Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

upphandling till landets skolbespisningar

Skriftlig fråga 2000/01:222 av Juholt, Håkan (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-11-15
Anmäld
2000-11-21
Besvarad
2000-11-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 november

Fråga 2000/01:222

 av Håkan Juholt (s) till statsrådet Britta Lejon om upphandling till landets skolbespisningar

Den moderne konsumenten vill samtidigt veta hur produktionen går till, var köttet kommer ifrån och hur djuren har behandlats. Så har regeringen formulerat politiken för det här viktiga området. Alltfler anser att detta är självklara krav när vi handlar i matvarubutiken. Men för en grupp är det inte lika självklart och det är landets skolelever. Många vill äta enbart svenskt kött men de får inte veta varifrån det kött kommer som de äter i skolbespisningen. Förklaringen är gällande upphandlingsregler. Ett aktuellt exempel från Kalmar län är Mönsterås. Där har 1 500 kommuninvånare skrivit under en protestlista mot att kommunen inte kan garantera att enbart svenskt kött serveras i skolbespisningarna. Det borde vara självklart att också Sveriges skolelever får information om köttets ursprungsland men här kommer uppenbarligen rätten till information i konflikt med upphandlingsreglerna.

Jag vill fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta på EU-nivå för att ursprungsmärkning av kött ska garanteras i landets skolbespisningar?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:222 besvarad av

den 29 november

Svar på fråga 2000/01:222 om upphandling till landets skolbespisningar

Jordbruksminister Margareta Winberg

Håkan Juholt frågar vilka åtgärder jag avser vidta på EU-nivå för att ursprungsmärkning av kött ska garanteras i landets skolbespisningar.

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning 1760/2000 är det sedan den 1 september i år obligatoriskt inom EU att märka nötkött så att det kan spåras genom hela förädlingsledet. De nya reglerna innebär att köttets förpackning ska märkas med ett referensnummer, namn på landet i vilket djuret slaktats och slakteriets godkännandenummer samt namn på landet i vilket djuret styckats och styckningsanläggningens godkännandenummer. För malet kött gäller att referensnummer och land för beredning (malning) av köttet ska anges. Förädlade produkter som innehåller andra ingredienser utöver nötkött omfattas inte av märkningsreglerna. Däremot finns inget hinder att märka produkterna, under förutsättning att märkningen inte är vilseledande för konsumenten.

Senast den 1 januari 2002 ska nästa steg vara infört. Då måste allt nötkött även märkas med ursprung, dvs. i vilket land djuret är fött, uppfött och slaktat. Sverige har sedan inträdet i EU förespråkat ursprungsmärkning av kött och vi har valt att redan i höst införa de regler om märkning med ursprung som inte behöver vara införda före den 1 januari 2002. Reglerna gäller dock bara för kött från djur som har sitt ursprung inom Sverige, eftersom Sverige inte kan kräva mer än att märkningen av kött från andra länder följer EU:s gemensamma bestämmelser.

Ännu omfattas bara nötkött av reglerna för ursprungsmärkning men det kan inte uteslutas att ursprungsmärkning av andra köttslag kommer att införas i framtiden. Det finns dock sedan 1995 en frivillig branschöverenskommelse om ursprungsmärkning av övriga köttslag. Denna överenskommelse omfattade tidigare även nötkött.

Reglerna om märkning gentemot konsument gäller endast detaljhandeln och omfattar inte nötkött som serveras i skolor, storhushåll och andra restauranger. Däremot ska det kött som levereras till skolbespisningar etc. vara märkt på samma sätt som det kött som ska förpackas och säljas i livsmedelsbutiker. Halvfabrikat med nötkött som ingrediens och som levereras till skolbespisningar behöver, som nämnts tidigare, inte märkas, men det finns å andra sidan inget hinder för detta så länge märkningen inte är vilseledande. Det finns således en möjlighet för inköpsansvariga vid skolbespisningen att ställa krav på leverantörerna om märkning även av halvfabrikat. Personalen i skolbespisningen kan alltså informera om köttets ursprung och därför tycker jag att det är självklart att eleverna ska upplysas om detta när de ställer frågan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.