Växande vårdköer
Skriftlig fråga 2015/16:1530 av Johan Hultberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-08-24
- Överlämnad
- 2016-08-25
- Anmäld
- 2016-09-01
- Svarsdatum
- 2016-09-09
- Sista svarsdatum
- 2016-09-09
- Besvarad
- 2016-09-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Svensk hälso- och sjukvård har länge haft problem med långa väntetider. För att korta köerna, förbättra tillgängligheten och stärka patienternas ställning genomförde alliansregeringen flera viktiga reformer. En särskilt viktig reform var införandet av den så kallade kömiljarden som innebar att prestationsbaserade ersättningar betalades ut till de landsting som levde upp till de krav som staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) enades om i den så kallade kömiljardsöverenskommelsen. Syftet med kömiljarden var helt enkelt att förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården och reformen visade sig vara mycket effektiv.
Kömiljarden infördes 2009 och under de efterföljande åren kortades vårdköerna rejält. Tack vare kömiljarden ökade ansträngningarna för att inte bara ge patienterna rätt vård utan också i rätt tid. Den nuvarande regeringen avskaffade dessvärre kömiljarden och nu ser vi åter snabbt växande vårdköer, inte minst i mitt hemlän Kronoberg. I Kronoberg har exempelvis antalet patienter som väntat mer än de 90 dagar som vårdgarantin föreskriver femdubblats sedan 2013.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström följande:
Kommer statsrådet att ta initiativ till att återinföra en prestationsbaserad ersättning i syfte att förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården, eller vilka andra åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända utvecklingen med snabbt växande vårdköer?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1530 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2016/05457/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1530 av Johan Hultberg (M) Växande vårdköer
Johan Hultberg har frågat mig om jag kommer ta initiativ till att återinföra en prestationsbaserad ersättning i syfte att förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården, eller vilka andra åtgärder jag avser att vidta för att vända utvecklingen med snabbt växande vårdköer.
Johan Hultberg nämner den så kallade kömiljarden i sin fråga. Uppföljningar av tillgängligheten inom hälso- och sjukvården har visat på att väntetiderna minskade redan innan kömiljarden infördes. Den positiva effekt som därefter kan ses under kömiljardens första tid planade dock ut efter 2010 och under kömiljardens sista år försämrades till och med väntetiderna inom vissa områden. Vidare noterar jag att inställningen till en prestationsbaserad ersättning kopplat till tillgänglighet varierade mellan oppositionspartierna i förra höstens budgetmotioner.
Tillgängligheten till hälso- och sjukvården är en fortsatt utmaning. För att möta denna utmaning bedömer regeringen att bakomliggande orsaker till tillgänglighetsproblemen måste hanteras. En av de mest angelägna orsakerna till nuvarande situation är kompetensförsörjningen. Bristen på personal och ineffektivt utnyttjande av medarbetares tid leder till att vårdens kapacitet minskar. Det i sin tur gör att tillgängligheten försämras.
Regeringen valde att inte fortsätta med kömiljarden bland annat då den snarare angrep problemens symptom, dvs. köerna, snarare än dess orsaker. En förutsättning för att skapa verklig förbättring när det gäller tillgängligheten är nämligen att angripa grundproblematiken i vården. Regeringen har därför ersatt kömiljarden med en professionsmiljard. Målet med professionsmiljarden är att stärka förutsättningarna för en god, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård genom att förbättra förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens medarbetare att öka andelen tid för patientnära arbete och stärka landstingens planering av sin kompetensförsörjning. Genom att stärka kompetensförsörjningen ökar vårdens kapacitet, och därigenom kan också tillgängligheten förbättras.
Utöver professionsmiljarden tillför regeringen en extra miljard kronor 2016 till landstingen. Från och med 2017 planerar regeringen att föreslå 500 miljoner kronor per år. Dessa resurser stärker landstingens möjligheter att möta utmaningar som exempelvis kompetensförsörjning och att göra vården mer tillgänglig och jämlik. För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar har regeringen även aviserat att landstingen genom höjda statsbidrag tillförs drygt två miljarder per år för att kunna anställa fler i hälso- och sjukvården.
För att vi ska ha en bra bild av tillgängligheten inom hälso- och sjukvården behöver uppföljningen av väntetiderna inom hälso- och sjukvården vidareutvecklas och förbättras. Regeringen har därför valt att fortsätta att stödja den tekniska infrastruktur som utvecklades inom ramen för kömiljarden, t.ex. den nationella väntetidsdatabasen och vantetider.se. Sveriges Kommuner och Landsting har därför fått medel för att samordna uppföljningen och utvecklingen av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. Insatserna ska särskilt fokusera på att utveckla uppföljningen av tillgängligheten inom cancervården och primärvården. Syftet med uppföljningen är att ge underlag till landstingen för verksamhetsutveckling och jämförelser och på så sätt möjliggöra utveckling och förbättring av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. Därutöver har Socialstyrelsen fått i uppdrag att utveckla den nationella uppföljningen av vårdens tillgänglighet. I uppdraget ingår bl.a. att göra årliga mätningar av väntetider inom hälso- och sjukvården och att analysera orsaker och konsekvenser av skillnader i tillgänglighet.
De senaste årens uppföljningar av cancervårdens tillgänglighet har visat på att väntetiderna är långa och att de regionala skillnaderna är stora. Regeringen har därför avsatt 500 miljoner kronor per år 2015-2016 och planerar att föreslå samma belopp för 2017 och 2018. Den viktigaste åtgärden för att åstadkomma detta är att införa ett gemensamt nationellt system med standardiserade vårdförlopp. Samtliga landsting arbetar med att införa detta system och vi kan redan se goda exempel från flera landsting på hur väntetiderna har kortats. Regeringen anser att det är viktigt att utforma satsningen så att erfarenheter, slutsatser och resultat så långt möjligt kan komma till nytta även på andra områden inom hälso- och sjukvården.
Stockholm den 6 september 2016
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.