våldet i skolan
Skriftlig fråga 2001/02:476 av Persson, Bertil (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-03
- Besvarad
- 2002-01-10
- Anmäld
- 2002-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 januari
Fråga 2001/02:476
av Bertil Persson (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om våldet i skolanVåldet i skolorna har nu nått helt oacceptabla proportioner.
Lagregleringen avseende arbetsmiljö beträffande sexuella trakasserier gäller inte för elever.
Avser skolministern att åtgärda denna brist?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:476 besvarad av
den 10 januari
Svar på fråga 2001/02:474 om våld och trakasserier i skolan och 476 om våld i skolan
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Bertil Persson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att åtgärda att lagregleringen avseende arbetsmiljö och beträffande sexuella trakasserier inte gäller för elever.
Sedan 1991 omfattas alla elever av arbetsmiljölagens (1977:1160) bestämmelser om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Bertil Perssons påstående om att lagregleringen avseende arbetsmiljö inte gäller för elever är därför felaktigt. Vissa kapitel i arbetsmiljölagen ska däremot inte tillämpas på den som genomgår utbildning. Detta gäller t.ex. kapitlet om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare m.m.
I propositionen Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14) har regeringen nyligen aviserat att en översyn utifrån ett elevperspektiv bör ske av arbetsmiljölagen i syfte att förtydliga elevernas inflytande över arbetsmiljön i skolan. Översynen bör också gälla berörda myndigheters tillsyn i syfte att åstadkomma en ökad samsyn och samordning i sin tillsyn som rör elevers miljö och hälsa.
När det gäller frågan om sexuella trakasserier så anges i skollagens s.k. portalparagraf att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden (1 kap. 2 § tredje stycket skollagen). Kränkande behandling omfattar självfallet även sexuella trakasserier.
1999 års skollagskommitté har fått i uppdrag att bl.a. göra en översyn, och vid behov föreslå förändringar, av andra regler för att stärka barns, ungdomars och vuxnas säkerhet, skydd och trygghet i barnomsorgs- och skolverksamheten, särskilt avseende arbetsmiljö- samt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Översynen ska även omfatta frågor kring kränkande behandling. Jag är inte beredd att föregripa kommitténs arbete.
I regeringens skrivelse till riksdagen 2000/01:59 En nationell handlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering redovisas bl.a. de åtgärder som regeringen vidtagit mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet och sexuell läggning samt för gällande lagstiftning på området. Regeringen aviserade vidare att utredningen som har till uppgift att utreda ett utvidgat skydd mot diskriminering (N2001:01) i tilläggsdirektiv kommer att få i uppdrag att utreda möjligheterna till en generell lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden. Regeringen kommer att fatta beslut om sådana tilläggsdirektiv inom kort.
Den ovan nämnda handlingsplanen innebär för skolans del bl.a. att Statens skolverk fått i uppdrag att vidta åtgärder och göra riktade insatser för att komma till rätta med eventuella missförhållanden i skolan när det gäller främlingsfientlighet, rasism, homofobi samt etniskt och sexuellt relaterad mobbning. Frågorna ska ges särskild uppmärksamhet vid kompetensutveckling av rektorer.
Skolverket har vidare fått i uppdrag att, i samråd med berörda myndigheter och organisationer, kartlägga förekomsten av rasism, etnisk diskriminering, sexuella trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning i skolan samt analysera och till regeringen redovisa vilka ytterligare insatser som kan behövas. Detta uppdrag ska redovisas senast den 1 november 2002.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.