utredning om studiemedelssystemet

Skriftlig fråga 2001/02:1524 av Fridén, Lennart (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-08-16
Besvarad
2002-08-30
Anmäld
2002-09-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 augusti

Fråga 2001/02:1524

av Lennart Fridén (m) till utbildningsminister Thomas Östros om utredning om studiemedelssystemet

Regeringen gav Högskoleverket i uppdrag att undersöka konsekvenserna av det förändrade studiemedelssystemet. Rapporten skulle ha varit klar i april, men den försenades och presenterades i mitten av juni. Kortfattat så visade HSV:s rapport att det nya systemet slår hårt mot de längre utbildningarna, de som pågår längre än fyra år. Detta hade redan tidigare framkommit genom enkäter t.ex. genomförda av de medicinstuderandes organisation, MSF. Även de estetiska utbildningsvägarnas studerande drabbas.

En rapport med ett så alarmerande resultat bör ju snabbt leda till någon åtgärd.

Min fråga till utbildningsministern blir därför:

Vad avser statsrådet att göra med anledning av rapportens faktaredovisning om studiemedelssystemets negativa verkningar för de långtidsstuderande?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1524 besvarad av

den 30 augusti

Svar på fråga 2001/02:1524 om utredning om studiemedelssystemet

Utbildningsminister Thomas Östros

Lennart Fridén har frågat mig vad jag avser att göra med anledning av de effekter för de långtidsstuderande som redovisas i Högskoleverkets rapport Studiemedelssystemets tidsgräns, En sammanställning av lärosätenas synpunkter.

Det nya studiestödssystemet som infördes den 1 juli 2001 innebär bl.a. att studiebidraget höjts med nästan 500 kr per månad, att fribeloppsgränsen höjts till 94 750 kronor, att generösa trygghetsregler införts som ger låntagaren möjlighet att få årsbeloppet nedsatt till 5 % av årsinkomsten samt att studiebidraget nu är pensionsgrundande. Systemet är klart och tydligt och ger möjlighet till god studieplanering. Reformen är en av regeringens största under innevarande mandatperiod till en kostnad av 4 miljarder kronor per år. Sveriges, med internationella mått mätt, generösa studiestöd har därigenom blivit ännu mer förmånligt. Hela studiestödsreformen beslutades med brett stöd i riksdagen.

En central princip i det nya studiestödssystemet är att göra det möjligt för de studerande att undvika en alltför stor skuldbörda, vilket var ett problem i det tidigare systemet. Personer med alltför stor skuld har svårt att betala tillbaka hela sin studieskuld.

Eftersom de totala resurserna är begränsade har regeringen bedömt att det är viktigare att ge fler personer möjlighet att studera än att låta vissa studera fler terminer. När studiestödet i flera avseenden blev mer generöst, var det nödvändigt att strama upp det i vissa andra avseenden. Därför behölls den längsta tiden för studiestöd på eftergymnasial nivå på 240 veckor (12 terminer) medan dispensmöjligheten i princip slopades. Med stöd av övergångsbestämmelser har dock studerande som påbörjat en utbildning före den 1 juli 2001 fortfarande möjlighet att söka dispens från reglerna om längsta tid för att kunna avsluta sina studier med studiemedel.

Det är mycket viktigt med informationsinsatser till de studerande för att de ska kunna planera sina studier, vilket även Högskoleverket tar upp i sin rapport om lärosätenas synpunkter på studiestödssystemet. Högskoleverket konstaterar bl.a. att inte minst lärosätena måste ta en stor del av ansvaret för informationen till sina egna studenter.

Det är viktigt att studiestödsreformen följs upp och utvärderas, men enligt min bedömning är det ännu för tidigt att dra några slutsatser. Det är i det här sammanhanget viktigt att notera att de uppgifter som lämnas i Högskoleverkets rapport handlar om vad verkets uppgiftslämnare tror om eventuella problem i framtiden, inte om något som faktiskt inträffat. Det är Centrala studiestödsnämnden som har regeringens uppdrag att följa reformen och analysera dess effekter.

Jag är övertygad om att moderaternas politik där bankerna ska avgöra vem som får studiestöd och i vilken omfattning, skulle innebära avsevärda försämringar för den som vill studera under många terminer.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.