymnasial nivå är den främsta förklaringen till att det totala antalet studerande med studiemedel ökade under 2014.

Utfallet för det nya anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 1 620 miljoner kro- nor. I samband med den förändrade hanteringen av studielånen uppstod en övergångseffekt vid betalning av ränta till Riksgäldskontoret på ca 600 miljoner kronor. Anslaget belastades 2014 med hela räntekostnaden för det fjärde kvartalet 2013 men endast 30 procent för det första till det tredje kvartalet 2014.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.73 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2014-12-31

 

Bidrag till vissa

 

 

1:6

studiesociala ändamål

4

2

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 miljoner kro- nor. De utestående åtagandena uppgick till 2 miljoner kronor.

99

Skr. 2014/15:101

Utlåning

Tabell 2.74 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning

 

Låneram Lån 2014-12-31

Studielån

 

200 205

198 586

 

 

 

 

 

Låneramen

för

studielån

uppgick

till

200 205 miljoner

kronor. Utestående

lån

vid

utgången av 2014 var 198 586 miljoner kronor.

100

Skr. 2014/15:101

2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslag

Tabell 2.75 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2014

2014

2014

2014

2014

2013

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk

 

 

 

 

 

 

 

verksamhet

2 708

 

2 198

-511

-18,9

1 350

 

 

 

 

 

 

 

 

1:6

Särskilda insatser inom skolområdet

467

 

415

-52

-11,1

394

 

 

 

 

 

 

 

 

1:7

Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk

 

 

 

 

 

 

 

verksamhet, m.m.

3 691

 

3 689

-2

-0,1

3 671

 

 

 

 

 

 

 

 

1:8

Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.

190

-4

166

-24

-12,7

138

 

 

 

 

 

 

 

 

1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

400

 

265

-135

-33,8

338

1:14

Statligt stöd till vuxenutbildning

2 908

 

2 786

-122

-4,2

2 892

 

 

 

 

 

 

 

 

2:3

Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

 

 

avancerad nivå

1 523

 

1 523

0

0,0

1 438

2:4

Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning

1 969

 

1 969

0

0,0

1 842

 

 

 

 

 

 

 

 

2:5

Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

 

 

avancerad nivå

1 840

 

1 840

0

0,0

1 798

2:6

Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning

2 026

 

2 008

-18

-0,9

1 896

 

 

 

 

 

 

 

 

2:7

Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

 

 

avancerad nivå

1 872

 

1 872

0

0,0

1 833

2:8

Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning

1 463

 

1 463

0

0,0

1 377

 

 

 

 

 

 

 

 

2:9

Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

 

 

avancerad nivå

1 563

 

1 629

67

4,3

1 632

2:10

Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning

1 520

 

1 520

0

0,0

1 448

 

 

 

 

 

 

 

 

2:11

Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad

 

 

 

 

 

 

 

nivå

1 236

 

1 236

0

0,0

1 214

2:12

Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning

1 035

 

1 035

0

0,0

993

 

 

 

 

 

 

 

 

2:13

Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

 

 

avancerad nivå

1 354

 

1 354

0

0,0

1 347

2:16

Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning

1 460

 

1 460

0

0,0

1 339

 

 

 

 

 

 

 

 

2:17

Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och

 

 

 

 

 

 

 

avancerad nivå

1 033

 

1 058

25

2,4

967

2:18

Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och

 

 

 

 

 

 

 

forskarutbildning

1 371

 

1 371

0

0,0

1 303

 

 

 

 

 

 

 

 

2:63

Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet

2 893

 

2 889

-4

-0,1

2 759

2:64

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

654

-83

525

-129

-19,7

576

 

 

 

 

 

 

 

 

2:66

Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

2 315

 

2 315

0

0,0

2 256

 

 

 

 

 

 

 

 

3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

5 506

93

5 750

244

4,4

5 006

3:9

Polarforskningssekretariatet

39

 

59

21

53,2

32

 

 

 

 

 

 

 

 

3:13

Särskilda utgifter för forskningsändamål

163

-10

120

-43

-26,1

150

 

 

 

 

 

 

 

 

4:2

Avgift till Unesco och ICCROM

31

 

12

-19

-60,9

31

 

Övriga anslag

16 881

10

16 892

12

0,1

16 465

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

60 110

6

59 419

-691

-1,1

56 484

101

Skr. 2014/15:101

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högre utbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Utfallet uppgick till 59 419 miljoner kronor och blev därmed 691 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 2 935 miljoner kronor (5,2 procent).

