Till innehåll på sidan

Turkiets efterlevnad av Europakonventionen och Köpenhamnskriterierna

Skriftlig fråga 2003/04:49 av Enochson, Annelie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-10-03
Anmäld
2003-10-03
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2003-10-16
Svar anmält
2003-10-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 oktober

Fråga 2003/04:49

av Annelie Enochson (kd) till statsminister Göran Persson om Turkiets efterlevnad av Europakonventionen och Köpenhamnskriterierna

Trots en del yttre anpassningar av vissa turkiska lagar i förhållande till EU-normer, fortsätter kränkningar av mänskliga rättigheter i Turkiet.

Det turkiska utbildningsministeriet har den 14 april 2003 sänt ett dekret till alla skolor med instruktioner att anordna uppsatstävlingar och konferenser, med tema att förneka folkmordet mot armenier och assyrier-syrianer. Samma tema har hösten 2002 genom regeringsbeslut införts i läroböckerna.

Ingen etnisk eller religiös kategori elever är undantagen från denna verksamhet. Assyrisk-syrianska och armeniska barn diskrimineras dagligen. Dessa elever anklagas för att vara barn till förfäder som varit förrädare 1914@15, trots att det är dessa folkgrupper som föll offer i folkmordet dessa år.

Den turkiska människorättsorganisationen IHD har reagerat tydligt mot dekretet och har nyligen inlett en protestkampanj.

Dekretet, uppsatstävlingarna och konferenserna står i strid med ett stort antal av Turkiet ingångna konventioner, såsom Europakonventionen med flera men givetvis även med Köpenhamnskriterierna.

Vilka åtgärder tänker statsministern vidta inom ramen för det europeiska samarbetet för att ställa tydliga och höga krav på att Turkiet måste leva upp till Europakonventionen och Köpenhamnskriterierna och respektera och skydda etniska och religiösa minoriteter?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:49 besvarad av

den 15 oktober

Svar på fråga 2003/04:49 om Turkiets efterlevnad av Europakonventionen och Köpenhamnskriterierna

Utrikesminister Laila Freivalds

Annelie Enochson har frågat statsministern vilka åtgärder han tänker vidta inom ramen för det europeiska samarbetet för att ställa tydliga och höga krav på att Turkiet måste leva upp till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och Köpenhamnskriterierna och respektera och skydda etniska och religiösa minoriteter. Frågan har överlämnats till mig.

Det finns fortfarande brister vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Därför fortsätter Sverige och EU att ställa tydliga krav på Turkiet.

I EU:s anslutningspartnerskap för Turkiet som antogs i april står bland annat att Turkiet måste garantera kulturell mångfald och kulturella rättigheter för alla medborgare samt tillse att alla individer kan åtnjuta sina mänskliga fri- och rättigheter utan diskriminering. Turkiet måste vidare respektera den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och följa Europadomstolens domar i mål som rör Turkiet. Eftersom dessa krav skrivits in i anslutningspartnerskapet kommer Sverige och EU att fortsätta att föra en intensiv dialog med Turkiet kring frågan om mänskliga rättigheter, inklusive icke-diskriminering av personer som tillhör olika etniska och religiösa grupper.

Under utrikesminister Anna Lindhs besök i Ankara och Diyarbakir i februari framfördes kravet att respekten för de mänskliga rättigheterna i Turkiet måste stärkas, bland annat vad gäller utövandet av kulturella rättigheter. Vid försvarsminister Leni Björklunds samtal i Ankara i slutet av september var en återkommande fråga vikten av att Turkiet respekterar de mänskliga rättigheterna. Vad gäller rättigheter för personer som tillhör nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter betonade hon att det är angeläget att de som inte kunnat bo kvar i sina byar i sydöstra Turkiet nu får möjlighet att återvända.

Den senaste tiden har vi kunnat notera att reformprocessen i Turkiet intensifierats och går i rätt riktning. Som exempel kan nämnas att andra språk än turkiska numera är tillåtna i radio- och TV-sändningar och i privat undervisning. Reformerna är nödvändiga i sig, men också som ett led i EU-anpassningen. Tyvärr har det tagit tid att verkställa lagreformerna på språkområdet, men den turkiska regeringen har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med detta.

Vi välkomnar att Turkiet ratificerat FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Detta är ett steg mot en anpassning till EU-normer. FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter omfattar bland annat rätten till undervisning, som ska främja förståelse och tolerans mellan nationer, raser, etniska och religiösa grupper samt rätten för envar att delta i kulturlivet.

Den fortsatta reformprocessen, både vad gäller lagstiftning och tillämpning, är avgörande för Turkiets väg mot medlemskap i EU. De internationella åtagandena måste uppfyllas. Sverige och EU följer det pågående arbetet på nära håll.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.