Växande vårdköer
Skriftlig fråga 2017/18:596 av Jenny Petersson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-17
- Överlämnad
- 2018-01-19
- Anmäld
- 2018-01-23
- Svarsdatum
- 2018-01-31
- Sista svarsdatum
- 2018-01-31
- Besvarad
- 2018-01-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Svenska patienter upplever sämre tillgänglighet till hälso- och sjukvården än patienter i andra jämförbara länder. Väntetiderna är nu återigen på samma höga nivåer som år 2007.
Över 100 000 personer står i vårdköer. Mer än var fjärde patient tvingas vänta längre än tre månader på operation i specialistvården. Det är oroande att allt fler människor inte får vård i rimlig tid och att det är de sårbara, barn och äldre, som far mest illa. Den som väntar i en vårdkö blir ofta allt sämre både fysiskt och psykiskt.
Jag har vid ett flertal tillfällen under mandatperioden uppmärksammat vårdköer och tillgänglighet i vården. Regeringen har försökt, och försöker, måla upp en bild som inte stämmer med verkligheten. Det har nu gått över tre år sedan Socialdemokraterna nationellt tog över ansvaret för hälso- och sjukvården. Det är tydligt att resultaten försämrats angående väntetider. Regeringen ger en skönmålande bild av satsningar hit och dit som kommer att förbättra väntetiderna, men dessa ger inte resultat. Och vi kan inte vänta längre. Just nu drabbas enskilda patienter och anhöriga, och förtroendet för hälso- och sjukvården försvagas. Det är varken smickrande för regeringen eller för välfärdslandet Sverige.
Moderaterna har prioriterat vårdköerna och satsar på en utvecklad tredubblad kömiljard: 3 miljarder kronor per år. Det var konkreta satsningar som halverade vårdköerna i Sverige från 2007 till 2014. Vi har goda erfarenheter av att prestationsbundna ersättningar leder till att människor inte behöver vänta för länge och i onödan.
Enligt Vårdanalys rapport om uppföljning av den nationella vårdgarantin har efterlevnaden av samtliga fyra tidsgränser i vårdgarantin – kontakt med primärvården, besök i primärvården, besök i specialistvården och behandling – enligt mätningarna i väntetidsdatabasen försämrats. Detta är ett underkännande av regeringens förda politik på området.
För att hälso- och sjukvården ska lyckas med sitt uppdrag att ge god vård på lika villkor till hela befolkningen behöver alla delar i hälso- och sjukvårdssystemet vara tillgängliga utifrån befolkningens behov och förutsättningar.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Är ministern och regeringen beredd att införa prestationsbundna inslag för att vända utvecklingen med växande vårdköer?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:596 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Svar på fråga 2017/18:596 av Jenny Petersson (M)
Växande vårdköer
Jenny Peterson har frågat mig om jag och regeringen är beredda att införa prestationsbundna inslag för att vända utvecklingen med växande vårdköer.
Tillgänglighet i vården är en prioriterad fråga för regeringen och det är en fråga som jag följer nära. Sett över tid har tillgängligheten i vården för-bättrats, men sedan ett antal år finns en oroväckande utveckling kopplat till tillgänglighetsmåtten i vårdgarantin. Det är dock värt att notera att denna utveckling startade redan under den tid som den tidigare prestationsbaserade kömiljarden fanns. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys anger att balansen mellan antalet personer som sätts upp i kö och antalet personer som får vård, den så kallade köbalansen, har varit negativ ända sedan 2013. Detta leder till att köer byggs upp över tid. Kömiljarden ändrade inte detta faktum och angrep inte effektivt de underliggande orsakerna till ökande köer. Kömiljarden kritiserades dessutom för att leda till undanträngnings-effekter och kreativ registrering av väntetiderna. Tillgänglighetsfrågan i vården låter sig inte lösas med en enskild enkel åtgärd så som prestations-baserad ersättning för enskilda uppföljningsmått. Problemet måste angripas från många olika håll eftersom det har flera olika orsaker i vårt komplexa hälso- och sjukvårdssystem.
En av de största orsakerna till tillgänglighetsproblem i vården är brister i bemanning och kompetensförsörjning. Det kan exempelvis leda till stängda vårdplatser och inställda operationer. Det siktar regeringens professions-miljard in sig på, genom att bland annat öronmärka medel för att stimulera fler sjuksköterskor att vidareutbilda sig inom områden där de nationella behoven är stora, exempelvis med bibehållen lön. Regeringen har även tillfört medel för utbyggnad av antalet utbildningsplatser på barnmorske-, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna. I budget-propositionen för 2018 har regeringen också föreslagit en utbyggnad av antalet utbildningsplatser på läkarutbildningen. Genom att stötta landstingen i att komma tillrätta med kompetensförsörjningsproblemen och personalsituationen kan vi ge förutsättningar för att korta vårdköerna.
I budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen dessutom en ny satsning om två miljarder kronor för att bl.a. förbättra personalsituationen. Personalsatsningen, som föreslås från och med 2018 till 2021, ska kunna användas till exempel till att se över arbetsvillkoren, öka bemanningen och utveckla arbetssätt i vården i syfte att vårdpersonal ska arbeta kvar i vården. Satsningen kompletterar professionsmiljarden på ett kraftfullt sätt.
Regeringen har också lagt fram en proposition om att vården ska ges nära befolkningen med en ökad tillgänglighet. Här föreslår vi bl.a. en förstärkt vårdgaranti i primärvården där den vårdsökande redan inom tre dagar ska få en medicinsk bedömning från legitimerad sjukvårdspersonal, utifrån de egna behoven. Med en snabb första medicinsk bedömning blir hela vårdkedjan både snabbare och enklare. En av regeringens nya satsningar, patient-miljarden syftar bl.a. till att stimulera införandet av en förstärkt vårdgaranti i primärvården. Landstingen i Sverige har kommit olika långt vad gäller att få ner vänte-tiderna och behöver var och en analysera sin egen väntetidssituation och behovet av att vidta åtgärder. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla uppföljningen av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet.
Jag bedömer att regeringen i dag, med de historiskt stora satsningar på vården som nu görs, gör omfattande insatser för att förbättra tillgängligheten i vården för patienterna. Vi har inte enbart ersatt kömiljarden – vi har ett brett angreppssätt på tillgänglighetsproblemens bakomliggande orsaker. Det är insatser som på ett långsiktigt sätt stödjer landstingen att utföra sitt viktiga uppdrag och att ta sitt ansvar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård. Jag kommer fortsatt att följa utvecklingen löpande.
Stockholm den 31 januari 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.