För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslaget erhålls. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.

Utfallet för utveckling av skolväsendet blev lägre än vad som anvisats i statens budget men högre än föregående år

Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

blev

2 198 miljoner

kronor,

vilket

är

511 miljoner kronor

(18,9 procent) lägre

än

anvisat. Anslaget används bl.a. för utgifter för att främja utveckling av skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. Anslaget används även för utgifter för administration, uppföljning och utvärdering av uppdrag och satsningar, utredningar samt statsbidrag och stipendier.

Det lägre utfallet förklaras i huvudsak av att utgifterna för befattningsutbildning för rektorer, insatser för en förstärkt elevhälsa och karriärsteg för lärare blev lägre än beräknat. Dessutom ansökte färre huvudmän om bidrag för ökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever och för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen än vad som beräknades i budgeten. Skolhuvudmännen ansökte även i lägre grad än beräknat om bidrag för sommarskola eller undervisning under andra skollov. Även utgifterna för bidrag för utveckling av lärande på arbetsplatser och utgifterna för legitimering av lärare och förskollärare blev lägre än budgeterat.

Utgifterna

blev

847 miljoner

kronor

(62,7 procent)

högre

än föregående

år. Det

ökade utfallet avser främst statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare, statsbidrag för gymnasial lärlings-

utbildning och utgifter för kompetensutveckling av matematiklärare.

Lägre utgifter för vuxenutbildning jämfört med både budget och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 2 786 miljoner kronor. Det är 122 miljoner kronor (4,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget blev 106 miljoner kronor lägre än föregående år.

Det lägre utfallet jämfört med statens budget avser statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning m.m. År 2014 utbetalades 1 541 miljoner kronor i statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolan betalade ut medel för 25 340 årsplatser, vilket är en ökning med 1 088 årsplatser jämfört med föregående år. Utfallet av de beräknade årsplatserna påverkas av variationer i utbildningslängd och kostnad, samt av om utbildningsstarter ställs in på grund av för få sökande.

År 2014 betalades även 620 miljoner kronor som avser statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå ut av Statens skolverk, en minskning med 174 miljoner kronor jämfört med föregående år. Utöver detta utbetalades 300 miljoner kronor som avser statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna.

Lägre utgifter för bl.a. fortbildning och forskar- skolor jämfört med budget

Utgifterna för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 265 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor (33,8 pro- cent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror på ett lägre antal sökande inom såväl fortbildning av lärare och fritidspedagoger som fortbildning av rektorer.

Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 525 miljoner kronor. Det är 129 miljoner kronor (19,7 pro- cent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Utgifterna blev lägre än vad som fördelats för bl.a. vidareutbildning av obehöriga lärare och forskarskolor för lärare. Utfallet för dessa poster blev 70,9 miljoner kronor respektive 46,1 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 3:9 Polarforsknings- sekretariatet blev 53,2 procent högre än vad som anvisats i statens budget och 85,0 procent högre än föregående år. Polarforskningssekretariatets utgifter varierar mellan åren beroende på om

102

större expeditioner genomförs eller inte. År 2014 fanns ett ingående överföringsbelopp på 24,1 miljoner kronor som har disponerats under året. Det har använts för att delfinansiera en forskningsexpedition (SWERUS-C3) till Arktis med isbrytaren Oden under sommaren 2014. Vid utgången av 2014 uppgick anslagssparandet till 3,6 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål blev 26,1 procent lägre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. Anslaget används bl.a. för utgifter för särskilda insatser inom forsknings- och utvecklings- området. Anslaget används även för kapital- tillskott till holdingbolag knutna till universitet och högskolor.

Utfallet för anslaget 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM blev 60,9 procent lägre än anvisat i statens budget och 60,4 procent lägre än föregående år. Anslaget används bl.a. för utgifter för Sveriges medlemsavgift till Unesco. Utgifterna på anslaget påverkas främst av utvecklingen av Unescos budget, Sveriges andel av budgeten och eventuella valutaförändringar. Anledningen till det lägre utfallet är att delar av medlemsavgiften för 2014 betalades i förskott i slutet av 2013. Då var även den svenska kronan starkare.

