underlag för grundlagsändring

Skriftlig fråga 2001/02:1311 av Skånberg, Tuve (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-06-07
Anmäld
2002-06-11
Besvarad
2002-06-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 juni

Fråga 2001/02:1311

av Tuve Skånberg (kd) till statsminister Göran Persson om underlag för grundlagsändring

Onsdagen den 15 maj fattade riksdagen det första av två beslut med målet att begränsa grundlagens skydd av yttrande- och religionsfriheten i fråga om hets mot folkgrupp. Lagförslaget bifölls av endast 196 röster, eller 56 %, av riksdagens ledamöter.

År 1941 biföll 67 av ledamöterna i första kammaren, eller 53 %, den s.k. censurlagen, som förbjöd kritik och hets mot Nazityskland.

Detta kritiserade statsministern tidigare i år. Den 4 april i år uttalade statsministern att det var mot hans "kristliga sinnelag" att i en grundlagsfråga köra över en opposition lika stor som socialdemokraterna, dvs. 131 ledamöter eller 37 % av kammarens ledamöter. Men den 15 maj kördes en ännu större opposition över.

Min fråga till statsministern är:

Vilka åtgärder avser statsministern att vidta för att bevara traditionen av breda samförstånd och stora majoriteter i grundlagsändringar?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1311 besvarad av

den 12 juni

Svar på fråga 2001/02:1311 om underlag för grundlagsändring

Vice statsminister Lena Hjelm-Wallén

Tuve Skånberg har frågat statsminister Göran Persson vilka åtgärder han avser att vidta för att bevara breda samförstånd och stora majoriteter i grundlagsändringar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Regeringen eftersträvar självklart breda majoriteter över blockgränserna i alla grundlagsfrågor. Förändringar av grunderna för vår konstitution eller vårt demokratiska system kräver en omfattande beredning och en bred förankring i riksdagen. Denna utgångspunkt är och kommer att vara vägledande för regeringens arbete med dessa frågor.

Emellertid kan partierna i vissa enskildheter komma till olika slutsatser. Detta var exempelvis fallet i den fråga som frågeställaren tar upp, alltså regeringens förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen att utvidga tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp till att även omfatta personer med anspelning på sexuell läggning. Efter att frågan prövats först i en parlamentarisk kommitté och vunnit en bred majoritet där lade regeringen fram förslaget till riksdagen. Efter utskottsbehandlingen i riksdagen stod fem av riksdagens partier bakom den föreslagna förändringen av grundlagen. Jag menar därför att behandlingen av frågan uppfyller de krav på fullgod beredning och bred parlamentarisk förankring som man bör ställa på behandlingen av grundlagsfrågor.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.