Växande vårdköer
Skriftlig fråga 2017/18:127 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-10-18
- Överlämnad
- 2017-10-19
- Anmäld
- 2017-10-20
- Svarsdatum
- 2017-10-25
- Sista svarsdatum
- 2017-10-25
- Besvarad
- 2017-10-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Över 100 000 personer står just nu i vårdköer. Mer än var fjärde patient tvingas att vänta längre än tre månader på operation i specialistvården. Den utlovade vårdgarantin bryts varje dag inom vården. Patienten och patientsäkerheten ska alltid sättas främst. Patienten ska aktivt få information om sina rättigheter att välja vårdgivare i enlighet med patientlagen samt när vård inte kan ges i rätt tid.
Vården ska fungera, och vårdköer ska i ett första steg halveras för att därefter tas ned till ett minimum. Den samlade nära vården och primärvården ska stärkas för att kunna öka tillgänglighet och minska väntetider. Därför behövs en utvecklad kömiljard. Den ska emellertid utformas på ett nytt sätt. Den ska vara bredare än tidigare och även innehålla exempelvis röntgen, psykiatri och laboratorietester.
Moderaterna satsar 3 miljarder kronor per år från och med 2018 på förstärkt och utvecklad kömiljard. Vårdgarantin inom vården ska förstärkas. Detta prestationsbaserade statsbidrag ska följas upp och utvärderas regelbundet, öppet och med så korta tidsintervall som möjligt för att underlätta en mer effektiv styrning.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Vilken analys gör socialministern av att vårdköerna fördubblats på tre år, och vilka konkreta nya åtgärder avser socialministern att vidta för att vända denna utveckling?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:127 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/05741/FS | ||
Socialdepartementet |
Socialministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:127 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Växande vårdköer
Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vilken analys jag gör av att vårdköerna fördubblats på tre år och vilka konkreta nya åtgärder jag avser vidta för att vända denna utveckling.
Tillgänglighet i vården är en prioriterad fråga för regeringen. Sett över tid har tillgängligheten i vården förbättrats, men de senaste åren finns en oroväckande utveckling kopplat till tillgänglighetsmåtten i vårdgarantin. Det är dock värt att notera att denna utveckling startade redan under den senare delen av den period då den tidigare prestationsbaserade kömiljarden fanns. Kömiljarden kritiserades för att leda till undanträngningseffekter och kreativ registrering av väntetiderna.
Frågan om tillgänglighet hänger också starkt samman med frågan om kompetensförsörjning. De problem med bemanning och kompetensförsörjning som finns i vården bidrar till att minska vårdens kapacitet och därmed också tillgängligheten. Det kan exempelvis handla om stängda vårdplatser och inställda operationer. Regeringen har vidtagit en mängd åtgärder. De generella statsbidragen höjs med miljardbelopp för landstingen från 2017. En särskild professionsmiljard har införts som adresserar just utmaningarna kring kompetensförsörjning. Bland annat har medel tillförts för att stimulera fler sjuksköterskor att vidareutbilda sig inom områden där de nationella behoven är stora, exempelvis med bibehållen lön. Medel har också tillförts för validering av utländska hälso- och sjukvårdsutbildningar liksom för utbyggnad av utbildningsplatser inom sjuksköterske-, barnmorske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna.
Professionsmiljarden ersatte kömiljarden för att en fungerande kompetensförsörjning är en förutsättning för god tillgänglighet.
Arbetsgivarna har samtidigt ett viktigt ansvar för att vårdens arbetsmiljö och arbetsvillkor gör det attraktivt för personal att bli anställda och arbeta kvar i vården.
Därutöver föreslår regeringen från och med 2018 två miljarder kronor för att förbättra personalsituationen och utveckla vårdens verksamheter. Personalsatsningen ska kunna användas till exempel till förändrade arbetssätt och nyanställningar av personal.
Genom att stötta landstingen i att komma tillrätta med kompetensförsörjningsproblemen och personalsituationen kan vi också ge förutsättningar för att korta vårdköerna.
En av regeringens nya satsningar, patientmiljarden, syftar bl.a. till att främja förutsättningarna för en ökad tillgänglighet. Det handlar bl.a. om att stimulera en skärpt vårdgaranti i primärvården
Socialstyrelsen har också fått regeringens uppdrag att utveckla uppföljningen av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet.
Landstingen i Sverige har kommit olika långt vad gäller att få ner väntetiderna och behöver var och en analysera sin egen väntetidssituation och behovet av att vidta åtgärder. Uppföljning av väntetider och redovisning av vilka insatser som genomförts är viktiga inslag för ett ansvarsfullt användande av riktade statsbidrag och en förutsättning för att regeringen ska kunna stimulera att väntetidsutvecklingen går åt rätt håll. Tillgänglighetsfrågan i vården som helhet låter sig samtidigt inte lösas med en enskild enkel lösning. Problemet måste angripas från många olika håll eftersom det har flera olika orsaker i vårt komplexa hälso- och sjukvårdssystem. Vilka konkreta insatser som ska premieras avgörs bäst av de som de facto bedriver vården.
Jag bedömer att regeringens idag gör omfattande insatser för att på olika sätt förbättra tillgängligheten i vården för patienterna.
Stockholm den 25 oktober 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.