European Spallation Source (ESS) medförde ökade utgifter 2014

Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation blev 5 750 miljoner kronor. Det är 244 miljoner kronor (4,4 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det högre utfallet gäller främst forskningsfinansiering och forsknings- infrastruktur. Anslaget, inklusive ingående överföringsbelopp, användes bl.a. för kapital- tillskott till European Spallation Source ESS AB. Våren 2014 anvisade riksdagen anslaget ytterligare 93 miljoner kronor. Utfallet för anslaget blev 744 miljoner kronor (14,9 procent) högre än föregående år.

I september 2014 påbörjades byggnationen av ESS, som är en anläggning för mångvetenskaplig forskning med hjälp av neutronspridningsteknik som ska byggas utanför Lund. Den europeiska spallationskällan planeras att tas i full drift omkring 2025 och kommer att bli en av Europas största forskningsinfrastrukturer. Under 2014 har 711,6 miljoner kronor utbetalats av

Skr. 2014/15:101

Vetenskapsrådet till ESS AB och 82 miljoner kronor från Lunds universitet.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.76 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2014-12-31

1:5

Utveckling av

 

 

 

skolväsendet och annan

 

 

 

pedagogisk verksamhet

1 608

1 178

 

 

 

 

1:6

Särskilda insatser inom

 

 

 

skolområdet

32

33

 

 

 

 

1:10

Fortbildning av lärare

 

 

 

och förskolepersonal

205

105

 

 

 

 

1:14

Statligt stöd till

 

 

 

vuxenutbildning

3 350

3 239

 

 

 

 

2:6

Lunds universitet:

 

 

 

Forskning och

 

 

 

forskarutbildning

578

496

3:1

Vetenskapsrådet:

 

 

 

Forskning och

 

 

 

forskningsinformation

19 513

17 102

 

 

 

 

3:2

Vetenskapsrådet:

 

 

 

Avgifter till

 

 

 

internationella

 

 

 

organisationer

1 533

1 588

3:4

Rymdforskning och

 

 

 

rymdverksamhet

1 300

728

3:6

Rymdstyrelsen: Avgifter

 

 

 

till internationella

 

 

 

organisationer

2 100

2 037

 

 

 

 

4:1

Internationella program

153

90

Summa

 

30 372

26 596

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 30 372 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 26 596 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 776 miljoner kronor och hänför sig huvud- sakligen till anslaget 1:5 Utveckling av skol- väsendet och annan pedagogisk verksamhet, anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation och anslaget 3:4 Rymd- forskning och rymdverksamhet.

För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet beror skillna- den på 430 miljoner kronor mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden bl.a. på lägre åtaganden än förväntat för Rektors- programmet, Matematiklyftet och Fjärde tekniskt år.

103

Skr. 2014/15:101

Det beslutade bemyndigandet för anslaget 1:6

Särskilda insatser inom skolområdet överskreds med drygt 0,5 miljoner kronor.

För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden på 2 411 miljoner kronor mellan beslutat bemyn- digande och utestående åtaganden bl.a. på att rekryteringen av internationella toppforskare inte uppnådde den omfattning som förväntades vid budgetering. Även en annan hantering av rådsprofessorsprogrammet och register för forskning bidrog till att bemyndigandet inte utnyttjades fullt ut.

Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer överskreds med 55 miljoner kronor. Skälet till överskridandet var att medlemsavgifterna som finansieras genom anslaget blev högre än beräknat, främst till följd av en valutakursförsvagning av den svenska kronan. Nivån på avgifterna påverkas även av BNP-utvecklingen.

För anslaget 3:4 Rymdforskning och rymd- verksamhet beror skillnaden på 572 miljoner kronor mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden på att åtaganden för nya programramar inom European Space Agencys bärraketprogram kommer att bekräftas under 2015 och inte som förväntat 2014.

Garantier

Tabell 2.77 UO 16 Garantier

Miljoner kronor

 

 

Utestående åtaganden

Garanti

Garantiram

2014-12-31

Pensionsgaranti (inkl.

 

 

efterborgen) Chalmers

 

 

Tekniska Högskola AB 1

Obegränsad

398

1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2013.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för yrkeshögskolan

Myndigheten för yrkeshögskolan har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation.

Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndigheten förutom det förhållande som

beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, i alla väsentliga avseenden, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.

