Vattenbrist och nationell säkerhet

Skriftlig fråga 2016/17:582 av Peter Persson (S)

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

Sommarens vattenbrist i sydöstra Sverige förefaller tillfälligt glömd. Det är dock inte osannolikt att en ännu större bristsituation kan uppstå nästa år om vintern blir nederbördsfattig.

Att klimatförändringarna även kommer att påverka Sverige har inte till fullo uppmärksammats. Fokus har legat på smältande polarisar och drunknande mikrostater i Stilla havet. Det förändrade klimatet i Sverige har inte upplevts som särskilt besvärande eftersom de flesta upplever svenska ”normalsomrar” som alltför kyliga och regniga och därför snarare välkomnat att det blivit varmare och torrare.

Baksidorna börjar dock bli tydligare. Nya och invasiva arter dyker upp och breder ut sig, understödda av det förändrade svenska klimatet. Gamla, ”svenska” arter konkurreras ut eller kan inte överleva på grund av värmen. Avsaknaden av snö och kyla har fått drastiska konsekvenser för skidsportanläggningarna och all vintersport utomhus.

Vattenbristen är dock det som tydligast kommer att åskådliggöra klimatförändringen i Sverige. I de områden som även ”normalt” kämpat med vattenbrist vissa år har läget nu börjat bli alltmer kritiskt, det vill säga Öland, Gotland och delar av Skåne. Turism, ökat fritidsboende med högre standard och ett allt törstigare jordbruk bidrar också. I Skåne dryftas allehanda planer på olika ledningar mellan befintliga större sjöar, uppbackade av Bolmen i Småland, som redan ianspråktas, för att lösa situationen i bristområdena.

I Örebro län är det vatten från Vättern som ses som räddningen. I Örebro kommun, landets sjunde i befolkningsstorlek, satsas stort på vattenbesparingar eftersom cirka en halv meter vatten saknas efter en torr sommar och höst. Kommunen tömmer i princip de sjöar uppströms som försörjer vattentäkten Svartån.

Även Stockholms skärgårdsbelägna kranskommuner Norrtälje, Vaxholm, Tyresö och Värmdö riskerar att drabbas av brist på dricksvatten snart. Norrtälje är den kommun i landet som har flest enskilda brunnar, ca 33 000 stycken. Var tredje av dessa uppges ha problem med förhöjda salthalter till följd av de sjunkande grundvattennivåerna.

En aspekt på vattenbristen är också befolkningskoncentrationen, som går mot mer av bosättning i vattenfattiga områden medan vattenrika ofta tillhör avfolkningsområdena.

Jag vill därför fråga statsrådet Anders Ygeman:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra och säkra vattenförsörjningen för hela Sverige?