Turkiets konfiskering av minoriteters egendom
Skriftlig fråga 2016/17:1690 av Yilmaz Kerimo (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-06-27
- Överlämnad
- 2017-06-28
- Sista svarsdatum
- 2017-07-12
- Svarsdatum
- 2017-07-13
- Anmäld
- 2017-08-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
EU har under många år kritiserat Turkiet för landets behandling av sina nationella minoriteter. Ändå fortsätter Turkiet med sina kränkningar.
Det senaste exemplet är den nya lag som trädde i kraft 2014 som gör det möjligt för staten att konfiskera kyrkor och kloster, och mark tillhörande dessa, i Turabdin. Bakgrunden är att när Mardin blev storstad omvandlades byar till stadsdelar. Den nya lagen möjliggjorde att kyrkor och kloster och deras mark, samt jordbruksmark som tidigare var registrerad hos byrådet, nu blev statens egendom. I dag har hundratals kyrkor konfiskerats av staten och deras förvaltning och nyttjanderätt har getts till det muslimska direktoratet för religiösa frågor.
Förutom statens och den statliga skogsmyndighetens konfiskering har kurdiska feodalherrar sett sin chans att lägga beslag på assyriers/syrianers mark och egendom. Stiftelsen Mor Gabriel har överklagat beslutet men har bemötts med motstånd från myndigheternas sida trots att assyriska/syrianska institutioner ska vara skyddade av Lausannefördraget.
Agerandet står i strid mot alla internationella åtaganden och konventioner som Turkiet har förbundit sig att följa. Sverige och EU har tidigare varit kritiska mot Turkiet i frågan, men vi behöver vara ännu tydligare och markera att Turkiet ska skydda sina minoriteter och deras egendom.
Med bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Hur avser ministern att agera för att visa den turkiska staten att Sverige och EU inte accepterar Turkiets fortsatta brott mot mänskliga rättigheter och förtryck av minoritetsgrupper?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1690 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1690 av Yilmaz Kerimo (S) Turkiets konfiskering av minoriteters egendom samt fråga 2016/17:1704 av Robert Halef (KD) Konfiskering av syrianska egendomar i Turkiet
Yilmaz Kerimo har frågat mig hur jag avser att agera för att visa den turkiska staten att Sverige och EU inte accepterar Turkiets fortsatta brott mot mänskliga rättigheter och förtryck av minoritetsgrupper. Robert Halef har frågat mig hur jag avser att verka för att den konfiskerade syrianska egendomen återlämnas till syrianer. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Regeringen ser med djup oro på utvecklingen i Turkiet. Det gäller inte minst respekten för mänskliga rättigheter, demokratin och rättsstatens principer. Detta har vi framfört till turkiska företrädare i Stockholm och i Ankara och vi fortsätter att inom ramen för Sveriges bilaterala reformstöd stötta insatser för att öka kapaciteten hos det civila samhället, media och andra förändringsaktörer.
Sverige är inom EU och FN en stark och viktig röst för främjandet av respekten för de mänskliga rättigheterna, inklusive minoriteters åtnjutande av nämnda rättigheter. Inom ramen för Turkiets anslutningsprocess till EU utgör respekt för mänskliga rättigheter och skydd av minoriteter en viktig komponent till det politiska Köpenhamnskriteriet.
Sverige och EU följer noggrant utvecklingen i Turkiet också när det gäller utvecklingen av ägandeförhållanden och processen att återlämna egendom. Det inbegriper även de juridiska processerna i Turkiet och Europadomstolen som rör kompensation för och återlämnande av exproprierad egendom, inklusive fall som rör assyrier/syrianers äganderätt. Sveriges ambassad i Ankara koordinerar för närvarande med likasinnande EU-länder i syfte att följa upp den senaste tidens händelseutveckling beträffande denna fråga, inklusive med relevanta turkiska myndigheter såväl centralt som lokalt i de aktuella områdena.
Som utrikesminister påtalar jag ofta att även personer som tillhör minoriteter måste kunna åtnjuta de mänskliga rättigheterna i Turkiet. I samtal med företrädare för den turkiska regeringen kommer regeringen fortsatt att framföra detta. Den oroande situationen uppmärksammas också i regeringens nya landrapport för Turkiet om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
De svenska utlandsmyndigheterna i Turkiet agerar på flera sätt för att belysa minoriteters rättigheter, bland annat genom att träffa företrädare för minoriteter och civilsamhället. Sverige bidrar till en rad projekt som syftar till att främja pluralism och dialog i Turkiet samt att förbättra kunskapen om, tillgången till och bevarandet av minoriteternas kulturarv.
Stockholm den 13 juli 2017
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.