Grund för uttalande med reservation

Myndigheten har ingått åtaganden där beställningsbemyndiganden saknas. Detta avser anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor anslagspost 26 Tolkutbildning under utgiftsområde 16, med åtaganden om 43 955 000 kronor och anslag 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning till Myndigheten för yrkeshögskolan, under utgiftsområde 17 med åtaganden om 36 090 000 kronor.

Specialpedagogiska skolmyndigheteten

Specialpedagogiska skolmyndigheten har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisionsberättelse med reservation.

Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten förutom det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, i alla väsentliga avseenden använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.

Grund för uttalande med reservation

Myndigheten har ingått åtaganden utöver tilldelad ram för beställningsbemyndigande om 529 000 kronor. Detta avser anslag 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet, anslagspost 1 Omvårdnadsinsatser under utgiftsområde 16.

Umeå universitet

Umeå universitet har, avseende sin årsredovis- ning för 2014, fått en revisionsberättelse med reservation.

Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten förutom det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, i alla väsentliga avseenden, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.

104

Grund för uttalande med reservation

Myndigheten var 2012 med och finansierade byggnationen av en anläggning utanför universitetsområdet utan att ha erhållit regeringens medgivande till detta. Anläggningen aktiverades i myndighetens balansräkning som förbättringsutgifter på annans fastighet. Under 2014 beslutade universitetsstyrelsen att direktav- skriva anläggningens kvarvarande kostnader och att finansiera detta med grundutbildnings- anslaget (anslag 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, anslagspost 1, under utgiftsområde 16), fort- farande utan att ha erhållit ett medgivande från regeringen.

Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisionsberättelse med reservation.

Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten i alla väsentliga avseenden, förutom vad gäller effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överens- stämmelse med tillämpliga föreskrifter.

Grund för uttalande med reservation

Myndigheten har ingått åtaganden utöver tilldelad ram för beställningsbemyndiganden om 55 292 000 kronor avseende anslag 3:2

Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer under utgiftsområde 16. Avgifterna erläggs i utländsk valuta och de utstående åtagandena är beroende av valuta- kursutvecklingen. Värdering har gjorts till balansdagens kurs vilket har medfört att de utestående åtagandena har ökat.

Regionala etikprövningsnämnden i Linköping

Upplysning av särskild betydelse

Regionala etikprövningsnämnden i Linköping redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det

Skr. 2014/15:101

ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.

Regionala etikprövningsnämnden i Lund

Upplysning av särskild betydelse

Regionala etikprövningsnämnden i Lund redo- visar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reser- vation i detta avseende.

Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg

Upplysning av särskild betydelse

Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på i årsredovisningen har myndig- heten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.

Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm

Upplysning av särskild betydelse

Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm redovisar i årsredovisningen ett väsentligt under- skott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reser- vation i detta avseende.

Regionala etikprövningsnämnden i Umeå

Upplysning av särskild betydelse

Regionala etikprövningsnämnden i Umeå redovisar i årsredovisningen ett väsentligt under- skott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens i årsredo-

105

Skr. 2014/15:101

visningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.

Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala

Upplysning av särskild betydelse

Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.

Statens skolverk

Övrig upplysning

Myndigheten redovisar i årsredovisningen ett underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten som avser handläggning av lärarlegitimat- ioner. Verksamheten ska finansieras med avgifter och till full kostnadstäckning, dock har myndigheten rätt att utöver avgifterna använda anslagsmedel. Det finns således inget faktiskt underskott i verksamheten. På grund av denna otydlighet i den ekonomiska styrningen gällande full kostnadstäckning har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2011:23 Lika betyg, lika kunskap? – En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan

Riksrevisionen har granskat statens insatser för en likvärdig betygssättning i grundskolan.

Riksdagen har i ett tillkännagivande, med anledning av regeringens skrivelse Riks- revisionens rapport om statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan (skr. 2011/12:57), uppmanat regeringen att den bör se till att ett bedömningsstöd för den nya betygsskalan skyndsamt tas fram och görs till-

gängligt där sådant material ännu inte finns (bet. 2011/12:UbU12, rskr. 2011/12:174).

Skolverket har i uppdrag att utarbeta olika former av stödmaterial för att underlätta lärarnas arbete med bedömning och betygsättning när det gäller kunskapskraven B och D. I december 2012 publicerade Skolverket handledningen ”Betygsskalan och betygen B och D – en handledning”. Den 12 juni 2014 redovisade Skolverket regeringens uppdrag om bl.a. fortsatt arbete med olika former av kompetensutveckling och stöd till lärare inom området bedömning och betygssättning (U2014/4011/S). Med anledning av detta gjorde regeringen i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utg.omr. 16, avsnitt 9.6.3, s. 168 f.) bedömningen att tillkännagivandet kan anses slutligt tillgodosett. Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.

