Vård av svårt sjuka
Skriftlig fråga 2006/07:1658 av Waidelich, Tommy (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-09-18
- Anmäld
- 2007-09-18
- Besvarad
- 2007-09-26
- Svar anmält
- 2007-09-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 september
Fråga
2006/07:1658 Vård av svårt sjuka
av Tommy Waidelich (s)
till socialminister Göran Hägglund (kd)
Kalle Dejemyr, med den sällsynta och livshotande sjukdomen Hunters, har deltagit i en medicinsk studie under tre år som gett ett så pass bra resultat att han till och med kan jobba som snickare fyra dagar per vecka. Trots att den nya medicinen ger Kalle Dejemyr bättre möjligheter att klara den svåra sjukdomen vill Karolinska universitetssjukhuset avbryta behandlingen eftersom de anser att medicinen är för dyr. Samtidigt får patienter i andra landsting samma behandling.
En fråga som man måste ställa sig är om lagstiftningen medger att ett sjukhus kan avstå från att behandla en patient med en allvarlig sjukdom med argumentet att vården eller medicinerna är för kostsamma. En annan fråga är varför vissa landsting ger vård i denna allvarliga sjukdom men inte andra. Detta strider mot principen om likabehandling.
Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att garantera att medborgarna får den vård de har rätt till vid en allvarlig sjukdom oavsett var i Sverige de bor?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1658 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
Svar på fråga
2006/07:1658 Vård av svårt sjuka
Socialminister Göran Hägglund
Tommy Waidelich har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att garantera att medborgarna får den vård de har rätt till vid en allvarlig sjukdom oavsett var i Sveriges de bor.
Inledningsvis vill jag framhålla att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Alla som söker vård ska få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Det är denna medicinska bedömning som ska utgöra grunden för vårdgivarens prioritering och för vilken behandling som patienten ska erbjudas. Den behandling som sätts in ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Vårt sjukvårdssystem är uppbyggt enligt principen att det är sjukvårdshuvudmännen, som utifrån de grundläggande bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen, ansvarar för att medborgarna erbjuds en god hälso- och sjukvård och för organiseringen av vården. Det är sjukvårdshuvudmännens ansvar att prioritera sina resurser efter medborgarnas behov av vård.
Sedan den 1 juli 1997 finns en allmän prioriteringsregel i 2 § hälso- och sjukvårdslagen som lägger fast att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ha företräde till vården. Därutöver har ett tillägg gjorts i § 2 a i HSL med innebörden att varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården snarast ska ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd om det inte är uppenbart obehövligt. Syftet med denna lagstiftning är att garantera att den patient som har störst behov av vård också får denna vård.
Socialstyrelsen har samtidigt fått i uppdrag att bedriva ett långsiktigt arbete med att utveckla metoder för tillämpningen av det riksdagsbeslut om prioriteringar som fattades 1997. Socialstyrelsens arbete ska bidra till att frågan om prioriteringar integreras i sjukvårdshuvudmännens planeringsarbete på alla nivåer med medvetna och öppna prioriteringar som följd.
Det finns således riktlinjer och en klar lagstiftning och ansvarsfördelning på området. Det är sjukvårdshuvudmännens ansvar att se till att dessa regler tillämpas i deras verksamhet.
I och med att forskningen inom läkemedelsområdet gör framsteg ökar antalet läkemedel på marknaden. Bara under 2007 lanseras uppskattningsvis 25–35 nya produkter. Denna situation ställer landstingen inför nya utmaningar i prioriteringsarbetet.
Det är samtidigt viktigt att uppmärksamma att det ökande antalet läkemedel också kan innebära en möjlighet att substituera dyr sjukhusbehandling med läkemedelsbehandling, vilket kan innebära att kostnaderna för vissa behandlingar blir lägre. Ett exempel på detta är de moderna magsårsmediciner som nu i många fall kan användas som behandling i stället för dyra magsårsoperationer som tidigare var enda alternativet.
Frågorna runt läkemedelskostnader och prioriteringar i vården är komplexa. Jag kommer att fortsätta att noga följa utvecklingen på området.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.