RiR 2013:11 Statens kunskapsspridning till skolan

Riksrevisionen har granskat om statens sprid- ning av kunskap är effektiv och främjar att utbildningen i skolan i större utsträckning kan bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporen i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens kunskapsspridning till skolan (skr. 2013/14:95). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:UbU23, rskr. 2013/14:377).

RiR 2013:15 Kränkt eller diskriminerad i skolan – är det någon skillnad?

Riksrevisionen har granskat om statens insatser i form av tillsyn och stöd på ett effektivt sätt bidrar till en god och trygg arbetsmiljö i skolan där elever inte utsätts för kränkande behandling eller trakasserier.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporen i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens insatser för att motverka kränkande

106

Skr. 2014/15:101

behandling i skolan (skr. 2013/14:193). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:UbU24, rskr. 2013/14:378).

RiR 2013:16 Statens tillsyn över skolan – bidrar den till förbättrade kunskapsresultat?

Riksrevisionen har granskat om Skol- inspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning av grund- och gymnasieskolan verkar för en likvärdig utbildning av god kvalitet samt bidrar till goda förutsättningar för förbättrade kunskapsresultat.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporen i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över skolan (skr. 2013/14:200). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:UbU25, rskr. 2013/14:376).

RiR 2014:18 Statens dimensionering av lärarutbildningen – utbildas rätt antal lärare?

Riksrevisionen har granskat om systemet för dimensionering av lärarutbildning leder till att rätt antal lärare med rätt kompetens utbildas.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens dimensionering av lärarutbildningen. (skr. 2014/15:47). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2014:25 Specialdestinerade statsbidrag - Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola?

Riksrevisionen har granskat den statliga tillsynen och kvalitetsgranskningen av grund- och gymnasieskolan.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om specialdestinerade statsbidrag - Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola? (skr. 2014/15:106). Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.

107

Skr. 2014/15:101

2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Anslag

Tabell 2.78 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2014

2014

2014

2014

2014

2013

1:6

Bidrag till regional kulturverksamhet

1 313

 

1 313

0

0,0

1 286

2:1

Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern,

 

 

 

 

 

 

 

Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och

 

 

 

 

 

 

 

Voksenåsen

979

 

979

0

0,0

958

6:1

Riksarkivet

356

 

347

-9

-2,6

361

 

 

 

 

 

 

 

 

7:3

Kyrkoantikvarisk ersättning

460

 

460

0

0,0

460

 

 

 

 

 

 

 

 

8:1

Centrala museer: Myndigheter

1 006

 

1 001

-5

-0,5

991

8:2

Centrala museer: Stiftelser

245

 

245

0

0,0

240

 

 

 

 

 

 

 

 

10:1

Filmstöd

317

 

302

-15

-4,7

332

 

 

 

 

 

 

 

 

11:5

Stöd till taltidningar

83

 

76

-7

-8,8

122

12:2

Bidrag till nationell och internationell

 

 

 

 

 

 

 

ungdomsverksamhet

260

 

259

-2

-0,7

249

 

 

 

 

 

 

 

 

13:1

Stöd till idrotten

1 705

 

1 705

0

0,0

1 705

14:1

Bidrag till folkbildningen

3 625

 

3 625

0

0,0

3 547

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

2 529

 

2 515

-14

-0,6

2 479

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

12 880

 

12 827

-53

-0,4

12 730

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folk- bildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, teater, dans och musik, museer, utställ- ningar och trossamfund.

Utfallet uppgick till 12 827 miljoner kronor och blev därmed 53 miljoner kronor (0,4 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 97 miljoner kronor (0,8 procent).

Lägre utfall för Riksarkivet

Utfallet för anslaget 6:1 Riksarkivet blev 347 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Under 2013 utnyttjade Riksarkivet anslagskrediten, vilket medförde att myndighetens tilldelade medel för 2014 var ca 13 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statens budget för 2014.

Filmstödet lägre på grund av tidigarelagd digitalisering

Utfallet för anslaget 10:1 Filmstöd blev 302 mil- joner kronor, vilket är 15 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. År 2013 uppstod ett underskott på anslaget eftersom en förstärkning

av statens bidrag till filmavtalet med 15 miljoner kronor finansierades genom en kredit på anslaget för 2013. Anslaget tillfördes 15 miljoner kronor 2014 för att reglera utnyttjandet av anslags- krediten.

Stödet till taltidningar lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 11:5 Stöd till taltidningar blev 76 miljoner kronor, vilket var 7 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 är utfallet 46 miljoner kronor (37,7 procent) lägre. Under 2014 genomförde Myndigheten för tillgängliga medier ett teknikskifte till ett nytt taltidningssystem. Detta är delvis förklaringen till det lägre utfallet i jämförelse med 2013.

108

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.79 UO 17 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2014-12-31

 

1:5

Stöd till icke-statliga

 

 

 

 

kulturlokaler

9

7

 

2:2

Bidrag till vissa teater-,

 

 

 

 

dans- och

 

 

 

 

musikändamål

137

102

 

 

 

 

 

 

3:1

Bidrag till litteratur och

 

 

 

 

kulturtidskrifter

25

0

 

 

 

 

 

 

5:2

Ersättningar och bidrag

 

 

 

 

till konstnärer

136

111

 

 

 

 

 

 

7:2

Bidrag till

 

 

 

 

kulturmiljövård

100

68

 

 

 

 

 

 

13:2

Bidrag till allmänna

 

 

 

 

samlingslokaler

32

26

 

 

 

 

 

 

13:5

Bidrag till

 

 

 

 

riksdagspartiers

 

 

 

 

kvinnoorganisationer

15

15

 

 

 

 

 

 

13:6

Insatser för den ideella

 

 

 

 

sektorn

57

53

 

 

 

 

 

 

Summa

 

511

381

 

 

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 511 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 381 miljoner kronor, vilket är 130 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden.

Utlåning

Tabell 2.80 UO 17 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning

Låneram

Lån 2014-12-31

Stiftelsen Nordiska museet 1

15

1

1 Prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:FiU11, rskr. 2004/05:54.

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 15 miljoner kronor för lån till viss ombyggnation av Nordiska museet i samband med att Stiftelsen Nordiska museet införde fri entré på museet. Utestående lån vid utgången av 2014 var 1 miljon kronor.

Skr. 2014/15:101

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Nämnden för hemslöjdsfrågor

Riksrevisionen har avseende Nämnden för hemslöjdsfrågors årsredovisning för 2014 avstått från att uttala sig.

Inget uttalande görs

På grund av att det förhållande som beskrivs i stycket Grund för att avstå från uttalande är så betydelsefullt har Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för sina revisions- uttalanden. Följaktligen avstår Riksrevisionen från att uttala sig om årsredovisningen.

Grund för att avstå från uttalande

Nämnden för hemslöjdsfrågor har undantag från att lämna resultaträkning och balansräkning i årsredovisningen. Tillväxtverket disponerar och redovisar Nämndens anslag. Eftersom regle- ringsbrevet Ku 2013/2461/RFS föreskriver undantag från väsentliga delar av en års- redovisning som behövs för att kunna utgöra en årsredovisning och ge en rättvisande bild av Nämndens finansiella ställning, resultat och finansiering i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunder- lag, saknas grund för att göra uttalanden om huruvida årsredovisningen är upprättad i enlighet med ett lämpligt ramverk, om den ger en rättvisande bild, och om resultatredovisningen är förenlig med övriga delar av årsredovisningen.

Forum för levande historia

Forum för levande historia har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation.

Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten i alla väsentliga avseenden:

upprättat årsredovisningen enligt för- ordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regle- ringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten,

förutom effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, gett en rättvisande bild av Forum för levande historias ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2014, samt

109

Skr. 2014/15:101

lämnat en resultatredovisning och information i övrigt som är förenlig med årsredovisningen som helhet.

Grund för uttalande med reservation

Myndigheten redovisar ett banktillgodohavande om 15 000 000 och en övrig skuld med samma belopp. Medlen på bankkontot tillhör och an- vänds av organisationen International Holocaust Remembrance Alliance. Myndighetens ansvar är att förvalta och administrera in och utbetalningar på bankkontot, vilka bokförs mot skulden. De underliggande transaktionerna bokförs inte i myndighetens bokföring och revideras inte av Riksrevisionen. Denna information framgår inte av myndighetens årsredovisning och årsredo- visningen ger därmed inte en rättvisande bild av dessa balansposter.

Riksantikvarieämbetet

Riksantikvarieämbetet har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation.

Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten förutom det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation i alla väsentliga avseenden, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.

Grund för uttalande med reservation

Riksantikvarieämbetet redovisar i årsredo- visningen en omsättning för den arkeologiska uppdragsverksamheten på 124 000 000 kronor under 2014 och ett ackumulerat underskott om 53 600 000 kronor per den 31 december 2014. Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 5 § avgiftsförordningen (1992:191) ska avgift- erna beräknas så att intäkterna på ett eller några års sikt täcker samtliga med verksamheten direkt eller indirekt förenade kostnader. Riksantikvarie- ämbetet saknar en rimlig plan för hur den arkeologiska uppdragsverksamheten ska kunna täcka sina kostnader och det upparbetade underskottet på några års sikt. Riksantikvarie- ämbetet har beskrivit förhållandena inom den arkeologiska uppdragsverksamheten i sin årsredovisning.

Upplysningar av särskild betydelse

Riksantikvarieämbetet redovisar i årsredo- visningen ett väsentligt underskott i den avgifts- finansierade verksamheten Svensk Museitjänst. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.

Statens historiska museer

Statens historiska museer har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation.

Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning har myn- digheten förutom det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, i alla väsentliga avseenden, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.

Grund för uttalande med reservation

Statens historiska museer redovisar i årsredo- visningen en omsättning på 1 787 000 kronor och ett underskott på 78 000 kronor under 2014 för verksamheten Försäljning av varor. Det ackumulerade underskottet uppgår till 6 962 000 kronor per den 31 december 2014. Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 5 § avgiftsförordningen (1992:191) ska avgifter- na beräknas så att intäkterna på ett eller några års sikt täcker samtliga med verksamheten direkt eller indirekt förenade kostnader. Statens historiska museer saknar en rimlig plan för att verksamheten Försäljning av varor ska kunna täcka sina kostnader samt det upparbetade underskottet på några års sikt. Statens historiska museer har beskrivit förhållandena i sin års- redovisning.

110

Skr. 2014/15:101

2.4.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Anslag

Tabell 2.81 UO 18 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2014

2014

2014

2014

2014

2013

1:2

Omstrukturering av kommunala bostadsföretag

100

 

14

-85

-85,6

0

 

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Stöd för att underlätta för enskilda att ordna

 

 

 

 

 

 

 

bostad

43

 

1

-42

-97,9

1

1:5

Boverket

234

 

230

-4

-1,6

212

 

 

 

 

 

 

 

 

1:8

Lantmäteriet

496

 

495

-1

-0,3

499

 

 

 

 

 

 

 

 

1:10

Stöd gällande utveckling i strandnära lägen

15

 

4

-11

-72,0

4

 

Övriga anslag

342

 

332

-10

-3,0

284

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

1 230

 

1 076

-153

-12,5

999

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.

Utfallet uppgick till 1 076 miljoner kronor, vilket är 153 miljoner kronor (12,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 77 miljoner kronor (7,7 procent).

Låg tillströmming till olika stödprogram

Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 85 miljoner kronor lägre än anvisat. Kommunerna får stöd för att underlätta ekonomiskt nödvändiga omstruktureringar av kommunala bostads- företag eller för att underlätta bördorna av deras åtaganden för boendet. Stöd får bara ges om statens och kommunens åtaganden har reglerats i ett avtal mellan parterna. År 2014 tecknade staten och Sorsele kommun ett tilläggsavtal om fortsatt rekonstruktion av kommunens bostads- företag SorseleBo AB. Vid utgången av 2014 fanns ytterligare två avtal, ett med Ånge och ett med Hagfors.

Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 42 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget. Trots en ökning från 161 beviljade bidrag 2013 till 179 beviljade

bidrag 2014 är tillströmningen låg, vilket innebar att anslaget inte utnyttjades fullt ut.

Utfallet för anslaget 1:10 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen uppgick till 4 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor (72,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Kommuner, länsstyrelser, kommunala sam- verkansorgan och regionala självstyrelseorgan kan ansöka om stöd till planeringsinsatser för att klarlägga om det finns lämpliga områden för att utveckla landsbygden inom strandnära lägen. Antalet ansökningar uppgick till 24 under 2014.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.82 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

<